Original subtitles

Nej, nej, nej.

Vi behöver hinder till skidskolan.

Fixar.

Fan, jag hatar när det här händer.

- Det är väl nån som har ramlat. - Nån jävla amatör.

-Du skulle aldrig ramla? -Nej.

Stanna liften!

Är det nåt vi kan göra?

Vad händer där nere?

Lukas?

-Har det hänt er förut? -Inte mig.

Lukas, hör du mig? Lukas?

Vad händer?

Hjälp!

Vad fan, stanna liften! Stopp!

-Stanna! -Hallå!

Stanna liften!

Stanna!

Stanna!

Stanna!

Stopp! Hör du mig?

Lukas, för i helvete. Stanna liften!

-Var fan är han? -Bra fråga.

Har inte du koll på hans schema?

Christian?

- Tjenare. - Tjenare.

Länge sen vi sågs i hallen.

Jo, har haft en del att stå i.

Sjukvårdsministern måste ju ha en bra backhand.

Jo, ja…

Jag har bara fem minuter. Det dök upp en förhandling.

Vi ska försöka hålla det kort.

Eh, med tanke på omständigheterna

hade vi hoppats på att du skulle

kasta ett nytt öga på verkställandet av Hugos dom.

Jag har läst på om intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Du har blivit arresterad…

fem gånger senaste året.

Grov misshandel, inbrott, olaga innehav, olaga handel.

Sex månader på sluten ungdomsvård.

Det är ju fullt överallt, Olof.

Det dröjer minst ett år innan han blir placerad,

och jag menar, mycket kan hända.

Jag måste stoppa dig där.

Din son är inte lämpad för det.

Där är jag inte säker på…

En återfallsförbrytare med hög risk för missbruk.

Jag förstår.

-Vi har haft det tufft senaste året. -Jag vet.

Ända sen Linnea gick bort så…

Jag förstår.

Vad säger du själv, Hugo?

Vad jag säger?

Jag tror att jag är en random vem som helst för dig.

Att du inte kommer göra ett skit för att hjälpa.

Istället kommer du flytta dina papper

fram och tillbaka i nån timme.

Sen går du hem till din fina fru och ert fina hem.

Du kommer att pussa henne på kinden och le åt era fina barn

och gå och lägga er i er fina, mjuka säng,

och inte ägna mig eller nån annan jobbig jävel en tanke till.

Hallå, vart ska du?

Du kan sluta bry dig nu.

Du,

det jag lyckades med där

var inget mindre än ett litet mirakel.

Du hörde. Utegångsförbud…

…drogtest en gång i veckan.

Lyssna på mig nu.

Bränner du det här blir det inga fler chanser.

Då åker du in direkt.

Hoppa in nu.

Jag går.

-Du går? -Mm.

Alltså att du inte tackar mig i det här läget,

det är fan…

Du menar att det är för min skull?

Vad menar du?

Du pratar om mig som nåt jävla traumatiserat barn.

Fattar du hur pinsamt det är?

Förstår du hur många som just nu sitter och väntar på mig?

-Begriper du vad… -Förlåt, då! Förlåt, pappa!

Förlåt för mig och mamma.

Du hade varit statsminister om inte för oss.

Det här är fan sist…

Det här är sista gången jag räddar dig. Bara så att du vet.

Låter viktigt.

Har du tur är det jobbet.

Det är Elwing.

Nej, jag satt i ett möte så…

Hur många skadade?

Elin, det är slut på splintar!

Här, jag tar den.

Det kommer att göra lite ont. Vi kör på tre.

Ett, två, tre.

Hallå, hon andas inte!

Hjälp oss, då!

-Noel, vi behöver deffen! -Hon har hjärtstillestånd.

-Hur länge? -Några minuter.

Jag har gett HLR. Ingen puls.

Jag är läkare.

Fortsätt.

-Där är de. -Ja.

Så.

Ja, då kör vi.

Klar!

-Ingen puls. -Jag tar över.

Laddar.

…fem, sex, sju, åtta, nio…

Klar!

-Vi har puls. -Alright!

Vi behöver en bår!

Elva allvarligt skadade och två döda.

Folk hade mobilerna uppe igen, som du ser.

Elin är där, men det är fullständigt kaos.

De har inte nog med folk.

Utryckningsfordon hindras av trafikolyckorna.

Och tydligen så är akutmottagningarna överfulla.

Vet vi orsaken? Vad säger polisen?

För tidigt att säga.

Är det inte mycket just nu?

-Vi måste gå till presskonferensen. -Ja.

Just det, såg du opinionsmätningen jag skickade?

Ja, tack. Ett problem i taget.

Hej.

Hej. Hallå.

Du, hur gick det för henne sen?

Jo, men det gick bra.

-Okej, vad skönt. -Ja.

-Jävla kaos. -Ja.

-Elin heter jag. -Lovisa Hassan.

-Var jobbar du nånstans? -Jag praktiserar inte längre.

Ursäkta, vi behöver en sjukvårdare. Kan du hjälpa?

Ja, visst.

-Men du, tack. Snyggt jobbat. -Detsamma.

Tack.

-Trodde vi hade koll på alla. -Det är inte en skadad.

Okej.

Vi pratade med anställda.

En av dem är i ett tillstånd som kan bero på narkotika.

Du får se själv.

När liften började backa bakåt…

Hallå?

Varför inte trycka på nödstopp?

Kunde inte.

Vadå kunde inte?

Det gick inte.

Vi borde ta med honom till station. Det här är ingen idé.

Ska jag inte undersöka?

Nej, han är hög som ett jävla hus. Han behöver sova lite först.

-Men nu är jag ju här. -Ja, precis. Absolut, kör.

Hej.

Vad heter du?

Lukas.

Hej, Lukas.

Jag heter Elin Kalberg. Sjuksköterska.

Hur är läget?

Har du tagit något idag?

Ingenting?

Okej.

Vad är felet på dem?

-Vadå? -Mina händer.

De är ju jättestora.

Vad är det för fel?

Titta på mig.

Titta rakt fram.

Varf…

Varf… Vad fan är det för fel på mig?

Ta det lugnt. Andas.

-Vad fan är det som händer? -Det är okej. Andas.

Du behöver vila.

Jag kan inte.

Jag kan inte vila. Det går inte.

-Du, vi skulle behöva… -Ja.

Vänta en sekund så kommer jag.

-Det är en jävla pundare. -Inte droger, det är nåt annat.

Du såg ju ögonen.

Jag vet hur drogade ögon ser ut, det är inte det.

Han behöver psykiatrisk hjälp. Jag får ta med honom.

Han måste förhöras först, men det går inte nu.

Han måste till ett sjukhus, först.

Jag ser till att han får hjälp, men vi tar honom till stationen nu.

Kan inte andas!

- Stanna! Stanna bilen nu! - Kan inte…

Ta det lugnt, säger jag. Jag stannar.

- Jag kommer runt. - Måste ut!

…vi har ett sjukdomsfall.

-Jag måste ut! -Aj!

Helvete! Stanna!

Stanna!

- Fan! Stanna! - Stanna!

Fan också.

-Åker ni till Almedalen också? -Det tror jag.

-Jag vet inte hur länge… -Nej, kul.

Nästa år.

-Stefan? -Han är sjuk. Jag hoppar in.

Det är ju lite guldkant med utrikesministern på plats.

Välkomna till denna pressträff.

Nu är det dags att signera avtalet

mellan Framkemi och socialdepartementet.

Vårt samarbete med Framkemi blir en vändpunkt för svensk hälso-och sjukvård.

med tillgång till banbrytande forskning

som dessutom på sikt kan sänka driftskostnaderna.

Initiativet är ett nytt, progressivt sätt att arbeta

för att maximera sjukvården.

Privat och offentlig finansiering kommer att driva innovation

inom hälso- och sjukvård.

Jag önskar att dessa samarbeten funnits

redan när jag var läkare.

Här, fråga.

Tidigare bidrag till Framkemi har kritiserats för

att du, Christian Elwing, har en personlig koppling till företagets ledning.

Nu när stöden har tredubblats, hur bemöter du såna farhågor?

Ja…

Jag kan svara.

Långvariga relationer med flera av…

Alla starka och framgångsrika samarbeten bygger på förtroende.

Det gäller överallt,

inte minst när näringsliv och offentlig sektor ska samarbeta.

Och att vi då redan har en etablerad ingång

och starkt förtroende för varandra i denna högt specialiserade bransch,

det ser jag inte som nåt negativt,

utan en värdefull tillgång.

Jag tror att vi sätter stopp där.

Tack så jättemycket.

Tack.

-Hej. -Hej.

Lilla vännen, har du somnat? Nej, men hej.

-Så söt. Hur gammal är hon? -Nio månader.

Så fin.

Hallå där.

-Kul att se dig. Är det bra? -Ja.

Ska jag fråga igen när ingen kan svara åt dig?

Det är Christians projekt.

Tycker din röst borde höras oftare.

Vad nu det är värt.

Vadå? Jaså, vad hände?

Jag blev förvånad att du tog den bollen.

Oroas du inte av hans stöd till ett bolag

som drivs av en gammal kursare från läkarlinjen?

Du som hatar nepotism. Stör du dig på det?

Minns du det?

Du var så jävla bakis att du spydde i bäckenskålen.

-Klart värt det. -Eller hur.

Förresten, jag läste din artikel om neuropeptidreceptorer.

Jag ska träffa en i morgon som inspirerade det projektet.

Då ska vi se.

Alice, min systerdotter.

-Nej, men. -Hon har narkolepsi.

-Med kataplexi? -Ja.

Tänk en 5-åring som blir förlamad när hon blir glad.

Hoppas att vi kan hjälpa barn som hon.

-Verkligen. -Christian, du måste se det här.

-Kan det vänta? -Helst inte.

Ursäkta.

Det ser inte bra ut.

"Dina föräldrar avgör vilket straff du får.

Hugo Elwing, sjukvårdsminister Christian Elwings son,

slipper fängelse, utan avtjänar sitt straff i familjens lyxlägenhet."

-Det hade kommit ut förr eller senare. -Men Christian,

det hade varit bra att veta.

Jag kan inte ta höjd för sånt om du inte berättar.

Mötet med Läkemedelsverket är flyttat till tisdag förmiddag.

-När flyger du? -Imorgon bitti. Tillbaka på fredag…

Ursäkta!

Hej, Mattias från neurofarmakologiska avdelningen.

-Vi måste prata om nåt. -Men du, vänta.

Det här är både fel tid och plats.

-Vi får ta det senare. -Vi måste kontakta ECDC.

Det kan sluta i katastrof.

En mekanisk säkerhetskontroll var bokad förra månaden,

men vi var i steg fyra, så jag bokade om den. Eller jag…

Vi måste rapportera. Jag har förberett allt. Allt är klart och ifyllt.

-Alla sekvenser och all data… -Lyssna nu.

-Har du pratat med nån mer? -Nej…

Lyssna! Du verkar inte ha skött dig. Ska nån rapportera är det jag.

De vill tveklöst veta vem som är ansvarig.

Den där måste in. Den måste bara in.

- Kom med. - Vad håller du på med? Släpp.

Nej, kom med mig nu.

Jag tror jag tar den.

Under natt och morgon

har det uppstått lokala elförsörjningsproblem

i olika delar av länet.

…undersöker nu omfattningen.

Oklarheter i kommunikationen gör att Region Stockholms sjukhus

nu har beslutat att gå upp i stabsläge.

Hugo.

-Det är bara jag. -Är du min jävla fångvaktare, eller?

Kan du ställa in disken i maskinen? Det är inte Grand Hôtel.

Fuck off!

Jag ville bara… bara ville bli trött.

Hallå? Vad gör du?

Filmar?

Ville bli trött.

- Kan jag göra nåt? Hämta vatten? - Jag vill bli trött.

Jag vill bli trött.

Jag vill bara bli trött.

Vill bli trött.

Hon bara springer snabbare och snabbare, och jag tänker att nu får hon ge sig.

Vad fan?

Och så det sjukaste jag har hört, som jag sa,

så säger hon att hon: "ville bli trött".

- Det är för tidigt. - Men jag är tio, pappa!

Tänk om jag blir försenad eller det händer nåt.

-Vi har redan pratat om det här. -Alla andra har.

Alla?

Vet du? Här. Rör du.

Okej.

Kolla här.

Jag hade såna här när jag var i din ålder.

Du kanske gillar dem.

Ganska coola va?

Eller hur?

Du behöver ingen smartphone. Inte än.

Man blir beroende.

Dessutom är strålningen skadlig för hjärnan.

Okej?

Så. Middag snart. Spring och lek.

Det är nåt konstigt med dina ögon.

Va?

Titta hit.

Jag är helt slut.

Gör så.

Snälla, inte den tandkrämen.

Men kom igen nu, älskling.

Den är dålig för dem har jag sagt. Använd den ekologiska jag köpt.

It doesn't taste that good.

-Spelar det roll vilken tandkräm… -Skiten är giftig.

-Seriöst? -Den har mycket fluor.

Fluor är väl bra? Stärker tänderna.

I små mängder, ja.

Men inte när man ska växa.

Det kommer in i skelettet och ställer till med problem.

-Här. -Ja, ja.

Okej, Maja. Spotta.

-Ska du redan gå? -Ja.

-Fjorton timmar. -Blir bara halvdag idag. Skönt ju.

Ja.

-Bra jobbat. -Ses imorgon.

Det gör vi.

Så frustrerande. Han har inte ens högre position än mig.

Men på nåt jävla sätt lyckas han alltid vara med när beslut ska tas

medan jag får koka kaffe.

Men han är ju ett svin.

-Det såg vi redan på julfesten. -Ja.

-Vad är det här nu då? -Var så god.

Men älskling!

Jag vet hur mycket du älskade det gamla.

Fattar inte att jag kunde tappa bort det.

-Tack. -Ja.

Men det klär dig ju.

Jättefint.

Men förlåt, berätta. Hur har du haft det idag?

-Men gud, vad dumt. -Det är okej.

Det har bara varit en hektiskt jävla dag.

Hela veckan egentligen,

med alla olyckor…

Jag vet inte riktigt.

Vad är nu då?

Hallå?

-Det är jag. -Vem är det?

-Lukas från backen. -Hur fick du det här numret?

-Ja… Hjälp! -Nej, lugn. Vänt…

-Jag måste ha hjälp! -Lugn, lugn. Andas.

Jag hör inte vad du säger.

Vad handlade det om?

Det var killen som skötte liften vid olyckan.

Det kunde inte vänta till i morgon?

Nej, jag måste dit direkt.

Du skulle ha hört. Han måste till sjukhus. Det sa jag till polisen.

Ja, alltså Elin…

Det blir bara lite maniskt ibland.

-Sättet som du är med de här människorna. -Okej.

Är det maniskt att hjälpa människor så är jag det.

Vad fan, det är vår bröllopsdag.

-Du måste släppa jobbet. -Mitt jobb är inte samma som ditt.

Vad menar du?

-Du fattar vad jag menar. -Du…

Väck inte mig om jag har lyckats somna.

Lukas?

Lukas?

Hallå?

Lukas?

Hallå?

Gud.

Lukas?

Lukas?

Lukas? Lukas!

Helvete.

Hej.

Har du middagsplaner?

-Kan vi byta plats? Byt plats. -Okej.

Vänta.

Jag läste artikeln.

Så han ska bo kvar hemma?

Mm.

När räcker det?

-Vadå räcker? -Han är ju vuxen.

Äh!

Du begriper inte. Du har inga barn.

Varför avbröt du mig?

-Va? -Presskonferensen. Du lät mig inte prata.

Jag tänkte säga samma sak som du.

Det var inte din fråga.

Det var förödmjukande.

Det är väl inget att bli sur för?

Det skulle inte skada om vi var fler som frontar det här.

Folk pratar om det här.

Du spenderar miljarder i skattepengar på en gammal studiekompis.

Eller så är du taskig mot mig

-för att de inte ska fatta att vi ligger. -Självklart inte.

Du…

Du kan åtminstone låtsas att jag betyder nåt.

Är du också sur?

Här.

Är du inte törstig?

Jag skulle vilja ha en cappucino och dubbel espresso med…

En macchiato, tack.

Yes, det blir 55 kronor.

Med?

Med vadå?

Hallå?

Hur mår du?

Ursäkta?

Ja… en cappuccino, dubbel espresso.

-Varsågod. -Tack.

Det var bra så.

Som ni märker går vi genom en del…

…turbulens.

Så se till att behålla säkerhetsbältena på

tills det att lampan har släckts.

Vad fan?

Vad i helvete?

Aj!

Thomas, vad händer?

Helvete!

Mayday, mayday, mayday!

Vad fan?

Thomas!

Thomas!

Thomas, vad fa… Jag kan inte…

Bort från yoken!

Jag kan inte styra!

Du måste upp!

Helvete!

-Saga. Saga, vakna. -Vad är det?

Vi måste till kontoret.

-Vad har hänt? -Ett passagerarplan har störtat.

-Va? -Kraschade strax efter start från Arlanda.

-Fan… -190 passagerare ombord. Helt sjukt.

Helvete. Måste hem och byta skjorta.

Moa!

Moa!

Kom in nu.

Åh, vad kallt.

-Hur länge har du varit vaken? -Ett tag.

Vad är det här?

Tänkte att vi förtjänar lite mysig frukost.

Vår dejt blev så avbruten igår.

Med bacon också.

Få se på ditt öga? Men få se.

Vänta.

Omständigheterna kring olyckan är ännu oklara

och polisen är förtegna…

Behöver du dra?

Ingen har ringt.

Är inte det konstigt?

Det var väl ingen som överlevde.

Vi ber att få återkomma…

Måste klä på mig och gå till jobbet.

Vad fan?