Original subtitles

Lasten är här.

Fan, du fuskar, ditt rövhål!

–Var är chauffören? –Där inne.

–Vad händer? –Chauffören är inte här.

Idioter! Jag får jag göra allt själv...

–Det är Johan! Varna på radion! –Var är han, för fan? – Var är du?

Johan!

Joh-ah-ah-an...!

Var är Johan?

–Jag vet inte. –Det är sista gången han förstör mina planer.

Kom fram, din råtta!

Var är du?

Här.

Klart!

Du, dina pojkar är lite sent ute, Emma.

Wow, Johan. Det här är helt...

...otroligt bra jobbat.

–Igen. –Ja.

Fy fan, vad tuff du är.

Käften, Tor.

–Du behöver inte göra ljuden. –Där ser jag mig om fem år.

Gränspolisgrejen är ju bara tillfällig.

Men har du funderat på liksom hur...

...realistiska dina...

...mål är? Jag menar, du skulle ju kunna göra...

...nåt annat. Du skulle kunna ta en helt annan riktning också.

Alltså, inte Detroit?

Chicago.

Eller tänker du nåt helt annat?

Helt annat.

London?

–Då var det allt. Tack ska du ha. –Tack så mycket.

Det är alltid trevligt att prata med er HR-tanter.

Det vill jag helst inte bli kallad för. Jag är ingen HR-tant.

–Vad är du, då? –Tack, Johan.

Hej! Jag är först och min man är sist. Karlar och taxfree!

Jag sa att om han inte kommer med mig... Ja, då drar jag själv.

Välkommen ombord på Öresundslinjen!

Hej då! Välkommen åter.

–Din svenska är imponerande. –Det är fusk när man har svensk mamma.

–Du tappade den. –En gentleman också...!

Jajamänsan. Jag övar lite på att bli en svärmorsdröm.

Färjan avgår om fem minuter. Planerar du...

–Ska du äntligen gå ned på knä för Camilla? –Japp, jag ska faktiskt göra det ikväll.

Vad kommer att hända?

Vad kommer inte att hända? Jag har planerat mycket.

Vi ska äta sushi. Takeaway.

Blommor och levande ljus så klart.

Och vid någon tidpunkt, så...knackar det på dörren.

–Så sushigrejen vara bara ett skämt? –Nej... Nej, nej.

Det kommer en saxofonist som spelar romantisk musik och sen...

...går jag ner på knä.

–Vad...klassiskt. –Ja, minsann.

–Oj då! –Ja, femtusen spänn.

Kostade den femtusen?

Så, ja...

Nu kommer det inte fler. Lycka till i kväll.

Tack. Vi ses.

Hej då.

Elliot, inte springa!

Välkommen ombord på Öresundslinjen.

Färjan avgår nu mot Helsingborg.

Överfarten tar cirka 20 minuter.

Rökning är endast tillåten på soldäck.

Öl, vin och sprit säljs i butiken på danskt farvatten.

Välkommen ombord på Öresundslinjen. Överfarten tar cirka 20 minuter.

Öl, vin och sprit säljs i butiken på danskt vatten. När färjan passerar gränsen...

Sluta.

–Sluta, sluta! –Vad?

Ditt kön är rakt i huvet på mig. Vad gör du här?

Jag tänkte bjuda dig på avskedsfika för mig i lunchrummet.

–Hej då. –Jag ska till Malmö.

Jobbet som riktig polis...

–Jag är en riktig polis. –...som jag fick.

Som du ville ha men som de gav till mig.

Jag hörde om din ansökan, och...

Den sög röv, så du kanske behöver lite hjälp med den.

Malmöchefen är där, så du kan få...

–Är han där, alltså? –...tips på...den här situationen.

Vad har du... Vad gör du här, då?

Sluta. Jag får den... Sluta!

–Inte en enda matchning! –Jag har rensat bort dem.

Hur känns det? Att inte ha en enda som tycker om en?

–Oj, nu ringer det också. –Det är till mig.

Helsingborgs gränsenhet, jourhavande Johan Larsson.

Hej, du pratar med Rasmus Ødegård. Jag arbetar vid den danska gränspolisen.

Jag såg precis en man gå ombord på färjan mot Sverige med en pistol.

Det är en pistolman ombord.

Stolmän ombord? Va? Jag hör inte vad du säger.

–En pistolman ombord. –Du kan inte prata danska och viska.

Pistol!

–En pistol? –Ja. Jag kan ju gripa mannen här, men...

Nej! Nej, nej. Nej, jag tar honom när han kommer.

Det är bättre att jag...eller att vi tar honom, för det kan bli farligt.

Det är bra, för jag ska fria...

Nu stänger vi dörrarna. Färjan avgår mot Helsingborg.

Henrik, jag åker med.

–Ett ögonblick. – Ja. –Skicka en bild.

På vad?

Kronborgs slott. Det är fint väder och jag har inte varit där på länge.

Jag antar att det blir bra så här års, liksom.

På pistolmannen, såklart! Så jag vet vem jag ska ta.

–Stäng, Henrik. –Jag hör inte vad du...

–Ja, självklart. –Tack.

Get ready for the fucking Johan fire.

Hjärtligt välkomna till avskedsfikan! Jag lovar att fatta mig kort.

Ja tack!

Jag ska till ankomsthallen. Mina instinkter säger mig–

–att det är nåt rätt stort på gång.

–Så... –Fortsätt, du.

Emma, vi vill...

–Skulle inte Malmöchefen vara här? –Käften.

...nu ska börja hos Malmöpolisen.

Ärligt talat var det ju bara en fråga om när.

Ja, precis.

–Va? –Nä, jag bara tycker det är synd...

...att nuförtiden är det inte ens talang–

–som avgör om man blir befordrad, utan mer ens...

...köns...mussl...

–Sån. –Ja...

Och nu kanske Malmös polischef vill säga nånting?

Nämen, ja... Jag tänkte inte säga så mycket.

–Jag är här med min dotter... –En kvinna.

Vi är väldigt glada att vi får dig, och jag kände direkt att vi klickade.

–Great minds! –En tjej med huvet på skaft. Kul!

–Hej. Du? Chef... –Ja.

–Kvinnlig chef. –Men snälla...

Kommer du vara kvar på området om 13–14 minuter?

Nej, vi behöver nog dra på en gång.

Synd, för jag tänkte visa dig en ganska fet grej.

Men du hör talas om den ändå, trust me. – Så om vi var klara...?

–Nej. –Tackar!

Tack själv...

Thomas, Thomas...

Thomas, Thomas...

Vad sägs om den, Rasmus? Vilken tid var det? Är du säker på Sexual healing?

–Vi säger 19. –Det blir bra.

Sexual healing är en klassiker, men det finns mer exotiska–

–om du verkligen vill ha henne upphetsad. Till exempel den här...

Okej. Okej, okej, okej, okej.

–...en fortsatt trevlig resa... –Hej då.

...och att vi snart ses igen.

Tack för att du ringde. Jag tänkte nåt modernare. Känner du till Harry Styles?

–Säg var den är! Pistolen! –Vilken pistol?

–Vadå "vilken pistol"? Din pistol! –Jag har ingen pistol.

–Det är inte han. –Är du Rasmus Ødegård?

Vafan, skickade du fel bild? Det är han på bilden.

Han där!

Det är han som står i ljuset, ju. Han med gul...

Det är inte han.

–Det är den andre. –Tyst.

–Hur fan ska jag veta det? –Han har en tatuering på halsen.

Så alla som har tatuering på halsen har pistol också, eller?

Det är väl fler med tatueringar på halsen som har pistol än en gammal... – Förlåt.

–Ingen fara. –Du är chockad.

Kan du visa var han är? Han den a... Han. Kan du visa var han är?

–Var är han? –Där! Han kör iväg.

Han kommer ut på andra sidan. Vi tar min bil! Kom igen!

–Fråga din svenska kollega. –Hon tar bara åt sig äran. Kom nu.

Jag ska hem med färjan och fria.

Du får sparken för att du släppt in en psykopatpistolmördare i Sverige.

–Det är det ingen som vet. –Jag vet.

Kom nu!

Vart ska han?

Åh, gud, vad störigt!

Jag har precis tappat förmågan–

–att titta in i framtiden. Annars hade jag kunnat använda... Åh, gud.

–Vad fan är vår plan? –Vi tar honom när vi får chansen.

Men han har ju pistol. Jag har ingen jävla pistol.

Jag är gränspolis. Ibland har jag pepparsprej.

Du har en pepparsprej? Okej...

Vi är poliser. Vi är inga jävla pölsemän.

Var fan ska du nu, din lilla råtta?

Han har säkert hela sitt vapenlager där inne.

Nu har vi chansen att knäcka hans kriminella nätverk, om vi har tur.

–Är det nödvändigt med pistol? –Vänta!

–Jag tänker... –Vänta. Det är det handen betyder.

Har ni det på danska polisskolan?

Händer? Handtecken? Combat signs?

–Vi har händer i Danmark... –Nu!

Vafan, har du nånting att försvara dig med överhuvudtaget?

Herregud.

Bingo, där har vi lilla råttans hus.

Flytta på dig.

–Tyst. –Det är min mage.

–Jag fastar. Jag äter bara från tolv till...åtta. –Håll käften. Håll käften!

Okej...

Då ska vi se vad den lille jäveln har lämnat för skit här, då.

Det är ju inte helt säkert att han har gjort något olagligt.

–Varför i helvete grep du honom inte? –För att väskan var bevismaterial.

Ska vi följa efter honom igen?

–Vi måste ringa polisen. –Vi är polisen!

De riktiga poliserna som tar hand om folk som spränger, skjuter och sånt.

Du kollar om folk har för mycket likör. Jag säger tack för besöket.

–Du är chockad igen. –Jag vill bara hem, och jag behöver mat.

Jag tar honom nästa gång vi får chansen–

–så får du nåt jävla mellis sen. Det kan du ha din jävla pepparsprej på.

Jag måste ta det här. Jag ska fria i kväll. – Hej, Thomas.

Thomas?

Vi är mitt i en biljakt.

Hej, Rasmus. Vad tycks? Visste du att Elvis inte skrev låten? Många tror det.

Det visste jag inte. Jag kan inte prata nu, Thomas.

Och jag måste skjuta upp vår grej till klockan åtta i kväll.

–Okej, men det är lite sent. –Ja, men jag måste göra en sak först.

Är det en simhall? Tänker du gripa honom här?

Yes...sir.

–Det finns ju barn där. –Vi slår till när vi får chansen.

Jag fick inte gripa honom på färjan, men du får gripa honom här?

Om du hjälper mig kanske jag får "minnesförlust"–

–och glömmer bort vad du gjorde innan i dag.

Alltså släppte in en psykopatmördare, kanske massmördare–

–med pistol i Sverige, mitt land.

Jag förstår vad du menade.

Jag ska vara tillbaka på färjan om en timme.

Ta mina träningskläder, för vi kan inte gå in i uniform.

–Oj... Hallå, hej, hej. Välkomna! –Hej.

Tack. Två stycken, tack.

–Ja, ska ni träna? –Nej, vi ska in dit, bara.

Inga badkläder eller handdukar?

Nej, vi ska bara kolla.

–Kolla? –Ja.

Ja, man kan inte komma hit och "kolla".

Men fan, han innan oss gjorde väl det?

Jo, men han skulle träffa en som har ett barn som simmar.

Hallå?

Hallå? Hallå?

Ni får inte komma in och bara kolla.

Jag är personlig assistent åt honom här.

Han älskar att kolla på folk som badar och sånt.

Säg nåt, Rasmus.

Jag gillar att kolla på barnen.

Åh...åh...

–Jag ger er 30 sekunder. –För att gå in och kolla?

För att lämna den här lokalen. Annars kommer jag tillkalla polisen.

Varför sa du inte nåt på danska?

Det låter fan mer stört.

–Hej. –Du går runt och håller koll på dem.

Jag hittar nåt annat sätt att ta mig in. Okej?

Där var ni.

Var är den?

Fan...

Hur fan ser man nåt i den här...?

–Vad gör du? –Jag kan förklara. Jag är polis.

Var inte du personlig assistent nyss?

–Nej, då ljög jag. –Jaha. Var är din bricka, då?

I min polisbil. Civil...

–Jag måste in till barnen. –Nej, du stannar här.

Tvinga mig inte att behöva använda våld.

–Vad fan, ditt jävla psycho? –DU är psycho!

–Jag hittar inte telefonen! –In i bilen!

–Skit i telefonen. Vi måste dra. –Jag orkar inte vara i Sverige längre.

–Sätt dig! –Varför har du pingvindräkt?

–Vad gjorde de? –Skynda! Nu kommer receptionisten.

Vad gjorde de? Koncentrera dig. Vad gjorde de? Vad såg... Vad såg du?

–Jag kan inte koncentrera mig nu. –Vrid om nyckeln. Sätt i gång tändningen.

Sätt igång den.

Bilen, inte radion! Okej, är den i ettan?

Den dräkten kostar 50 000! Hallå! Kom tillbaka!

–Vad fan har du gjort? –Jag vet inte varför hon är sur.

Alla är så jävla lättkränkta nuförtiden.

–Jävlar vad sur hon var. –Säg vad de gjorde.

De satt och pratade. En flicka åt glass.

Koncentrera dig. Vad gjorde de?

Damen gav honom en väska, och det var pengar i den. Jag såg det i telefonen.

Du... Okej, du har allt på film?

Nej, men jag minns allt i mitt huvud. Jag använde telefonen som ett periskop.

Är du helt jävla dum i huvet?

Du skulle ha tryckt på knappen så att du filmade det–

–så hade vi haft det på film. Din dumma jävla idiot!

Jag är inte en dum idiot.

Den är här nånstans.

Det är första gången jag har huvtröja.

Hej, Thomas. Thomas?

Om du säger Thomas en gång till så skjuter jag dig i huvet.

Du? Du?

Vad gillar du den? Den är lite annorlunda, men den har nåt. Och vill man vara fräck...

Jag kan inte prata nu. Och jag måste skjuta upp det till klockan 21. Hej då.

–Nu ska jag hem! –Ingen stoppar dig.

Du stoppar mig! Du har kidnappat mig!

Du tänker ju bara på dig själv.

Hon, kvinnan där inne, vet du vem det var? Chefen för Malmöpolisen.

–Va?! –Ja.

Det är för stort. Nu kör du mig till färjan. Min saxofonist kan inte vänta längre.

Det...

Där är han igen! Nu tar vi honom.

–Jag följer inte med. –Då får du ta bussen till färjan.

Okej. Jag rapporterar in allt. Du behöver inte göra mer.

Grattis. Okej. Hej då!

Vänta, ringen!

Nej! Det är äkta silver.

Vänta, Henrik! Jag kommer nu!

–Hej, Emil. –Hej, Rasmus.

–Kan jag få en liten fatöl? –Ja.

Är det okej om jag betalar i morgon? Tack så mycket.

Det är en av de där dagarna.

Hallå. Han körde tillbaka till färjan–

–så du hade bara kunnat åka med mig hit.

Bussen var fint.

Puttade du bussen? Vad fan har hänt? Skit samma.

Jag tar honom direkt när vi kommer till Danmark.

–Varför grep du honom inte i Sverige? –För att hela jävla polisen är korrupt.

Är du säker på att du inte vill gripa honom? Vi blir befordrade.

Scotland Yard, den kanadensiska... Polishästarna, eller vad fan de är.

Jag ska inte bli befordrad. Grip honom du bara.

Okej. Your loss.

Vad gör du här, Rasmus? Borde inte du vara mitt uppe i ett frieri nu?

Jo.

Vad fan gör han?

Fuck. Nej, nej...

–Ut ur bilen! Ut ur bilen! Ut... –Lugn.

–Vad är det som händer, Rasmus? –Det är Johan.

Jag måste...

Centralen, vi behöver förstärkningar!

–Vem är du? Jävlas inte med mig! –Säg vem DU är...

Varför stoppar du mig? Det här slutar inte bra för dig.

DU kommer råka illa ut. DU kan berätta vem du är!

Jag höll honom så att du skulle kunna slå honom.

Perfekt samarbete! Hjälp mig att få bort honom. Han väger svin...

Det kommer upp i magen nu.

In i bilen – jag ska ha med honom till polisen.

–Är han död? –Nej, han är inte död.

Hur fan kan han vara så tung när han är 1,40 lång?

–Det är de stora musklerna. –Akta.

–Hoppa in. Ska du inte med? –Nej, du får ta det.

Okej!

Det är svensk polis. De jobbar lite annorlunda.

Hej, Thomas. Jag är klar med min grej nu. Jag ringer när jag är hemma.

–Har du valt låt? –Du får bestämma. Känn av rummet.

Hoppa in.

Hoppa in!

Hoppa in!

Jag ska fria till Camilla.

–Jag trodde du hade koll. –Jag blev angripen av en hel knarkkartell.

–Vi var för fan två. –Nä, det måste ha varit fler.

Börja med era namn.

Namn!

–Jag heter... –Han här heter Preben Laudrup.

Och jag heter...

...Rasmus Ø...degård.

–Va?! –Ødegård... Ødegård.

–Heter du något du inte kan uttala? –Ja.

Det är en lång historia. Men det har...

–Tror du jag är dum, eller? –Nej.

–Säg våra riktiga namn. –Jag jobbar upp en täckmantel.

–Du sa ju mitt riktiga namn. –Fast på en annan. Det går inte att googla.

Vi får inte ut nåt från de här. Vi pacificerar dem nånstans nära dealen.

Pacificerar? Är det gangsterslang för att döda? Vill ni döda oss?

Käften. Vi fortsätter enligt planen, men låser in de här tillsvidare.

Jag vet en container i närheten vi kan lämna dem i.

Kom igen. Ut! – Du också, tjockis.

Det är svårt med de här bakom ryggen.

–Gick det bra? –Lägg av med det där.

Du gör det bara värre för dig själv.

Stanna där.

Kom igen!

–Vi ska väl inte in där? –Håll käften, så är det snart över.

–In! –Ska ni döda oss?

Såna här containrar är helt förseglade.

Syret tar slut. Vi kommer att dö långsamt. Jag kan inte andas.

Vi måste ut, vi måste ut – för detta är min stora chans.

Jag kan göra Skandinaviens största knarktillslag genom historien.

Jag ska till Detroit special unit. Detta är min biljett härifrån.

Ska jag dö för att du är trött på jobbet?

Vad är detta? You're my friend, kind, sweet and...

Vad var det?

–Hallå? –Skämtar du? Åh, gud!

Det är en råtta!

Den sprang ut där. Det är ett hål. Gå undan.

–Jag fick ett finger i munnen. –Vad då finger i munnen?

Hallå?

Aj! Satan.

Så det var nån därinne. Jag var osäker.

Vem är du?

–Jag förstår inte norska. –Vem är du?

–Vilka är ni? –Vi är poliser. Vi är gisslan i en container.

–What?! Sinnessjukt. –Ja. Kan du släppa ut oss?

Hur vet jag att ni är riktiga poliser?

Det kvittar väl? Vi är instängda. Släpp ut oss bara.

Det låter rimligt. Men vad får jag ut av det?

Du hjälper två människor som har problem.

Det gör psykologer också, och de tjänar riktigt stora pengar.

–Du får en diamantring! –Nej, den kostar fan femtusen kronor!

–Den kostar femtusen kronor. –Danska eller norska kronor?

–Danska! –Coolt, den står högt i kurs.

–Han får inte Camillas ring. –Inte på riktigt.

–Du öppnar, och sen får du ringen. –Ser jag ut som en idiot?

–Jag ser ju inte dig. –Nej, men föreställ dig.

Jag ser inte ut som en idiot. Jag ska ha ringen först.

Fan, han är smartare än vi trodde.

Okej, vi gör så här: Han får ringen.

Och sen tar jag den när vi kommer ut.

–Jag ska ha tillbaka ringen. –Jag mular sönder honom när han öppnar.

Här kommer den.

Fan vad snygg. Är den äkta, eller?

Är det yxan ni är rädda för?

Det var ifall ni skulle försöka lura mig, men det är lugnt. Tack för affären.

Tack själv.

Det är inte varje dag som jag får nya vänner. Det var jättekul att träffa er.

Okej, här är händelseförloppet: De har gått från containern den vägen–

–tagit de vapen de skulle ha till dealen–

–som tidigare har omtalats. Och...

Där är min telefon. Camilla ringer.

Det kanske hon gör.

Vad gör du? Sluta, sluta.

Sluta! Slu...

Detta är bevismaterial. Hela bilen är bevismaterial. Förstör inte den.

Vi ska härifrån men inte förstöra bevismaterial.

Den behöver vi när vi knäcker hela fallet.

Jävlar, vad vapen!

Gå undan!

Men sluta!

Är du dum i huvet? Du kan ju inte förstöra bevismat...

Jag kommer hem nu, Camilla. Jag ska in i bilen.

Du kör.

Fan, hon svarar inte.

–Kör vidare. –Vi har inget att förlora.

Du har inget att förlora. Jag har allt att förlora. Kör!

Nej! De har säkert vapen och allt möjligt.

Vi har för fan också vapen.

–Cover me. –Nej!

–Skjut de nya! –Ta skydd!

Han har en fucking uzi!

Förlåt.

Vilka är ni?

Fan! Jag tror fan vi räddade hela jävla Danmark.

Du prickade fanimej nog också några, herr Laudrup.

–Jag sköt. –Ja, det gjorde du.

–Ni har grävt er egen grav. –DU har grävt din egen grav.

I Sverige säger vi: Kriminalitet lönar sig inte.

Det säger man i hela världen, din jävla idiot.

–Jag är inte kriminell! –Det har jag hört förr.

"Alla de här vodkabaljorna är för eget bruk."

Vad händer? Vilka i helvete är ni?

Din värsta mardröm...

Vad gör du?

Vad fan gör du?

Jag ska fria till Camilla, och min saxofonist ska vara med.

Nu? Vi ska ju till polisstationen med han – psykopaten.

Det är nu vi ska få lön för mödan. Medalj och befordran...

...och kvinnor och skit, ju.

Hej. Kan du komma nu?

–Kan du ge mig skjuts? Bra. –Var är du?

Okej. Your loss, my friend.

Loser.

–Har du planerat mer än att jag spelar? –Ja, det blir annat också.

Varför ser du ut så där?

Det är en lång historia. Men jag var i Sverige i dag.

Jag ser verkligen fram emot det här. Det har inte varit lätt att hitta rätt låt.

Jag har tänkt och tänkt, och i dag hittade jag den.

Den är romantisk, men den är också sexig.

Det ska bli spännande att se hur mycket Tarzan har gått ner den här veckan.

Danmarks fetaste hund har börjat. De väger Tarzan nu.

Vad nu?

Det har varit den värsta dagen i mitt liv–

–men tanken på att komma hem till dig har hållit mig vid liv. Du har räddat mitt liv.

Nu!

Grattis!

Därför vill jag fråga dig om du vill göra den här dagen till den bästa i mitt liv.

Det var en hemlös som stoppade sitt finger i min mun–

–och sen gav vi honom ringen. Vill du gifta dig med mig?

Jag vet inte om du hörde.

Thomas, kan du spela lite tystare? – Vill du gifta dig med mig?

Polisen!

–Ner på golvet! –Vad svarar du, Camilla? Hörde du mig?

–Rasmus Ødegård? –Nej, jag heter Preben Laudrup.

–Camilla? –Du följer med oss.

Camilla?

–Är det en del av överraskningen? –Vad svarar du?

Hon svarade inte. Vänta lite.

–Vad sa hon? –Ner på golvet.

–Camilla! –Håll käften!

In med dig.

–Hallå, Rasmus. Läget? –Vad är det som händer?

–Det ska jag berätta för dig! –Marco, ta det lugnt.

Ni två har förstört ett dansk-svenskt undercoveruppdrag–

–där vi har försökt knäcka en av de största narkotikaligorna i Europa–

–och vi använder Marco som vår agent.

Han sprängde ett hus!

Jag gör vilda grejer för att övertyga kriminella att jag är en av dem.

Jag har inte träffat nån jag känner på tre år.

Det tog mig över ett år att ens få till mötet NI förstörde i dag.

Jag har gjort saker jag ALDRIG trodde jag skulle göra.

Typ som vadå?

–Det behöver du inte berätta. –Tatueringen på halsen?

Är det en sån man målar på...?

Innan ni två odugliga, små jävla passkontrollanter förstörde allt!

–Det var Johan. –Så nu är det mitt fel?

–Ja, faktiskt! –Du skulle ha tagit honom på färjan!

–Jag har inte gjort nåt. –Så nån annan med chipstuttar sköt mig?

–Just det ser inte så bra ut. –Du ska till Helsingör på förhör.

Därefter kör vi hem dig till din bostad, och du väntar där.

Jag behöver väl inte säga att du inte ska jobba innan dess?

Du får också åka hem.

Där stannar du tills vi vet vad du kommer att åtalas för.

–Men jag jobbar vidare under tiden? –Nej, du jobbar inte under tiden.

Du kommer antagligen inte jobba som polis igen.

–I Helsingborg? –I hela Sverige!

Okej.

Detroit, here I come.

Vad svarade hon?

Camilla. Vad svarade hon när du friade?

–Hon skulle tänka över det, tror jag. –Låter som ett nej, tycker jag.

Då gjorde det kanske inte så mycket att han i containern fick ringen.

Camilla?

Pruttfis?

–Hej, Rasmus. –Hej, Marco.

–Har du kommit för att döda mig? –Nej. Sätt dig.

–Förstår du allvaret i det här? –Det ser nog inte så bra ut.

Du kommer aldrig mer jobba som polis.

Du blir åtalad för mordförsök och får sitta i fängelse i många år.

Jag vet inte om du vet vad de andra fångarna gör med poliser där inne.

–De har nog sex med dem. –Det är den bra sidan av det.

Om jag då sa att jag kan få allt det här att försvinna...?

Att du inte behöver sitta i fängelse.

Du kanske till och med får behålla ditt jobb.

Jag har ett erbjudande som betyder att du slipper pussa din flickvän–

–med en glasruta mellan er i ett besöksrum i fängelset.

Det är din enda chans, Rasmus.

Ja, jag började för långt upp...

...men det är Johan.

Alltså, jag hade ju kommit starkare ut ur fängelset än innan.

Men du...

Så... Vad säger du om vårt erbjudande?

VI har inte gett dig nåt erbjudande, utan JAG.

Jag har redan tackat ja. Så du kan ge...

–Håll käften! –Ja.

–Vad är det för erbjudande? –Jag kan aldrig ge mig in i fallet igen.

Knarknätverket jag skulle handla med kommer aldrig mer vilja träffa mig.

Men det som kanske hände var att ett annat gäng ville handla med dem.

Ni två. Så ni kidnappade mig framför allihop.

"Vi gjorde oss av med Marco. Och nu tar vi över."

Hur låter den historien?

Ska vi springa runt och leka knarkkungar?

Det här är inte Colombia. Men ja, typ. Med min assistans.

Då måste vi ha ett coolt namn. Alltså, så här...

Los Lobos.

Las...Tacos.

Ban... Los Bandlieros.

Kings of Leon.

Öh... Los Barcos.

–Vi avvaktar. –Vi suger på den.

Om ni går med på det här så kommer alla åtal att försvinna.

Men det här är inte ett ofarligt jobb–

–så ni måste göra precis som jag säger.

–Hur lång tid tar det, tror du? –Det beror på hur bra ni är på jobbet.

–Ganska bra ju. –Jag törs nog inte.

Då får du berätta för Camilla–

–att du kan ta nästa semester om sex, sju år.

Jag tror vi får mer än sex, sju år.

Hitta sen ett nytt jobb, med ditt skitiga straffregister.

Hon blir säkert jättelycklig och stolt.

–Okej. –Bra.

–Jag ska bara ringa till Camilla. –Nej. Ingen kontakt med nån!

Hon får information. Vi har gjort det här förr.

Har du en flickvän vi ska informera?

Öh...

Just nu?

–Nej. –Föräldrar?

Jag är inte kompis med dem på det sättet.

–Husdjur? –Nej.

Okej. Då tömmer vi bara din brevlåda. Bra.

Byt om! Vi behöver åka tillbaka till Sverige.

Vi ska till vårt safe house.

Är du redo för det här...

...partner?

Personen ni ska ge telefonnumret till heter Plex.

Ledare för nätverket jag ska köpa ett stort parti kokain av.

–Vad händer här? –Nu är det showtime.

Jävlar, din nacke?!

Det ser ut som en röv.

Jag älskar dig.

Översättning: Olle Öfverberg © Sveriges Television AB 2025

Textning: Susanne Rehn © Sveriges Television AB 2025