All language subtitles for Ice.S01E08.720p.x265-ZMNT

–Tidigare i "Ice"...
–Ge hit väskan!

Han sa att Van De Bruin låg bakom.

–Han vill döda mig.
–Van De Bruin?

Cam är mer involverad
med Pieter än vad vi vet.

Våra andelar i Green & Green
ger oss lika stort inflytande.

–Cam.
–Jag måste återhämta mig.

Du kan bo här om du är ren,
men jag vill inte ångra det.

Jag har jobbat med Greenkillarna.
Jag är en tillgång.

Välkommen till specialstyrkan.

Jag vill att du bevakar honom.

Jag har hittat Pieters svaga punkt.

–Varför fjäskar vi för honom?
–Venezuelas utvecklingsminister.

Utan honom vore vi ingenting där.

–Vad händer, Jonah?
–Rättvisa!

Min sons kropp kanske aldrig hittas,
men det kommer din.

Vi måste intubera.

–Blodtryck?
–Det sjunker.

Jag vill inte att de ska höra.

Lämna oss. Nu!

Varför?
Varför vill du att jag dödar honom?

Jag behöver nån jag kan lita på
och du är den ende.

Jag skriver av din skuld
och snaran av 25 miljoner dollar–

–runt din hals är ett minne blott.

Det var generöst.

–Men jag är ingen yrkesmördare.
–Sant.

Men Pieter kan bara kommas åt
av nån han känner och inte äger.

Och jag tror att det är du.

Och du tror att Pieter inte skulle
misstänka en kula från mig?

Jag tror att vi båda vill samma sak.

Men skulden är inte värd fängelse
eller att bli dödad.

Kom ihåg att Pieter
ville se dig död i rånet, Jacob.

Lita på mig. Du och din familj dör
under alla andra scenarier.

Så jag föreslår att du accepterar.

Freddy?

–Tack för att du kom.
–Visst.

Det går fort.
De ska bara skriva ut mig.

–Mår du bra?
–Jag klarar mig.

Läkaren sa att du blev attackerad
och injicerad med droger.

Är det sant eller har du börjat igen?

Nej, Ava...
Det är vad som hände. Jag svär.

Jag skulle inte injicera
en dödlig dos heroin i halsen–

–om jag inte ville dö,
vilket jag inte ville, så...

–Jösses.
–Ja.

Var det samma personer
som attackerade Jake?

–Har polisen några ledtrådar?
–Jag såg inte deras ansikten.

Jag vet inte ens hur många de var.

Men jag tror
att det bara var ett vanligt rån.

Jag har ett barn att skydda.
Du måste vara ärlig mot mig.

Jag förstår det.
Jag är ärlig. Jag svär.

Okej.

Jävlar...

–Nån gång kan vi göra det i sängen.
–Det är inte därför du är här.

–Vilken besvikelse.
–Jag har ett jobb åt dig.

Pieter Van De Bruin.
En affärskollega.

Jag vill att du
håller ett öga på honom.

Stilig.

Du är inte den ende
som vill bevaka honom.

–Rah?
–Ja.

Vilket betyder att jag redan vet
exakt var han är.

Jag måste få veta
var han befinner sig före henne.

Det är tur
att jag gillar dig mer, Cam.

Har du trosor?

–Ta reda på det själv.
–Visa mig.

–God morgon.
–Hej.

–Vad har du där?
–Titta!

–En överraskning!
–Det är ingenting.

Men varenda dag?

–Gillar du den?
–Det är silke!

Jag älskar den, men den var dyr.

Jag har alltid trott
att meningen med pengar är att uppnå–

–balans mellan dekadens och överflöd
och njuta av den.

Så vältaligt
du uttrycker mina tankar.

Kära Vincent. Vi kan tyvärr
inte åka till Paris ännu.

Du får åka till Venezuela och
övervaka utgrävningen av Santa Elana.

Det är inte vad vi kom överens om.

Dessutom blir det ingen
utgrävning av Santa Elana–

–förrän du
kontrollerar Green & Green.

–Jag vet. Det är under kontroll.
–Är det?

Det är mitt ansvar.
Fokusera på ditt eget.

Jag har skött mitt.

–Tillstånden, personalen...
–Säkerheten?

Din bror kräver mer pengar!

Han är den ende
som kan hitta personal–

–till gruvan och det kostar pengar!

Okej. Han är din bror.
Jag förstår det.

Men om du kan vara objektiv
måste du se att det är utpressning.

Om han inte följer våra regler–

–måste jag hitta nån annan
som kan sköta säkerheten.

Dra åt helvete.

God morgon.

–Frittata för två.
–Nej, tack.

–Vad är det?
–Ett tvåveckorsläger.

Och du visar mig det för...?

–Jag har anmält dig.
–Du skämtar?

Nej, jag skämtar inte.
Det blir toppen. Kolla här.

Klättring, kajakpaddling, vandring.
Många häftiga saker.

–Det börjar imorgon.
–Nej!

–Vet pappa om det?
–Ja, han håller med.

Är ni galna?
Ni vet att jag hatar att campa.

Om ni vill skicka iväg mig,
varför inte ett fint hotell i Paris?

–Vi kan åka tillsammans.
–Det vore kul, älskling.

Men vi säljer inte diamanter som förr
och med din andel–

–måste jag hjälpa till
så mycket jag kan.

Det är viktigt
för din framtid, Willow.

Vad har mina 25 procent
med camping att göra?

Berätta den verkliga orsaken.
Varför vill du bli av med mig?

Varför kan du inte vara ärlig
för en gångs skull?

Du säger inget och är nedlåtande!
Jag är inget barn...

Lägg av, Willow! Jag är din mamma.
Du måste lita på mig.

Du ska åka på lägret!

Nu äter vi.
Sen hjälper jag dig att packa.

Jag tänker inte åka.

Willow...

Syster Judith.

–Kul att se dig.
–Detsamma.

Låt oss prata.

–Hur mår barnen?
–De är i säkerhet.

Dina bidrag är till stor hjälp.

Prisa Gud. Och ett specifikt barn?

–Vi har några lovande ledtrådar.
–Lovande räcker inte, syster.

Jag har dubblat min donation idag.

Jag vill att du sprider
ditt goda arbete ännu längre.

Ibland hjälper pengar
fortare än böner.

Jag instämmer.

–Vi ville ge dig den här.
–Tack, syster.

–Ses vi nästa månad?
–Förhoppningsvis tidigare än så.

Jag visste inte
att du var en katolsk flicka.

Jag är full av överraskningar.
Varför förföljer du mig?

Om vi ska bli kompanjoner
måste jag veta vad som pågår.

Jag vill veta hur du tänker lura mig.

–Jag tänker inte lura dig.
–Skitsnack. Jag tror dig inte.

Du har sett ärren på min rygg.
Hur tror du att jag fick dem?

Pieter gav mig dem när jag var barn.

Han är en ond man
och jag vill se honom död.

–Så du gör Herrens arbete?
–Jag har en vän.

En nunna från Sierra Leone.
Hon smugglar stenar genom Vatikanen.

Jag involverar inte Pieter
för jag bryr mig om min framtid.

–Och din armé?
–Bland annat, ja.

Så stenarna är i den lilla dockan?

–Mycket smart, Jacob.
–Vill du dela med dig av diamanterna?

Varför skulle jag göra det?

–Det skulle underlätta mitt beslut.
–Jag ska tänka på det.

–Jag har gjort te.
–Tack.

–Du bör vila.
–Ja, men...

–Jag måste jobba.
–Nej, Freddy. Ta en ledig dag.

Vet du vad jag tänkte på
när de stack mig med sprutan?

Den jävla utställningslokalen.

Jag låg där och tänkte:
"Det är inte så farligt att dö."

"Men jag kommer sakna
att hänga i butiken."

Konstigt, va?

Jag har alltid älskat det stället
ända sen jag var liten.

Den har alltid funnits där.
När nåt hände träffades vi där.

Den var som vår säkra plats.

Jag vill verkligen inte förlora den,
men det verkar bli så.

Stenen jag sålde med vinst igår...
Det kändes bra.

Det köpte oss lite tid,
men vi är nära avgrunden.

–Du behöver en ny leverantör.
–Jag vet.

Flyg till London
och tala med Barrowsyndikatet.

Ja, men... De ställer inte upp.
För mycket historia.

–Det måste finnas andra alternativ.
–Det finns det.

Det finns tre syndikat
som har bra kvalitet.

Jag kan nog ordna ett möte
med det ryska syndikatet.

Det heter Kocoma.

Men vårt rykte är inte det bästa
och de är kräsna.

Du kan ge dem dödsbäddstalet.

Jag har alltid velat jobba med dem.
De har fantastiska stenar.

–Men pappa var rädd för maffian.
–Är de korrupta?

Nej, men alla andra är korrupta.
Myndigheterna, polisen...

Man måste muta rätt personer
för att få ut stenarna.

Men det är nog inget problem.

–Du bör göra det.
–Jaså?

Ordna ett möte.

–Jag bör nog prata med Jake.
–Varför?

Du, jag och Sarah äger 75 procent
och vi behöver en ny leverantör.

Jag tar butiken idag.

Hej.

–Jag ska träffa Natalya.
–ID, tack.

Okej. Varsågod.

Ni tar det här på allvar.

–Klockan ett. Är hon här?
–Jag kollar.

–Jag kan vänta.
–lnte om hon inte är här.

Det är bra, Dimitri.
Följ mr Green upp.

Natalya Brekov.
Det känns som att träffa tandfen.

Jag har hört ert namn länge,
men ingen har sett er.

–Jag värdesätter diskretion.
–Jag förstår.

Vad kan jag göra för er, mr Green?

Jag representerar min familj.

Som ni kanske har hört
har vårt gynnsamma samarbete...

–...med Barrowsyndikatet...
–Ja, jag hörde det.

Så vi letar efter ett nytt samarbete.
Ett som är lika gynnsamt, men...

Jag uppskattar det, mr Green.
Men jag talar för Kocomasyndikatet.

De är inte intresserade
av ett samarbete med er familj.

Okej... Det var rakt på sak.

Jag gillar kvinnor
som säger vad de menar.

Jag fattar. Det finns anledning
att tvivla på vårt företag just nu.

–Ni har säkert hört att min far dog.
–Ja, han var en bra man.

Ja, och bra på diamanter.
Men min far, må han vila i frid–

–hade inte flexibiliteten som krävs
för ett samarbete med Kocoma.

Green & Green kommer inte försvinna.

Jag ser bara tillväxt i vår framtid.

Jag har tagit hjälp av min svägerska.
Hon är mycket pålitlig.

Det är början på en mycket
lukrativ tid för vårt företag.

Ett syndikat kommer
att dra nytta av den framgången–

–och jag vill verkligen
att det ska bli ert.

Är inte ni sonen
som orsakade familjen problem?

Varför skulle jag tro på
att ni har förändrats?

Jag har inte förändrats.
Jag mindes bara vem jag är.

Vi vill köpa för en miljon dollar.

–Har ni inte ont om kontanter?
–Vi gjorde nyligen en bra affär.

Ni förstår att en miljon dollar här
ger 900000 dollar hos Kocoma?

Kostnaden för
att göra affärer med mig.

–En miljon för 900000 dollar.
–Kontant.

Inga problem.

–Är vi överens?
–lnte ännu, mr Green.

Jag tar aldrig risker
så ni får bara en chans.

Men om allt går bra
och vi går vidare–

–tar vi förutom standardavgiften
på 100000 dollar per miljon–

–10 procent
på alla diamanter ni säljer.

Är vi överens?

–VS1, kuddslipad, en karat.
–Vad kostar den?

Med stenen och ringen
kostar den 17500 dollar.

–Jag kan visa er nåt mindre.
–Nej.

–Hon förtjänar en karat.
–Okej.

Men jag trodde inte...
17500 dollar är mycket.

Det handlar inte om pengarna.

–Hur länge har ni varit tillsammans?
–Nästan sex månader.

Jag älskar henne
och jag vill göra det, men...

Jag har inte ens frågat
om hon vill gifta sig ännu.

Jag vet inte vad jag ska göra.

Om ni inte är säker så bör ni vänta.

Kan ni lägga undan den
om jag ångrar mig?

Jag kan inte lova det,
men vi kan alltid hitta nåt annat...

Släpp in henne. Ursäkta mig.

Var är han? Var är Cam?
Jag måste träffa honom.

Jag vet allt om den här branschen.
Diamanter?

Han gav mig inget barn!
Det var inte mitt fel! Det var hans!

Rör mig inte! Cam!

–Var är du?
–Jag kommer tillbaka.

–Vad är det, Sarah?
–Sluta, Sarah!

–Jag ska ha tillbaka allt!
–Sluta! Snälla.

Såja... såja...
Berätta vad som har hänt.

Så att vi kan hjälpa dig.

Din jävel. Du är sjuk.

–Din hjärtlöse jävel...
–Torka dina ögon.

Hjälp mig, Ava. Hjälp mig.

Jag måste ta henne till läkaren.

Nej, det är nog ingen bra idé.
Jag tar med henne hem till mig.

Förstår du nu, Ava?
Förstår du vad jag har gått igenom?

–Förstår du hur jag har haft det?
–Jag förstår.

Snälla, Ava. Rädda mig.
Hjälp mig, Ava. Snälla...

–Det är bra. Vi ska åka hem.
–Okej.

Vill du berätta vad som pågår?

Sarah har blivit galen.
Hon bara svamlar, Jake.

Hon är helt jävla galen.
Jag måste omyndigförklara henne.

Och gå bakom ryggen på din fru
som du gör med mig?

–Eller?
–Va?

Din vän Pieter.
Ormen som du drar in i våra affärer.

–När såg du honom sist?
–Vi har setts några gånger.

–Träffade du honom igår?
–Ja.

Ljug inte för mig, Cam.
Berätta vad ni håller på med.

Inget. Vi är bara goda vänner.

Varför insisterade du på
att samarbeta med honom?

Alger.

Det hemska fängelset.
Han hjälpte mig när det var tufft.

Jag ville bara hjälpa honom
och hjälpa oss samtidigt.

Han har stenar, Jake.
Vi skiter väl i var de kommer ifrån?

–Så vem dödade bagaren?
–Va?

Det var du. Du brände ner stället
och Carlos dök upp igen!

–Du vet inte vad du pratar om.
–Berätta då!

–Berätta vad ni planerar.
–lnget.

Jag känner till dig och Lala.
Det är ingen hemlighet, Cam.

Vet lady Rah
att du spionerar på henne?

Vad skulle hon tycka om det?
Jag borde kanske berätta det.

Det struntar jag fullständigt i.
Försvinn från mitt kontor.

Ditt kontor? Verkligen?

Du verkar ha glömt
att du inte äger nåt av företaget.

Hon är bipolär, men hon har
blivit sämre efter broderns död.

Jag undrar om hennes medicin
behöver ändras.

Kan du berätta
vilka mediciner du tar?

–Vet du?
–Nej.

Får vi titta i din väska?

Okej?

Litium.

–Vilket det inte är.
–Ursäkta...? Jag förstår inte.

Jag ska ta ett blodprov,
men de ser inte ut som litium.

Kan du ha förväxlat
dina mediciner, Sarah?

Cam gjorde det.
Han försöker döda mig.

–Sarah... Jag tror inte det.
–Nej! Det är Cam!

Jag har lämnat meddelande
efter meddelande, Vincent.

Ring tillbaka. Det här är löjligt.

–Vi har ett problem.
–Jag vet.

Jag sa till Vincent att han
skulle övervaka utgrävningen–

–och allt blev fel.
Det handlar om nåt annat. Vad är det?

Freddy och Ava ska köpa av Kocoma.

–Är du säker på det?
–Jag känner alla. Folk pratar.

De är verkligen påhittiga.

Men du är smartare, Cameron.
Du kan stoppa deras köp.

Affärer med ryssarna är inte enkla.
Man vet aldrig hur det slutar.

Vi har en månad på oss
att göra Green & Green bankrutt.

Quod erat demonstrandum.
Vi måste eliminera alla leverantörer.

Har du eller Vincent
några kontakter hos Kocoma?

Jag har inte det.
Jag vet inte om Vincent har det.

Vi har inga hemligheter.
Han har inte ringt på hela dagen!

Cameron...?
Vad håller han på med? Jösses...

Mina damer. Eddy.

–En polisman vill träffa Jake.
–Var är han?

Han var påstridig.
Jag tog honom till Isaacs kontor.

–Har du ringt Jake?
–Han svarade inte.

Los! Vad gör du här?

Jag har några frågor
till din bror om rånet.

–Han är inte här.
–Jag vet. Jag kan vänta.

Han kommer nog först imorgon.

Men jag är glad att du kom
för jag ville be om ursäkt.

Jag var ganska borta under shivan.

–Vill du be om ursäkt för shivan?
–Ja.

Ingenting annat? Nej...

Jösses. Vad har hänt med dig?

Hälsa din bror
att jag vill prata med honom.

Ms Brekov från Freddy Green, tack.

Jag kommer om en timme
om det går bra?

Jag hämtar allt vi behöver.
Toppen. Hej då.

Folk vet att vi träffas, Cam.
Bara så att du vet.

Om jag velat döda dig
hade jag inte skickat en inbjudan.

Vad vill du?

–Lyft upp jackan.
–Bjuder du på en drink först?

–Jag har en pistol.
–Det skiter jag i.

–Luta dig framåt.
–Letar du efter en dold mikrofon?

Du kom ut ur fängelset snabbt, så ja.

Det kallas att betala borgen.

Tack för massagen.
Vill du ta mig på rumpan nu?

–Jag har ett jobb åt dig.
–Jobbar jag för dig?

–Det betalar 30000 dollar.
–Jag behöver en ny bil.

Freddy och Jakes fru Ava vill köpa
diamanter av ett ryskt syndikat.

–Och du vill att jag ska hjälpa dem?
–Var inte dum.

Jag vill att du stoppar det.

Det här är bara mellan oss.
Prata inte med nån. Fattar du?

Visst. Visst...

Det finns bara en person i L.A.
som har kontakt med Kocoma.

Jag kan ta hand om henne.

Men det blir 50000 dollar
och hälften i förskott.

Okej, okej...

Gör jobbet först.
Sen får du dina jävla pengar.

Ge mig en dag.

–Vi uppskattar det här.
–Det är mitt nöje.

Men jag vill diskutera villkoren.

–De är redan klara, mrs Green.
–Ms Brekov...

Jag förstår att ni vill förhandla,
men jag håller mitt ord.

Jag gör bara affärer
med de som gör detsamma.

Ni kan gå till andra syndikat,
som Tel Aviv eller Antwerpen.

–Men ni får inte bättre villkor.
–Jag förstår.

–Bra. Vi kan alla tjäna pengar.
–Precis!

Jag antar att den här är er.

Så hur funkar det här?

Ni kommer att flygas ut
imorgon eftermiddag.

Era visum väntar på flygplatsen.
Nämn aldrig Kocoma.

–Ni reser som ett par.
–Jag kommer att resa ensam.

Tills ni har ett samarbete
gör ni som jag säger.

Ni reser till Ryssland
som ett par på semester.

–Jag förstår vad ni menar, men...
–Jag följer med.

Som sagt... Det passar oss perfekt.

En bil väntar på flygplatsen.
Den kör er till hotellet.

Nästa dag
träffar ni Kocoma klockan ett.

Chauffören kör er till platsen
och ni har 900000 dollar i kredit.

Får vi välja stenar själva?

Ni kan välja vilken grupp ni vill
på de här fem bilderna.

Hur vet vi att det är samma stenar?

Det är inget problem.
Ni kommer att ha bilderna med er.

Varsågoda och bestäm
vilka diamanter ni vill köpa.

Cam.

Vad är det som pågår?
Vad gör du, Ava?

Jag... använde Sarahs nyckel.

–Jag ringde. Fick du meddelandet?
–Nej.

Sarah bad mig att hämta hennes saker.
Hon stannar på sjukhuset några dagar.

Du skulle ju ta hem henne?

Nu skickar du henne till sjukhuset.
Du har ingen rätt.

Det var läkarens beslut, inte mitt.

Lyssna på mig.
Lägg dig inte i mitt äktenskap.

–Eller affärerna.
–Hotar du mig, Cam?

–Du hör inte hemma här.
–Jag söker Natalya.

Jag är obeväpnad
och menar inget illa.

Jag behöver bara hennes hjälp.

Natalya, min sköna.

–Alexi.
–Du är dig lik.

–Hur kan jag hjälpa dig?
–Stoppa affären med Greens.

–Varför skulle jag göra det?
–Se det som en... tjänst.

–Jag gör inte tjänster åt gangstrar.
–Kom igen, Natalya.

Vi kommer från olika familjer
och gör affärer på olika sätt.

Äntligen säger du nåt som är sant.

–Jag vill inte ge dig problem.
–Det kan du inte.

Jag vet inte hur mycket du tjänar,
men om du vägrar–

–kommer du att förlora allt.

Det är meningslöst
att komma med tomma hot.

Väx upp och försvinn
innan du råkar illa ut.

Jag behöver en tjänst.
Det kommer två amerikaner från L.A.

Jag skickar all information.
Du måste ta hand om det här.

–Du skulle ringa. Vad vill du, Jake?
–Ska du nånstans?

–Vad vill du?
–Jag vill träffa Willow.

–Hon är inte här.
–Är hon hos Carly?

Hon är på ett läger
där hon är i säkerhet.

Utan att fråga mig?

Du fattar aldrig beslut om Willow
utan att prata med mig...

Det var innan nån försökte döda dig
och Freddy.

Freddy...? Vad pratar du om?

Nån hoppade på honom
och gav honom en överdos.

Och jag får veta det först nu?
Mår han bra?

Ja, han mår bra. Han bor här hos oss.

–Bor han här nu?
–Ja, han behöver en sund miljö.

Nej, han är missbrukare.
Han behöver behandling.

Jag har gett honom
så många chanser, Ava.

Men jag får alltid ångra det.
Lita på mig. Han får ett återfall.

Den här gången
sker det framför vår dotter.

Var inte så självgod.

Det är inte Freddys fel att Willows
värld har vänts upp och ner.

Det är därför jag vill
att det ska bli som förr.

Jag förlorar allt, Ava.

Dig, Willow, företaget, allt. Ava!

Hur blev det så här?

Jag vet inte, Jake. Vet du?

–Jag vill få bort Pieter nu.
–lnget hej? Hur är det, lady Rah?

Hur är det, lady Rah?
Du berättade vad han gjorde mot dig.

Min familj blir säker
och du blir kvitt honom.

Varför så bråttom helt plötsligt?
Tidigare ville du ha stenar.

Ava skickade iväg min dotter
för att hon inte är säker här.

–Jag kan inte ha det så.
–Okej.

Men vi gör det när det passar mig
så vi väntar.

Nej, det gör vi inte.

Skulle jag be dig att vänta
om det inte var viktigt?

Pieter har nåt som tillhör mig
och jag behöver det.

Vad kan det vara?
Du bryr dig bara om stenar.

Du känner mig inte
så bra som du tror, Jacob.

Pieter Van De Bruin har min dotter.

Moskva, Ryssland

Det är lite spännande.

–Och kvinnorna är snygga.
–Ja.

–Tullen gick lätt.
–Kanske lite för lätt.

Nej, ingen negativitet.
Bara positiv energi. Kom, frugan.

Okej...

–Passen, tack.
–Nej, vi har precis passerat tullen.

Passen nu!

Okej, visst.
Jag och min fru är här på semester.

–Vi kommer i fred!
–Nej! Vänd er om. Ni är gripna.

–Ursäkta mig?
–Varför griper ni oss?

Det här måste vara ett misstag.

Vänta lite!
Berätta varför ni griper oss!

Det här är löjligt!

Verkligen!
Det måste vara ett misstag.

Jag hörde dig, Willow.
Din mamma var säkert bara upptagen.

Nej, hon undviker mig.

Jag har ringt
hur många gånger som helst.

Hon tror att hon kan ignorera mig.

Snälla, pappa. Hämta mig, snälla.

Ge det en chans.
Det kan inte vara så farligt.

En jävla låt till runt lägerelden
och jag börjar ta gisslan!

–Lugna ner dig, Willow.
–Varför? Jag vet att ni ljuger!

Vi ljuger inte. Vi behöver bara tid
att lösa några saker.

Vad betyder det? Skitsnack!

Ni skiljer er, men ligger ändå.
Farfar dör.

Nån vill döda dig,
som du dödar i självförsvar.

Det är i nyheterna
och mina vänner kallar dig mördare.

Och sen skickar ni mig hit.

Jag känner mig inte säker här.

Jag oroar mig bara för er
för ingen berättar nånting.

Jag förstår ingenting.

Kom och hämta mig, snälla.

Pieter Van De Bruin.
Lämna ett meddelande.

Jag är ledsen att vi grälade, Pieter.

Oroa dig inte för det med gruvan.
Jag ska prata med min bror och...

Jag... Det kommer att ordna sig.

Jag har en present till dig.
Jag är på väg hem. Vi ses snart.

Jösses...

Var har du varit?
Jag har varit så orolig!

Ursäkta mig...
Jag trodde att ni var nån annan.

Ja, jag är Pieter Van De Bruin.

Ja, jag vet. Han är min...

Team Wild Animals Only Released On:
www.HoundDawgs.org

Text: Viktor Björkman
www.sdimedia.com