Original subtitles

DÖDEN I VENEDIG

Vi önskar er en mycket njutbar vistelse.

Får vi göra er uppmärksamma på vår högst enkla person?

Au revoir! Excusez! Bonjour!

Ers excellens.

Får vi framföra våra hälsningar till er söta lilla älskling.

Våra varmaste lyckönskningar.

För mig till ångbåtshamnen!

Till ångbåtshamnen, sa jag!

-Herrn ska till Lido. -Ja, men först till San Marco.

-Jag tar en vaporetto därifrån. -Det går inte.

-Varför inte? -Man tar inte bagage i vaporetton.

Det är min sak. Vänd om!

-Vad tar ni betalt för resan? -Herrn kommer att betala.

Jag betalar inget alls om ni inte för mig dit jag önskar.

-Ni ska till Lido. -Inte med er!

Jag är duktig på att ro, signore.

Den där gondoljären är en usling. Han har ingen licens.

De andra ringde polisen. När han såg dem, gav han sig snabbt i väg.

Ni fick resan hit gratis.

Ge mig någonting.

Tack.

God middag, professor von Aschenbach.

Ledningen ber att få framföra sina välgångsönskningar.

Jag hoppas att ni finner rummet tillfredsställande.

Hotellet är mycket lugnt.

Det här är professorns bagage. - Väskorna bärs strax upp.

Vi har ett underbart väder. Bara lite scirocco.

Jag hoppas att ni får en underbar tid.

Tredje våningen!

Den här vägen.

Efter er.

Jag hoppas att ni inte störs av blommorna.

Professorns bagage!

Vi har reserverat hotellets bästa rum. Jag hoppas att ni ska tycka om det.

Sätt fart nu.

Ni har en underbar utsikt över havet. I morgon blir vädret bättre.

Jag hoppas att ni ska njuta av er vistelse och att ni är nöjd med rummet.

Om ni behöver något ringer ni efter mig.

Er nyckel, professorn. 308, glöm inte det.

Han kommer att bli bra.

När tror ni att han kan arbeta igen?

Det är svårt att säga i sådana här fall.

Men han har ingen anledning att vara stolt över sitt hjärta.

Han behöver en lång tids vila.

Gustav...

Gustav!

Jag minns...

...att vi hade en sådan i mitt föräldrahem.

Öppningen genom vilken sanden rann, var så liten-

-att det tycktes som om nivån i det övre glaset...

...aldrig förändrades.

I våra ögon tycks det som om sanden bara rinner ut...

...i slutet.

Och fram till dess att den gör det är det inte värt att tänka på.

Fram till det sista ögonblicket...

...när tiden är förbi.

När det inte längre finns tid att tänka på det.

Mina damer och herrar, middagen är serverad.

God kväll, mina damer och herrar. Middagen serveras om tio minuter.

Soppa och fisk, ingenting annat.

Skönhet, Du menar din andliga uppfattning av skönhet.

förnekar du konstnärens andliga förmåga?

Ja, Gustav, det är exakt det jag förnekar.

Då menar du att vårt arbete som konstnärer...

Arbete, ja. Tror du på skönheten som en produkt skapad av arbete?

Ja... Ja, det gör jag.

Skönhet föds helt spontant, utan tanke på ditt eller mitt arbete.

Det föregår vårt åtagande som konstnärer.

Ditt stora fel är att du ser livet, realiteten, som en begränsning.

Är det inte vad det är? Realiteten distraherar och fördärvar oss.

Vet du, att ibland tror jag...

...att konstnärer är som jägare som siktar i mörkret.

De vet inte vad målet är och de vet inte om de träffat det.

Man kan inte förvänta sig att livet ska lysa upp målet.

Skapandet av skönhet och renhet är en andlig akt.

Nej, Gustav.

Skönhet tillhör sinnena, enbart sinnena.

Man kan inte nå anden...

Man kan inte nå anden genom sinnena. Det går inte.

Det är enbart genom totalt herravälde över sinnena-

-som du kan uppnå visdom, sanning och mänsklig värdighet.

Visdom? Mänsklig värdighet? Vad ska man med det till?

Genialitet är en gudomlig gåva. Nej, ett gudomligt lidande.

En syndfull, morbid blixt av naturliga gåvor.

Jag avvisar konstens demoniska dygder!

Och du har fel. Ondskan är en nödvändighet.

Den är genialitetens föda.

Teet är serverat.

-Vill du ha te? -Ja, tack.

Du får själv ta mjölk.

Vet du, Alfred...

...konsten är utbildningens främsta källa.

Och konstnären måste uppträda exemplariskt.

Han måste vara en förebild vad gäller balans och styrka.

-Han kan inte vara tvetydig. -Men konsten är tvetydig.

Och musiken är den mest tvetydiga av konsterna.

Där har tvetydigheten gjorts till vetenskap.

Vänta!

Lyssna till det här ackordet.

Eller det här.

Du kan tolka dem som du vill. En hel serie matematiska kombinationer.

Oförutsägbara och outtömliga.

Tvetydigheternas paradis där du, mer än någon annan, rullar runt...

...som en kalv på grönbete.

Hör du det inte?

Känner du igen det? Det är din musik!

God morgon, professor von Aschenbach.

Vädret?

Sciroccon... Hur länge håller den på?

Ni måste förstå, signore, att sciroccon blåser i tre dagar-

-om den börjar på en tisdag. Nio om den börjar på en fredag.

Om den inte blåst färdigt på den tionde dagen, varar den i tre veckor.

Den började på fredagen i förra veckan.

Då är det den tionde dagen i dag, men säkert den sista.

Ursäkta mig, professorn. Jag önskar er en trevlig dag.

Fina, färska jordgubbar!

Ta ut en stol och ett bord.

Titta här! Du får den.

Den får bli en brygga.

Blir det bra så här?

Nej, lite till höger.

-Så här? -Ja.

Vad är det som händer här?

Ska du köpa den?

Hur mycket begär han?

Var försiktig med försäljarna. De begär tre gånger för mycket.

Jag vill ha den och den där.

Nej, Dorothy!

Det är mycket farligt att äta färska bär i det här vädret.

Nej, bara kokta grönsaker.

Tadzio!

Tadzio!

Det var kallt, eller hur?

Skynda dig!

Bottenvåningen!

Andra våningen!

Inte skam, utan fruktan.

Du är immun mot skam eftersom du är immun mot känslor,

Du är undvikandets man, en man som håller distans.

Du fruktar direkt, ärlig kontakt med någonting.

Din moraliska standard, gör att du vill vara lika perfekt som din musik.

Varje misstag resulterar i obotlig smitta.

-Jag är besmittad. -Om du vore det!

Att stå i skuld till sina sinnen för något som är korrupt och sjukt.

Vilken glädje för en konstnär!

Tänk så torrt och torftigt god hälsa är.

Särskilt om det gäller själen.

Jag måste hitta balans på något sätt.

Det är sorgligt att konsten är så likgiltig inför personlig moral.

Annars skulle du vara överlägsen, onåbar, oimiterbar.

Säg mig, vet du vad som finns längst ner i huvudfåran?

Medelmåttighet.

Ska ni lämna oss i morgon?

Ja, i morgon. Oförutsedda händelser.

-Ett oväntat åtagande. -Jag förstår, sir.

Jag måste återvända till München. Jag fick veta det i morse.

Det är oundvikligt.

Dessutom mår jag inte bra och klimatet är...

...mycket besvärande för min hälsa.

Kan ni skicka mitt bagage i morgon och vidarebefordra eventuella brev?

Skriv genast ut min räkning.

Som ni önskar. - Professor Aschenbachs räkning.

Den är strax klar.

-Ursäkta, men man har sagt mig... -Vad?

Ursäkta, men er båt väntar. Tiden lider, sir.

Inte alls. Hotell vill alltid bli av med en, när räkningen är betald.

Det är oacceptabelt.

Om båten inte kan vänta, får ni skicka bagaget med den.

Jag åker senare med en allmän transport.

Låt mig nu äta frukost i fred och se till att jag får en tidning.

Farväl, Tadzio. Det varade alldeles för kort.

Må Gud välsigna dig.

-München, första klass. -I dag, signore?

-I dag? -Ja.

Jag vet inte om ni hinner. Tåget till Verona avgår om fyra minuter.

Om ni missar det, så missar ni också er förbindelse.

Ja, vill ni skynda er.

Er växel, signore!

Herr Aschenbach, jag är förtvivlad.

-Ett olyckligt misstag... -Vem är ni?

Det är sådant som inte får hända, men det hände.

-Jag missar mitt tåg. -Er väska är på väg till Como.

-Vi ska försöka få den... -Jag vill ha den genast!

-Det är omöjligt, ni måste vänta. -Jag vill ha min väska genast!

Ta ert tåg till München, så kommer era väskor om tre dagar.

Jag lämnar inte Venedig förrän min väska är tillbaka.

Mycket bra, sir. Ni har gjort ett klokt val.

Se till att jag får pengarna tillbaka för biljetten.

Och beställ fram båten. Jag återvänder genast till Lido.

Gustav!

-Ett ögonblick! -Ja, mr Aschenbach?

Kan ni tala om varför det inte står något i tidningarna...

...om vad som händer här? Jag har hört rykten...

Jaså, ni har också hört dessa otroliga rykten.

Tro mig, det går ingen epidemi.

Meddelandena från hälsovårdsmyndigheten, då?

Varje år, under sommarmånaderna täcks Venedig av dessa notiser.

Polisen vill undvika allt som kan drabba allmänheten.

Det är inte allvarligare än så.

Utländska tidningar sprider lömska rykten för att oroa turisterna.

Det är mycket otrevligt, men ni behöver inte alls oroa er.

Ni behöver inte oroa er. Ursäkta mig.

Esmeralda! Sluta upp att spela på pianot.

Du får aldrig le på det viset.

Du får aldrig le på det viset mot någon.

Jag älskar dig.

Tadzio!

Tadzio!

Vad är det för en avskyvärd lukt?

Den känns överallt i staden. Vad är det?

Tack.

Kom närmare!

-Varför desinficerar man Venedig? -Polisens order, signore.

På grund av hettan och sciroccon.

Sciroccon är besvärande.

Inte bra för hälsan.

-Det går ingen sjukdom i Venedig? -Sjukdom?

Är sciroccon en sjukdom? Vår polis är kanske en sjukdom?

Det är bara en försiktighetsåtgärd.

God middag. Jag skulle vilja växla tyska mark till lire.

Tre hundra.

Adjö.

Ursäkta mig.

-Skulle jag kunna få tala med er? -Ja, naturligtvis.

-Kan jag stå till tjänst? -Jag skulle vara mycket tacksam...

Jag har försökt få reda på... Ingen säger sanningen.

Man desinficerar Venedig. Vet ni varför?

Ingen orsak till oro. Det är bara en formalitet.

En försiktighetsâtgärd på grund av det ohälsosamma klimatet.

Ett ögonblick, bara.

Jag skulle vilja tala med er. Följ med hit in.

Var så god.

Det var den officiella förklaringen som de helst vill hålla sig till.

Men jag ska säga er, att det är lite mer än så.

Under flera år har den asiatiska koleran spritt sig utanför källan.

Och den är, som ni vet, i floden Ganges.

Först spred den sig till Hindustan, sedan österut till Kina.

Sedan till Afghanistan och Persien. Förstår ni, sir?

Från Persien följde pesten den stora karavanleden-

-och ingav fruktan i Afghanistan och i Moskva.

Man förväntade sig att den skulle spridas från Moskva till Europa landvägen-

-men i stället färdades den över havet från de syriska hamnarna.

Till Toulon och Malaga och sen till Palermo och Neapel.

Och den fick snart ett fast grepp om Kalabrien.

Norditalien tycks hittills ha klarat sig.

Men Venedig är mycket sårbart med sina laguner och sciroccon.

I maj hittade man just den förskräckliga smittan-

-på samma dag, i två lik.

I en sjömans svarta och utmärglade kropp-

-och hos en dam som hade en grönsaksaffär.

Det tystades förstås ned, men för varje vecka tillkommer nya lik.

Det är omöjligt att räkna de döda.

På sjukhusen finns det inte en enda ledig säng.

Folk känner förstås till det, men de håller tyst.

Vet ni varför? Sommarturisterna.

Venedig är en turistindustri. Kan ni tänka er Venedig utan turister?

Det skulle kännas ännu mer öde än det gör under vintern.

Ni gjorde klokt i att fara härifrån i dag. Vänta inte tills i morgon.

Det dröjer säkert bara några dagar innan staden stängs av.

Madame...

Tillåter ni att en fullkomlig främling ger er...

...ett gott råd och en varning.

Egenintresse förhindrar andra att tala om det.

Far härifrån! Far härifrån genast.

Jag ber er.

Ta med er Tadzio och era döttrar.

Jag bönfaller er.

Venedig har drabbats av pesten.

Tack så mycket.

Tadzio!

Tack. Tack.

Vilken väg har jag valt?

Vilken väg?

-Grått. -Ja, och vet ni varför?

På grund av er försumlighet. Ni bryr er inte om ert utseende.

Förståeligt när det gäller en stor man som ni, men ett misstag.

Ni är alldeles för betydelsefull för att vara slav under konventioner.

Vi är så gamla som vi känner oss, inte äldre.

Ni, till exempel, har rätt till er naturliga hårfärg.

Tillåter ni?

Jag ska genast återbörda det som tillhör er.

-Hur då? -Låt mig ta hand om det.

Min herre, nu kan ni bli förälskad så snart ni önskar.

Tadzio!

Kom nu!

Din bedragare! Din oerhörde svindlare!

Vad mer vill de ha?

Ren skönhet. Absolut stramhet.

Formens renhet, sinnenas abstraktion.

Allt är borta. Ingenting finns kvar.

Din musik är dödfödd och du är demaskerad.

Alfred, skicka i väg dem, snälla du.

Skicka i väg dem? Jag ska överlämna dig till dem.

Nej, snälla du.

Till dem. De ska döma och fördöma dig.

Nej...nej...nej...

Nej... Nej!

Visdom, sanning, mänsklig värdighet. Allt är avslutat.

Nu kan du gå i graven tillsammans med din musik.

Du har uppnått perfekt balans. Mannen och konstnären är ett.

De har nått botten tillsammans.

Du har aldrig ägt kyskhet.

Kyskhet är renhetens gåva, inte resultatet av hög ålder.

Och du är gammal, Gustav.

Och i världen finns inget så orent som hög ålder.

God morgon, sir.

-Vems bagage är det? -Polackernas. Fru Moore med familj.

-När? -Efter lunch.

Färska citroner!

Tadzio...Tadzio...