Original subtitles

- �verste Claus von Stauffenberg... - Givakt!

L�gg an!

L�nge leve v�rt heliga Tyskland!

Eld!

Har det b�rjat?

Loge 19. Jag vet att vi �r sena. Kan ni g�ra ett undantag?

F�hrern �r d�r inne. Ni f�r g� in efter pausen.

Sn�lla? Det har ju precis b�rjat.

G�r ett undantag f�r en soldat som �lskar Wagner lika h�gt som F�hrern.

Men var tysta. Sitt bakom f�rh�nget till efter pausen.

D�r sitter han.

Titta p� hans �gon. S� begeistrad han �r!

Han �lskar musiken.

- Och han �lskar milit�ren. - Jag ocks�.

Det �r en bra f�ruts�ttning f�r v�rframtid.

- Vill du gifta dig med mig? - Vad?

Inte s� h�gt!

- Vill du gifta dig med mig? - Du �r galen!

Skulle jag fria till dig annars?

K�ra Nina. Vi har kommit s� l�ngt in i landet-

- att vi sen tv� dartillbaka bara har polacker omkring oss.

Det �rett �dsligt land. Bara sand och damm.

Befolkningen �r ett otroligt patrask. M�nga judaroch blandraser.

Detta folk m�r bara v�l under piskan. Overallt fattigdom och sjaskighet.

De tusentals f�ngarna kommer att g�ra v�rt jordbruk gott.

Ett f�ltt�g mot Ryssland vore ingen barnlek.

- Det vet vi. - Jag menar inte krig, utan massmord.

- Du �verdriver, Henning. - Det sker saker h�r, Claus...

...precis bakom fronten, som �r v�rre �n man kan f�rest�lla sig.

Dina gubbar i �verkommandot kommer inte tro dig n�r du ber�ttar det.

Polja, ber�tta f�r honom vad du har sett.

Hon d�k upp utanf�r min d�rr mitt i natten, helt i uppl�sningstillst�nd.

Kan du leverera detta brev genom �verkommandot?

- D� n�r det Berlin snabbare. - Sj�lvfallet.

Kommer...

...kvinna...

Barn.

Litet barn.

Man...

Gammal man, sv�rt att g�.

Se s�!

Marsch! G�, din j�vla jude!

Avdelning, halt! Av med kl�derna!

"Sn�lla, g�r det inte!"

Vacker kvinna, gammal man... Alla gr�ter. Barn.

J�ttelitet.

S� litet...

M�nga gr�ter.

Mitt lilla...

M�nga gr�ter...

"Sn�lla, inte barnet!"

Det h�nde i hennes hemby Krupka, inte l�ngt h�rifr�n.

En tysk insatsstyrka samlade ihop en massa civila.

Barn, �ldre, kvinnor, m�n. De sk�t dem i nacken.

912 personer. N�stan hela hennes by.

Det h�r var hennes f�r�ldrar och syskon.

Det finns fler byar.

Jag har uppgifter om �ver 30000 avr�ttningar bara i v�rt omr�de.

Helt ofattbart.

De �r m�nniskor precis som vi. Jag st�r inte ut med det h�r rashatet.

De tog emot oss som befriare. Jag kan fortfarande h�ra jublet.

Det finns bara en l�sning:

Hitler m�ste bort.

Mitt under kriget? Vi har svurit en faned inf�r F�hrern.

Den har han sj�lv brutit mot minst hundra g�nger!

Vi kan inte v�nta l�ngre.

K�ra Nina. Det finns dagar som f�r alltid etsar sig fast i minnet-

- och �gonblick d� man ifr�gas�tter allt man h�ller p� med.

Jag har aldrig tvivlat mer p� mitt yrke och livet jag lever�n just nu.

�STPREUSSEN, FEBRUARI 1943.

Det j�vla svinet! Den d�r f�rbannade Hitler.

M� fan ta den skitst�veln!

Han vet inte vad han s�ger n�r han �r full.

Han l�ter hundratusentals liv g� till spillo-

- i det f�rbannade Stalingrad.

Och han bryr sig inte.

Det intresserar honom inte alls.

Ta er samman, general Fellgiebel.

Och han �r chef f�r sambandstrupperna!

Ni borde inte basunera ut det.

Jag m�ste f� ut det, annars spricker jag!

Han �r sig sj�lv nog, det skrupell�sa svinet.

- Nu r�cker det. - Han ger blanka fan i sitt folk!

Nu r�cker det! - Kan ni hj�lpa mig?

Javisst.

- Vem �r ni? - Stauffenberg. Ni har r�tt.

F�ltt�get mot Ryssland �r en milit�r katastrof. Och �ven en m�nsklig.

Fellgiebel.

Om ni bara visste vad vi underr�ttelseofficerare f�r veta.

Kan ni diskutera det n�n annanstans?

Kom.

K�ra Nina. Med �ppna �gon ser jag f�derneslandet st�rtas i f�rd�rvet.

Och jag kan inget g�ra. Mitt arbete h�r i generalstaben �r meningsl�st.

Jag berom f�rflyttning till Afrika. Jag ser ingen annan m�jlighet.

TUNISIEN, APRIL 1943

Jag skulle anm�la mig hos er. Jag skulle f� bef�l �ver ett kompani.

Stauffenberg. �r ni schwabare?

- Hur s�? �r ni ocks� det? - Ja, fr�n Lautlingen. Och ni?

- Fr�n B�blingen. - D�r ser man. S�tt er.

- S� ni vill ha ett kompani av mig? - Ja, det var d�rf�r jag kom.

Vi kan inte spela hj�ltar h�r mer. Afrika�ventyret �r �ver f�r v�r del.

Ut h�rifr�n!

F�rber?

F�rber!

Herregud, F�rber...

D� inte! Vi schwabare m�ste h�lla ihop.

Bra. S�g n�t.

Forts�tt andas. S� ja! Forts�tt andas!

F�rber! F�r guds skull, d� inte!

Varf�r lyssnade ni inte p� mig?!

Titta p� det h�r. Titta p� det h�r!

Jag k�r till den nya basen.

Jag v�ntar h�r tills hela bataljonen har passerat.

Vi skulle ha �kt h�rifr�n ig�r.

Beklagar. Order uppifr�n.

�verstel�jtnant!

- Vad ser ni? - En l�kare.

- Var �r jag? - P� sjukhus. I M�nchen.

- Vi kunde i alla fall r�dda ett �ga. - Ett �ga?

Vi �r glada att ni alls �verlevde. Det s�g illa ut ett tag.

De gav upp hoppet om er redan i Afrika.

Hej, Claus.

Nina.

Vad har de gjort med dig?

Bland de blinda �r den en�gde kung.

Jag kan inte ens torka dina t�rar.

Du...

Du har ingen hand l�ngre.

De var tvungna att amputera den i Tunisien.

Och vigselringen?

De kastade bort handen. Och ringen f�ljde med.

Jag m�ste g�ra n�t �t den mannen. Jag borde ha gjort det f�r l�nge sen.

Du m�ste bli frisk. Det �r det enda du m�ste.

Kan jag inte f� ta av mig handskarna, �tminstone?

- Vi vill inte ha n�gra fingeravtryck. - Det �r f�r din egen s�kerhet.

Skriv: "F�hrern, Adolf Hitler, �r d�d. H�nsynsl�sa..."

- Vad sa ni att jag ska skriva?! - "F�hrern, Adolf Hitler, �r d�d."

- Men det kan ni inte g�ra. - Vi m�ste, annars g�r det inte.

N�r detta telex skickas iv�g �r han redan d�d.

- �r du r�dd? - Mina h�nder skakar, bara.

- Margarethe, du lovade att vara med. - Jag �r med.

Allts�, f�rsta meningen...

"F�hrern, Adolf Hitler, �r d�d."

Utropstecken.

"En h�nsynsl�s samling partiledare utan k�nnedom om fronten"-

- "har dragit nytta av situationen och har huggit v�ra trupper i ryggen."

- Men det st�mmer ju inte! - Vi m�ste d�lja vem som ligger bakom.

"I denna mycket farliga situation har riksregeringen"-

- "beslutat vidta vissa �tg�rderf�r att uppr�tth�lla lag och ordning."

- SS. - Och pappren?

F�r sent.

- Avstigning! F�lj mig. - S�krat!

Vem �r det?

- Bor ni h�r? - Det borde jag veta.

- Vad �r det f�r ett svar?! - God kv�ll.

�verste Henning von Tresckow. Detta �r �verstel�jtnant Stauffenberg.

Bra. D� �r allt som det ska.

F�lj mig!

Om n�n f�rs�kerfly, s� skjuter ni! Omringa huset och bevaka utg�ngarna!

Det var n�ra �gat.

Vad �r det?

Jag �r r�dd, Henning. Jag �r s� r�dd f�r galgen!

Vi m�ste br�nna alla utkasten och g�mma telexet v�l.

Jag vet, Margrethe. Det vi g�r �r livsfarligt f�r oss alla.

Du kan fortfarande dra dig ur.

Det kan jag inte. Och det vill jag inte heller.

Barnen vill g�rna s�ga god natt.

Vem b�rjar?

God natt, pappa.

God natt, lilla Valerie, sov gott.

- F�r jag? - N�sta g�ng.

S�.

God natt, pappa.

Och Heil Hitler!

- Vem har l�rt er det? - Mormor.

- Du k�nner ju min mor. - M� Gud beskydda er.

Och nu, marsch i s�ng!

God natt, min store gosse.

Kom.

�ven m�n b�r kramas.

Sov gott.

Vad ska du ha pistolen till?

Utifall att.

De h�r m�ste br�nnas. De f�r inte falla i or�tta h�nder.

- Var det n�t mer? - �r du arg?

- N�r g�r ditt t�g? - Tio �vertolv, enligt tidtabellen.

Den l�r de f�lja. Tyskarna �r punktliga �ven n�r det g�ller krig.

- Du �verdriver. - Kanske det.

- Kanske vill jag t�nka p� n�t annat. - N�t annat �n vad?

- Gissa. - Jag kan inte s�ga mer om det.

- Jag f�r inte det. - Du ber�ttar ju ingenting, Claus.

Vi stryker runt h�r som katten kring gr�ten.

Jag m�rker att du har n�t f�r dig. Jag vet inte vad och det oroar mig.

Har du inget f�rtroende f�r mig l�ngre?

Det handlar inte om f�rtroende, utan om din s�kerhet.

Vill du spela hj�lte?

Jag vill bara att kriget ska ta slut.

T�nker du p� mig ibland? Och p� dina barn?

Det g�r jag ofta.

Kan du t�nka dig att vi inte vill mista dig?

Du �r min man. Du �r gift med mig, inte med Riket.

- Det handlar ju om oss. - Nej, inte nu l�ngre.

Det handlar om plikt och �ra och moral... Jag orkar inte h�ra det mer.

Du har blivit s� f�r�ndrad. Jag k�nner inte l�ngre igen min man.

Du �r lika fanatisk som de d�r ute. Den ene har blivit fanatisk av hat-

- och den andre av sin egen f�rtr�fflighet. Vilken �r skillnaden?

Jag var alltid s� stolt �ver att du var annorlunda.

Nu �r det inte s� l�ngre.

Du har blivit som de.

Det vi g�r, Nina, det g�r vi f�r Tyskland.

Du kan g�ra en sak f�r mig, Claus. Bara f�r mig.

- H�ll dig vid liv. - Det ska jag g�ra.

Lova mig det. Vi tar i hand p� det.

Jag ska g�ra allt som st�r i min makt.

Det r�cker inte f�r mig.

Jag kan inte lova mer �n s�.

�k d� till Berlin, och g�r det du k�nner att du m�ste.

- Du beg�r det om�jliga av mig. - Ja, och du av mig.

Ska vi ta farv�l p� detta s�tt?

Du vill ju inte ha det annorlunda.

- Jo, det vill jag g�rna. - Sk�t om dig.

Urs�kta, jag tog visst miste...

�verste.

- Kan ni f�rs�ka ringa min fru igen? - Ja, �verste.

�verste, general�verste Fromm ber dig komma.

Jag kommer strax. Jag v�ntar telefonsamtal.

Ska bli.

God dag. Kan jag f� tala med �verstens fru?

Jag ska h�lsa �versten det. Tack. Adj�.

N�?

Er sv�rmor s�ger att erfru och barnen �r p� landet och kan inte n�s.

Kom in.

- Vill ni ocks� ha en konjak? - Inte f�rr�n i kv�ll.

�verbef�lhavaren vill g�rna h�ra ett f�redrag om de nya divisionerna.

Jag vet inte hur det ska g� till.

Men ni kommer s�kert p� n�t. Jag kan inte f�lja med den h�r g�ngen.

Jag har inte tid och ska jag vara helt �rlig har jag ingen lust.

�r dags nu igen? Det blir...

...den 20, allts� i �vermorgon - den 20 juli. Ner med dig i k�llaren.

Heil Hitler!

�verste, kommer ni inte med ner?

Nej.

Stauffenberg h�r. De ger "Tristan och Isolde" imorgon. Kan vi ses?

God kv�ll.

Finns det n�gon som helst chans att engelsm�nnen ger oss st�d?

De vill ha villkorsl�s tysk kapitulation, och inget annat.

F�r dem �r vi precis lika stora f�rr�dare som f�r v�ra egna.

Jaha, d� g�r vi det utan dem.

- Inte ens Hitlers fiender �r med oss. - Du har allts� best�mt dig?

Det m�ste g�ras. Och det m�ste ske nu.

Jag riskerar allt, inklusive mitt liv.

Men jag f�rv�ntar mig att ni st�ttar mig, oavsett konsekvenserna.

Alla �r informerade, bortsett fr�n n�gra f�rsvarsomr�den.

- G�r det bra i Berlin �r alla med. - Vad h�nder om n�t g�r snett?

- Det f�r inte g� snett. - Vi har 50 procents chans.

S� �r det.

- V�ntar du bes�k? - Nej.

Kom in.

Margarethe! Vad �r det?

Jag sprang allt jag kunde. Det kom en bil efter mig.

Jag trodde det var Gestapo, men lyckligtvis var det inte de.

Detta �r Margarethe von Oven. Hon har varit Tresckows sekreterare.

- Hon �r med oss. - S�tt dig ner. - Nej.

Det ryktas i Berlin att h�gkvarteret ska spr�ngas i luften den h�r veckan.

- Vem �r det som s�ger det? - Ett rykte, tydligen.

- Det �r h�gsta tid f�r handling. - Det kommer mera.

Tresckow kan inte komma ifr�n �stfronten. Han �r ledsen f�r det.

Jag ska h�lsa fr�n honom att attentatet m�ste �ga rum genast.

- Till varje pris. - Jag h�ller med.

G�r n�t snett, m�ste vi �nd� f�rs�ka f� till en generalstrejk.

Det handlar inte om praktisk nytta, utan att v�rlden f�r se att vi v�gar.

Med v�ra liv som insats.

Det �r hans ord.

Margarethe, du m�ste l�mna Berlin. Helst i natt.

- Nej, inte nu. - Jag ber dig.

F�rbannat!

�verste?

�verste?

Dags att stiga upp.

- Klockan �r fem. - Ja, jag kommer.

- Kom ih�g min portf�lj, Schweizer. - Jag snubblade �ver den.

- Det g�r bra. Ge mig tv� skjortor. - Ja, det ska tydligen bli varmt igen.

Jaha. Gick det s�nder igen?

- God morgon, herr Berthold. - God morgon.

H�r �r portf�ljen och skjortan.

Jag �ker och tankar. Vi m�ste vara p� flygplatsen prick klockan fem.

Engelskt spr�ngmedel.

Det kommer att avg�ra v�rt �de.

Varf�r m�ste du genomf�ra attentatet n�r vi beh�ver dig i Berlin?

K�re bror... Det �r ingen annan som vill g�ra skitjobbet.

Vi �r framme. �verl�jtnant Haften �r redan d�r.

RANGSDORF-FLYGPLATSEN KL. 07.00

God morgon, mina herrar.

- Vi blir tyv�rr f�rsenade. - Varf�r det?

- Dimman ligger l�gt, sikten �r d�lig. - N�r kan vi flyga?

- Kanske om en timme. - Ska jag l�gga portf�ljen i planet?

Ja tack, g�rna. Men var f�rsiktig.

- �r det portf�ljen med... - Ja.

- Jag har era papper h�r. - Tack.

- Tar det l�ng tid till Rastenburg? - Tv� timmar, beroende p� vinden.

Kan det bli s�... att vi inte ses igen?

Ja, det kan det. I v�rsta fall.

Jag vill bara s�ga att jag har stor respekt f�r dig, eftersom...

F�rs�k f� tag p� Nina igen. S�g till henne...

...att jag �lskar henne. Men s�g inte mer.

Ge mig den med pappren, Werner.

Kan den explodera av misstag?

K�ra Nina.

RASTENBURG, OSTPREUSSEN. KL. 10.15

Heil Hitler! F�nrik Kretz. Jag ska k�ra ertill Wolfsschanze.

- Sl�pp den inte ur din �syn. - Inte ett �gonblick.

Jag har organiserat pappren till ert f�redrag efterfackomr�de.

Heil Hitler.

Vi tr�ffas i Keitels barack 12.00. M�tet h�lls klockan 13.00.

Jag ska vara punktlig.

- Har ni varit i h�gkvarteret f�rut? - Ja, f�rfem dagar sen.

Jag har inga problem med judar. Varf�r? Jag k�nner ju inga.

�verste Stauffenberg. Heil Hitler. Vad s�ger ni i fr�gan?

- God morgon, mina herrar. - Det b�sta m�jliga svaret.

- Jag oroar mig f�r ryssarna. - De st�r s� att s�ga vid v�r port.

- S�g det till F�hrern. - Han vet det, b�ttre �n n�n annan.

Ni har v�l inte �tit frukost?

Frukost till �versten, p� momangen!

- Tack, men jag �r inte hungrig. - Det blir ingen lunch. S� �t nu.

- Hur g�r det i Berlin? - Halva staden ligger i ruiner.

Det s�gs att det sista flyganfallet gav Willy Fritsch nervsammanbrott.

Det �r i alla fall en praktfull sommar, eller hur?

- Myggen �r den st�rsta pl�gan. - De �r v�rre �n judarna.

Tr�ka inte ut oss mer med det �mnet, Thadden.

Urs�kta, Stauffenberg, men jag tror general Buhle v�ntar p� oss.

M�llendorf.

WOLFSSCHANZE KL. 11.40

- Heil Hitler. - Min adjutant von Haeften.

General Buhle, generall�jtnant von Thadden, �verstel�jtnant Lechler.

- �r jag f�r tidig? - Ja, vi �r p� v�g till Keitel.

- Kan Haeften v�nta p� mig s� l�nge? - Lechler?

- Ja, i g�strummet. - Kom in!

John, det h�r �r Stauffenbergs adjutant.

- Kan ni visa honom g�strummet? - Givetvis.

Jag m�ste p�peka att vi snart inte har tillr�ckligt med trupper.

Jag har bara 15 divisioner tillhanda, bortsett fr�n kvinnor och barn.

F�rlusterna kan inte repareras. Dessutom...

K�re Stauffenberg.

Ert temperament i all �ra, men ni kan inte tala s� till F�hrern.

N�mn f�r guds skull inga f�rluster.

Skona den stackars mannens nerver.

Keitel. Ja, jag vet.

- Vi m�ste avsluta. - Redan?

M�tet hartidigarelagts en halvtimme. Fick ni inte veta?

Nej. Tyv�rr inte.

- Hur l�ng tid har vi p� oss? - Tio minuter. Ingen br�dska.

T�nk p� vad jag sa. Det h�r �r inget vanligt krig.

- Kan jag byta tr�ja n�nstans? - Ni kan anv�nda mitt sovrum.

Tack, g�rna.

H�r �r det. Beh�ver ni...

Nej tack. Jag klarar mig med min adjutant.

- V�nta inte p� mig, jag kommer sen. - Det �r klart vi v�ntar.

- Det h�r klarar vi aldrig. - Gl�m skjortan. Var �r t�ndr�ret?

- Vilket t�ndr�r vill ni ha? - Femton minuter. B�gge.

Vi m�ste vara s�kra. B�gge t�ndr�ren, Werner.

T�ngen. Jag beh�ver t�ngen.

H�r.

Om tr�den ryker �r det k�rt.

Se efter om syran kommer ut. Jag ser inget.

- Det g�r den. - Bra. Det andra t�ndr�ret.

- Vad �r det? - Ni m�ste ringa general Fellgiebel.

Jag g�r det sen. Var det n�t mer?

- Major John v�ntar. Det br�dskar. - Jag kommer strax.

Karln �r en katastrof.

Fort, kontrollera den h�r.

Packa ned den, men var f�rsiktig.

Vad g�r vi med den?

Ett kilo b�r r�cka. Ni f�r ta det andra med er.

- Stauffenberg, vad sysslar ni med? - Jag kommer nu.

- Gud vare med dig. - Med oss alla.

- Med bara en hand tar det sin tid. - Keitel gick i f�rv�g.

- Vad vill ni?! - Hj�lpa er.

- Jag har ju armen kvar. - Mina herrar, vi f�ljer inte med.

Han �r lite m�rklig.

Vi f�r d�liga nyheter dagligen, b�de fr�n v�st- och �stfronten.

Jag f�rst�r inte varf�r vi inget s�gertill F�hrern.

Han m�ste ju veta hur det st�r till. Jag delar inte Keitels �sikt.

Du kan gott ber�tta sanningen.

Heusinger �r redan ig�ng. D� kom vi f�r sent, i alla fall.

Vi h�ller�ndock st�llningarna i den zonen.

�verbef�lhavare for Arm�grupp Nord, general...

Problemet �r att Arm�grupp Mitte faktiskt inte existerar l�ngre.

Jag fr�gar mig vilken l�sning...

Kan ni placera mig n�ra F�hrern, s� att jag inte missar n�t?

- Jag har problem med h�rseln. - G�rna det.

Enligt den senaste informationen, som �verste Brand kan bekr�fta-

- �r Arm�grupp Nord formerad i en b�ge som str�cker sig �nda till Ostrow.

Mein F�hrer, detta �r �verste Stauffenberg.

Generalstabschef under general�verste Fromm. Hans tema �r ompositionering.

Heil, Mein F�hrer.

Det �r akut fara f�r att ryssen vid Arm�grupp Mittes 15 divisioner-

- bryter igenom och sk�r av Arm�grupp Nord fr�n Riket.

En retr�tt kommer inte p� fr�ga. L�t oss se.

H�r, om vi r�r oss mot syd�st...

- Jag m�ste ringa ett samtal. - D� sk�r vi av ryssen, inte tv�rtom.

Men tala vidare, ni.

Mitt f�rslag �r att f�rflytta Arm�grupp Nord hit till D�na.

Vi samlar oss vid Arm�grupp Mitte...

�ppna en linje till general Fellgiebel �t �verste Stauffenberg.

- Vars�god. - Tack.

Herr general. Jag kopplar in �verste Stauffenberg.

D� har vi en koppling. Telefonen finns h�r brevid.

- Redan klara? - Nej, jag kommer strax tillbaka.

Det g�r v�l detsamma! Ja, jag v�ntar!

Ni ville tala med mig, general?

Ja.

Men inte h�r.

- Hur g�r det med f�rsvaret i �st? - Som planerat.

Det �r problem med att hitta en bil...

Ingen panik. Det h�nder ofta att minor g�r av h�r omkring.

Det �r oftast djur som kliver p� dem. Er bil �r p� v�g.

- Det stod en framf�r huset. - D� har ni tv� bilar.

En sak till. Kommendanten v�ntar er till lunch.

- Tack. - Heil Hitler.

Ring genast Berlin och l�mna besked.

Sen kapar ni alla f�rbindelser. L�t inget komma ut, s� l�nge det g�r.

- Tror ni att han �r? - Ja.

- Jag k�r er till flygplatsen. - Skynda p�.

- F�r jag p�peka att er m�ssa? - Strunta i det. K�r n�n g�ng!

Javisst.

Sjukv�rdare, hit�t! F�hrern!

�verste Stauffenberg. Jag m�ste �ka till flygplatsen.

H�rde ni inte om explosionen, inte l�ngt ifr�n F�hrerns s�kerhetszon?

Jag vet det, men vi har br�ttom. Orderfr�n F�hrern.

K�r.

Halt!

- Beklagar, men larmet har g�tt. - Jag m�ste �ka till flygplatsen.

Ingen f�r passera f�rr�n larmberedskapen upph�vs.

Ni har r�tt, men vi kan inte v�nta. Planet g�r klockan ett.

- Order �r order, det m�ste ni... - Jag beordrar er att ta bort sp�rren!

- Och det med en g�ng! - Jag f�ljer mina anvisningar.

Otroligt!

- F�r jag ringa? - Absolut.

- Jag kopplar er till kommendanten. - Bra.

Kolbe h�r, fr�n s�dra vaktposten. Jag har en �verste Stauffenberg h�r.

Han vill tala med kommendanten.

Stauffenberg. M�llendorf, sk�nt att det �r ni.

De h�ller kvar oss h�r. Ja, jag h�rde att larmet gick.

Nej, det �r allt. Jag m�ste hinna med planet till Berlin, men sergeanten...

Ja? Men, herr ryttm�stare, ni vet v�l att...

Ja, men det blir p� ert ansvar. Bra. Heil Hitler.

RASTENBURGS FLYGPLATS KL. 13.15

- Herregud! - Vi klarade det!

Inte �n. Inte p� l�ngt n�r.

- Gud, giv mig styrka... - Fellgiebel m�ste ha ringt Berlin nu.

S�g ni mannen de bar ut?

- Det var Hitler. - Det var hans cape.

Ansiktet var t�ckt, som p� en d�d. Man �verlever inte en s�n bomb.

Inte ens han.

BERLIN, RANGSDORF-FLYGPLATSEN, KL. 15.40

M�rkligt. Var �r alla?

- De skulle ju skicka en pansarbil. - Var �r Schweizer? Allt var ju klart.

Berthold? Claus h�r. Vi kom precis.

Ja. "Det skedde idag i det fallande ljuset"-

- "det som pl�gar mig i mina sv�raste stunder." Kom till Krigsministeriet.

Ring dit och be att f� tala med Olbricht. Se till att ordna en bil.

- Jag m�ste f� lite luft. - Ja.

- N�? - De visste ingenting.

- Vad? Hade inte Fellgiebel ringt? - Jo.

Men budskapet var underligt: "Det har h�nt n�t fasansfullt."

- "F�hrern lever." - Det kan inte vara sant.

Idioterna l�tertv� timmar passera utan att n�t h�nder. Ofattbart!

Genomf�r Valkyria genast. S�g dem det: Genast!

BERLIN, KRIGSMINISTERIET, KL. 16.30

Arm�kontoret

�verste!

Mina herrar. Hitler �r d�d. Varf�r tvivlas det om saken?

- �r ni helt s�ker? - General, tror ni att jag ljuger?

- Det s�ger ingen, men... - Det s�g ut som ett granatangrepp.

- Ett stort svampmoln. Alla skrek. - Vi s�g Hitler p� en b�r.

Han var bara tv� meter fr�n bomben. Han kan inte ha �verlevt.

- Jag �r �vertygad. - Varf�r inleds Valkyria f�rst nu?

- Det �r p� tok f�r sent! - Vi fick bara ett underligt samtal.

Kom. Vi g�rtill Fromm.

Jag v�ntar h�r, f�r s�kerhets skull. Jag tillh�r �nd� inte klubben.

General.

- Det var v�l inte mycket att orda om? - Adolf Hitler �r d�d, general�verste.

Keitel f�rs�krade mig om motsatsen.

- Keitel? - F�ltmarskalken, i egen h�g person.

Keitel ljuger. Som alltid.

- Jag s�g Hitler b�ras ut d�d. - Jas�?

General�verste Fromm, jag utl�ste bomben sj�lv.

- Ni? - D�rf�r satte vi ig�ng Valkyria.

- Vem satte ig�ng Valkyria? - Overste Mertz von Quirnheim och jag.

Oerh�rt! Hur underst�r ni er? Ni beg�r h�gf�rr�deri!

- Bartram, f�r hit �verste Mertz. - Ja.

General�verste, attentatet lyckades. Nu m�ste vi skyndsamt...

Sluta prata strunt. Ert attentat misslyckades.

- Har ni en pistol? - Varf�r det?

Ni m�ste skjuta er, Stauffenberg. Det finns ingen annan l�sning.

- Jag skjuter mig inte. - Fromm, vi m�ste agera.

- Det visste ni v�l? Jag... - Jag visste ingenting!

Jag betackar mig f�r dylika antydningar.

- Mertz, satte ni ig�ng Valkyria? - Ja, enligt era instruktioner p� herrarnas order.

D� �r ni arresterade allihop. - Bartram, s�tt dem i arresten.

General�verste Fromm, ni ger inte order l�ngre. Det g�r vi.

Jag hoppades att ni ville g� med oss, men ni �r tydligen inte modig nog.

Jag ska g�ra processen kort med er! - Ge mig pistolen, Bartram!

Sluta! Ni g�r ingenting, general�verste, om livet �r er k�rt.

Jag trodde ni var klokare �n s�, Stauffenberg. Det h�rf�r ni �ngra.

Det finns mycket att �ngra i landet, men inte detta.

Vi g�r till rummet bredvid. Vakta honom och Bartram.

Avv�pna dem och kapa telefonledningen.

Kamrater, soldater! Jag �r djupt skakad!

Jag har precis f�tt veta-

- att v�r �lskade F�hrer, Adolf Hitler...

...inte l�ngre lever.

N�dplan Valkyria har inletts.

Det betyder att vi m�ste st� enade.

Vi har f�tt order om att st�nga av regeringskvarteret.

Vid eventuella oroligheter, ska vi uppr�tth�lla ordningen.

Jag kr�ver absolut lydnad fr�n var och en av er!

Precis som vid fronten.

- Vemstr�k den f�rsta meningen? - Oversten, det �r hemligt.

Adolf Hitler �r d�d! Vem str�k meningen? N�n m�ste ha gett ordern.

Jag har ingen aning.

- Radion har aviserat en kommunik�. - Hade vi inte intagit radiostationen?

- Uppenbarligen inte. - Se d� till att det blir gjort.

- Vi vidarebefordrar bara telexen. - Ni har nya order fr�n oss.

Adolf Hitler �r d�d!

Beck vill h�ra det direkt fr�n dig.

Diktatorn �r d�d, general�verste. Jag �r �gonvittne.

- Man �verlever inte en bomb som den. - Jo, uppenbarligen.

- Det �r en g�ta f�r mig. - G�tor skapar f�rvirring.

Vad ska vi s�ga n�r Himmler eller Goebbels proklamerar att han lever?

N�v�l. Oavsett vad rykterna s�ger, s� �r Hitler d�d f�r mig.

Vi agerar d�refter.

Jag ers�tter Fromm. Men �rligt talat k�nner jag mig ganska olustig.

BERLIN, KRIGSMINISTERIET KL. 17.10

- Var hittar jag �verste Stauffenberg? - Andra v�ningen, till v�nster.

Alla gruppledare, ja. Till Fromms kontor, s� fort de kan.

- Heil Hitler. �verste Stauffenberg? - Det �r jag.

SS-officer Pifrader. Jag har order fr�n rikss�kerhets�verstyrelsen.

�r ni fr�n Gestapo?

Vi har ett par fr�gor om erflygresa. Kan vi samtala mellan fyra �gon?

- Det blir sv�rt. Jag har bara ett. - Detta �r allvarliga saker, �verste.

Det verkar s�. D�rf�r m�ste jag be er och adjutanten att ge mig era vapen.

- Vad vill ni mig? - Kvarh�lla er h�r.

Sp�rra utg�ngen! Skynda er! H�ll fast honom!

Jag har honom! Allt �r i sin ordning. De �r avv�pnade.

Stauffenberg h�r. Sp�rra utg�ngen och f�rst�rk vakth�llningen.

Sex man f�ljer med mig. Grip SS-chauff�ren!

Upp med h�nderna.

S�tt ett andra maskingev�r vid ing�ngen!

Tystnad. Tystnad, mina herrar.

V�r nye statschef, general�verste Beck, har ordet.

Mina herrar. Vi st�r inf�r ett historiskt �gonblick.

Som ni alla vet �r den milit�ra situationen i det n�rmaste hoppl�s.

P� alla fronter. Varje dag medf�r nya f�rluster och nya nederlag.

Det vi �nskar �r att �ntligen f� fred.

Vi anser att det �r v�r plikt att bruka all v�r kraft-

- med v�ra liv som insats.

Jag ber om er hj�lp med detta.

Och ert st�d.

- Han kan inte r�kna med mig. - Nej, tv�rtom. Kom.

- Det luktar kupp, Herber. - Jag t�nker inte delta.

- Vi m�ste g�ra v�pnat motst�nd. - Vapen �r inget problem.

BERLIN, STADSH�GKVARTERET KL. 18.00

- Har ni utf�rt ordern? - Det �r n�t som inte st�mmer, major.

Hur s�? Allt fortl�per enligt reglementet.

- Kanske inte enligt F�hrerns planer. - Vad ska det betyda?

Jag kommerfr�n dr Goebbels. Han ber er komma till hans palats.

- "Ber" dr Goebbels? - Det �r egentligen en order.

Jag kan inte lyda order fr�n en minister.

�ven om han heter Goebbels!

N�v�l, jag �ker dit.

...s�rskilt f�r att trygga... ...och ers�ttas med arm�officerare.

Sambands�verg�ngen, vad g�ller telefon- och radiokommunikation-

- telex- och telegrafibyr�er...

�verste Merz �r upptagen. Ja, f�lj orderna omg�ende. Mer senare.

Det �r garanterat falskt. Vi vet inte mer �n s�.

...uppmuntras inga godtyckliga h�mndaktioner.

- Fick ni det med? - Ja.

Folket m�ste ta avst�nd ifr�n de tidigare makthavarnas godtycke...

"...tidigare makthavarnas godtycke."

BERLIN, KRIGSMINISTERIET, KL. 18.28

Lystring! De l�ser upp kommunik�n p� radio.

...ett bombattentat idag.

Flera i hans n�rhet blev sv�rt s�rade: Generall�jtnant Schmundt-

- �verste Brandt, medarbetare Berger. F�ljande fick l�ttare skador:

General�verste Jodl, generalerna Korten, Buhle, Bodenschatz-

- Heusinger, Scherff, amiralerna Voss och von Puttkammer-

- �rlogskapten Assmann och �verstel�jtnant Borgmann.

F�hrern blev inte skadad, bortsett fr�n l�ttare br�nns�r och bl�m�rken.

- D� hade Keitel r�tt �nd�. - Han har�terupptagit sitt arbete.

Han ska tr�ffa il Duce f�r ett l�ngre samtal.

Kort efter attentatet var riksmarskalken hos F�hrern.

De ljuger.

De ljuger, helt enkelt!

BERLIN, GOEBBELS PALATS, KL. 18.55

Ingen g�r ut eller kommer in utom p� min uttryckliga order!

Om jag inte kommit tillbaka inom en kvart, stormar ni huset. Uppfattat?

Ja, major!

Objektet �r s�krat. Tv� man till h�ger, tv� till v�nster!

Major Remer.

- Heil Hitler. - H�r �r major Remer, herr minister.

- Herr minister, ni kallade p� mig... - Major Remer, �ntligen.

Vad vet ni om situationen i stan, och varf�r �r mitt hus bevakat?

Order fr�n ers�ttningsarm�ns bef�lhavare.

Omedelbart efter kung�relsen om v�r �lskade F�hrers d�d...

Vad babblar ni om? F�hrern �r inte d�d, han lever.

Lever F�hrern?

Det kan inte vara sant.

Doktor Goebbels h�r. Jag m�ste tala med F�hrern.

Heil, Mein F�hrer. Major Remer, med ansvarf�r regeringskvarteret �r h�r.

Man har inbillat honom att ni inte �r vid liv.

Major Remer, h�r ni mig? K�nner ni igen min r�st?

Ja, Mein F�hrer.

Till ertj�nst, Mein F�hrer.

Ja, Mein F�hrer.

- Tvivlar ni fortfarande? - Jag tvivlar inte.

Han gav mig bef�let �ver hela Berlin. Nu blir det andra toner.

Pluton tre och fyra fr�n femte kompaniet �ker till krigsministeriet.

Maskingev�ren ska lastas i! Skjut, om ni st�ter p� motst�nd.

H�r ska vara r�jt om tio minuter! F�rst�tt?

Det finns ingen �terv�ndo.

Inte l�ngre.

Antingen lyckas kuppen idag-

- eller s� d�r vi alla. Det �r jag s�ker p�.

Kanske v�ra familjer ocks�.

Den mannens hat �r lika m�ttl�st som han sj�lv.

Vi forts�tter.

Ja, sj�lvfallet! - Ja, jag kommer.

Har ni inte mottagit ordern?! Den kommer vilket �gonblick som helst.

�verste? Kan ni skriva under h�r?

Han kommer strax.

Stauffenberg.

Nej, ordern st�mmer inte.

Det �r bara v�ra order som ska f�ljas!

Ers�ttningsarm�ns bef�lhavare, ja. Det vet jag inte.

Hitler �r hursomhelst d�d.

SS blir avv�pnat i Paris. Det g�r enligt planerna i Wien ocks�.

Nej. Gl�m kommunik�n!

- �r ni klar med radiotalet? - Ja, jag �r klar.

Nej, detta �r Stauffenberg. Hayesen, tack och lov.

Jag kan v�l lita p� er? Ni m�ste h�lla ut.

Ja. H�r genomf�rs operationen fullt ut.

Generalf�ltmarskalk.

Generalf�ltmarskalk von Witzleben �r �verbef�lhavare. Han �r inte...

Han st�r bakom er!

- Attentatet �r genomf�rt... - Vilken soppa!

- Jag trodde ni l�mnat oss i sticket. - Jag hade sk�l nog. Men h�r �r jag.

�verste, general�verste Fromm fr�gar om han f�r g� till sin svit.

Han �r hungrig. Han sv�r att han inte ska motarbeta er.

- General�verste Hoepnertill�ter... - Ja, men h�ll �gonen p� honom.

- Ja, Stauffenberg. - Stauffenberg, kom hit.

Ett �gonblick.

Det ni har inlett �r absurt. Attentatet misslyckades!

Det h�r spelet ni h�ller p� med �r meningsl�st.

Men Valkyria har inletts. SS �r avv�pnat i Paris.

Hitler lever, �verste Stauffenberg! Det r�der inget tvivel om det.

Ni tror v�l inte att ni kan st� upp mot honom med en handfull m�n?

Ni �r inte ens i st�nd att mobilisera folk h�r i Berlin.

Ni l�t en major Remer inta regerings- kvarteret! Han �r ju �rkenazist!

F�r att l�sa uppgifterna i �st, 60 divisioner...

Han �r inte med l�ngre.

Stieff har redan dragit sig ur. Fellgiebel ocks�.

Och nu han.

De ger helt enkelt upp.

Alla �r inte lika starka som du.

Jag beh�vde Tresckow.

Mertz! H�r p� detta. Det �r undertecknat av Keitel.

"F�hrern utn�mner Himmler till ers�ttningsarm�ns bef�lhavare."

"Order fr�n Fromm, Witzleben eller Hoepner �r d�rmed ogiltiga."

- Vet ni vad det betyder? - Vi m�ste f�rst�ra det, general.

Det f�r�ndrar ingenting. Dessv�rre.

Kan n�n hj�lpa till?

BERLIN, KRIGSMINISTERIET, KL. 21.30

Snabbare, snabbare.

Var tysta.

De f�r inte h�ra n�t!

Handgranaterna.

- Handgranaterna! - H�r.

F�r eller emot F�hrern? Har du vapen?

- F�r eller emot Hitler? - F�r.

Vi har varit gifta i elva �r.

Lika l�nge som han har suttit vid makten.

Det �r inte l�ng tid f�r ett �ktenskap.

Jag har avlat fyra barn. Det femte �r p� v�g.

Och han, han har �delagt n�stan hela Europa p� den tiden.

S�n �r balansen oss emellan.

Ska han f� r�tt till slut?

Gud kan inte till�ta det.

Jag vet att detta �r slutet.

S�g till min fru-

- att jag d�r f�r en sak som jag st�djer av hela mitt hj�rta.

Allt motst�nd ska krossas. Visa ingen n�d!

General! Jag m�ste fr�ga om ni �r f�r eller emot F�hrern.

Vad g�r ni h�r? F�rsvinn fr�n kontoret med en g�ng!

En katastrof har grott sen Stalingrad...

Vi vill bara veta om ni �r f�r eller emot F�hrern.

Jag...

Jag kan inte st� p� hans sida l�ngre.

- D� m�ste jag dessv�rre gripa er. - G�r det ni anser �r r�tt.

- �verste Mertz var inte inblandad. - Tv�rtom.

- Tyv�rr misslyckades attentatet. - Det r�cker. Ge mig ert vapen.

- Vi �r officerare som ni. - Ni var det, ja!

Ni har svurit trohetsed till F�hrern. Ni borde sk�mmas.

Vi g�r till general�verste Fromm. Ni f�ljer med. - Stauffenberg!

Halt! Stanna, med en g�ng!

H�ll fast honom! L�t honom inte komma undan.

Skjut inte! �r ni inte kloka?

Sluta skjuta!

Tillbaka!

Ut h�rifr�n!

Spring!

Skynda er, l�s d�rren!

Delia, f�rs�k ringa min fru.

- Vi har f�rlorat. - Detta �r slutet.

Vi m�ste br�nna alla avsl�jande dokument.

De f�r inte hitta n�t. Framf�r allt inte namnen!

S�tt fart!

�verste, jag beklagar, men ingen svarar hemma hos er.

D� blir det inget farv�l.

De har l�mnat oss i sticket, Berthold.

Alltf�r m�nga...

Jag hade en dr�m...

Jag dr�mde om ett freds�lskande tyskt folk-

- lett av de godaste krafter ur alla klasser.

Ett folk som s�tter lag och r�ttf�rdighet fr�mst-

- som avskyr krigen vi f�r och inte �nskar annat �n ett liv i fred.

Spelet �r �ver, �verste.

F�lj med till mitt kontor.

Nu f�r jag bef�l igen.

F�lj med nu.

D� s�, mina herrar. Det var det. Nu �r rollerna de ombytta.

Jag beordrar er att genast l�mna ifr�n er era vapen.

Vi har inga vapen.

Fromm, vi �r inga banditer.

V�rre �n s�, Hoepner. Ni �r f�rr�dare.

Jag anklagar er alla f�r h�gf�rr�deri.

H�gf�rr�deri mot v�r F�hrer, Adolf Hitler.

Ni har svurit en trohetsed till F�hrern, och ni har brutit den.

Det finns ingen v�rre f�rbrytelse en officer kan beg�.

I F�hrerns namn befaller jag att ni ska skjutas.

Domen verkst�lls omedelbart.

K�re Fromm, kanske �r er dom r�ttf�rdig-

- kanske ocks� n�dv�ndig, men jag vill inte bli skjuten.

T�nk p� v�r soldattid tillsammans, p� v�r l�nga v�nskap.

- Det har inget med det h�r att g�ra! - Likv�l ber jag er.

Ja. Jag ber om er till�telse-

- att sj�lv fullborda er dom.

R�ck mig er pistol. Jag ber er.

S�tt ig�ng, Beck. L�t oss f� det �verst�kat.

S� enkelt �r det inte, min k�re Fromm.

All denna meningsl�sa d�d.

Detta �r bara �nnu en d�d bland s� otroligt m�nga, det vet jag.

Men nu handlar det om min egen.

Gick den av?

Ni st�r kvar! - Hj�lp honom.

- Ta vapnet fr�n honom. - Nej, nej!

Se d� till att f� det gjort.

Gud vare honom n�dig.

Fromm, kan vi tala?

Jag ber er, Fromm.

Kan ingen ge den arme karln n�daskottet?

Pridun, f� det �verst�kat.

D�s�, Hoepner.

Jag �r hemskt ledsen, men vill ni g�ra likadant som Beck?

Jag k�nner mig inte skyldig. Inte s�pass att jag m�ste skjuta mig.

Jag kan r�ttf�rdiga mina handlingar. Det vill jag, f�r min familjs skull.

Bra. D� �r ni gripen.

�r det n�n av er som vill skriva ned n�gra sista rader?

Jag vill g�rna skriva ned n�gra ord.

S�tt er vid skrivbordet, Olbricht. P� er gamla plats, mittemot mig.

Men skynda er, s� besparar ni de andra en sv�r stund.

�r ni klar, Olbricht?

L�jtnant Schady, h�r �r de som d�mts till d�den och ska avr�ttas.

�verste i generalstaben, Mertz, general i infanteriet, Olbricht.

�versten, vars namn jag inte l�ngre k�nnertill, och �verl�jtnanten.

Ta med ertio man och utf�r ordern.

General�verste Hoepner ska till Moabit-f�ngelset.

Alla agerade p� min befallning och har ingen skuld i h�ndelserna.

Jag �r ensam skyldig.

- F�r bort dem. - Ja! Ni, ni och ni f�rs bort.

Ni, ni och ni f�rs bort.

- R�r inte den h�r mannen. - S�la inte!

Se s�, raska p�!

St�ll upp fordonen h�r.

Det �r �ver, Schweizer!

- Varf�r st�r ni h�r? �r det er bil? - Ja.

K�r d� fram till sandh�gen och t�nd lyktorna som de andra.

K�r nu, f�r tusan!

General i infanteriet, Friedrich Olbricht!

Givakt!

Hj�rtat ser l�ngre �n �gat, sa Tresckow. Det gl�mmer jag inte.

L�gg an!

Eld!

�verste Claus von Stauffenberg!

Givakt!

L�gg an!

L�nge leve v�rt heliga Tyskland!

Eld!

En mycket liten grupp �regiriga, samvetsl�sa-

- of�rnuftiga, kriminella och dumma officerare-

- harsatt i g�ng en komplott f�ratt bek�mpa mig och staben...

Bomben som �verste von Stauffenberg hade planterat-

- var placerad bara tv� meter till h�gerom mig.

Den skadade en rad av mina trofasta medarbetare. En av dem �r d�d.

�STRA POLEN, 21 juli 1944

K�re Schlabendorff.

Jag anser att m�nniskov�rdet h�rr�r ur-

- en m�nniskas vilja att offra sitt liv f�r sina �vertygelser.

- S�g det till min fru. - Ja.

EFTER 20 JULl-ATTENTATET 1944 BLEV FLERA HUNDRA AVR�TTADE, �VEN FROMM.

NINA STAUFFENBERG OCH BARNEN �VERLEVDE.

FRAM TILL KRIGSSLUTET I MAJ 1945 DOG MILJONER M�NNISKOR.