All language subtitles for Tunna.Bla.Linjen.S03E02.SWEDiSH.1080p.WEB.h264-OLLONBORRE

Titta rakt fram.

Vi kommer att delge dig misstanke
om brott – ringa narkotika.

Funkar det att vi förhör dig nu
utan försvarare?

Jag kommer att visitera dig nu.
Ut med armarna.

Har du nåt vasst på dig?

Har du några grejer med dig?
Då kan vi gå och ta dem.

Köper man narkotika, om det är på
helgen eller för att festa nån gång–

–så är man medskyldig till
att ett barn skjuts–

–att skolelever sprängs till döds,
och det måste vi vara tydliga med.

Det är en liten del av gängens
försäljning, men det ÄR en del.

Känns det då inte lite naivt att
starta Malmö Cannabis Social Club?

Vi anser att det snarare blev ett bra
sätt att synliggöra problematiken.

Alla ungdomsförbund
vill förändra narkotikapolitiken.

Vissa vill bara avkriminalisera,
medan vi vill legalisera cannabis.

Vi vill göra cannabiskonsumtionen
säkrare för alla.

Erbjuda bättre skydd, begränsa
försäljningen på svarta marknaden–

–och kanske viktigast:
pressa undan drogkriminaliteten.

Vi har provat den repressiva linjen.

–Det funkar inte.
–Då vill jag påminna om en sak.

Vår lagstiftning, vårt säkerhetstänk
utgår från de svagaste länkarna.

De flesta kör nyktert och har bälte.
Ska vi då ta bort lagen om bälte–

–och tillåta att folk kör påverkade,
eftersom de flesta inte gör det?

Du har ingen aning om hur det är
att träffa en 14-åring–

–som har injicerat heroin eller som
har sålt sig själv för att få droger.

Du behöver inte meddela en förälder
som förlorat ett barn till narkotika–

–om det så är direkt eller indirekt.

Hallå. Jag skulle behöva se
ditt körkort.

Då så, då kan du åka vidare.

"Jag gör Malmö bättre varje dag"
är dagens affirmation.

Och apropå att göra allting bättre,
där har vi nån som sitter och smyger.

På grund av skolsprängningen
har vi fått förstärkning.

Bland annat av ytterligare en YB.

–Känn dig som hemma, Jens.
–Tack, Josefine, det gör jag.

Roligt. Vi kör väl direkt.
Direktiven är klara, tydliga.

Uppgiften är att intensifiera jakten
på allt som rör gängverksamhet:

Vapen, sprängmedel, narkotika.

Vi ska även ligga på statusprylar:
dyra bilar och klockor, märkesgrejer.

Känner ni att nåt inte stämmer, följ
känslan. Vi har verktygen vi behöver.

Vad gör vi när våra polisiära
instinkter säger olika saker?

–Vad menar du?
–Ibland håller vi inte med varandra.

Det är bättre att vi gör vårt jobb
en gång för mycket.

Vi har fått en chans att kraftsamla.
Vi är idioter om vi inte tar den.

De här figurerna ska svettas sönder
sina satinlakan. Är ni med?

Tack för det.

Varsågod.

Under den här perioden kommer vi att
arbeta närmare våra narkotikapoliser.

Fanny och Hampus,
vill ni ge oss en lägesbild?

Det är rätt stökigt just nu.

Okej. Tack.
Vill ni utveckla det lite, eller?

Ja, det vill vi ju. Vad kan vi
berätta som ni inte redan vet?

Det är extremt mycket i omlopp.

Då är det stor förändring i
säljarleden – förändrade lojaliteter.

När många av de tunga namnen
sitter inne, är utomlands...

–De här guldknapparna?
–Exakt. Det ger också förändringar.

Många olika konflikter...

...revir...

...och bara ren hämnd.

Som till exempel sprängningen
på Hertha Odeman-skolan.

–Vad vet vi om den, då?
–Allt.

Med det menar vi att vi vet
polisiärt, men vi vet "inget".

Men vi vet.

Vi har i dagsläget
ingen misstänkt eller gripen.

Släng ut dem! Alla som säljer knark,
alla med brottsregister, ut med dem!

Vi vill ha ett svar nu!

Om alla bara lugnar ner sig,
så att vi kan prata till punkt.

Vi kan inte kasta ut nån,
för vi har skolplikt i Sverige.

–Skolan är väldigt viktig...
–De går i min sons klass.

Jag har adressen. Ni kan få allting.
Facebook, telefonnummer. Hämta dem!

Utredningsarbetet
är inne i en intensiv fas–

–och vi har gott hopp om att kunna...

–Varsågoda, gör det bara!
–Lunas mamma vill säga...

Har man ett brottsregister,
har man förbrukat sin chans.

Kan du hålla käften nån jävla gång?

Tack.

Lunas mamma vill säga nåt.

Ni pratar ju om era barn.
Och jag förstår ju det.

Men det är min Luna som ligger där
med brännskador över hela kroppen.

Och de håller henne nersövd.

Men jag kan ju ändå höra
hur ont hon har.

Fastän jag inte ens är där.

Det måste ju finnas
nåt som är rätt här. Eller hur?

Annars är det ju helt sinnessjukt.

Ja. Så är det.

Vad fan är det här nu, då?

Du. "Rädda barnen i Sverige.
Legalisera cannabis."

Men vafan...

–Hej! Rädda barnen.
–De är här. Det är fan inte okej.

–Hallå, du...
–Håll käft. Sluta!

Här är föräldrar i sorg.
Välj ett bättre tillfälle.

–Ja, det är hemskt. Och onödigt.
–Varför gör du det nu, då? Va?

–Rädda barnen, legalisera cannabis.
–Vad gör ni?

Oavsett vad ni tycker, måste ni
ändå känna: "Känns det här bra?"

–Det här är inte rätt plats.
–Det är inte olagligt.

Sverige ligger i topp
i dödliga överdoser.

Det är dina lappar. Plocka upp dem!

Jag förstår vad du tänker,
men det går inte fram.

–Det var ju tråkigt.
–Hur känns det för dig?

Hej, gumman!

Sätt ner henne.

Komsikom!

–Har det gått bra?
–Ja, inga som helst problem.

Vi käkade, hon badade,
pappa läste lite saga.

Hon är så jävla gullig, så engagerad.

Han snackar så mycket.
– Alla fattar ju att ni måste sova.

–Ja.
–Hon har ju skitit ner sig.

–Du kunde väl ha bytt innan?
–Det gjorde jag.

–Hon måste ha bajsat på vägen.
–Det blir så ibland.

Du...

En grej...

Alltså, jag behöver ju en ny säng.

Min gamla påminner om
så mycket gammal skit–

–som jag inte vill bli påmind om
hela jävla tiden.

Och nu har jag hittat
en på extrapris–

–som har nån skönhetsfläck på sidan,
men det skiter ju jag i.

Den har kostat nästan tolv,
och nu kostar den bara två.

Det är sån fet kvalle,
riktig kvalitet. Fet, tjock botten.

Och jag har fått dem
att hålla den till i morgon.

Jag testar gärna sen. Vi ska också
köpa nya sängar sen när vi flyttar.

Det var falskt alarm.

Var det bara inget bajs?

Hej då! Jag får dra.

I'll leave you to it.

–Hej då! Ha det så bra i dag.
–Pussenussan.

Hon behöver en ny säng.
Hon hjälper oss jämt.

Får jag påminna om
att hon har varit typ ren i två år.

–Vi skulle inte ge Mari mer pengar.
–Har du sett hennes nuvarande säng?

Nej. Om du åkte dit, så hade du vetat
att den typ är från hennes flickrum.

Hur mycket fick hon, då?

Tvåtusen.
Det är billigt för en bra säng.

Det måste vara skönt att vara den
snälla som tror det bästa om alla.

Det gör jag inte. Du är bara
så sjukt jävla misstänksam.

Kom.

Kan du inte tro nåt bra om henne
nån gång?

–Förlåt att jag skrek.
–Titta.

–Jag tyckte jag såg Mari där inne.
–Vad sa du?

–Jag såg Mari, din svägerska.
–På livsen?

–Har hon kille?
–Nej, det tror jag inte.

Det var väldigt likt i alla fall.

–Han såg lite sliten ut.
–Okej.

–Jag går och kollar.
–Gör det.

–65-1220 från Central, kom.
–65-1220. Ystadgatan, kom.

Lägenhetsbråk på Håkanstorpsvägen.

Boende är Kerstin och Otto Axelsson.
Otto är dömd för misshandel.

Släpp honom! Ser ni inte
att han har ont? Han har ju ont.

Ta det lätt med honom nu!

–Du! Du!
–Tyst nu! – Säkrat, vi kör in honom.

–Sätt dig, så ska vi hjälpa dig.
–Jag vill inte ha nån hjälp!

Sitt! Och ta det lugnt.

Ni måste se till att han får
sina mediciner, han har ont i ryggen.

–Få se. Nämen...!
–Jag åker inte till akuten.

Jag åker inte till akuten.
Du vet det, Faye.

–Du är hopplös.
–Ingen tar hand om honom.

Du behöver inte tänka på honom.
De tar hand om honom. Okej?

Ja, det hettar till.

Men det är väl så det är med kärlek.
Det blir lite yvigt ibland.

I synnerhet när flaskan kommer fram.

Boxas lite, dansa lite.

Och så försonas man.

Det är som med en hutt.
Det bränner lite först.

Och sen blir allting bra.

Du vet vad som händer nu. Du får
nyktra till, sen kommer du att höras.

Hon lovade
att hon skulle sluta dricka.

–Det gjorde jag också. Vet du varför?
–Nej.

–Detta är humor. Vet du varför?
–Nej.

För vi har cancer, båda två.

Vi fick reda på det
med två veckors mellanrum.

Vad är oddsen för den grejen?

"Ja, det är spriten", sa doktorn.
"Sluta med den."

Mm, så dags nu.

Ja ja, viktigast är ändå
att vi får fortsätta tillsammans.

Ovan där, så att säga.

Det är väl nåt vackert med det.
Evig kärlek och såna grejer.

Du, från det ena till det andra...

Vad hände med henne
den stiliga, mörkhåriga polisen?

Det var längesen jag såg henne.

–Jag gillade henne.
–Mm.

Ge mig, ge mig, ge mig ett svar

Ge mig ett svar

Yes!

–Fan, vad nöjd. Det blir fint.
–Det blir skitfint. Verkligen.

Vi kan väl ta från refrängen igen?
Hör du mig? Hör...

Hör, hör, hör

Tre, och... Har du första ton?

Hör du mig? Tre, och...

Hör du mig? Ge mig ett svar

Tack.

Nu ska vi se...

Hej, hej! God morgon. – Hej, Leah.
Vad kul att du är tillbaka.

Det är tyvärr så första året.
De får många infektioner.

God morgon!

Titta, Leah är tillbaka.

–Har hon varit sjuk?
–Ja.

Det är sinnessjukt många infektioner
som går runt nu.

Jag skulle inte åka till barnakuten
om jag var ni.

–Hörde du det?
–Kom, ge mig en kram.

Ska vi säga hej då?
Här kommer en puss.

Hej då, gumman!

–Kom, Leah.
–Ha det så kul i dag.

–Ska vi gå in och se vad djuren gör?
–Hej då.

Ska vi gå in och se vad djuren gör?
Kom. Kom, ska vi se.

Tack.

Jag måste bara... Det är klart
att ni ska åka till barnakuten.

Man måste alltid åka direkt.

Inte för att jag säger
att nåt skulle hända...

–Ha det, vi ses.
–Ha det bra.

–Jaha...
–Mm.

Aj, shit!

–Vad snyggt!
–Det var hög klubba. Alla såg den?

–Den var här.
–Nej, det var långt över midjan.

–Vad håller ni på med?
–Det var knappt över knäna.

–Jesse, ska du vara med, eller?
–Ja...

Ja, hur ont då?

Men Molly, du hade ju ont i magen
förra veckan också.

Jag tänker att det blir
lite för mycket frånvaro.

Jo, ja... Kan vi inte göra så
att du provar... – Jag kommer.

Prova en lektion till.
Funkar det inte då, får du ringa.

–Fint. Älskar dig. Puss.
–Jesse, kom igen nu.

–Hallå! Han är inte inne på planen.
–Han snackade ju i hundra år.

Då räknas inte sista.

–Kan jag få ditt körkort, tack.
–Jag filmar, så du kan ta det lugnt.

Och vem är du, då?

–Vem är han? Vem är det?
–Det är min kusin som sitter där.

Veva ner rutan där bak.

Hejsan, vännen. Vad heter du, då?

Kan ni veva ner här framme också?
Pratar han inte svenska, eller?

–Vad spelar det för roll?
–Han svarar inte.

Kliv ur bilen, tack. Kliv ur bilen.

–Varför?
–Därför att jag ber er.

Och varför ber du mig?
Du gör inget rasistiskt nu?

–Du ser rätt svensk ut.
–Vad fan vet du om det?

Kliv ur bilen.
Jag känner att det doftar cannabis.

Jag misstänker att ni är påverkade
och vill kolla i bilen.

Det luktar cannabis för att
mitt rakvatten heter Kejsarkrona.

Vet du vad kejsarkrona är?
Det SKA lukta cannabis.

Då har du ingenting att oroa dig för,
så kliv ur bilen. – Tar ni honom?

–Vi ska bara prata med dina kompisar.
–Vänta, mannen, det är kallt.

–Så, du hittade inget, eller?
–Är vi färdiga? Kan vi gå?

Jag funderar på det här med bilen.

Och den där klockan.
Och jackan faktiskt också.

–Hur har du haft råd med allt det?
–Va?

Jag ser här att du har skatteskulder
och en taxerad inkomst på 17 000.

–Och?
–Jag bara undrar hur...

–Vi behöver se kvitton, helt enkelt.
–Det är presenter.

–Det är presenter? Okej. Fast...
–Man har inte kvitton på presenter.

Då får du be dem som gett dig
presenterna att ge dig kvitton.

–Vem sparar kvitton på presenter?
–Så du har inga kvitton?

Då har jag tyvärr inget annat val
än att ringa Kronofogden.

–Jag är ledsen, det är så.
–Det är presenter!

Vad är det med er?
Vem fan har kvitton på presenter?

Vi har länge sett en förflyttning
i allmänhetens åsikter.

Inte bara hos ungdomar
eller uttalat liberala personer–

–som är emot
en statlig kontroll av individen.

Allmänheten är i större utsträckning
mot den repressiva drogpolitiken.

Det säger alltså docent Greger Holm
vid Lunds universitet.

Det här är Naturmorgon i P1.
Nu ska vi få möta–

–en annan riktig snygging
hos fältreporter Jonatan...

Vem har lagt ett gammalt plåster här?
Äckligt.

–Molly!
–Halv sex, ridhuset, det stora.

Nej, Mimmis mamma hämtar i dag.
Hon har lovat att filma.

Molly, du måste komma nu!

Har du packat datorn? Ska jag hjälpa
dig att packa datorn? Molly?

–Vad är det?
–Jag har ont i magen.

Har du det? Ja... Ibland hjälper det
bara att gå på toa.

Eller har du mens? Du kan få
en värktablett. Siri brukar ta Ipren.

Vart ska du nu? Molly, ta inte med
telefonen in på toa. – God morgon.

–Molly, snälla!
–Har vi inga godare äpplen?

–Tar du med Molly?
–Det kan jag fan inte.

Emmy-Lou, språket!

Vem har tagit mitt airpodsfodral?
– Har du sett det?

Molly-Polly, har du mitt
airpodsfodral? Tack. Vad fin du är.

–När slutar du i dag?
–Sent.

Jag också.

Hej! Kom, älskling.
Är du redan påklädd?

–Kom, så går vi ut till bilen.
–Kom igen nu, Willie.

–Vi sticker nu.
–Nej! Puss, puss.

–Vi ses sen.
–Ha det bra.

Ska jag berätta nåt?
På Ipaden, det är ett spel...

/SMS-SIGNAL/

Molly, det är pappa. Jag fick precis
veta att du inte var på engelskan.

Vänta lite, jag ska bara...

Jag ser ju här att du är hemma, eller
att din telefon är det i alla fall.

Det duger inte,
det blir ogiltig frånvaro.

–Ring mig så fort du får det här.
–...på Idunsgatan.

Man säger att det luktar cannabis.
Har jag några som kan åka dit?

Vill du vara snäll och stänga
av musiken? Stäng av musiken.

–Varför det?
–Stäng av musiken!

/BUROP/

Vi stänger ner tillställningen–

–då vi misstänker att det finns
olagliga substanser i lokalen–

–samt att flera verkar påverkade.

Vi kommer att ta id på er allesamman,
samt göra kroppsbesiktningar.

Du menar kiss? Ni älskar ju kiss.

Absolut. Vi kommer att ta urinprov–

–för att säkerhetsställa
om och i så fall vilka...

Det heter säkerställa.

Kul. – Ni kan ställa er mot väggen.

Ansiktet inåt, visa händerna synligt.
Tack så mycket.

Det som kommer att ske nu
är att ni ska visa id...

Då skulle jag vilja få den där, tack.

Yes. Tack så mycket.

Tackar, tackar.
– Får jag se ditt legg också, tack?

Vi börjar med dig. Är du kissig? Nej.
Då blir det blodprov.

Upp mot väggen.
Händerna så att jag kan se dem.

–Ni också.
–Jag har faktiskt inte gjort nåt.

Då har du inget att oroa dig för.

–Har du tagit nånting, då?
–Nej, jag använder inte droger.

Så du driver en cannabisklubb
men nyttjar inte droger själv? Okej.

Jag använder inte alkohol heller,
eller tobak. Jag äter inte ens kött.

–Vem får pengarna vid försäljningen?
–Nu säljer vi inte riktigt här – än.

–Än?
–För det är förbjudet.

Jag har snart en pol. mag.
och ska köpa lägenhet.

Det ska inte en omodern lagstiftning
kunna förstöra.

Men när vi börjar med försäljning–

–då kommer inte pengarna att gå
till mord på barn i utsatta områden.

–Hur vet du det?
–Jag vet det.

Du vet det bara? Okej.

Vet du vilka risker ni tar som kon-
kurrerar med narkotikaförsäljarna?

Såklart jag vet.

Vad gör sånt skitsnack
med medborgarna? Vad tror du?

Det spelar ingen roll vad jag tror.
Vad har du tagit?

Cannabis. Bara cannabis.
Trettio år, aldrig nånting annat.

"Inkörsport till tyngre droger."
Då är alkohol också det.

–Du erkänner att du tagit narkotika?
–Ja, ja.

–Ta det lugnt.
–Jag är lugn.

Det här är viktiga grejer.

Vi är här för att snacka
om hur sinnessjukt allting är.

Missbrukare blir man inte för
att man röker lite gräs då och då.

Helt andra faktorer spelar in där.
Psykisk ohälsa, skit i familjen...

En massa grejer.

–Du får ändå hänga med och pissa.
–Ja, ja.

Varför straffar ni missbrukare
eller oss som brukar?

Vi straffar allihop.

–Kan man inte få lite musik?
–Nej.

/MUSIK/

Höj!

Sjung med!

–Gå in genom dörren här.
–Uppför trappan, dörren till vänster.

Det är nåt fel med prostatan.

Det går bra så här också.

Jag har aldrig gjort nåt kriminellt,
men mitt blod ska ni tydligen ha.

Det är fett sus.

Mina barn brukar säga så.

–Ja, då var det klart.
–Bra. Tack så mycket.

Men visst är det härligt?

Treskift, övertid och lite riktigt
polisarbete kan vara skönt för dig.

Va?

Ja, vem älskar inte
ett riktigt avrapp?

Du...

Förlåt.

Är det konstigt att jag tackade ja?
Kanske är bättre om Hampus tar det.

Hampus?

Utan att lägga för mycket värderingar
i det, så...nej.

Verkligen inte.

–Nej nej, det är toppen.
–Vad skönt.

Det är viktigt att vi visar en enad
front mot gängen och narkotikan.

Och det gör vi, bland annat,
med Trygga Malmöskolan.

Trygga Malmöskolan är toppen.

Men det är märkligt att vi förväntas
jubla över nåt som är självklart:

Trygga och fungerande skolor
och meningsfull fritid för våra barn.

Nu pratas det om vilket storslaget
projekt det är och vad det kostar.

Vet ni vad Tyskland sparar på sin
halvlegalisering av cannabis per år?

Samma summa ungefär.
Drygt en miljard, men i euro.

På polisarbete, fängelsevistelser,
rättsapparaten...

Det blir många Trygga Malmöskolan.

Då pratar jag pengar,
vilket inte är huvudargumentet.

Frågan är: Vad sparar en legalisering
av cannabis i människoliv?

Varför ska staten hindra dem som vill
njuta av cannabis i stället för vin?

Särskilt som vi vet att det är
alkoholen som är farlig på riktigt.

–Hej.
–Hej. Oj.

–Förlåt.
–Det är ingen fara, jag sov inte.

Jag är så van vid att vaggas
till sömns av dina snarkningar.

Vad tyckte du, då?

Du var lysande, som vanligt. Tyvärr.

...och på narkotikan – både de stora
säljarna och de små köparna.

Köper man narkotika,
även om det bara är på helgen–

–så är man medskyldig till
att ett barn skjuts–

–att skolelever sprängs till döds,
och det måste vi vara tydliga med.

–Ja, jag har.
–Vi har en träff.

Alltså, jag har...
Det tog nästan slut. Ett gram, 150.

Hur mycket vill du ha?

Springer. – Polis! Stanna!

Vad var det där bra för?

Han har det i munnen.

Spotta ut det! Jag sa spotta! Spotta!

Vafan... Öppna munnen!

Ge mig, ge mig, ge mig ett svar

Ge mig ett svar

–Yes!
–Det här kommer att funka.

Vi tar det en gång till. Sopraner
och altar, en gång till från sticket.

–Ska du följa med?
–Nej, jag lär dra hem nu.

–Jag måste dra hem.
–Säkert?

Vi ses. Hej, hej, hej.

–Hur gick det med sängen, förresten?
–Va?

–Du ska köpa en säng.
–Ja, det ska jag.

–Jag ska köpa sängen. Jamen, gud.
–Bra.

–Hej.
–Hej då. – Hej, hej.

Och sen har vi Öresund, ja.
Framför allt då Helsingborg.

De fortsätter att göra
riktigt stora tillslag.

Mycket tack vare
det förstärkta skalskyddet i hamnen.

Det handlar om miljardbelopp. Främst
kokain. Mycket ska till andra länder.

Sånt blir man glad av att höra.
Nästan så att man blir lite positiv.

Hade du nåt mer?

Vi gjorde ett större tillslag
mot Malmö Social Cannabis Club.

–Där tog vi 350 gram, så det är okej.
–Det var ju bra.

Men ännu bättre – vi lagförde 20
personer för ringa nark och innehav.

Och då var det bara en
som var känd för oss innan.

Vi tror att det är en engångsgrej,
men att det kostar mer än det smakar.

–Tack. – Hade du nåt, Jesse?
–Nej.

–Var inte rädda, men var rädda om er.
–Toppen. Hörni...

Tunna blå linjen gör stan säkrare.

Bilarna på tavlan.
Kör hårt, hörni. Bra.

Kerstin, det här är jätte-jättedjupt.

Huvudet ska ramla av innan jag
åker till akuten. Det vet du, Faye.

–Är det du som ska förhöra mig?
–Ja, jag tänkte det.

Du kan göra en stencil på den förra.

Vi drack. Han blev rund
under tollorna, och jag med.

Vi kivades och...

Tjafs. Grannen ringde.

Jag...

Jag vet att ni inte kan förstå det.

En gång...

Vi var så jävligt kära.

Det finns ingenting som är
så jävla genomruttet som kärlek.

Var stilla.

Vad ska jag känna, Sara?

Ska jag bli arg, känna sympati,
engagemang, likgiltighet?

–Man kan inte ta in allt. Så är det.
–Nej.

Det fanns en tid när jag på riktigt
trodde att jag kunde göra skillnad.

Sen nöjde jag mig med
att göra skillnad för stunden.

Det är bara in, lugna ner,
plåstra om. Han kommer ut.

Nytt bråk. In, lugna ner, plåstra om.
Gång på gång, samma sak.

–"Inte akuten." De är inte ensamma.
–Nej.

Jag känner bara...! Gör inte du det
på alla som blir kära i män?

Nej, det kan jag inte påstå.

Man får vara glad över att man
inte fattar varför de stannar.

Det betyder väl att man själv inte
har varit där – om det är nån tröst.

Kanske, jag vet inte.

65-1220 från 60, kom.

Ska du svara?

65-1220, Håkanstorpsvägen.

Knivöverfall på Cannabis Social Club
Malmö, som tydligen har öppnat igen.

Jag vill ha två eller tre patruller
till det.

Så kan det gå.

Det gick så snabbt,
det var svårt att hänga med.

Plötsligt var de överallt.

Några bilar,
många unga killar, hoodies.

Det var väldigt aggressivt.
Jag tänkte: "Nu dör vi."

Förlåt.

Jag hörde ett skrik. Han låg
på golvet och höll sig för magen.

–Blodet flödade ut mellan fingrarna.
–Såg du vad det var för typ av bil?

Där.

Jag ser inte riktigt,
men det är en massa svarta hoodies.

–Stanna.
–Jag stannar.

–Tjena, tjena.
–Ta ut händerna ur fickorna.

–Vad vill ni?
–Vad har ni för er?

–Vi väntar på vår tränare.
–Tjena, tjena. Sorry att jag är sen.

Har ni värmt upp?
In på plan, ut med bollarna.

Hej! Är ni också
från Trygga Malmöskolan?

–Ja, alltid.
–Är ni med?

Samtliga på insatsen
Cannabis Social Club.

Fyra personer gripna. Vi släcker ner
insatsen. Bra jobbat, samtliga.

Nej, nej, nej. Vart ska du?
Vi ska spela. Kom hit. Vart ska du?

–"Jag tränar mycket." Skitsnack.
–Jag ska fan visa dig.

Jaa! Kom igen nu!

–Ah!
–Hur gick det? Är du okej, eller?

Fuck! Det är lugnt.

–Är du säker?
–Ja.

Finns det nånstans du kan åka?

För att få lite lugn och ro.

Va? Lite lugn och ro ett tag bara.

Ja? Det är bra.

Nej, det var inte...

Hon har lovat sig själv.
Det är som det är.

Det som är gjort, är gjort.

Det går i alla fall inte att göra om
så här i efterhand.

–Hur är det med dig?
–Det är bara lite knip, det går över.

Ja, ja. Hörni, vet ni om det...

–Finns det nån busshållplats här?
–Vi kör dig, Kerstin. Kom med oss.

–Om det inte är nåt besvär?
–Vi kör dig.

Gapa.

Leah, en sked för faster Mari...

Du? Det är din favorit ju.

Kom...

Leah...

/LEAH HOSTAR/

Vad är det nu?

Är det krupp? Du?

–Det låter precis som krupp.
–Jag vet inte, Magnus.

Jag kan ta henne.

–Låt henne dricka lite.
–Jag sa ju precis det.

–Du måste dricka lite.
–Här är nappen.

Herren är min herde.
Ingenting skall fattas mig.

Han för mig i vall på gröna ängar.

Han låter mig vila i lugna vatten.

Han ger mig ny kraft och leder mig
på rätta vägar. /SMS-SIGNAL/

–Hur går det?
–Bra.

Du, förlåt för...

Jag älskar dig.

Jag älskar dig också.

Mari vill ha mer pengar.

Jag byter färg här nu.

Jag byter färg här nu.

Den lilla flickan som skadades
vid sprängningen har avlidit i natt.

Det är bra att ni vet om det.

Utöver vår bemanning har vi
helikoptern, två hundar, två mc...

UAS finns att tillgå
och RI är i gång med en grupp.

–Är det nån som har nåt?
–Nej.

Nej? Okej. Bra.

Ursäkta. Ursäkta att jag stör.

Har ni eld?
Tändstickor eller en tändare.

Eh... Nej, tyvärr.

Tack för ett fint jobb, förresten.

Har inte ni redan sett det här?

–Hallå?
–Men alltså, vi kollar ju.

Har du varit ute med Doris?
Molly, gick du ut med Doris?

–Molly?
–Jag var ute med henne.

Har ni sett mina lurar?

Var har du fått den där?
Tröjan, var har du fått den ifrån?

–Tror du att jag har snott den?
–Nej. Har du varit där?

–På Malmös knarkarkvart.
–Nej, jag fick den av Viktor.

–Kan du flytta på dig lite?
–Siri, allvarligt...

–Siri, allvarligt...?
–Jag har inte varit där.

Det finns plats för dig också här.

Jag tar tvätten sen. Sätt dig.

Ja.

Säkert?

–Alice?
–Emmys. Nej, det är Mollys.

–Okej.
–Ja. Yrkesskada.

Ska vi sätta oss en stund?

–Är det rött?
–Ja.

Nej, jag vågar inte riskera migrän.

–Vi har öl, om inte Siri snott dem.
–Eller Emmy-Lou.

Jag har kissat henne.

Skönt.

När mitt mörker lurar mig

och mitt hjärta frestar mig igen

När jag inte hittar hem

och mina rop ekar i tystnaden

Hör du mig? Ge mig ett svar

Jag behöver dig mer

än nånsin i dag

Hör du mig? Jag är svag

Jag kan inte längre se dina drag

än nånsin i dag

Hör du mig? Ge mig ett svar

Jag behöver dig mer
än nånsin i dag...

–Jag hade tenta i dag.
–Hur gick den, då?

–Det gick bra.
–Vad kul. Grattis.

Du, vi kommer att rapportera dig
för bruk och innehav.

Är det okej om vi håller förhör här?

Textning: Anders Kaage
Svensk Medietext för SVT