All language subtitles for The.Rachel.Divide.2018.NORDiC.1080p.WEB-DL.H.264-RAPiDCOWS

EN ORIGINALDOKUMENTÄR FRÅN NETFLIX

Jag ville prata om
hur du brottades med identitet.

Du pratade mycket om
att behöva välja sida.

Prata mer om det.

Jag antar... Jag vet vem jag är

och mina barn vet vem jag är.

Men ingen annan vet nog det.

Helt och hållet.

Jag heter Rachel Dolezal. Jag är NAACP: s
ordförande i Spokane i Washington.

Jag sa: "Nu får det vara nog."
Jag gjorde en U-sväng, åkte hem,

tog min afroamerikanska flagga, skrev
ett plakat, "Malcolm X är min hjälte",

och kom hit.

Rachel Dolezal har blivit den lokala
medborgarrättsrörelsens nya ansikte.

Trayvon Martin är en påminnelse om risken
mina söner utsätts för varje dag.

En 37-årig svart man dog precis
i häkte i Spokane i delstaten Washington.

Finns det ingen rättvisa,
så blir det inte fred.

Hon är en ensam svart kvinna,
men hon är som en hel organisation.

Vi går ut. Vi tar ledningen. Vi kan
överföra det till andra samhällsgrupper.

Upplopp är de ohördas röster.

Vi vill känna vad som pågår i vår nation

och uttrycka att svarta liv visst räknas.

Är du afroamerikan?

Jag förstår inte frågan.

Är dina föräldrar vita?

Jag...

Allt rämnade för ordföranden för NAACP
i Spokane, Rachel Dolezal.

När hon överraskades av en lokalreporter,
blev hon ställd av en enkel fråga.

Var hon svart eller vit?

Sent inkomna nyheter.
Rachel Dolezal har avgått

som ordförande för NAACP i Spokane.

Hon sparkades även
från den lokala polisens civilkommission

och som lärare
i afrikanska studier på EWU-universitetet.

Är du en afroamerikansk kvinna?

Jag ritade självporträtt
med den bruna kritan.

Är du svart?

Ja.

Vad?

OMKLÄDNINGSRUM

Hennes dubbelliv
är en internationell nyhet.

Är Rachel Dolezal er biologiska dotter?

- Det stämmer.
- Ja.

Betvivlar du att de är dina föräldrar?

Jag har aldrig gjort ett dna-test.

Varför pekade du ut en afroamerikansk man
och sa "Det är min far",

när du vet att din far är en vit man?

NAACP-LEDARE TALAR UT

Alla män kan vara en far,
men inte en pappa.

Hon är bara en bedragare.

DOLEZAL STÄMDE SKOLA FÖR DISKRIMINERING

Hon stämde Howard University.
I stämningsansökan

hävdade hon inte att hon var afroamerikan.
Hon hävdade att hon var vit.

Hon har låtsats vara
den kvinnan i över fem år.

Om den satmaran inte vet hur det är än,
så vet hon det aldrig.

RACHEL DOLEZAL
SA ATT HON VAR SVART I 20 ÅR

RACHEL DOLEZAL
SER SVART UT PÅ ALLA DESSA FOTON

Tycker du att du har lurats?

I vissa situationer
har jag varit kreativ med sanningen,

men inget som har med att vara vit
att göra, beskriver vem jag är.

Hon är lite av ett Rorschachtest.

Ser man på henne och vill tro
att hon är en bedragare,

så ser man en bedragare.

Vill man se nån
som kämpar sig genom livets svårigheter

som många av oss kämpar med,
så kanske man ser det.

Vem bestämmer vem som är svart?

Vem kan skydda,
definiera eller äga att vara svart?

Har vi rätt att leva som vi känner oss?

God morgon.

Är du vaken?

Ja.

Jag tycker att du behöver vara mer social,

för du har varit hemma
nästan hela sommaren.

Ja. Jag har haft en tråkig sommar.

Ja.

Okej.

Din bror borde landa nu.

Ska jag gå in?

Nej. Du drar till dig
för mycket uppmärksamhet.

Ja.

SPOKANES FLYGPLATS
DAVENPORT

Jag tror att de filmar oss där borta.

Du har omkull mig.

- Får jag ge dem fingret?
- Vilka då?

- Taxin där borta.
- Vem filmar?

De sitter i en taxi och filmar oss.

- Vad?
- De i den där taxin.

På allvar?

Det suger.

Jag besökte inte Howard University.

Inte?

Jag skulle gå i måndags eller i går,
men det regnade,

så det blev inte av.

Så synd.

Det blir fler tillfällen.

- Jag kommer definitivt att åka tillbaka.
- Två år till.

Det är min stad.

Du är snällare än jag.

Du ville hoppa på killen i taxin.

Vad var det frågan om?

Folk ser...

Folk ser mig eller... De bara...

Hon satt där
och försökte inte ens dölja det.

Det är vansinnigt.

Har det varit så hela sommaren?

Det känns som om allmänheten
har dragit mig inför rätta,

och att juryn inte har bestämt sig
för vem Rachel Dolezal är.

Om hon är en god eller dålig människa,
om hon är vit eller svart.

"Om hon bara säger att hon är vit,
så ordnar sig allt."

Okej.

Du har den första ledtråden.

Det är en flicka.

Ta upp den! Öppna den!

Nu får han öppna sitt.

Det är en flicka.
Det är rosa och en tiara.

- Det är en pojke.
- Är det en pojke?

- Det är en pojke.
- Hur känns det?

- Jag har inga pojknamn.
- Jag tänkte precis fråga det.

Du hade valt en massa namn.

Alla var så säkra på
att det var en flicka.

Jag också.

Jag vill ha nåt
som har historisk betydelse,

men inget som är svårt att uttala,
eller dåligt när man söker jobb.

Devante. Så där, ja!

Devante är perfekt.

Tre pojkar som umgås
när han blir gammal nog.

Det blir kul.

Kom in!

Hur mår du?

- Bra. Hur mår du?
- Trevligt att se dig.

ESTHER
SYSTER

De som accepterar mig för den jag är
och stöttade mig när allt det här hände

är mina två söner Izaiah och Franklin,
och min syster Esther.

Såg du mitt inlägg på Facebook?

Inte än. Vad...?

Jag gick ut med graviditeten i dag.

Jaså?

Milda makter!

Jag försöker att inte...
Jag ska inte kolla.

Jag skrev: "Jag är så glad
att Izaiah kommer hem,

och jag har glädjen att meddela
att vi väntar tillökning i familjen."

Fantastiskt!

Så jag hoppas... Jag håller tummarna

att det inte blir nån skandal,
och att folk kan vara glada för vår skull.

- Ja. Det räcker.
- Och låter oss ha nåt slags privatliv.

Jag går nog inte med er in den här gången.

Jag lämnar bara av er och hämtar er,

för jag orkar inte med eventuella frågor

eller folk som snackar.

Så...

- Okej.
- Hur är det, Franklin?

- Jag vill inte gå in ensam.
- Inte?

Nej.

Gå in med Izaiah.

Herregud!

Du kan lika gärna göra det.

- Läget?
- Hur står det till?

- Hur är det?
- Bra, och du?

BARBERARE

Kan du flytta på dig, tack?

- Var ska jag parkera?
- Parkera var du vill.

Jag vill att Franklin hittar mig
när han kommer ut.

Din son är inte vilse.
Stå inte framför min butik. Flytta dig!

Stressigt.

Det är därför vi stannar inne.

Det är därför vi är hemma
hela jäkla tiden.

Folk gör det så svårt för oss
att göra normala saker.

Är allt okej?

Ja.

Mamma sa bara att hon var svart,
men det gjorde folk galna.

Hon har gjort mycket för samhället,
men det struntar folk i.

Allt de vet...
Allt de säger är att hon är en lögnare.

Men allt som hon har gjort
är inget i jämförelse med det här.

Jag hör henne gråta i sömnen
när jag försöker sova.

Det är det enda som gör att jag inte
kan sova på kvällarna.

Att jag vet att mamma beter sig så här.

Det här har påverkat alla.

Min högsta önskan

är att inget av det här
kommer att påverka mitt framtida syskon.

Jag vet att du är 13 år,
så du vill inte ha nån kram, men...

- Ja, jag är 13.
- Jag älskar dig.

Om det här hade hänt...

Jag önskar att det här hade hänt
när jag var äldre.

Varje vecka söker jag eller
gör förfrågningar om åtminstone tre jobb.

Hittills har jag inte fått
en enda intervju.

SÖK JOBB

Det finns ett begränsat antal tjänster
i omnejden

inom ras- och kulturstudier,
afrikanska studier och liknande.

"Konkurrensen om tjänsten var hög.
Tack för visat intresse.

Efter noggrant övervägande
har vi anställt en annan kandidat."

Folk trippar fortfarande på tå
runt allt som inbegriper mitt namn,

och jag tror att alla väntar på
att nån annan ska ta det första steget

och anställa mig eller ge mig en chans,
för de vill inte vara

organisationen som måste hantera media
och försvara varför de anställde mig.

ETNISKA FRISYRER
FLÄTOR, FÖRLÄNGNINGAR, RASTAFLÄTOR

Vill du ha det blandat?

Ja.

Hitta en bild
med storleken som du vill ha.

Så här såg de ut sist.

Mitt jobb som frisör har betalat
räkningarna och hållit familjen på fötter.

Gjorde vi "Poetic Justice" -flätor sist?

Ja, jag ska visa.

Jag har förlorat vänner,
men jag har inte förlorat en enda kund.

Hur mår du?

Min kropp är en bergochdalbana.

En graviditet
behöver inte vara lik en annan.

Det är andra faktorer
inblandade den här gången.

En som jag tappade kontakten med
var min pappa Albert.

Han, som många andra,
visste inte allt om mitt förflutna.

Det har varit svårt att veta
var han står just nu.

Jag lade upp ett foto på honom
på min Facebooksida.

Det var en av sakerna som Jeff Humphrey
slängde i ansiktet på mig

på slutet av en intervju
om hatbrottsutredningar.

Det användes för att sätta dit mig
för bedräglighet eller osanning.

JEFF HUMPHREYS RÖST

- Är det din pappa?
- Ja.

Är den mannen din far?

- Har du frågor angående det?
- Ja.

Första gången som jag
blev direkt engagerad

i att undersöka vem Rachel är
och vad hon har för sig,

var när hon hade hävdat...

JEFF HUMPHREY
LOKAL TV-REPORTER

...att NAACP: s postbox
hade tagit emot hatbrev.

Det fick oss att begära ut
offentliga akter

för alla utredningsrapporter.

I kväll undersöker polisen i Spokane
ett potentiellt hatbrott

och ett dödshot som har skickats
till NAACP: s lokala ordförande.

Jag hade mina dubier om miss Dolezal.

Dolezal säger att hon har utsatts
över ett dussin gånger

både i Spokane och Coeur d'Alene,

inklusive att snaror
har dykt upp i hemmet,

men polisen har inte gripit nån.

Folk hade sina tvivel
om Rachel redan innan.

Man hörde åtminstone
att folk var skeptiska mot henne.

Misstanken att hon hade sagt saker...

SHAWN VESTAL
LOKAL JOURNALIST

...antingen överdrivna
eller påhittade saker

fanns redan.
I synnerhet inom polisväsendet.

Det finns nya frågetecken i kväll

kring rasistiska hot som har skickats
till ordföranden för NAACP i Spokane.

Polisen har fastställt

att vem som än lade hatbrevet
i NAACP: s postbox,

så var det ett insiderjobb.

HYR EN BOX

Hatbreven hade inte gått genom postgången
eller nån typ av hantering.

Bara två personer
hade nyckel till postboxen.

En av dem var miss Dolezal.

När det blev uppenbart att Rachel,

som hade svårt att tala sanning
om ett antal saker,

kanske ljög för oss om det,
verkade det klokt att konfrontera henne.

Vad skulle du säga till de som säger
att du lade brevet där

eftersom du var en av två personer
som hade nyckeln dit?

Rachels klagomål om
att hon hade utsatts för hatbrott,

fick det att se ut som om rasism
och den högerextremistiska rörelsen

gjorde comeback, men så var inte fallet.

Eftersom det inte var så,
kände vi oss tvingade att avslöja henne.

Är du afroamerikan?

Jag...

Hon trodde att ju mer det såg ut som om
rasism gjorde comeback,

desto fler skulle vilja engagera sig
att jobba mot rasism.

Vi gjorde vad lokala tv-nyheter ska göra.

Vi tog reda på att nån ljög.

Nån som vilseledde polisen
angående hatbrott

och störtade en person från tronen
som hade stor makt,

men inte den integritet
som var nödvändig för att utföra jobbet.

Vi har haft ordförande för NAACP
långt innan Rachel kom hit...

KITARA JOHNSON
MEDLEM AV NAACP

...som hade mörkare hy,
men de fick inte så många hatbrev.

Varför fick den här kvinnan
så många hatbrev?

Det gjorde mig förbryllad.
Ja sa: "Ingen har så mycket otur."

Det här samhället har haft tur.

"INTEGRITET RÄKNAS" -MÖTE

Vi kommer att höja oss över det här

och inte nöja oss med ledare
som inte talar sanning.

Våra ledare måste bli ansvarsskyldiga.

Hur ska nån kunna tro
på ett enda ord hon säger

när hon pratar om rasbetydelse för afro-
amerikaner och bristande jämlikhet?

Hon talade sanning,

men nu är det svårt
att förmedla det budskapet här i Spokane.

Vilka påverkas av det här?

Alla som NAACP är förkämpe för.

Hon förstörde nåt
som vi nu måste återuppbygga, om vi kan.

LATOYA BRACKETT
MEDLEM AV NAACP

Hon förstörde
för alla svarta kvinnor efter det

eftersom hon utnyttjade ras
till sin fördel.

Man kan inte bygga
ett rättvist samhälle grundat på lögner.

BLAINE STUM - SPOKANES KOMMISSION
FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Jag struntar i hennes hudfärg

och etniska tillhörighet,

men det är inte okej att ljuga.

Det är inte okej.

Om ni tycker
att integritet räknas, säg: "Ja!"

Om nån säger att nån är svart,
så ifrågasätter man inte det.

Men med tiden...

...började jag märka saker.

När vi träffades,
tittade jag på henne och blev paff.

Jag ville inte vara elak, men jag tänkte:

"Hon liknar en vit kvinna
i en svart kvinnas peruk."

Jag sa "Jag vet inte vad det är,

men det är nånting
med henne som inte stämmer

och som inte känns rätt",

för hon hade ingen bakgrundshistoria

som förklarar
varför hon jobbar med medborgarrätt.

När jag tänker tillbaka
på allt som hon har sagt

måste jag fråga: "Var det sant?"

EASTERN WASHINGTON UNIVERSITET

Jag vet inte.

Hon berättade en massa historier.

Jag tänkte:
"Jag behöver en kronologisk..."

Det fanns ingen kronologi.

Det är därför det är svårt för mig.

Jag vet inte vad som är fakta
och vad som är påhittat.

Det är så många lager.

Såna här trakasserier är inte roliga...

Jag handlade med min son
och kom ut och hittade den här på min bil.

Hon är en seriebedragerska.

Alla vet att du lade dit den
för att få uppmärksamhet.

Det här är läskigt.

Kan du zooma in?

Någons pistollicens.

En man var i min trädgård
med licens att bära vapen.

Ska jag ringa polisen?
Ska jag skicka den till honom?

Vi har utsatts för hemfridsbrott.
Folk har strukit omkring.

De lät påskina att jag är en lögnare,

och sen sågs allt i mitt liv
som bedrägeri,

inklusive hatbrott.

Nu skulle jag vanligtvis ha ringt polisen,

lämnat in den, och låtit dem avgöra
om det är ett hatbrott.

Jag vet inte.

Det skrämmer mig.
I synnerhet med tanke på mina barn.

EN INTE SÅ LITEN LEKTION I VILSELEDNING

Här är Rachels story som jag skrev.
Är det möjligt att nån kunde göra det?

Naturligtvis är det möjligt.

Det som bekymrade mig angående
hur hatbreven hanterades

var att det verkade finnas ett behov...

SANDRA WILLIAMS
LOKAL JOURNALIST

...för Spokane
att agera som om det aldrig händer,

vilket inte är sant,
för det händer här och är bevisat.

Staden Spokane har ingen mångfald.

Det har funnits en vilja här

att ge historian om vår region och ras
sken av att vi segrade över rasismen.

Det är Handelskammarens version
av historian som inte stämmer.

SHAWN VESTAL
LOKAL JOURNALIST

Vi har många exempel sen dess.

En kille försökte bomba
vår Martin Luther King-parad.

Det har varit och förblir
genom åren en hemvist

åt viss rasistisk högerextremism.

Jag fick brev som liknade
breven som hon sa att hon fick.

Man har antagit
att hon förfalskade breven,

men jag tror att frågan förblir obesvarad.

Jag skulle inte bli förvånad
om breven var äkta.

Jag skulle heller inte bli förvånad
om de inte var det.

Jag skulle inte bli ett dugg förvånad
om det finns fler sanningar.

Det är en del av problemet
om frågan om hennes trovärdighet.

Det ironiska är att trots att alla
talade illa om Rachel

för att hon låtsades vara svart,

så blev hon behandlad som svarta
blir behandlade när vi belyser problem.

Rachel skakade definitivt om status quo

på ett sätt som inte många
kände sig bekväma med.

Vi är här för att säga ifrån.

Rachel ledde
en Black lives matter-demonstration.

Det gjorde vi inte
innan Rachel tog på sig en ledarskapsroll.

Vem är Mike Brown?

Rachel deltog
i polisens ombudsmanskommitté

som granskade försummelse av polisen.

Jag har frågor angående kroppskameror.

De utnyttjas inte tillräckligt.
Vi har ungefär 220 stycken,

men vi använder för närvarande
17 eller 19 på gatorna.

Kritiken mot Rachels beteende är befogad,

men hon gjorde välgärningar
för den här samhällsgruppen,

och i dag är hon i princip
en paria i Spokane

i fråga om att leva
ett produktivt liv här.

Vad ska du göra nu när du inte har NAACP?

Jag vet att du fortfarande bryr dig om
social rättvisa i Spokane.

Hur ska du förverkliga det här?

Jag kommer på nåt.

Jag uppskattar faktumet

att du har visat ditt stöd
och besöker mig,

för jag känner mig isolerad här.

Jag kan förbättra saker och ting
en liten bit i taget.

SIOBHAN
VÄN

Men jag har en känsla av hopplöshet,
för det blir aldrig detsamma igen.

Jag kommer aldrig att kunna vara jag
och bli sedd som svart.

Jag kommer alltid att vara
den vita tjejen som sa att hon var svart,

eller den rasöverskridande tjejen
eller hon som fejkade.

Eftersom alla hatar dig redan,

så kan du lika gärna vara dig själv.

Ja, fast jag måste ju tjäna pengar.
Hur reparerar jag den här skadan?

Jag hoppas att det är som en familjefejd.

Att det är som ett missförstånd
mellan vissa svarta och mig,

men att vi kommer att försonas
och övervinna det.

Att de lär känna mig
och att vi kan lägga det bakom oss.

Hur tror du att jag kan göra det?

Jag vet inte. Flytta till Mars.

Har du allt du behöver i resväskan?

Jag stänger den nu.

Ja.

Vi kan inte släppa ut dig,
för vi ska åka bort.

Jag ska till Los Angeles

och medverka
i en pratshow som heter The Real.

Jag gillar programledarna.

Målningen är jättefin.

Jag trivs i en sån blandning av människor.

Jag har undvikit all media.

Det var en strategi
som jag hoppades skulle funka.

VÄRLDENS BÄSTA FÖRÄLDRAR

- Tack för den här.
- Det bästa resultatet...

...vore om det bara är vänliga frågor
som hjälper till att rentvå mammas namn.

Det värsta vore om de gör dig upprörd
och orden fastnar i halsen på dig.

Tycker du att det har hänt mig tidigare?

När då?

I din första intervju.

Jaså?

Nu har vi med oss Rachel Dolezal.

Vad betyder det för dig att vara svart?

Att var svart kan definieras som nåt
filosofiskt, kulturellt eller biologiskt.

Jag tycker att man måste omsätta teori
i praktiken om man är det.

Okej.

Känner du att du har
varit en svart kvinna i praktiken?

Absolut.

Vi försöker förstå
varför du vid vissa tillfällen

inte berättade för folk att du var vit.

Ja.

Skäms du över att vara vit?

Dick Gregory säger: "Vit är ingen ras,
det är ett sinnestillstånd."

- Nej.
- Att vara vit beskriver inte mig.

Jag är svart. Jag kan inte vara du.
Jag kan inte ändra mig.

Visst.

- Nu granskar vi dig.
- Det är sant.

Om polisen stoppar mig...

Du kan ta av dig det där

och visa ditt ljusa, fina hår där under,
så kanske du klarar dig.

Jag kanske inte ens
klarar mig till häktet.

Det är svårt, för du är inte svart.

Du föddes inte svart,
så när du säger att du är svart,

är det svårt för folk att förstå varför.

Det är därför jag har sagt att jag medger
att jag biologiskt sett föddes som vit

av vita föräldrar, och...

- Det var första gången.
- Det är allt de vill.

Men jag identifierar mig som svart.

Det var nog första gången.

Folk vill bara höra sanningen,
och det där var ärligt.

Det får dig
att framstå som ärlig och anknuten.

Det här året har det hänt nåt positivt
för dig, för du är gravid.

Grattis!

Barnet är väl svart?

Jag kom dit och Loni Love sa:
"Vad gillar du med att vara svart?

Är det männen?"

Sen fortsatte det...
Jag tänkte: "Då var det dags igen."

Jag vet. Jag såg ditt ansiktsuttryck.

Jag är skeptisk när jag hör att nån
vill intervjua dig eller filma dig,

för man vet aldrig vad de har för syfte.

De lurade dit dig
med löften om artighet och vänlighet...

- Ja.
- Vi såg ju vad som hände.

Franklin stod bakom kulisserna,

och de var tvungna att hindra honom
från att rusa ut på scenen,

för han ville stoppa dem.

Jag hade aldrig tagit med honom heller.

Det gjorde mig arg.

Den här veckan har varit jobbig
på grund av det.

Har nån annan gjort nåt mot dig?

Nej.

Franklin ville inte gå till skolan,

för han var rädd att hans skolkamrater
skulle veta om det.

Han bad mig ändra frisyr

så att folk inte skulle känna igen mig
med rött hår, så det gjorde jag.

Jag vill inte höra

att du letar...
efter sätt att betala hyran.

Det är ju det mest grundläggande, så...

Det är faktiskt skrämmande.

Ja.

Livet går vidare.

KULTUR

Identitet är en så känslomässigt laddad
del av livet

eftersom det är så oerhört personligt,

men det är också nåt
som alla människor upplever,

att tvingas brottas med den vi är.

En vän skickade den här till mig
när hon såg att jag var med,

inte bara i artikeln,
utan även i tidslinjen.

Ett av citaten lyder:

"Könsroller smälter samman.
Raser läggs bort.

De senaste sex åren,
i synnerhet 2015, har vi

fått se hur trans, bi,
poly, ambi och omni vi är."

Jag har sett mig själv som svart
sen jag var liten,

men sen tvingades det ur mig.

Jag började ses som tvårasig
av andra ungefär 1998.

Och sen 2006,

började jag identifiera mig
mer öppet som svart.

Folk vinklar det till det som de...

...till det som passar
med deras inre dialog om ras.

"Vissa kallar henne rasöverskridande.
Andra ser maskeraden som en förolämpning.

De sa att det fanns nåt
fängslande med Dolezal också.

Hon representerade vansinnigt
men även uppriktigt..."

Vansinnigt och uppriktigt?

Vadå vansinnig?

"Det var som om hon var i en framtid
som inte hade kommit ikapp henne än."

Jag tycker att det var insiktsfullt.

Det var ett stort år
för personlig identitet i USA.

Dictionary.com meddelade
att årets ord 2015 är...

Trans-era.

- Transperson.
- Cisperson.

Alla obestämbara saker.

Vithetsprivilegium.

Beslagtagande.

Får jag inte ha en frisyr
på grund av din kultur?

Du är respektlös.

ÅRETS ORD: IDENTITET

Identitet.

Nu har vi en stor nationell diskussion
om nåt som kallas "rasöverskridning".

Det finns en annan kategori
för att vara svart

och att bli svart, trots ens härkomst.

Är det möjligt?

Hon har anammat idéerna,
identiteterna och kampen.

Hon har givit oss en chans
att öppna våra sinnen

ifråga om hur vi ser på att vara svart
och vad det innebär.

Ni är arga på henne...

...för att hon plockade upp
det ni försöker slänga bort.

Ni köper blekningskrämer.

Hon får det att låta
som om ras är nåt man kan välja.

- Hon borde hålla truten.
- Just det.

Att säga "Jag använder den bruna kritan,

därför är jag svart", är en förolämpning.

I det är landet är ras en konstruktion

baserat på en komplicerad
och sammanvävd rad faktorer.

Det är inte en frisyr.
Det är inte en viss musikstil.

Man kan inte lägga beslag på förföljelse
bara för att det är häftigt.

Hon har inte fått kämpa som vi har.

Hon vet inte ens hälften
av vad vi har fått utstå.

Nej, hon är inte kvalificerad.

VANITY FAIR
"KALLA MIG CAITLYN"

Är det samma sak som med Caitlyn Jenner?

Inte alls. Inte ens i närheten.

Caitlyn Jenner är en kvinna

trots att Caitlyn Jenner
obestridligen var en man.

- Men hon fick behandling...
- Rachel Dolezal är vit.

Vad gör nån svart?

Jag säger penis för en man.

Vad gör en svart person svart?

Att ha mörk, svart hy
och ha afrikanskt ursprung.

Vidhålla en viss kulturell... Allt sånt.

Jag avbryter dig.

Det Van säger är precis
vad vissa säger om Caitlyn Jenner.

Du går inte med på det där,
men du går med på det här.

Det är problemet.

Nej, det här är annorlunda.

Hon agerar svart.
Att vara transperson är en identitet.

Det finns bara finns en ras
och det är människorasen.

När jag ser våra känslor och reaktioner,

så säger det mer om oss alla
och om vår nationella oro kring ämnet.

Det är det perfekta,
moderna tankeproblemet.

JAG IDENTIFIERAR MIG SOM LÖNN
JAG ÄNDRAR FÄRG PÅ HÖSTEN

Hittills har jag valt
att inte prata om mitt förflutna.

Det beslutet har varit avsiktligt
för att hålla ihop familjen.

Nu tvingas det på oss.

Det enda sättet jag kan berätta
min historia är att skriva en bok.

Inte i en intervju, inte i en artikel
och inte i ett uttalande.

Jag hoppas att det räcker

för att jag ska börja bli sedd

för den jag är,
och att mina barn kan få vara fria.

Utvecklingen av min identitet
påskyndades av en grym barndom.

Min mor berättade att min födelse

var ett av de mest
traumatiska ögonblicken i sitt liv.

Jag dödade henne nästan
eftersom hon blödde. Hon förblödde nästan.

Larry och Ruthanne följde Bibeln,

och Adam och Eva behövde ingen läkare
eller barnmorska.

På min födelseattest
står det "Jesus Kristus"

under sjukvårdare
närvarande vid förlossningen.

Min äldre bror Joshs förlossning
var exemplarisk

och lätt för min mamma.

På grund av det, så var han välsignad
och jag var förbannad.

JOSHUA & JAG

Han var älskad
och jag var tvungen att förtjäna kärlek.

Jag höll inom mig
att jag antingen gjorde fel eller var fel.

När adoptionerna skedde
var det som en sammankoppling.

Ruthanne sa
att hon kände sig kallad av Gud

att rädda barn från abort
genom att adoptera.

Det blev uppenbart att vita barn
skulle ta längre tid

och var dyrare.

Först adopterade de Ezra,
sen Izaiah, Zach och sen Esther.

De fick en andlig uppmaning
att adoptera barn,

och sen insåg de:
"Oj! Vi har fyra svarta barn."

De försökte fostra oss att bli vita.

KRUBBA

Vi var inte stolta över oss själva.
Vi visste inte vilka vi var.

Vi var bara vita människor med hudåkommor.

Här uppe i Montana är de flesta vita.

Många glodde på oss.
Folk stirrade hela tiden.

Det stod i tidningen
att mina föräldrar hade adopterat...

EZRA DOLEZAL
BROR

...barn som var färgade.

De kom till ett hem
utan nån som helst kulturell förståelse.

Jag tänkte
att jag kunde överbrygga klyftan,

så jag fick låna
fler historieböcker om svarta, romaner

och allt som var skrivet
av svarta författare.

Med mina syskon var det
som om jag för första gången hade

en legitim anledning
eller acceptabel ursäkt

att ägna mig åt nåt
som talade till min själ.

Jag talade inte med mina föräldrar om det,
för jag visste att de inte...

De hade inte gillat det.
Jag hade nog fått stryk på grund av det.

Så jag sa inte... Jag höll det hemligt.

Larry skulle jag beskriva som
fysiskt och känslomässigt kränkande.

De var på gränsen extremister

genom sättet de sammanflätade
religion och disciplin.

De gav oss smisk med en limpistolstav.

Det lämnade märken överallt.

De slog oss med såna

från och med att jag var
två och ett halvt eller tre år.

De slog oss
med en svart babianpiska i Sydafrika.

Jag har fortfarande ärr av det.

Det här är från en limstav
och det här är från babianpiskan.

De syns bra.

Eftersom jag älskar dem,

så är det min plikt och mitt kall
att skydda dem

och finnas där för dem
på alla sätt jag kan.

Jag hatar ingen.

Men jag har en djup motvilja
mot Larry och Ruthanne.

Det är en förälders uppgift

att ge barn en barndom
som de inte måste hämta sig ifrån.

Måste de det, så har man misslyckats.
Det har jag varit tvungen att göra.

Jag säger inte mer.

Det finns saker
som antagligen aldrig kommer att läka.

Att se ärren på Izaiahs rygg
innan jag fick vårdnaden om honom...

Jag visste att jag aldrig mer kunde kalla
Larry och Ruthanne min familj.

Det var droppen. Det var slutet.

Rachel valde nog sin identitet
som ett sätt att ta avstånd.

Som att säga:
"Jag har inget med dem att göra.

Jag är annorlunda."

I sitt sökande efter att hitta sig själv,

som ledde henne bort från sin familj,

så började hon inse att hennes identitet
inte fanns hos Larry och Ruthanne.

Varje steg mot frihet
och självbestämmande,

var ett steg ifrån det
som jag hade fostrats att tro på

i ett mycket religiöst hem.

Kreativitet och fantasi
var mitt sätt att orka

och fly under min barndom.

MIN PLATS

Min utloppsventil var min fantasi.

Vi kan välja hur vi klarar av saker
och får utlopp för saker.

LÄKER

Min kreativa process är påhittig,

så mycket av det jag gör
ser ut som en målning,

men är ofta gjord av andra material.

Ibland målar jag på äggskal
eller pusselbitar eller andra strukturer.

Det handlar bara om att hitta
delar som passar ihop

och som funkar ihop.
Då skapas skönhet och harmoni.

ÖVERLEVARE

För mig är konst ett språk.

Det är inte bara utsmyckning,
så det måste finnas ett gensvar.

Jag måste känna att jag har en publik
för att kunna skapa nåt,

och just nu känns publiken
så fientlig och oförutsägbar,

och har stängt mig ute, så jag är inte
säker på vad jag vill säga med min konst.

SE RÄDSLAN I VITÖGAT

PARIA

Det känns fortfarande som om jag
blir straffad av Larry och Ruthanne.

Som om de har samlat en global armé
för att avslöja mig och skämma ut mig.

KRIS

Jag borde ha kommit över det,
för jag är 37,

men det gör fortfarande ont
när det är ens mamma.

ÅNGER

Har det stått här ute i två år?

- Jag tror det.
- Ja.

Jag trodde det.

Vill du ha en påse med grejer
ifall att du vill behålla nåt?

Jag vet inte.

Kanske? Det är här "kanske-påsen."

Det här är en underlig nostalgitripp.
Jag var en underlig person.

Det var miljön.

Titta på den här! Den är hemsk.

Vems är de här? Jag kan inte...

Det var mammas.

Det påminner mig om min konstiga uppväxt,
så jag är glad att bli av med det.

När jag fyllde 18 började jag
skriva till min syster via Facebook.

Jag sa: "Kan du hjälpa mig på nåt sätt?"

Jag kände ingen anknytning
till Larry och Ruthanne.

De kändes inte ens som mina föräldrar.

De var bara människor. Mina fångvaktare.

SOMMARENS STORSLAGNA ATT-GÖRA-LISTA

Vi bestämde ett datum och
jag packade alla mina saker i sopsäckar.

Hon dök upp morgonen därpå. Jag sa inget,

jag bara tog påsarna, gick till
hennes bil, packade in allt och åkte.

Jag är stolt över dig
som gör såna framsteg.

Jag måste undersöka lagen i Colorado,

så att tiden inte går ut för dig.

- Ja.
- Eller så kan du göra det.

Men vi måste kolla upp det.

Domaren beslutade att du kan
ta upp åtalet nån annan gång.

Ja.

Jag vill vänta
tills det har lugnat ner sig lite till,

med media och allt.

Okej.

Jag hoppas att du får din rättegång
och får upprättelse.

Börja här.

Jag tror att föräldrarna motiverades

att göra det de gjorde offentligt för att
straffa mig för att jag stöttade Esther

och tog hennes parti i åtalet mot Josh.

RACHEL DOLEZALS BROR,
FÖRFATTAREN JOSHUA DOLEZAL,

STÅR ÅTALAD FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP
MOT ETT SVART BARN

Det började när jag var fem.

Jag visste inte
att sakerna han gjorde mot mig var fel.

Han kallade dem "övningar".

Han sa: "Det är vår lilla hemlighet."

Jag försökte berätta det för mamma.
"Din son tafsar på mig.

Är det normalt att han tar på mig där
eller gör så här?"

Hon sa: "Sluta fara med osanning."

Hon gav mig en tvål
att stoppa i munnen i en timma.

De behandlade mig som om
jag gjorde fel som ens nämnde det.

Jag var hennes bevis i åtalet,
för hennes ord stod mot hans.

Han nekade. Hon sa att han gjorde det.

I den allmänna opinionens ögon,

fick mina ord: "Och han gjorde det
mot mig också", vågskålen att väga över.

Josh greps och anklagades för
sexuellt övergrepp på fyra åtalspunkter.

HÄKTNINGSORDER EFTER UTSAGA

Rättegången skulle ske inför en jury,

så Josh anlitade en privatdetektiv här
i Spokane, för att ge mig dåligt anseende.

SVART SOM JAG?
MEDBORGARRÄTTSKÄMPES ETNICITET IFRÅGASATT

Jag trodde inte att privatdetektiverna

skulle gräva upp saker
och sen blanda in media.

Jag pratade med privatdetektiven

på villkoret
att jag inte skulle identifiera honom.

Han ville helt klart underminera
hennes trovärdighet.

Han arbetade åt en annan familjemedlem

som Rachel påstods
hade anklagat för sexuella övergrepp.

Han sa att hon ljög för oss om det,
och sin rasbakgrund.

Det blev känt i media precis innan
hon skulle vittna med sin historia,

och hennes vittnesmål
att Josh förgrep sig på henne som barn.

Med mig har jag nu
Larry och Ruthanne Dolezal.

Tack för att ni är här.

Tack.

Rachel Dolezals föräldrar är vita.
De ska prata med oss.

Jag gjordes till ett offentligt skådespel
av familjen.

Varför berättar ni det?

Vi oroar oss både
för Rachels identitetsproblem

och hennes integritetsproblem.

Tror ni att hon är sjuk?

Larry och Ruthanne såg chansen
att vanhedra henne totalt,

eftersom hon skulle vittna i rättegången.

Vem skulle tro på nån nu?

Hennes ställning i staden
hade omintetgjorts.

Det finns ett åtal mot en av era söner.
Vad har ni att säga om det?

Av alla Rachels brister
och ondskefulla lögner,

så är det här definitivt värst.

Rachel är inte alltid ärlig,
och inte Esther heller.

Lägg ihop två och två.

Om Rachel ljuger om det här,
så ljuger hon antagligen om det här också.

Hon säger att det är komplicerat.
Är det komplicerat eller ljuger hon?

Sanningen är inte komplicerad.

Det är sant eller osant.

De har uppenbarligen
komplicerade familjerelationer.

Finns det nån anledning varför Rachel
skulle vilja ta avstånd från er?

Ingen som vi kommer på.

De har övertygat sig själva

att deras förstfödde är så perfekt
och klanderfri

att han omöjligtvis kunde ha gjort
nåt så hemskt,

och att vi båda ljög ihop
den här historian för att hämnas på dem.

Det här åtalet
har inget med dem två att göra.

Tycker ni att hon har vilselett folk?

Ja. Rachel är en skicklig konstnär,
så hon kan förkläda sig

och se ut som
om hon tillhör en annan etnicitet.

Alla färger syns bättre

när de läggs intill
eller ovanpå en annan färg.

Man bör alltid täcka över
det vita på duken innan man målar.

Kreativitet och fantasi var grundläggande

i min identitet
och utveckling av min självkännedom,

delvis för att jag är nån som skapar.
Jag är en konstnär.

Jag skapar saker. Jag gör saker.

2. Flykt till Afrika (i min fantasi)

Jag såg måhända ut som Pippi Långstrump,
men så kände jag mig inte.

Jag behöver en kram.

Har du haft en bra dag?

Jag antar det.

Sa nån nåt dumt i dag i skolan?

Inget vet allt om Frederick Douglass
förutom jag.

En kille sa: "Var inte han
Lincolns assistent eller lönnmördare?"

Jag är annorlunda. Mitt liv är annorlunda.

Alla på min skola har några nära vänner.

En eller två nära vänner
som de kan lita på.

Det har inte jag.

Jag tror inte att nån annan
har en mamma som är känd över hela landet.

Det är kanske därför jag inte
har så många vänner.

Hur står hon ut med det där?

Hur står hon ut med hela vår familj?

Din pappa är här.

- Nej.
- Jo, han körde precis in.

Vad pratar du om?

Titta ut genom fönstret!

Okej.

Du är fin.

Kom! Kram.

Vi ses om...

Jag visste att det skulle komma.

...48 timmar.

Det kan verka bekvämast
att flytta från området

och börja ett nytt liv
nån annanstans och få en ny start,

men den valfriheten har inte vi.

På grund av vårdnadsavtalet
kan vi bara flytta

om jag fick tillstånd från hans pappa,

vilket inte har varit aktuellt tidigare.

Jag var olyckligt gift i fem år.

Jag var nog på många sätt
hans statushustru,

eftersom han såg mig som vit.

Han hatade att jag gick på Howard.

Jag hade afrikanska kläder,
men det gillade han inte.

Jag kände att jag borde finna mig i det.

Som flicka fick jag lära mig
att kvinnor skulle vara

husliga och undergivna sina män.

Det var deras högsta mål i livet.

Det hade stor inverkan på att jag

var kvar i äktenskapet
så länge som jag gjorde.

Situationen blev faktiskt sådan
att jag blev tvungen att välja

mellan att vara fru eller mamma.

Då beslutade jag mig för att det var
viktigare för mig att vara mamma.

DEACONESS SJUKHUS
ROCKWOOD HÄLSOVÅRD

INGA BESÖKARE
ANMÄL ER PÅ AVDELNINGEN

VÄLKOMMEN
BEBIS

Håller du på att vakna?

Läget, lillkillen?

Vad gör du?

Jag kan inte hålla honom så här.

Han liknar definitivt dig, mamma.

- När du såg honom för första gången...
- Jaså?

Så lycklig
har jag aldrig sett dig, nånsin.

Ja.

Det är uppfriskande att ha ett litet liv

som inte har blivit fördärvat
eller avtrubbat.

Jag ska skydda honom
tills han är i min ålder.

Hur ska du göra det?

Om nån säger minsta elakhet till honom,

så får de med mig att göra.

Lycka till.

Lycka till med det.

Jag vill inte att han ska ha
en förvirrande barndom som min, heller.

Ja.

Jag vill att allt
ska vara okomplicerat för honom.

DELSTATEN WASHINGTON FÖDELSEBEVIS
FYLL I BÅDA SIDOR AV FORMULÄRET

Ett barn blir automatiskt kategoriserat
enligt det modern är,

hur modern är identifierad
i delstaten Washington.

Hur jag är identifierad
är hur de identifierar honom.

Det är så korkat.

- Så om det är...
- Det är så korkat.

- Om pappan är asiatisk...
- Var finns logiken?

...och mamman är vit, så är barnet vitt.

Om hon står skriven som vit.

Men om mamman är asiatisk
och pappan vit, så är barnet asiatiskt.

Och i en annan delstat

- kan det vara totalt irrelevant.
- Just det.

Jag tänker förbli svart,

och jag tänker inte tillåta
att mitt barn blir vitt.

Om man åtalas för förfalskning
av ett rättsligt dokument,

så kan det vara ett brott.

Ja.

Det är för personligt.

Jag tänker kryssa i

svart och vit,

för det tycker jag är sanningen.

24. MODERNS RAS (FYLL I EN ELLER FLER)

1. VIT
2. SVART

FOTAVTRYCK

Ja.

Hur mår du i dag?

Prosit!

Tittar du på konstverket?

Mamma målade det åt dig.

Det är mamma som flyger iväg
med sitt barn från förtryck.

Jag vill att du ska vara lycklig och fri.

Ja, det vill jag.

Jag har hans pappas bebisbok för jag vill
att han ska veta vem hans pappa är.

Han jobbade på flygvapnets bas i Spokane.

Vi hade ingen lång relation,

så han gjorde klart för mig

att det var antingen giftermål
eller abort som gällde.

Jag kände inte

att det var där jag var
i min tankeprocess vid den tidpunkten.

Det var inte de enda två alternativen.

Jag föreslog att vi kunde
uppfostra honom tillsammans som vänner,

men det ville inte han.

Jag tänker inte presentera honom

för några i min familj
eller osunda familjemedlemmar.

I fråga om släkten
finns det ett påtagligt stup.

På med mössan.

Vill du träffa morfar?

Vad händer här?

- Är det gott?
- Ja.

Jag träffade Rachel för 8-9 år sen.

Vi hade ett gemensamt intresse
för konst och svart historia.

ALBERT WILKERSON
FADERSGESTALT

Vi gjorde en mängd saker
inom vår samhällsgrupp.

Kom det nåt på soffan?

- Fick du nåt på dig?
- Det gör inget.

Direkt efter avslöjandet
behövde jag tid att tänka.

Jag behövde utrymme,

för jag har haft vissa...

Jag är ingen dumbom.

Jag har haft olika känslor

under tidsperioden då allt det här hände,

men jag sa: "Håll kvar
vid din första åsikt, Albert."

För hon har hjärtat på rätta stället.
Och hon har sunda tankar.

Det var det enda som betydde nåt för mig.

När hon ringer, säger hon pappa.

När jag åker dit
presenterar hon mig som pappa.

Det är en ära.

Vem som helst kan vara en far, men det är
inte många som kan vara en pappa.

Jag funderar på vad jag ska göra härnäst.

Jag önskar att jag kunde utnyttja
den kunskap jag har,

men med allt som händer 11:e juni,

så är hela mitt schema uppbokat.

Om Rachel känner i sitt hjärta
att hon är svart,

varför ska vi säga att det är fel?

Ras skapades av européer, och de hade fel.

Om 20 år kanske vi har en framtid

där alla tillåts vara precis de vi är.

- Det kommer att förändras.
- Ja.

Det kommer att förändras.

Var bara dig själv.

Hon vaknade inte och sa:

"Vet du vad jag ska göra i dag, Franklin?
Jag ska vara svart."

Det hände gradvis

tills hon helt och hållet
identifierade sig som svart.

När jag fick vårdnaden om Izaiah
började jag identifiera mig som svart.

Izaiah ville inte ses som adopterad.

Han vill känna sig som en i familjen.

När hon tog hand om min bror
tog hon det ett steg längre,

för att han
skulle känna mer tillhörighet med oss.

Det vore inte logiskt

att min storebror såg ut som han gör
om mamma var vit.

Jag började gradvis se henne
som mamma istället för syster.

Jag tänker på situationer när hon
har varit där när ingen annan var det.

Det är väl det en mamma är?

Izaiah gav mig flera gåvor.

En av dem var att vara hans mamma.

Han gav mig även gåvan

att kunna namnge och äga min identitet
som jag inte hade kunnat förut.

DELSTATEN CINCINNATI

Det här evenemanget
heter "Klart genomskinligt".

Vi har äran
att ha Rachel Dolezal här som gäst.

När det gäller år, så verkar 2016
handla i stor del om rasfrågor.

Det är ett av skälen till
att jag ville ha dig här

för att prata om det.

Ras är så komplicerat.

Det finns mycket att säga om det.

Jag föddes svart. Jag föddes som man.

Jag bebor fortfarande den här kroppen,

men så länge jag kan minnas...

...så har jag inte känt mig så,
och gör det inte än.

När fler människor känner sig trygga,
kommer vi att få höra fler historier

om konflikter med rasidentitet

eller andra korsningar
som finns i och med det,

så på ett sätt tror jag att Rachel
är en sorts pionjär.

Jag minns att du sa att hur du känner dig
är starkare än hur du föddes.

De flesta identifierar sig
som de identifierar sig,

eller accepterar
det man har fått tilldelat sig.

Men vissa måste jobba med det.

Jag har mina egna problem med det.

Svart och man, så ser jag ut på utsidan,

men på insidan känner jag mig mer som vit
och kvinna, tro det eller ej.

Det tycker de flesta
är underligt att höra,

men så har min verklighet varit.

Ett annat skäl till
att jag ville ha dig här,

är för att vi är lika

i det att du förkroppsligar din sanning.

Många går det inte att sätta etikett på.

Jag hoppas att vi som samhälle
kan utvecklas så att vi kan acceptera alla

för dem som de är,

och inte tvinga på dem
den här rasifierade världsåskådningen.

Varken ras, kultur
eller etnicitet är biologiskt,

men vi fortsätter framåt
som om det vore det.

Ja.

Jag gillar ditt uttryckssätt.

Jag gillar din stil och din frisyr.

- Tack.
- Men...

Jag har fått kämpa som svart kvinna,

och jag känner inte
att du delar den kampen.

Jag har förtjänat titeln "svart kvinna".

Jag ogillar
att du kallar dig afroamerikansk kvinna

utan att ha fått utstå
initieringsprocessen för att bli en sådan.

Förklara vad initieringsprocessen innebär.

Diskriminering i butiker.

Diskriminering i skolan.

Diskriminering bland svarta
gällande en hudfärg jämfört med en annan.

Diskriminering i arbetet.

Rasgrundad profilering.
Att stoppas av polisen.

Det är min erfarenhet.

Självförakt mot sitt hår, sina ögon,

hud, näsa, läppstorlek,
rumpstorlek och kroppsstorlek.

Att inte vara ett skönhetsidealet i USA.

Jag förstår,

men jag har en hel livshistoria
som har lett mig hit.

Jag ber om ursäkt om nåt
som jag har gjort i mina livsval

har förolämpat nån,
men jag kan inte sluta finnas till.

Jag kan inte bara försvinna.

Jag kan inte sluta vara.

Jag är fortfarande här
för att jag bryr mig.

Du skulle kunna göra så mycket mer
med all din kunskap och passion

om du var ärlig och sa:

"Jag växte upp så här. Jag föddes så här.

Men vet ni vad?
Jag står på de här människornas sida

och tror på deras kamp,

och därför måste vi få ett slut på rasism
och vit makt, etc."

Du kan inte uppnå
det du skulle kunna uppnå

om du var den du verkligen är.

Jag tror att hon lever som den hon är,

men det finns många sår
som vi måste arbeta oss igenom.

Idén om att ras är flytande
håller jag inte med om just nu.

Skälet till det

är att folk inte förstår
vithetsprivilegium än.

LATOYA BRACKETT
MEDLEM AV NAACP

Rasöverskridande är ett typiskt uttryck
för vithetsprivilegium.

Om alla etniska grupper
inte kan göra det i samma utsträckning

och tas emot på det sättet,
så är det ett privilegium.

Växer man upp med det privilegiet,
så försvinner det inte.

Det försvinner inte bara.

Jag tycker
att det hon har gjort är rent bedrägeri.

Och hon försöker tysta ned det med:

"Låt mig maskera det
genom att kalla det rasöverskridande."

Om man sminkar sig med mörkt smink

och inte har berättat att man är vit,

så tycker jag att man går in i en roll
och spelar en rollfigur

som är det man anser vara
en stereotypisk svart kvinna.

Det är inte att vara autentisk.

Jag tror att hon trodde på sin lögn.

Jag tror verkligen att det gick så långt

att hon ljög i över fem år
och faktiskt trodde att det var sant.

Hon betedde sig som hon trodde

att en afroamerikansk kvinna
skulle ha betett sig.

Att se henne göra det på den nivån...

Hon var en framgångsrik svart kvinna.

Men jag ser även på rasfrågan i USA.

NOMINERINGSCERTIFIKAT

Var det lättare för vita

att acceptera Rachel som afroamerikan
eftersom hon liknade dem,

till skillnad från en afroamerikan
som har mörkare hud och krulligare hår?

Samma budskap
förmedlades av flera färgade kvinnor,

men de fick aldrig den sortens stöd

i arbetet som vi gör
och i de saker som vi säger.

- Hej Rachel! Det är Mike.
- Hej!

Är alla där?

- Ja, alla är här.
- Alla är där.

Min bokagent försöker hitta ett förlag.

Alla de 30 bästa förlagen har tackat nej.

Så här ligger det till.

BenBella gillade sammanfattningen,
men sa: "Det här erbjuder jag."

Han inledde med att säga:

"Jag tror att den här boken är värd mer
än jag tänker erbjuda."

Om så är fallet kommer alla
att tjäna på det i slutändan.

Boken kommer att få
mycket uppmärksamhet i media,

så vi vill definitivt dra nytta av
att ditt namn fortfarande är så välkänt.

Just nu har jag en cigarr redo
och en tändare alldeles bredvid.

Jag tänker fira det här.

Okej.

Jag saknar er.

- Hej då!
- Hej då!

När ska vi åka?

På måndag.

- Det är...
- Efter skolan.

Jag har basketträning efter skolan.

Jag frågade om du ville följa med
om jag var med på Today Show.

- Jag menade...
- Och du sa ja.

Blir det som förra gången?

Intervjun måste bli mer positiv,
för den handlar om mitt bokkontrakt.

Jag vet inte om de kommer
att vara trevligare den här gången.

De säger det.

- Vill du inte följa med?
- Nej.

NBC NEWS
TISDAG 12 APRIL

Vilken vidrig lögn.

Allt hon gör och säger är lögn.

Kandidaten attackeras
och utsätts för hård kritik.

Folk älskar att säga
att kvinnor ljuger. Lögn.

Vi ska gå in om nån minut.

Okej.

Klockan är 07.40.

För ett år sen
blev Rachel Dolezal allmänt känd

som ordföranden för NAACP i Spokane.

Hon hamnade mitt uppe i en mediastorm.

Ångrar du att du sa vissa saker

om dig själv
som visade sig inte vara sanna?

RAS OCH RACHEL DOLEZAL

Jag vet inte vad du syftar på,

men jag ångrar definitivt inte
hur jag identifierar mig själv.

Jag är fortfarande jag.

Inget har förändrats på den fronten.

Jag menade att du genom åren

har låtit folk tro att du var svart,

medan du nu medger att du föddes vit.

- Du ska skriva en bok.
- Ja.

Vad hoppas du kunna säga?
Vad hoppas du kunna belysa?

Jag ser fram emot att skriva boken

och utmana folk att tänka på identitet
och vad ras är.

Finns det en människoras eller...?

Varför vill vi gå tillbaka
till världsåskådningen med skilda raser?

Det var trevligt att prata med dig.

Tack för att du kom.

- Tack.
- Jag uppskattar det.

Jag fick bara en fråga

då jag tänkte: "Menar du allvar?"

"Ångrar du inget
som du sa som inte var sant?

Vad har jag sagt som inte är sant?
Kan du ge mig ett exempel?"

- Ursäkta.
- Det gör inget.

God morgon.

God morgon.

Hej!

Är pappan till barnet afroamerikan?

- Är det minibussen?
- Ja.

Okej.

Jag vill ställa en fråga.

Vad är det största problemet
för afroamerikaner i dag?

Kan ditt liv bli en film?

Nån sa: "Ärlig journalism är död",
som reaktion på The Today Show.

"Jag tittar och förstår inte
varför dina 15 minuter...

...varför, för dina 15 minuter är slut."

Den personen blockerar jag.

Folk säger att jag är för svag
för att erkänna sanningen.

"Varför medverkade du..."

Det förstår jag inte.

Nån skrev: "Du valde att leva som svart.
Jag ville välja bort det."

Jag tänker inte läsa
kommentarerna på Today Show,

för bara vid första anblicken
såg jag att det inte var snällt.

"Du är sjuk i huvudet och behöver hjälp."

"Jag skulle inte pissa på henne
om hon så brann."

God morgon allesamman!
Vi har Rachel Dolezal på tråden.

- Hej Rachel.
- God morgon!

Varför låter du dig sugas in
i malströmmen igen

genom att släppa en bok?

Det handlar mer om
att ta sig ur malströmmen.

Den stora frågan de flesta ställer är

vad tusan du tänkte
när du låtsades vara svart.

Jag låtsades inte vara svart.

Jo, för du är inte svart.

Nej, för ras är en social konstruktion.

Vissa av de som lyssnar där ute

skulle säga att det är knäppt.

Om ras inte spelar nån roll,

så spelar det väl ingen roll
om du är vit eller svart?

Jag vill veta när identitet
överträffar verklighet.

Hur definierar man nån
som är svart eller vit?

Hur definierar man ras?

Är det för att man känner för
att vara så, eller vadå?

Det är det ultimata vithetsprivilegiet
att vara vit genetiskt sett,

men sen säga: "Nej, jag är svart",

för du behöver inte
ta nåt av det negativa.

Folk säger att skriva en bok
är som att gå i terapi.

Har du gått i terapi?

Sa nån att det inte var
en normal tankeprocess

eller har du tänkt på

att du kanske borde gå i terapi
och ta reda på hur du kom hit?

Franklin.

Du missar frukosten. Jag har köpt frukt.

Det är dags att gå upp.

Jag vill inte.

Franklin! Kom igen!

För du bad inte om det här.

Det gjorde ingen av oss. Gå upp!

Nej, du gjorde det.

- Kom igen!
- Inte jag.

Vakna! Jag har köpt frukt till dig.
Det finns bär och vattenmelon.

Det finns apelsinjuice och ägg.

Vi har mat.

- Pannkakor om du vill.
- Med extra invasion av privatlivet.

Hej Storms! Är du där?

- Ja. Hur mår du?
- Bra. Jag har kapitel 21.

Ja. Det var ett viktigt kapitel.

Du omfamnar verkligen
att vara en svart kvinna.

Det var viktigt att vi fyllde ut det
på rätt sätt, för...

- Ja.
- Knepigt.

Men det går framåt. Det känns bättre.

STORMS REBACK
MEDFÖRFATTARE

Kapitel 21 var svårt,
men nu kommer det att gå lättare.

Det blir Izaiahs kapitel efter kapitlet
om de nynazistiska trakasserierna.

Izaiah och Franklin är oroliga.

De undrar: "Hur mycket
har du med om oss i boken?

Vad tänker du skriva om oss?"

Jag säger: "Jag skriver inte
era livshistorier, men..."

Jag måste göra det personligt

och ge ut en bok
som är öppen och personlig.

Jag vet att de inte är redo för det

nu när de är så unga.

De oroar sig för
hur det kommer att påverka deras framtid.

Det känns inte bra för mig,
för jag vill ju skydda dem.

Samtidigt så måste jag göra det jag måste,

och jag måste tro på att projektet
som helhet kommer att hålla ihop

och kommer...

...att vara bra för oss alla.

Hur många pannkakor vill du ha, Izaiah?

- Sju.
- Sju? Menar du allvar?

Jag försöker bara
ta reda på vem jag är just nu.

Jag skulle vilja se mig själv om fem år,

när jag har tagit
juridikexamen vid Howard.

Pluggar man på Howard
så fostras man av själva miljön,

eftersom allt lyfter fram svarta.

Nu tar vi många foton.

Snyggt!

Det var 13 år sen jag var här, så...

Jag älskar det.

Det är historiskt. Det märks.

Ett, två, tre.

Jag försöker få Izaiah
att plugga juridik här.

Kom in, Izaiah!

Heter du Rachel Dolezal?

Ja.

Jag bara undrade.
Jag trodde att jag var knäpp.

Herregud!

Alla börjar ta fram sina mobiler.

Det börjar kännas obehagligt.

För mig går det upp och ner
när det gäller hur det känns.

Om jag är ärlig, så kan jag säga
att när vi är tillsammans så är det mer...

Just nu är det jobbigt
eftersom vi har samma efternamn.

Mitt namn kommer att bli känt.

Ja.

Det vore bara en tidsfråga
om jag pluggade där.

Det känns som om jag är en börda
när jag är med dig.

När vi är ute på allmän plats...

Jag vill att du ska vara fri
att leva ditt eget liv och inte...

Jag vill inte vara en skugga
som förföljer dig.

Jag är medveten om det.

Jag tog med min äldste son
till universitet i dag.

Jag hoppas att han väljer @HowardU
för sina juridikstudier

Rachel Dolezal filmar en dokumentär
på Howard University

Det finns en artikel
om att du var på Howard.

Vad säger de nu?

"Rachel Dolezal sågs på Howard University
där hon filmade en dokumentär om ras."

Filmar jag en dokumentär om ras?

Ja.

2002 stämde Rachel Dolezal
Howard University för rasdiskriminering.

För att hon var vit. Nu är hon svart? Vad?

Säg åt Rachel Dolezal
att hon inte är välkommen på Howard.

@HowardLawSchool den ansökan
skulle gå direkt i soporna

Jag vill inte fokusera på det här
i resten av mitt liv.

Tror du att jag gör det?

Varför låter du det inte bara försvinna?

När nåt förstörs
måste man bygga upp det igen.

Man kan inte låtsas att det inte hände

och så fixar sig allt.

Varför var du tvungen
att göra intervjuerna?

Varför kunde du inte bara skriva boken?

Det kallas återuppbygga.

Det här kommer att påverka
mer än bara ditt liv.

Vissa läser, och då...

Ja, det som hände påverkade
mer än bara mitt liv.

Om nån har hopp, ta inte ifrån dem det,

- för det kanske är allt de har.
- Det gör jag inte.

Tro mig! Det här kommer
att få konsekvenser för mig.

Boken som kommer ut,
och den här dokumentären

kanske går snett
precis som allting annat har.

Ogillar du hennes val?

Jag ogillar vissa av hennes val

och jag ogillar vissa ord
som hon har sagt i intervjuer.

Prata med mig? Vad står på?

Det är din film. Vi tar den här risken.

Jag hänger ut mina barn.
Jag hänger ut Esther.

Det är svårt.

Jag försöker agera portvakt och hålla...

Sen lämnar man bara över det
till nån som kan förstöra alltihop.

Hon kan identifiera sig hur hon vill,
för det är hennes ensak,

men när det förs fram i rampljuset...

Man borde inte göra folk mer förbannade
än de redan är,

förutom om man vill råka illa ut.

Hon valde inte sina ord noggrant,

och det påverkade mig och min bror.

Ju mer jag hör om det
och pratar med folk om det,

desto mer utpumpad blir jag.

Vad har jag glömt?

Vad har jag inte sagt?
Vad vet inte folk om det här?

Inget som jag vill att folk ska veta.

Skriker förolämpningar åt mig

och ger mig och min son långfingret
på skolans parkering...

Jag dokumenterar ytterligare en incident,
eftersom folk tror att jag hittar på.

barnenförst

En fientligt sinnad man
skrek genom mitt barns fönster:

"Langston Hughes vänder sig i graven."

Tyck vad ni vill om mig,
men lämna mina barn ifred.

Tror folk verkligen på nåt du säger

@racheladolezal är tillbaka
och hävdar "hatbrott" igen...

Det har hänt underliga saker.

Jag har inte pratat med grannarna,
men jag kollade Twitter häromdagen

och såg: "Den skatan
bor i mitt kvarter. Usch!"

Det var även ett hakkors
med örnen och vingarna.

Ibland är det svårt att avgöra

om folk visar sitt sanna jag på nätet

eller om det är mer än bara snack.

När det gäller hatbrotten
så vet jag inte om alla var äkta,

men jag vet att de som jag påverkades av

definitivt var äkta.

Men jag tror att alla är kapabla
att ljuga om nåt sånt.

Det beror bara på
vem som är villig att gå så långt,

och vem som är villig att utsätta sig
för den psykiska påfrestningen.

Jag tror inte att mamma
är villig att utsätta sig för det...

...men hon kunde göra det.

Jag säger inte att hon gjorde det,
bara att hon kunde.

Jag tror att en del av
att hon försökte leva sig in identiteten

handlade om att göra det trovärdigt...

SANDRA WILLIAMS
LOKAL JOURNALIST

...och anta en erfarenhetsnivå
som hon inte hade.

För det mesta när hon talade offentligt,

så pratade hon bara om lidande.

Jag tänkte tillbaka på alla gånger

då det kändes som om hon försökte
bräcka mig eller andra med sitt lidande,

och att varje gång

hon talar om nåt som har
med att hon är svart att göra,

så är det alltid om hennes svårigheter.

Det verkade vara hennes sätt
att påminna folk om att hon är svart.

Faktumet att hennes söner
alltid hade problem i skolan,

gav henne en kamp.

Om man umgicks med henne

började hon alltid med att säga:
"Mina svarta söner..."

I 500 år har svarta liv
varit mindre värda,

och som mina två söner,
som här är symboliska offer

och ligger döende på marken...

Hon utnyttjar dem som en väg in,
för att få det svårare genom ombud,

till vår samhällsgrupps kamp,
som ett sätt att säga:

"Jag är i fara
på grund av mina svarta söner."

Jag gjorde ett inlägg om
att Langston hade fötts.

Nån skrev precis:

"Varför ser jag bilder på din dumma,
N-ord sons nakna fötter?

Jag borde se arbetskängor."

En annan skriver: "Jag kan trösta honom

genom att daska
min oskyddade balle mot hans kind

och sen smeka den
tills jag kommer i hans öga, N-ord."

Det har verkligen spårat ur.

I synnerhet om man attackerar
ett nyfött barn.

Varför gör du inlägg
om det är såna kommentarer du får?

Varför använder jag sociala medier?

Jag använder jag sociala medier

eftersom det är enda sättet
som jag har nån närvaro i världen just nu.

Det är det enda
som jag har nån kontroll över.

Mitt åtal är nedlagt.

Jag hade starka bevis,
men sen sprack allt.

Eftersom skandalen
har påverkat min systers trovärdighet

så har det även påverkat min trovärdighet.

Nu blir det svårare för mig
att hitta nån som tror på mig

och min historia,
och tror på det som hände.

Jag har försökt
kontakta distriktsåklagaren

för att se om det finns nån
som vill åta sig mitt mål,

men jag har inte fått nån respons av nån.

Men jag hoppas fortfarande
att nån hör av sig.

DAGAR KVAR INNAN IZAIAH ÅKER TILL SPANIEN!

Det är dags för mig
att komma bort från USA ett tag.

Den här skandalen har påverkat mig.

Kan du ge mig...?

- Den här?
- Den andra sladden.

Det senaste året har fått mig
att lägga mer fokus på att hitta mig själv

och sluta vara känd som Rachels son

och börja bli känd som Izaiah,

min egen person.

Kollade du om det är billigare att låta
det vara tills du kommer hem i december?

Om jag kommer hem i december.

Det är en unik och svår kamp
som hon måste utkämpa ensam.

Den här kan vara lite för tung.

Vad hon gör för att förmedla sin historia,

lägger jag mig inte i,
för det är inte min sak.

Jag vet inte vad som är bäst
och vad hon bör eller inte bör göra.

Hon kommer att fundera ut det.

Jag kan i princip släppa bagaget
som släktskapet innebär, trots att

det gör ont att tänka på det,

men det känns som
om det till viss del är lättare

för honom att inte vara hos mig.

Jag ska vara ärlig.

Jag börjar definitivt tappa tålamodet.

Det enda som hon kan göra
som skulle göra folk nöjda,

är att säga: "Jag är vit."

Men det kommer hon aldrig att göra,

så jag förstår inte
hur hon ska kunna förändra nåt.

Man kan inte säga åt min mamma
vad hon ska göra.

Ja...

Man kan inte säga åt henne
vad hon ska göra

eller säga eller tänka eller nåt liknande.

Vad önskar du? Vad hoppas du?

Jag hoppas att allt det här försvinner...

...så att jag kan leva mitt liv
och inte bekymra mig om det.

En av de sorgligaste sakerna för mig

är att jag har förlorat min samhörighet
och min hemkänsla.

Jag tror inte att jag nånsin
kommer att bli sedd som den jag var.

Folk såg vem jag är
i ett fåtal år av mitt liv.

Det är den jag verkligen är.

Jag är överdrivet medveten om
hur andra ser mig

och hur andra ser på
min tolkning av mig själv.

Det blir bara till en massa oljud
inne i huvudet.

Jag har slösat bort ett helt år,
för jag har suttit inne i det här huset.

Arbetet som jag utförde
har nästan helt stoppats lokalt,

och arbetet som jag utförde
med polisansvar

har stoppats helt.

Jag är utvisad från matchen just nu,

och det är jobbigt,
för jag kan vara en tillgång.

"Låt mig vara med i matchen. Jag är redo."

Jag försöker ta all negativitet
och förvandla det till nåt positivt.

Att göra collage är en process
där man skapar ordning av kaos.

Man gör nåt vackert av nåt
som skulle ha kastats bort.

Svarta liv räknas.

Med Trump som president
dras medborgarrättigheter in.

Så det är ingen idé att vänta
med utgivningen av min bok

och allt annat som ska hända.
Det är hög tid nu.

Svarta liv räknas.

Om jag kan vara inkognito
och stötta och medverka,

så är det åtminstone nåt.

I fjol på Martin Luther King-dagen

var jag fortfarande mörbultad
från att ha blivit påpucklad.

Jag ville inte gå nånstans.

Men vad mer kan folk säga eller göra
som inte redan har sagts?

Ingen Trump! Inget KKK!
Inget fascistiskt USA!

- Trevligt att träffas.
- Detsamma.

Jag har hejat på dig i många år.

Vad gör du nu?

Jag skriver en bok som ges ut i mars.

Din historia?

- Ja.
- Bra.

Vilkas liv räknas? Svarta liv räknas.

Jag är försiktigt optimistisk
angående boken.

Jag hoppas att min mänsklighet
lyser igenom.

VARFÖR JAG SKREV IN FULL COLOR

- Jag heter Karl Mord.
- Hej!

- Jag är producent.
- Trevligt att träffas.

Detsamma. Tack för att du kom.

Ingen orsak.

Klockan är 08.38.

Rachel Dolezal blev känd världen över 2015

när frågor om hennes ras
och etnicitet uppdagades.

Nu har hon skrivit en bok om sitt liv.

Den heter In full color.

Det är säkert blandade känslor
att skriva en bok.

Det var säkert förlösande på sitt sätt,

men nu är du tillbaka
i strålkastarljuset igen.

Är du nervös inför det?

Jag är nästan 40 nu.

Jag vet vem jag är
och är helt tillfreds med det.

Jag gillar termen "svartöverskridande".

Jag föddes inte så här,
men det är den jag verkligen är.

I boken jämför hon sig själv med en slav

och pratar om att hon fantiserade om
att hon kidnappades och togs från Afrika.

Jag lärde mig mycket av boken.

I synnerhet att det är
en mycket mer komplicerad historia.

- Vilken historia. Tack.
- Tack.

Boken finns ute nu.

Den tar upp flera
intressanta diskussionsämnen.

Tack för din medverkan.

God eftermiddag och välkomna
till New York Times Facebookchatt.

Vi har med oss en gäst i dag.
Rachel, vill du presentera dig?

Ja. Hej! Jag heter Rachel Dolezal,
och jag har precis skrivit en bok.

Jag är spänd på att diskutera min resa

och ämnena som den berör.

Ibland får vi känslosamma mejl
från läsare,

men vi rörde vid en öm punkt när vi
bad dem om frågor till dig.

Tittare kan skriva frågor
i kommentarerna nedan,

medan jag börjar läsa upp
några av deras meddelanden.

Det här är från Peter Scanlan.

"Jag gillar att läsa spalten om rasfrågor,

men varför ger ni värdefullt utrymme
till den här bedragaren?"

Rita Shaw skrev:
"Varför gynnar ni den här personen?

Uppmärksamheten hon får

tjänar bara till
att skada samhällsgruppen ännu mer."

Karima Wilson ställer frågan:

"Av vilken anledning får hon medverka?
Hur främjar det nåt?"

Du tjänar fortfarande på
att vara en vit kvinna

enbart genom att du får
göra den här intervjun

och enbart genom att du får medverka
på alla dessa mediaplattformar.

Om en svart person hade varit här
och hade låtsas vara vit,

så hade media inte tagit dem på allvar
med deras mörka hy och krulliga hår.

Det skulle inte hända.

2011 var nästan 90 procent av alla böcker
som recenserades av New York Times

skrivna av vita.

Tio av de böckerna
var skrivna av svarta kvinnor.

Tio. På ett år.

Folk säger att vi borde prisa henne

för att hon har gjort mer för oss
än vi själva har.

Sluta bete er som om svarta kvinnor

inte har varit ute och kämpat för oss
och våra rättigheter.

Vet ni vem Rachel Dolezal är?

Bra. Jag också.

Bara för att man gör välgärningar
för svarta,

så måste man inte vara svart,

eller får vara svart.

Ja, hon var en kulturgam.

Han lade beslag på vår kultur

och stal från vår kultur,
som de brukar göra.

Den här personen stal
en svart kvinnas livserfarenhet

och försökte berätta för svarta kvinnor
om dem själva... som vit kvinna.

Herregud!

Ännu en vit fiende som törstar efter nåt
som hon inte har blött för.

Kom hit!

Min knytnäve ska göra det svartaste
blåmärke som du nånsin velat vara.

Och du gynnas fortfarande.

Du får en tv-film som heter
Hela mitt liv har jag tvingats stjäla.

Ser man in i oss alla, så är vi likadana.

Att säga att du känner dig svart
betyder att du känner vårt förtryck,

att du kunde känna vår kultur
och känna vår...

Jag går inte på det.

Jag är en svart man, men du kan inte
definiera mig genom nån jäkla stereotyp.

Hon skulle säga: "Jag känner mig svart."

Det är som att säga att alla svarta
gillar friterad kyckling och vattenmelon.

De måste lyssna på rapmusik.

Du får stå bredvid mig,
men när du säger att det är du

och att det är ditt liv,
det tycker jag är oärligt och skitsnack.

Det kan du få behålla, och behåll din bok.

Betsy Walsh undrar:

"Kan du se dig själv identifiera dig
som vit inom den närmaste framtiden?"

Nej.

Vi måste skjuta fram
svarta kvinnors röster i förgrunden,

och knuffa undan Rachels längst bak.

IN FULL COLOR SÅLDE BARA
596 EXEMPLAR NÄR DEN SLÄPPTES

Ur min synvinkel som utomstående,

känns det som om de svarta
som samhällsgrupp har talat.

Kan man vara svart eller inte vara svart,
och vem beslutar det?

Det råder nog ingen oenighet

om att det är svarta
som styr över att vara svart.

Jag skulle säga...

...att jag känner...

Jag vet inte.

Jag tror att det finns en plats
för alla runt bordet.

Och jag tror inte att energin
som läggs på attacker och uteslutning

driver oss framåt mot jämlikhet.

Men känslomässigt, då?

När nån säger:
"Jag kan inte göra det du gör,

och att du gör det gör mig arg."

Jag kan inte...

Jag kommer aldrig nånsin...

Jag kommer aldrig att vara den där...

...18-åriga vita tjejen i Montana igen
som ser ut som en 12-åring

klädd i Amishklänningar.

Jag kan inte leva på det sättet igen.

Jag tänker inte utsätta mig själv

för mina föräldrars straff igen.

Nkechi.

Nummer R369.

- Hej!
- Hej!

Hur kan jag stå till tjänst?

Jag vill ändra namn.

Okej.

Hur uttalar du ditt förnamn?

- Nkechi.
- Nkechi?

- Mellannamn?
- Amare.

- Efternamn?
- Diallo.

Okej.

D-I-A-L-L-O.

Två L.

Titta på monitorn.

- Ditt nya namn kommer att visas.
- Okej.

Det översta namnet är ditt gamla namn.
Det andra är ditt nya namn.

Grattis!

- Jag hoppas att det blir bra för dig.
- Tack.

Okej.

Lätt som en plätt.

Vänta på blixten.

Klart.

Varsågod.

- Tack.
- Ingen orsak. Ha det så bra.

Okej. Du också.

En ny start.

Undertexter: Linda Ahnmark