All language subtitles for r s03e03 1080p web h264-javlar_track4_[swe]

...och jag svarade:
"Jag avsöndrade bara mjölk."

Många behöver bara
någon att prata med.

Ensamhet. Den finns överallt.

Det är som en osynlig pest
i innerstaden.

Du vet? Var kommer
alla ensamma människor ifrån?

Det är... Det är hemskt.

-Ta inte av den.
-Vi ska äta snart.

Det får folk att tappa aptiten.

De kan säkert behöva
lite andligt ledarskap.

Ska ni be bordsbön senare?

Min fru skulle nog inte bli så glad
om jag gjorde det.

Ja,
de lär inte ut det på juristlinjen.

Hon är den roliga där borta.

De har anställt henne som chef för
deras utökade rättshjälpsavdelning.

-Jobbar du också här?
-Nej.

-Vad jobbar du med?
-Jag är konstnär.

Jag förstår.
De känsliga typerna trycker i hörnet.

-Vad för slags saker?
-Allt möjligt.

Mest skulpturer just nu.

Det här gänget har bett mig
göra ett verk till deras foajé-

-så jag är nästan tvungen
att dyka upp och hälsa.

-Jag förstår. Vad är det?
-Det är ganska kitschigt.

Det är ett uppstoppat verk där
käkar från allt mer aggressiva djur-

-sväljer varandra
och slutar med en människa-

-med kniv och gaffel
som äter ett tigerhuvud.

Men jag tror att det här gänget
bara gillar titeln.

-Som är?
-"Naturlag".

-Mike. Mike Tobin.
-Adam. Adam Smallbone.

Vänta lite. Är du Mike Tobin som
vann Turnerpriset? Den Mike Tobin.

Det var för några år sen nu.

-Hur ofta ber du?
-Ganska ofta, faktiskt.

Det fascinerar mig. Är det formellt?

Jag menar, har du en rutin?
Går du ner på knä?

Förlåt. Jag är bara
väldigt intresserad av det här.

Det är kul att nån frågar.

Det kan vara när som helst,
var som helst och om vad som helst.

I mitt fall är det ofta lite gnäll.

Adam, jag ska fråga dig en sak.

Har nån ställt ut i St Saviour's?
För jag letar efter en kyrka.

-Gör du?
-Ja.

Vi har
en konsttävling för skolan varje år-

Skynda er, det är dags att äta.
Vilket gäng idioter! Inte ni två.

Det här är väl din stund?

Kom till St Saviour's på söndag.

Det ska jag göra. Gärna.

Hallå, allihop.

Förutom att vara
Alex väldigt stolta make-

-är jag också präst och vill bara
be en kort bordsbön, om det går bra.

Det var så pinsamt.

Jag har bett om ursäkt.

Varför på latin? Bara stila?

-Nej, jag behöver inte höra det igen.
-Du älskar när jag pratar latin.

-Nej.
-Jo, det gör du.

Du är en höjdare nu.
Jag är så stolt över dig.

-Nej, det är jag inte.
-Du är så mäktig.

Det är skrämmande,
men det är också väldigt sexigt.

-Är det?
-Ja.

Skit också!

-Varför är hon så högljudd?
-Hon vill ha dina bröst.

-Jag går.
-Nej, jag går.

Ursäkta mig.
Jag tror att du tappade den här.

Gjorde jag?

Oj, jag verkar ha tappat den också.
Plocka upp den, fjolla!

-Fan också!
-Jag borde inte ha sagt nåt.

Ska de stänga kyrkan,
och du säger inget?

Kanske stänga kyrkan,
och jag gjorde det precis.

Jag har bara inte haft en chans
med din skilsmässa och allt.

Det kommer inte att ske.
Jag behöver bara runt 60 papp.

Jag måste bara berätta om du vill
prata med stifts-ifts-ifts-ifts...

Förlåt, det var inte roligt.
Stiftsstyrelsen för skolor.

Och se vad jag har för alternativ.
Bra, Adam, tack.

På vägen hit var tvingades jag ta ett
strängt snack med ett gäng killar-

-som bara kastade ut saker
från en bilruta.

Det fick mig att undra om du
nånsin har plockat skräp med barnen.

Byt inte ämne.
Jag kommer förstås att hamna-

-med antingen fader Winters
med dålig andedräkt på St Art's-

-eller leende Nick Archdale
från St Botolph's.

Jag vill hellre ha
din oorganiserade röra...

-...än att möta nån av dem.
-Tack.

-Nej, Adam, jag menade inte så.
-Nej, jag vet.

Nej, vi förstår, eller hur, Katie?
Ja.

Jag tänkte att vi skulle
plocka skräp med St Saviour's.

Barn, föräldrar, du, jag...

Börja vid kyrkan, Honeycomb Estate-

-ner till kanalen,
tillbaka till kyrkan. Kul.

Så länge du tar med handskar
och specialtång. Jag rör inget.

Toppen. Det var lätt.

De kan inte bara sparka ut mig.

Jag måste gå i pension eller nåt,
vilket inte kommer på fråga.

Ha lite tilltro.

Den gode Herren hjälper oss.

De skulle sakna dig
väldigt mycket här. Barnen.

-Bara barnen?
-Och jag, förstås.

Jaså? Varför?

För guds skull, var inte patetisk.

Varför saknar du mig?

-Varför på riktigt?
-Ja.

För att du gör som du blir tillsagd.

Tobin gör mest konceptuella saker. En
del är ganska djärvt och chockerande.

Är det? Eller är det skitsnack?

Men på sätt och vis är all konst
ett försök att beskriva skapelsen.

Så man kunde argumentera att det
alltid är en religiös handling.

-Jag var krokimodell ett tag.
-Var du, Colin?

Det var en underbar tid för mig.

Skönt att höra.

Folk kom till lektionerna,
och de gillade mig.

Gjorde de?

Ja, det är bara det att jag
är ganska stor, Adam. Där nere.

-Är du?
-Därav allt mitt självförtroende.

Alla dessa människor samlades i
det här vackra rummet varje vecka...

...och jag klädde av mig, och de
studerade den...och ritade av den.

Jag förstår.

Det var den mest sexuellt
dynamiska perioden i mitt liv, Adam.

De kände lukten av det på mig.
De ville ha mig.

Gör du och Alex det ofta nu?
Eller föredrar hon att amma?

När möttes sådan kärlek och sorg

Eller törnen utgöra

Så rik en krona

-Var är Chris i dag, Ellie?
-Jag vet inte, Adoha.

-Synd att han inte är här i dag.
-Tycker inte jag. Vi ska skilja oss.

Vilket utrymme.
Allt är slitet georgianskt.

Det är som en enorm metafor
för vår urartade kultur.

Jag skulle vilja göra ett verk här.

Nåt djärvt, enkelt. Verkligen...

Har du nåt emot
att jag tar några foton?

-Nej, nej, varsågod.
-Okej.

Var inte blyg. Toppen.

Första världskriget
gör mig alltid känslosam.

Mig med.

-Går du i kyrkan regelbundet, Mike?
-Jag började gå för ett par år sen.

När jag slutade dricka.

Efter att min fru dog.

Jag beklagar verkligen.

Tack. Ja, det var en period
som fick mig att mogna.

-Adam, får jag prata med dig?
-Ja, Nigel.

-Ursäkta mig, Mike.
-Visst.

Tänker du låta Michael Tobin,
den så kallade konstnären-

-ställa ut i den här kyrkan?

Det är Mike. Jag tror
att det kunde vara underbart för oss.

Michael Tobin
som visade upp sina döda föräldrar...

-...kramas i en öppen kista?
-Ja, vi kommer väldigt bra överens.

Ett porträtt av drottningen
med en penis som ansikte.

Ja, men han har mognat.
Han är ganska andlig nu. Det är Mike.

-Hur mycket tar du betalt?
-Var inte vinningslysten, Nigel.

Vi behöver 60 000 pund till
nästa dekanatsynod om två månader.

Det försvinner inte.

För det första är det här
ett kreativt samarbete-

-mellan oss och en hyllad konstnär.

Och för det andra
vet alla att det sista man gör-

-med rika människor är
att prata om pengar. De hatar det.

Hopplös.

Mike, det är så klart en enorm ära
att ha dig här på St Saviour's-

-och troligen alldeles för tidigt
att se nåt-

-men har du någon aning om
vad det kan vara vid det här laget-

-i vidaste möjliga bemärkelse?

-Jag vet inte än.
-Nej, självklart inte.

-Inte alls?
-En skulptur, förmodligen.

Mänsklig form.
I ett nådens tillstånd, på nåt sätt.

Åh, ja.

Men oroa dig inte.

Du kommer inte
att få en chock av Mike Tobin.

För mig handlar kyrkan om...
Tja, den handlar om försoning.

Mig också.
Jag är lättad att höra det.

Det blir säkert fullständigt lysande.

Jag gillar målningar, Mike.
Blir det en målning av Jesus?

Jag målar inte direkt.

-För svårt.
-Va?

Michael, hur glada vi än är-

-över din utställning-

-har vår kyrka ekonomiska problem.

Jag talar nog för oss allihop. Allt-

-som du kunde donera till oss...

Mike, jag är så ledsen.
Kan du ursäkta oss en sekund?

Kan du hålla käften?
Vad är det med dig?

-Det var otroligt oförskämt!
-Jag försöker hjälpa till!

Du kan väl samla ihop
gudstjänstprogrammen-

-eller dammsuga
och inte ställa till löjliga scener.

Sluta behandla mig som en piga
medan du äventyrar allt jag älskar.

Jag har fått nog.

Du, Mike. Vad heter fotografen-

-som tog fotot av tennisspelaren
som kliade sig i röven?

Förlåt, Mike. Jag kan bara be
om ursäkt för Nigel. Anmärkningsvärt.

Det är okej. Jag skulle faktiskt
gärna vilja donera pengar.

Det är otroligt snällt av dig-

-men vi
kan inte ta emot nåt från dig.

Livet och inspirationen
du ger våra liv-

-är en enorm gåva i sig.

-Hur mycket behöver du?
-Runt 60 papp.

Ja, okej, så det borde gå bra.

-Va?
-Jag låter min stiftelse ordna det.

Det är... Tack.

Du, Mike! Vem har gjort den här?

Hej då!

Jisses. Vilken kultiverad
och anmärkningsvärd man.

Jag sa att Herren skulle hjälpa oss,
och det har han faktiskt gjort.

Lyssna. Hör du dem, Colin?

-Vad då?
-Semesterljud vid havet.

Här i innerstan
förväntar man sig inte det.

Tror du att de kunde vara änglar,
Adam?

Det kunde de vara, Colin.
Det kunde de vara.

-Jag är hemma!
-Vi vet väl vem det är?

Det är mamsen som precis
har kommit tillbaka på en söndag.

Hallå, älskling.

Pratar pappa fortfarande med dig med
sin otroligt irriterande bebisröst?

Kom du ihåg
att köpa diskmaskinstabletter?

Skit också. Förlåt, jag glömde.

-Har du matat henne?
-Jag skulle precis göra det.

Med vad då? Allt är smutsigt.
Ärligt talat, Adam.

Kom hit, du ser underbar ut.

Nej, jag är arg. Och du är hopplös.

Alex, nåt fantastiskt har hänt.

Mike Tobin erbjuder oss
en donation på 60 000 pund-

-i utbyte mot att använda kyrkan
den 15:e. Jag vet.

Inget är säkert än,
men det skulle rädda vårt skinn.

Det är underbart!

Jag kan inte tro det.
Det är som ett mirakel.

-Manna från himlen.
-Ja!

-Sa du den 15:e?
-Ja, du kommer väl?

Jag kan inte. Jag har middag
med en klient den kvällen.

Jaha... Okej.

-Det är det faktiskt inte.
-Vad då?

Alex,
jag vet att du har ett viktigt jobb-

-och du hatar att jag tar hand
om vår dotter den här veckan-

-och du har alltid sagt
hur irriterande det är-

-att ha en kyrkoherde som make-

-men den här gången,
efter en lång och stressig period-

-har nåt verkligt mirakulöst hänt.

Och det vore...
Det vore underbart att vara gift...

-...med nån som verkade bry sig.
-Lyssna!

Och det vore toppen
om vi faktiskt hade sex då och då!

-Mick.
-Nej, nej, nej.

-Sonata!
-Jag förstår.

-Hallå, Sonata.
-Ja, det stämmer.

-Vill du ha lite kul, sötnos?
-Nej, inte direkt.

Du vet inte vad du missar!

Jag har en ganska bra aning.

Jag är din hela natten för 2 000.

Du kan ta med mig till operan,
till West End...

-...middag med dina vänner...
-Nej, tack.

Du så sexig.

-Ger dig full service. 150.
-Nej.

-50?
-Nej.

-30?
-Nej, jag är inte intresserad.

-Fem?
-Snälla, sluta med det där, Sonata.

Jag tänker inte betala dig
för att ha sex.

Varför inte? Jag lånar dig pengarna.

Ledsen.
Vi är mitt i ett gräl just nu-

-och vi vill gärna fortsätta,
om det går bra.

Om du behöver mig när som helst,
ring bara Sonata.

Hej då, sötnos.

Tja, där har du chansen.
Jag vet inte vad du klagar på.

Spring
så hinner du kanske ifatt henne.

-Alexandra var här, så här.
-Ja, jag vet.

Och jag låg där, i hennes vätskor.

Och jag hjälpte din dotter
in i den här världen.

-Ja, vi har pratat om det här.
-Ja, men jag gjorde det, inte du.

Och jag såg allt.

Det är därför du inte kan döpa henne.
Jag förstår.

Det är
för att vi inte har haft tid än.

Men 60 000 pund...
Du är verkligen nåt i hästväg.

-Nej, retas inte med mig.
-Jo.

-Nej.
-Vem hade trott det?

En popup-utställning
av Mike Tobin i St Saviour's.

-Det är snarare en privat visning.
-Jaså? Vad är det?

Det är ett unikt verk
innan det doneras till Tate.

-Har du sett den?
-Det är en skulptur.

Den är försonande på nåt sätt.

-Du har inte sett den.
-Inte den helt färdiga produkten.

Underbart!

Du visar upp ett verk
du inte har sett av en konstnär-

-känd för sina skildringar av
sexuellt sedefördärv. Så smart du är.

Ja, men jag är inte orolig.
Han har lugnat sig.

Hans fru dog.
Han går faktiskt i kyrkan nu.

Åh... Så rörande.

Stiftssekreteraren
flåsar mig i nacken-

-och du är på hennes svarta lista,
som du vet.

Men om Mike Tobin
faktiskt kan göra dig solvent...

-...kan hon inte röra dig.
-Toppen.

Sabbar du det är det
som att se en späckhuggare-

-slänga en sälunge i bränningarna.

Hur blir det med mina biljetter?
Jag vill komma.

-Ska jag smyga in bakvägen?
-Jag ska se vad jag kan göra.

Ska jag släppa av dig vid kyrkan?

Chaufför, den vacklade, gamla kyrkan
på huvudgatan, tack.

-Så fort du kan.
-Tack.

Nigel, var har du varit?
Jag ringde-

-för att berätta om Mike Tobins
donation. Det är fantastiskt!

Telefonen ringer hela tiden-

-och han skickade en stor flaska
champagne som jag vill dela med dig.

Och jag är också väldigt ledsen
för i går. Snälla, vi pratar om det.

Och den där lampan
lyser på kopiatorn igen-

-som jag tror är för lite bläck.

Hur som helst, kan du ringa mig?
Hej då!

-Är Katie här?
-Hallå, Colin.

Hallå? St Saviour's.

Det är endast för inbjudna
via Michael Tobin-stiftelsen.

Ja. Hej då.

Jag måste nog lämna ett meddelande.

Meddelande ett.

Ni har kommit
till St Saviour's kontor.

Alla frågor om Mike Tobin-evenemanget
bör riktas till...

-Colin, det här är hopplöst.
-Oroa er inte.

Jag tar henne runt kyrkan.

Lille John Blund med sitt paraply

"En regerar, rättvist över män,
regerar över..."

Den är väl inte så bra?

Framåt, kristna soldater

För guds skull. Katie,
kan du inte hålla din jävla käft?

Vi provar den här, sötnos.

Så där ja.

Det gillar du, va?

Precis som sin mamma. Varsågod.

Det här är
den värsta delen av området.

Colin.

Jag hittade lite hundbajs, fröken.

Lukta inte på det, Simon, det
är äckligt. Låt en vuxen sköta det.

Hur är singellivet, miss Pattman?

-Träffat nån trevlig?
-Inte direkt.

-Jag låg med min pilatesinstruktör.
-Jaså?

-Kul?
-Fysiskt, ja.

Ni ser positivt på det.

Hittade lite till!

Rör dig inte, Simon. Pastor Smallbone
kommer för att hjälpa dig.

Ta inte sönder trädet.

Otroligt, de gör det igen.

Ursäkta mig.
Vi pratade väl om det här förut?

Backa, polarn.

Håll dig lugn, Ellie. Ibland måste
man stå upp för det som är rätt.

-Din lilla slyna. Vad?
-Stoppa det i pungen.

-Vad? Vad ska du göra?
-Slicka av den smutsiga slynan.

-Hallå! Vad gör du?!
-Vad gör du?

Ge mig den, Simon. - Varsågod.

Kom igen då! Vill ni inte ha det?!
För jag gillar det!

Nej. Ellie...

Din galna subba!

Förlåt för det, allihop.

Är du okej?

Jag har aldrig mått bättre!

Jag har lite champagne i sakristian.

Mina kläder är äckliga.
Har du nåt jag kan låna?

Bara några prästrockar
och overaller, tyvärr.

-Här är den. Tack vare Mike Tobin.
-Utmärkt.

Den passar dig verkligen.

Vill du prova den här hjälmen också?

Du har fortfarande
lite torkad milkshake i håret.

-Har jag?
-Får jag?

Tack för att du är så snäll, Adam.
Du var toppen i dag.

Var jag?

Det var du med.

-Är den borta nu?
-Nästan.

-Förlåt.
-Det är okej.

Det är bäst att vi slutar nu.

-Hallå?
-Hallå.

-Leker ni en lek?
-Vi byter bara om.

Ditt tillstånd
för popup-utställningen har kommit.

Du måste skriva på
ett skadeståndsavtal för konsten.

Jag använder termen löst.

Lysande. Ska jag göra det nu, då?

Jag har inte sett dig
på ett par dagar. Är du okej?

Vill du ha lite champagne?

Käre Herre, vilken dåre jag är.
Vad har jag gjort?

Såg Nigel Ellie och mig?
Det gjorde han väl?

Han kunde ha smugit nerför trappan,
hostat-

-och kommit upp igen.

Det är väl det värsta jag har gjort
i hela mitt liv?

Ja, det är det. Jag mår illa.

Borde jag ta livet av mig?

Men hur illa var det egentligen?

Du hatar väl fortfarande
utomäktenskapligt sex?

Men att bara kyssas? Nej, jag vet.

Jag har gett Ellie
det jag svor att ge i hela mitt liv-

-i ett välsignat sakrament till Alex.

Och se på Katie, så oskyldig,
så hjälplös, och jag är vidrig!

Hur kan jag sona det?
Vad ska jag göra? Berätta, snälla.

Jag gör vad som helst.
Precis vad som helst.

Ursäkta mig, min unga dam, det här
är ett område med skyddshjälm.

Adam, vad i hela friden gör du?

Jag ska reparera din hiss.

Okej. Jaha. Är hjälmen en utklädnad?

Vad gullig du är, Adam.

Ta av den. Kom och lägg dig.

Förlåt att jag
har varit så hemsk på sistone.

Du är underbar och sexig,
och jag är hemsk och grinig.

-Nej, det är du inte.
-Jo, det är jag. Jo, det är jag.

Kom då, pastor Storstake.

Tack för att du ändrade dina planer,
Alex.

Det blir mer kul
än en klientmiddag.

-Vad är det?
-Jag älskar dig bara så mycket.

Du behöver inte se så eländig ut
över det. Kom nu.

-Hallå.
-Hallå.

Tack.

-Och vad kallar du det här?
-"Otrolig".

-Hej.
-Hej.

Hallå, Adoha.

Visst är det underbart
med alla dessa människor?

-Hur mår lilla Katie?
-Bajsar som en sankt bernhardshund.

-Vill du passa henne?
-Ja, tack.

Men jag önskar
att det var hennes dop.

Bra, där är Ellie.

Hej.

Kyrkoherden, visst är det toppen?

Du har en hel flaska. Bra jobbat.

Jag såg hans avslutningsutställning
på Camberwell för flera år sen.

Han experimenterade
med kannibalism i nattvardsritualen.

-Låter förfärligt.
-Nej, jag älskade det.

God kväll, mina damer och herrar.

Vi är väldigt stolta över
att ha Mike Tobin här.

Han har givit oss den enorma äran
att avtäcka sin nya skulptur här.

Utan vidare dröjsmål,
om du är nöjd, Mike...

Ja, förlåt. Musiken, ja.

Jisses. Visst är det spännande?

Mina damer och herrar,
det här är "Otrolig".

Det är inte sant,
det är inte sant, det är inte sant.

Varför gör du så här?
Vad försöker du säga?

Jag trodde att vi var vänner.
Jag gav dig min kyrka-

-en plats för tillbedjan och
gemenskap, och du bara utnyttjar mig.

Du fotograferar mig och utnyttjar mig
för den här pornografiska skiten?

Det är inte personligt, Adam.

"Otroligt"? Det som är otroligt-

-är att den här sortens skit
får nån trovärdighet alls!

-Ut härifrån! Ut härifrån nu!
-Hallå, Adam!

Ut ur min kyrka!

Kära nån, det verkar som vi kastar
ut penningutlånarna ur templet.

-Han lånade inte ut dem. Han gav dem.
-Ut!

Adam, sluta!

Jag tillbringar mitt liv här
med att försöka göra det rätta-

-och du sätter mitt ansikte
på den där skiten?

Jag är inte perfekt,
men jag är inte den mannen.

Vad pratar du om?
Det är inte ditt ansikte.

Det är inte ditt ansikte, Adam.

-Det är inte ditt ansikte.
-Det är inte ditt ansikte.

-Va?
-Ja. Det är hans ansikte.

-Är det?
-Ja.

Kära nån.

Det är mitt ansikte, Adam. Jag
är prästen. Den kvinnan är min fru.

Pretentiöst.

-Min döda fru.
-Det är det ju.

Jaha, jösses, jaha.

Så pinsamt.

Jag är så hemskt ledsen.

Jag har ställt till med en scen
utan nån riktig anledning.

Jag ska förstås gottgöra er.

Vad kostade den?

Oroa dig inte för skulpturen.
Den är ändå bara gjuten.

Och jag oroar mig inte
för donationen, om det är okej.

Nej, självklart inte
under omständigheterna.

Lysande.

Ska vi gå?

Översättning: Jeffery Rahm
Iyuno