Original subtitles

- Du m�r b�ttre. - Omsorgen av en l�kare botar allt.

- Du var aldrig sjuk. Det var... - N�t i fysiologin som inte uppt�ckts.

- Vart ska ni i kv�ll? - En sv�ng genom Piccadilly, tack.

Du har gjort s� mycket f�r mig. L�t mig tala, doktorn.

Jag har levt mitt liv i ett tomrum, r�dd f�r vem jag �r...

...vad jag �r. Utan dig, hade jag varit f�rlorad.

Ist�llet kan jag se att jag varken �r ett missfoster eller en dj�vul.

Men en man...

...som �r mycket f�r�lskad.

En som vill tillbringa resten av livet med att �terbetala f�r allt du gjort.

Jag lovar att g�ra dig lycklig, Helen...

...i all evighet.

Will!

Will!

�r du okej?

Det var... Det var illa.

Sylvio! �r du okej?

- Vad tror du? - Var fan �r vi?

F�r att vara �rlig, s� har jag ingen aning.

S�song 1 Episod 5 - Kush -

SSG - SweSUB Group � taureane www.SweSUB.nu

Allison!

- Den d�r saken! - Den �r borta.

Den �r borta, okej? Titta p� mig. Du �r okej.

Det �r till stor hj�lp. S�g �t henne att hon �r okej.

�ven om vi �r helt skruvade.

- Din arm! - R�r mig inte.

Jag g�r det.

D�r ser du? Mycket b�ttre.

- Nej, nej, g� bort! - Det �r okej.

Du lever.

- Klarade vi det? - Din andrepilot gjorde mesta jobbet.

- Jag var i tv�ttrummet och h�rde skrik. - R�r dig inte.

Ditt ben �r brutet. Jag tar hand om det snart.

- Vad g�r du? - F�r oss h�rifr�n.

Jag f�r ingen signal.

- Mamma? Tack Gud. - Vi f�rlorade piloten, men �r okej.

- Vi har f�ljt er hela tiden. Vad h�nde? - Jag ger dig detaljerna sen!

Vi har skadade som beh�ver l�karv�rd!

Satelitsp�rningen s�ger Hindu Kush. Vi har en hj�lpstyrka klar i Islamabad.

- De b�r vara d�r om fem timmar. - Vi ses n�r jag kommer hem!

- Det �r sk�nt att h�ra din r�st. - Din ocks�, Ashley.

Jag har goda nyheter. En hj�lpstyrka �r h�r om cirka fem timmar.

Under tiden bed�mer vi skadorna och f�rs�ker h�lla oss varma.

Och om gudarna �r v�lvilliga, s� hittar jag te och g�r oss en kanna.

Du �r tillbaka i New Delhi till frukost.

- Det var ingen match f�r Helen Magnus. - Tvivla aldrig p� chefen.

Magnus! - Will.

Det h�r �r definitivt efter slutkl�mmen.

- �verlevde den kraschen? - Vi gjorde det.

F�r jag betalt? Jag fullf�ljde avtalet att hitta och f�nga en sn�varelse.

- Vad h�nder efter det... - S�kra planet och utest�ng kylan.

- Fem timmar �r l�ng tid i kylan. - Jag ska se vad jag kan f� fram.

- Jag vet att du ville ha den h�r. - Nu vet vi varf�r ingen har f�ngat en.

- De �r en h�rdig ras. - Och h�r �r vi, fast p� deras mark.

Jag gillar inte att inte veta om den �r levande eller d�d.

- Det �r en tibetansk dialekt. - Var inte han b�rare p� expeditionen?

Ja, han m�ste ha g�mt sig. Ditt namn �r Tashi, eller hur?

Kan du st�?

Du �r s�ker. Saken �r borta. F�r jag se din hand.

- Se efter honom. - Vi har r�tt att f� en f�rklaring!

- Hur fan kom den in i planet? - Den var v�r last.

En s�llsynt sn�leopard fr�n Tadzjikistan.

Aldrig h�rt talas om att en sn�leopard angripit m�nniskor f�rut.

- Det var en utgrening av arten. - "Cryptid Bipedis Himalaya."

Ska vi tro att det var en leopard? Den var fyra g�nger st�rre �n en katt.

Vad det �n var, s� tog den ner planet.

- Vilka �r ni? - Vi tillh�r en forskningsstiftelse.

Varelsen var unik, jag beklagar det h�r.

Vi skulle transportera den till v�r anl�ggning i New Delhi.

Jag har frist�der �ver hela v�rlden. New Delhi var n�rmast...

Hurra f�r ditt s�kerhetsprotokoll.

- De fungerade klockrent. - Vi ville inte att det h�r skulle ske.

- Vi vidtog alla f�rsiktighets�tg�rder. - Verkligen? Han �r d�d! Och din last?

Borta. Eller �r den?

- Vi vet inte. - S� vi kan attackeras n�r som helst.

Det �r osannolikt. De �r v�ldigt blyga och vana vid sin naturliga milj�.

Den har nog flytt upp i bergen.

Blyg? Varelsen d�dade n�stan varenda en av oss!

- Och vem fan �r han? - En b�rare som hj�lpte oss f�nga den.

Varf�r inte g� ut och g�ra det igen! Se till att den �r d�d den h�r g�ngen!

Du vet inte n�r du ska h�lla k�ften.

Han ville komma tillbaka med oss. Han har familj han inte sett p� �ratal.

Varf�r inte bara be om lift?

Han trodde du skulle s�ga nej. Han s�ger f�rl�t f�r att han lurat er.

Du tog verkligen fel plan.

Vi m�ste fortfarande h�lla oss varma.

De kommer att hj�lpa oss med traumat.

Alla, hitta verktyg och hj�lp till att t�ta planet.

Ja, frun.

En storm.

- Ett v�dersystem kommer in snabbt. - Det �r enormt.

R�ddningen kommer inte att kunna ta sig in. Det kan ta dagar.

Hans f�r g�ra klart planet. Vi f�r leda hj�lpstyrkan n�r v�dret klarnar.

- Okej, det f�r duga. - Vi har det inte b�ttre h�r inne.

- Det �r tills stormen passerar. - Jag har fixat plan h�r i 15 �r.

Vinterstormar h�r �r inte som de i din del av v�rlden.

De kan p�g� i ett par veckor. Vet du vad "Hindu Kush" betyder?

"Hinduernas baneman." Lokalbefolkningen kallar den s�, de tror-

att v�dret och bergen skapats av Gud i enda syfte att d�da m�nniskor.

Kul plats f�r en flygkrasch, va?

F�rs�k att hitta en plats att sova.

Jag g�mde mig inte, s� du vet. N�r det h�nde.

- Ingen har sagt att du gjorde det. - Du t�nker det. Alla t�nker det.

- Alla var livr�dda. - Du var inte det.

Det �r annorlunda f�r mig. Jag har gjort s�nt h�r l�nge.

Du tror vi kraschade f�r att jag inte var i f�rarkabinen och h�ll oss uppe.

- Jag var tvungen att anv�nda toaletten. - F�rs�k att sova lite.

Sn�lla, s�g att det d�r �r te.

Gudarna �r p� semester. Det �r kaffe.

- Det hj�lper dig att h�lla dig varm. - Dricka kaffe? Under min standard.

- Du �r engelsk �nda in, eller hur? - Och stolt �ver det.

Efter att ha inventerat-

- s� har vi mat f�r n�gon dag.

Br�nslet r�cker inte l�nge till.

Vi f�r ransonera allt noga. Det h�r kan bli v�rt hem l�nge.

Man vet aldrig. Det h�r st�llet, lite omdekorering...

- Skulle nog �nd� k�nnas som helvetet. - �r det din "hamn i stormen"?

Det �r mitt s�tt att hantera att det h�r �r v�rldens s�msta kaffe.

Storbritannien regerar.

Vad vill du?

- Min k�ra. - Nej!

- Magnus, vad h�nder? - Andrepiloten verkar ha tagit sitt liv.

- Varf�r skulle han g�ra det? - Ge oss utrymme.

Kom!

Ser ut som han anv�nde en glasbit.

Varf�r gav han bara upp s� h�r? Unds�ttningen �r f�rsenad, men �nd�.

Knappast enligt luftfartsbest�mmelserna och att han �vergav posten vid attacken.

Vem vet vad han mer dolde.

T�nk om det inte var sj�lvmord?

Inga tecken p� kamp, skrik eller rop p� hj�lp, n�t som skulle ha v�ckt oss.

S� vida han inte k�nde sin angripare.

Han k�nde folk var arga p� honom f�r att han inte hj�lpte till att flyga planet.

T�nk om han hade r�tt?

Galen nog att d�da? Med alla h�r och ingenstans att g�mma sig?

- Lite l�ngs�kt. - Du betalar mig f�r mina udda teorier.

Tashi, eller hur? Toshi? �r det ditt namn?

Sylvio.

Har jag ber�ttat om min f�stm�, Giselle?

Vi har n�t riktigt bra p� g�ng.

Jag jagar monster. Jag f�ngar och f�r dem tillbaka-

- levande eller d�da...

...f�r pengar som jag anv�nder f�r att fixa n�t trevligt till oss.

S� om du g�mde dig p� planet f�r att skjuta mig-

eller kommer emellan mig och pengarna jag �r lovad?

Ta det inte personligt, men...

...d� kommer jag att avsluta dig.

- Will, stanna d�r du �r. - Nej.

- Stannar h�r. - Mamma?

Jag kommer snart tillbaka.

Kom igen. Det b�rjar bli otrevligt.

- Vad fan v�ckte oss? - Vad h�nder h�r?

Tashi f�ngade mekanikern n�r han f�rs�kte stj�la en del av v�ra vapen.

En av mina b�sts�ljare. Skjuta en vapenf�rs�ljare med sin egen pistol?

- Jag ser inte humorn i det h�r! - Det var f�r skydd, okej?

Ni �r laddade med vapen. Jag f�rs�ker bara f� samma f�rdel.

De �r inte laddade. - L�t honom g�. - Mr Braun, l�dorna �r v�r egendom.

Kom ih�g det. Vapnen vi b�r �r f�r allas skydd.

S� ge mig en pistol. Eller ska jag l�ta n�n av er d�da mig i s�mnen?

Nej, jag tror inte det. Jag t�nker inte d� utan strid.

- Kan n�gon st�nga av honom? - Eller jag kan b�rja med dig.

Alla, g� och sov.

- John? - Jag lovar-

att g�ra dig lycklig, Helen, i all evighet.

Sylvio.

Sylvio.

- Giselle? - Hej, �lskling.

- �r du p� riktigt? - Kyss mig och ta reda p� det.

Jag �lskar dig, �lskling.

Vi har f�rlorat en v�rdefull medlem i v�rt team.

Sticks�r. Han m�ste ha d�dats h�r.

- H�r hade varit en enda r�ra annars. - Det finns inga f�rsvarss�r.

- Som om han l�t n�gon sticka honom. - Vi vet vem som d�dade honom.

- Kom igen, titta! - Lugna ner dig.

- Han gjorde det, jag kan bevisa det. - Verkligen? Hur?

Titta runt hans hals.

Jag har sett andra b�rare med s�n. De som tror att Yeti �r n�n slags Gud.

Pangbocheordern.

Tibetanska mystiker som dyrkar Yeti.

Nu vet vi vem som sl�ppte l�s den.

Vad mer beh�ver han f�r att d�da oss?

Vi f�rs�ker stj�la hans folks heliga ko.

V�nta. Vad s�ger han?

Att medaljongen var en g�va fr�n en kusin, att han inte dyrkar varelsen.

Varf�r ta den och sen befria den?

H�mnd, s� vi inte jagar den igen.

V�nta. Tashi h�vdar att han inte �r med i Pangbocheordern.

Medaljongen �r inget bevis p� att han vill d�da.

Will har r�tt. Vi kan inte d�ma n�gon f�r sin tro.

L�t honom vara.

- Jag fattar. - Braun...

Du l�t b�raren d�da Strickland och sedan vapenkillen.

Varf�r? Du var skyldig honom pengar? Du d�dar mig och har inga fler vittnen.

Du �r helt irrationell. Det finns alltf�r m�nga obesvarade fr�gor.

Nej. Jag kommer inte att d� tyst.

Nej, forts�tt och f�rs�k, men jag kommer att k�mpa emot.

- Jag g�r och h�ller ett �ga p� honom. - Ta Tashi med dig.

Vad fan �r det som h�nder h�r? Varf�r d�da i ett strandat plan?

Ingen har gjort det. Kom med.

Jag m�ste fr�ga en sak som kanske l�ter konstigt.

Tro mig, jag �r van vid konstigheter.

Har du haft n�gra dr�mmar, hallucinationer? Otroligt levande.

- M�nniskor som inte �r h�r. - Och �nd� k�nner du deras n�rvaro.

Posttraumatiskt stressyndrom, plus h�jden och utmattning.

- Vad jag t�nkte, men jag b�rjar tvivla. - Varf�r s�ger du s�?

Beskriv hans s�r.

Djupa tv�rg�ende s�r.

Jag ser ett diagonalt s�r fr�n handflata till underarm.

Hur �r det m�jligt?

Vi kanske b�da har fel.

N�got p�verkar v�ra sinnen och f�rdunklar v�ra omd�men.

Som tankekontroll? Det finns ingen p� planet som skulle kunna...

Varelsen... �r den bland oss?

Och d�ljer sig f�r oss genom att anv�nda telepatisk kontroll.

- Genom att g�ra sig osynlig? - Eller ser ut som en av oss.

- Den f�r oss att se saker. - Varf�r skulle den vara kvar?

Den kanske markerar sitt jaktrevir. Den ser oss som ett hot.

Onormala �r inte som m�nniskor. De spelar inte enligt v�ra regler.

Helt klart p�verkar den oss. Vi kan inte lita p� n�got vi ser-

- h�r eller ens k�nner.

Det m�ste finnas n�got s�tt att veta vem vi kan lita p�.

V�nta.

"En h�rdig ras."

Om den naturliga milj�n �r h�rd kyla m�ste den ha speciell fysiologi?

�ven f�r en onormal.

Vi har ingen utrustning s� att vi kan g�ra en ordentlig analys.

Vi har vad vi beh�ver. Varelsen lever p� h�ga h�jder och l�ga temperaturer.

Den b�r ha skyddande protein eller antikroppar i sitt blod.

- annars skulle den aldrig �verleva.

Normalt blod fryser i s� h�r l�ga temperaturer inom n�gra minuter.

Varelsen kommer inte att g�ra det. Det �r bara en teori, Allison-

- f�rhoppningsvis en vi kan utesluta.

10 minuter borde r�cka.

Den h�r situation �r bara s�... Jag f�rs�ker vara lugn.

Tro mig, jag har varit i v�rre situationer �n den h�r.

- Har du? - Absolut.

Det var en stad av zombies i Uganda, ammunitionen tog slut n�r natten f�ll.

Jag var fast i en djuphavskapsel under en gigantisk muterad bl�ckfisk.

Och en f�rrymd d�re som kunde f�rvandla sig till en gigantisk apa.

Tack. Du hittade p� det d�r, eller hur?

Bara tv� av dem. Min po�ng �r: Du m�ste f�rs�ka, oavsett vad.

Det �r s� vi �verlever.

- Vad h�nder om testet inte fungerar? - D� f�rs�ker vi n�got annat.

- Hurra, mr Positiv. - G�r mig en tj�nst?

Sl�pp "Jag �r arg p� v�rlden". Den b�rjar bli gammal.

�r du n�gon slags psykolog?

Ja... Det �r jag.

Har du psykoanalyserat mig hela tiden?

Vad �r din prognos? Arg p� mamma? Inte fick tillr�ckligt med leksaker...

Du �r r�dd, vilket andra ocks� �r, s� det g�r dig inte speciell.

Men det g�r mig m�nsklig.

Braun.

Jag ser samma sak.

H�ll dig lugn.

- Det �r inte jag. - Lugna ner dig.

Jag �r inte varelsen.

Bara tills unds�ttningen anl�nder.

Du beh�ver inte g�ra det h�r. Jag �r inget monster.

Jag har sett saker som jag inte kan f�rklara.

- Men det g�r mig inte till monster. - Det �r f�r allas s�kerhet.

Mr Braun, vi har inget val.

Jag klarar inte sm� utrymmen.

Sn�lla.

Sn�lla, g�r det inte. Jag �r inte monstret.

Sn�lla, jag �r inte ett monster!

Jag klarar inte sm� utrymmen.

Sn�lla, jag �r m�nsklig.

Jag �r m�nniska, som ni. Sn�lla, hj�lp!

Jag �r inte ett monster.

Herregud!

- S�g han n�got? - Nej, n�got bem�strade honom-

och det k�ndes som en dr�m, trots att han var vaken.

Han var framf�r utrymmet. Ropade Braun p� hj�lp?

Han var tillbaka i sin by p� en fest.

Han dansade p� sitt br�llop med frun.

D� k�nde han sig som besatt av n�got ont.

Tashi, kom med oss.

Bara f�r att f�rtydliga, du ser inget monster?

- G�r du? - Jag �nskar att jag gjorde det.

Hur kunde han bli n�sta offer?

Eftersom han �r m�nniska. Jag har precis k�rt testet igen.

Vi s�g b�da att det inte var fruset.

Vi s�g vad varelse ville att vi skulle se, f�r att f� oss p� villosp�r.

Jag borde ha f�rutsett det h�r. Legenden om varelsen.

Vissa kallar den "form�ndrare". Andra, att den �ter din sj�l.

Att ingen f�ngat en f�rut, borde ha ha f�tt oss inse att det gick f�r l�tt.

Tashi sa, att han var p� sitt br�llop, och dansade med sin fru.

Med varje mord, g�r vi in i dr�mliknande tillst�nd, som avleder oss.

- Han visar oss n�t f�r att avleda. - Men varf�r?

Varf�r vara kvar och plocka oss en efter en?

Han kanske inte har n�got val.

Den m�ste vara h�r f�r att �verleva.

Vad ser du?

- Jag ser en d�rr utan g�ngj�rn. - Ta p� den.

F�rs�k se vad som verkligen finns.

- Jag ser ett l�s. - Det g�r inte jag.

Det finns inget l�s.

Det finns ingen skada.

D�rren var �ppen hela tiden?

- Ju mindre vi anv�nder v�ra �gon... - Desto mer ser vi.

Vad �r det vi inte letar efter?

D�r.

De kunde inte ha gjorts av varelsen.

Den hade knappt med utrymme.

- Ruggar inte d�ggdjur under stress? - Det finns inga tecken p� p�ls h�r.

- Det fanns aldrig en 200-kilos Yeti. - Reporna gjordes av n�got m�nskligt.

Den har f�tt oss att tro att vi sysslat med n�got skr�mmande.

Det vi s�g var bara ett tanketrick. Hur fan ser den h�r saken ut som?

Jag har ingen aning, men den �r nog lika s�rbar f�r kyla som vi �r.

D�rf�r beh�ver den passa in f�r att �verleva.

- Magnus... Hur vet jag att... - Att jag �r jag?

Det vet vi inte. Varelsen kan vara n�gon av oss.

Det m�ste finnas n�t s�tt att veta om personen �r den, den �r.

- Vi m�ste f�rlita oss p� sm�saker. - Verkliga du skulle inte ge falska hopp.

Eller att du erbjuder mig den hemska bruna drycken.

Saken attackerar aldrig tv� p� en g�ng.

- Den har bara kraft till en i taget. - S� ensam, �r vi s�rbara.

H�ller vi oss n�ra varandra, lever vi.

Jag tar f�rsta vakten.

Det h�r �r den sista gasbeh�llaren.

Det kommer att bli kallt i natt.

- Will, stanna d�r du �r. - Mamma...

Jag �r snart tillbaka.

De �r h�r... De �r h�r.

Hej, de �r h�r! De �r h�r!

- H�rde att ni ville ha lift? - Sk�nt att se dig, stora killen!

Vi har bara en kort paus i stormen, s� vi tar oss h�rifr�n, nu!

Jag hj�lper de andra.

- Will, kom igen! - Okej!

Will, kom igen, flytta den!

- Det h�r �r inte verkligt. - S�tt p� din sele!

Du �r inte verklig!

Allison!

Nej!

Har du n�gonsin �lskat mig?

Jag menar, verkligen �lskat mig?

Jag �r bara en del av ditt undermedvetna, s� var uppriktig.

N�r jag f�rst tr�ffade dig i Oxford-

- �lskade jag dig med hela min varelse.

Det var passionerade tider...

...som f�rsvann f�r fort...

F�ljt av m�rka dagar.

Du krossade mitt hj�rta, John.

�ven om jag f�rstod varf�r du f�r�ndrades, hatet du k�nde f�r mig-

- och hur du skulle skada v�r dotter. - L�t mig gottg�ra dig.

Du m�ste vakna.

Now!

�r du okej? Du ser ut som du haft en dj�vulsk dr�m.

- Jag m�ste ha slumrat till. �r allt... - Allt �r bra-

�ven om du skulle h�llit vakt. Jag kan ta �ver om du vill.

- Magnus! - Stanna d�r du �r.

- Mamma? - Vi fick aldrig chansen att prata.

Prata med mig, Will.

Du �r inte verklig. Du dog n�r jag var �tta!

- Du k�nner mig inte l�ngre! - Jag kan �lska dig �nd�.

Stanna hos mig.

Jag kan inte.

Jag kan inte!

Du borde sova lite. Jag t�cker upp f�r dig.

Jag �r iskall. Kan du g�ra n�got varmt att dricka?

- Visst. Jag kan g�ra lite te. - Jag f�redrar kaffe.

Sj�lvklart.

�ntligen fick du en.

Den f�rsta som n�gonsin f�ngats.

Ett j�vla pris.

Den �r mer �n ful.

Hur visste du att det inte var jag?

Som jag sa, det �r de sm� sakerna.

Ju mindre vi anv�nder v�ra �gon...

V�lkommen till verkligheten.

Jag �r glad att vara h�r.