Original subtitles

Hon var mitt ljus.

Fem av sex gånger en kvinna hittas mördad-

-har mannen gjort det. Han har misshandelsdomar från ungdomen.

Vi har fått en träff. Fingrar på ett glas.

Sylvester Markell. Vi har honom.

-Är du säker på att det är han? -Du borde inte vara här inne.

-Hur är det med nacken? -Hej!

Hittades det en nyckel i rummet?

Bara att jag är här kan få mig sparkad.

Pågående inbrott och misshandel. Skicka polis och ambulans.

(ON-SCREEN TEXT)

Släpp honom! Släpp!

Släpp honom! Sluta!

Är du okej?

Alexander? Alexander?

Alexander!

Alexander!

Hej, Nora.

Hej. Jag tror att jag har gjort nåt jävligt dumt.

Jaha. Har du dödat nån?

Va? Nej. Det har jag i alla fall inte gjort.

Inte? Det var ju bra.

Annars tänker jag att man kan gå långt-

-om man ska få reda på nåt.

Det är i och för sig en sanning med modifikation.

Ja, kanske det. Vad är det du har gjort, då?

Jag... Jag får förklara. Vi ses sen, älskling.

-Okej. -Puss, hej.

Du kan dra åt helvete!

-Vad gällde det där? -Vadå?

Du bråkade med nån.

En diskussion behöver väl inte alltid vara ett bråk? Sköt du ditt!

Nämen! Nämen, god morgon. Vad har hänt här?

Har du sprungit in i en jordfräs? Har du gjort dig illa lite?

Få se. Oj, gör det ont när jag trycker så där?

Ursäkta, vänta lite här nu.

Om du kunde begripa hur lyckan liksom rusar genom min kropp-

-när jag får se dig så här sönderslagen och besegrad.

Ta en ordentlig titt, farbror länsman.

-Jag är strax borta igen. -Jag tror inte det.

När man har fångat den där äckliga lilla råttan-

-då släpper man den aldrig.

Det... Det finns inga ursäkter.

Det är oförsvarligt, det här.

Han kontaktade mig och föreslog ett samarbete-

-för att hitta Madeleines mördare.

Och han påstod att han hade avgörande information och behövde min hjälp.

Jag avsäger mig ärendet, anmäler mig själv-

-och inväntar mitt straff. Det är det minsta jag kan göra.

Ursäkta, men jag hörde inte ett enda ord av vad du sa.

Det har varit så mycket stim och stoj och uppståndelse här.

Nora Linde? Om hon var här?

Nej, jag tror faktiskt inte att jag såg henne. - Har du sett henne?

-Vem? -Hon var inte här.

Jag har sagt det förut: Jag dödade inte Madeleine.

Det finns inget motiv, det finns ingenting.

Det finns några fingrar på ett glas, det är allt.

Det enda jag har gjort mig skyldig till är ytterligare ett inbrott.

Och din sprallige chef håller säkert räkningen.

Mm. Men det är ju inget vanligt inbrott.

Du bröt dig in hos mordoffrets man.

Bedriver du en privatutredning?

Den där äppelkakan ser inte helt omöjlig ut-

-men...jag har lite svårt.

Ska jag...?

Mm... Det är inte den sämsta jag har ätit.

Varför bröt du dig in i huset?

Det kan komma som en chock för dig men det var inte för egen vinning.

Det var för att överlämna en mördare till polisen.

-Varför skulle Hector mörda sin fru? -Svartsjuka. Gruvlig åkomma.

Det är ett par fina ögon du har där, konstapeln.

Pigga. Nyfikna. Levande.

-Jag har allt jag behöver, tack. -Har du inte alls det!

Och vad fan glor du på? Tölp!

Ey, Chippen. Hector Rallis är hoptejpad och nyduschad.

-Du får ta förhöret. -Ska jag?

Ja, för jag anser att förhöret är onödigt.

Vi har redan den skyldige tjudrad vid en sjukhussäng.

Jamen... Ja, jag kan ju inte göra allt.

Varför inte? Du är ung och rask. Vill uppåt, framåt.

-Hej. Igen. -Jag förstår inte varför jag är här.

Vi har förstått att du var bekant med Sylvester Markell.

Har aldrig träffat honom. Ja, förrän i går.

Men han har ringt några gånger genom åren för att prata med min fru.

Svårt att glömma den där inställsamma rösten.

Okej. Vad vet du om honom?

Inte mer än vad Madeleine har berättat.

-Och det är...? -Tja... En liten skitstövel.

De hade en affär för länge sen. Märkligt nog.

Och mer?

Ja, vad ska jag säga mer?

Min hustru hade många erotiska äventyr.

Hon var en konstnärsnatur med ett ganska obehärskat temperament.

Det var många män som hörde av sig.

Hon hade svårt att säga nej.

Det var inte lätt alla gånger.

Och Sylvester?

Han försökte väl förföra henne. Jag hoppas och tror att hon sa nej.

Visste du om att han hade kommit tillbaka?

Ja. Det sa min fru.

Jaha. Sa hon vad han ville då, eller?

Han försökte med utpressning.

Han ville att hon skulle hjälpa honom med bedrägerier igen.

-Igen? -Hon vägrade.

Så det var väl därför han hade ihjäl henne.

Jag kände som sagt igen hans röst i natt i telefonen-

-när han ville ha en taxi.

Så jag låtsades att jag åkte, men jag parkerade bara bilen på baksidan-

-så kom jag tillbaka. Han hade med sig en suspekt kvinna också.

Suspekt?

Ja, det var hon som klubbade ner mig.

Hade hon inte dykt upp så hade han fått vad han förtjänade.

Hector Rallis var svartsjuk på sin fru. Alltså, utan tvekan.

Och hon verkar dessutom ha haft en del män efter sig.

Och han sa att hon var en... Vad var det han sa?

En konstnärsnatur med obehärskat temperament.

Ajaj... Det finns inget värre än människor-

-som tror de kan bete sig hursomhelst för de har "konstnärshatten" på.

Men det spelar ju mindre roll här eftersom vi redan har hittat vår man.

Sylvester. Inget att diskutera.

Jag håller inte med.

Du har blivit så kaxig här på sista tiden.

Det var ju mycket bättre när du bara gjorde som man sa.

-Jag håller med. -Du ser.

-Valpen. Jag håller med Valpen. -Du håller med Valpen?

Jag har sagt det förut: Sylvester är ingen mördare.

Det kan vara Hector. Han har haft våldsamma tendenser tidigare.

Ja, okej. Och det vet vi ju att du vet.

Jag känner att det är nånting vi missar.

Jag vill prata med Sylvester igen.

Vill du ha sällskap? Jag kan hålla i.

Nej, tack.

Okej, då gör vi så.

Vilken stad ligger inte i Norrland? Umeå. Luleå. Östersund. Eller Kalmar.

Har ni fest, eller?

Titta hur jag har det! Den här presenterades för mig-

-som en toskansk soppa. Smakar gammal gymnastikpåse!

Och här har tydligen tagits beslut om förhöjd flyktrisk.

Näe... Ja, det är ju obegripligt.

Tack för att du inte lämnade mig i sticket senast.

Om inte för dig så hade jag inte legat här.

Du lurade dit mig och försatte mig i en väldigt obehaglig situation.

-Varför? -Två flugor, en smäll.

Jag var tämligen övertygad om att slusken skulle ana oråd-

-och komma tillbaks och ge mig ett ordentligt kok stryk.

Jag behövde ett vittne till att Hector-

-är en synnerligen våldsam person, ergo Madeleines mördare.

Ja! Så jag var din livvakt?

Och den andra flugan?

Den där nyckeln jag nämnde. Det finns ett förråd-

-där Madeleine förvarade en ansenlig mängd värdesaker.

Maken känner inte till det här förrådet-

-och Madeleine ville att sakerna skulle tillfalla mig.

En nyckel bar hon närmast sitt hjärta. Den är inte återfunnen.

En kopia förvarades på hemligt ställe.

Det var den jag trodde att jag skulle kunna hitta.

-Gjorde du det? -Nej.

Jag gjorde en missbedömning. Det händer inte ofta-

-men även zebran har sina fläckar.

Nu ligger alla mina hemligheter framför dig och sprattlar-

-likt nyfångade abborrar.

Stek dem i smör och låt dem väl smaka.

Gå ingenstans.

Ja, jag förstår. Men nu är det gjort.

Ja, det har jag tagit hand om.

Så om det inte finns nåt annat DNA eller fingeravtryck, så...

Hur ska jag få reda på vart den går?

Ja, okej. Jag ska försöka.

Är det verkligen nödvändigt?

Vad ska du med den till?

Okej. Ja, jag kommer så snart jag kan.

-Hej. -Tja. Nu har jag nyckeln.

Jag tycker det ser ut som en hänglåsnyckel, eller nåt.

-Som kanske går till ett förråd? -Förmodligen.

-Kan man ta reda på vilket? -Ja, tekniska är på det.

De brukar vara ganska snabba med sånt.

Bra jobbat. Kan du åka dit? Det känns som ett långskott-

-men tänk om det inte har med Sylvester, Hector-

-och svartsjuka att göra? Tänk om en tredje person är inblandad-

-som vi inte vet vem det är? Förrådet kan ge oss en ledtråd.

-Jag åker direkt. -Bra. Hej.

En hänglåsnyckel. Det är omöjligt att veta.

Det är precis som att hitta en nål i en höstack.

Kan du inte bara kolla?

Jag har jobbat i över 20 år, vet du...

Ingen aning om siffrorna, men jag vet vad bokstäverna står för.

-Vad? -Där.

(ON-SCREEN TEXT)

Det ser bra ut.

Rena kärringgympan det här, ska jag säga.

Får man säga så nuförtiden?

Det är ju ingen som hör oss.

Nu kan jag äntligen få börja njuta av de här igen, i alla fall.

Fått besked från röntgen. Och de har hittat nya fläckar.

Vad betyder det?

Ja... Det betyder väl att jag har seglat färdigt, antar jag.

Äh. Det är väl inte säkert.

Kanske. Men jag får lite morfin i alla fall.

Morfin?

Jag har fått en egen kran. Du kommer inte att tro det här.

Men i de lugnaste vatten, så...

Det här måste stanna mellan oss.

Föreståndaren.

Johanna? Nej, nej, nej. Du skojar nu?

Det kostar ju lite förstås, men...

Du, nu är det nån som har satt igång min polishjärna igen här.

-Vem då? -Du.

Du tjänar ganska dåligt, va?

Vad pratar du om?

Så då tar du in lite extra på sidan av?

Tycker du inte att det är lite omoraliskt?

Att tjäna pengar på andras smärta.

Jag tycker att det är omoraliskt att låta människor lida.

Så du gör det för att vara snäll? Som en god gärning?

Varför tar du betalt då?

Vem har du pratat med? Grosz. Såklart.

-Grosz? -Stefan Grosz.

Och honom tror du att du kan lita på? Jävla bilhandlare.

Är han bilhandlare?

Nej, konsthandlare men han beter sig precis som en bilhandlare. Opålitlig.

Nu kom jag att tänka på nåt. Har du rätt att göra det du gör nu?

Har du rätt att uttala dig så om dina patienter?

Vårdtagare heter det. Och nej, det har jag egentligen inte.

Men när du anklagar mig...

Jaha, så Stefan är alltså konsthandlare?

Ja. Stenrik och tror att allt kan köpas för pengar.

Ja, just det.

Jag har inte tagit emot några pengar.

-Stilla. -Ja, dutta lite hårdare.

Men herregud! Vad har du gjort?

Ingen fara. Det var inte därför jag ringde.

Du har ju blod i hela ansiktet!

Nej, men det här kommer läka. Det går över tills han gifter sig.

Du hade rätt. Det finns en tredje person-

-som hann före till förrådet och slog ner mig.

-Slog ner dig? -Det är lite dimmigt men typ så, ja.

-Och förrådet, då? -Kaos.

Tavlor sönderslagna, uppsprättade.

Och dörren upplåst med nyckel, inte uppbruten.

Med nyckel? Sylvester och Hector är i förvar. Då kan det inte vara de.

Det kan absolut vara de.

Det här kan ju vara en springpojke som Sylvester har duperat.

Varför skulle Sylvester förstöra värdesaker?

Han lever för värdesaker.

-Hej. -Hälsa.

Ja. Ja, jag sätter dig på högtalare. Ja, vänta.

-Hallå? -Ja, vi hör dig.

Alltså, det här stället är ju helt sinnessjukt.

Oj, vad tråkigt att höra. Du, vi sitter i ett möte här.

Johanna, chefen här, hon säljer knark.

Det var en äldre man, en patient, som berättade det.

Hon ger honom morfin mot betalning.

Vad har det med mordet som vi utreder att göra?

Nej, jag tänker att det kan vara värt att kolla upp.

Stefan Grosz, han är...

Jag stoppar dig där lite. Var Stefan Grosz-

-i ett garage i Nacka för en halvtimme sen?

Va? Nej.

Okej. Tack för den här väldigt matnyttiga informationen-

-men nu tycker jag du ska vila, kanske läsa en god bok. Hej.

Vi kan ju inte hålla på med såna här idiotiska stickspår.

Det sa Hans Holmér med.

Ska jag inte kolla upp de här namnen då?

Nej. Herregud, så långsökt.

Vi har bevis så det räcker till ett indiciemål.

Men jag kan ju inte åtala Sylvester-

-för att han har suttit och druckit sherry på brottsoffrets rum.

Inbrotten ska jag åtala honom för, men det kan vänta.

Vänta? Du vet att det bara är en tidsfråga-

-innan det där sjöodjuret glider oss ur händerna, igen.

Vi kanske tittar efter fel sak.

Tänk om det inte är konsten som är central.

Utan nånting som är mer värt än tavlorna för gärningsmannen.

-Var de sönderskurna, sa du? -Ja.

Var hänger den här?

Där är han. I original.

Håll.

Nej, vi vänder.

Jaha...

Har du en kniv?

Tack.

Är alla tavlorna sålda på samma galleri?

Ja. Galleri G, Vävaregatan.

Hej. Kommer från Nackapolisen. Det här är Nora Linde, åklagare.

-Hej. -Vad kan jag hjälpa er med?

Vi skulle vilja prata med ägaren av galleriet.

Ja, det är jag. Har det hänt nåt?

Ja, jag skulle vilja visa dig lite saker.

Okej. Ja.

-Känner du igen de här? -Få se.

Det här är relativt okända konstverk av etablerade konstnärer.

Vi har kollat upp dem och de har sålts här i ert galleri-

-eller i några av era filialer i London, Paris, Warszawa.

Ja, det kanske stämmer. Det är svårt att minnas allt.

Och det här var ju på min pappas tid.

Det här är Madeleine Kowalewski.

Hon är den som har försett ert galleri med förfalskade tavlor.

Stämmer inte det?

Madeleine hittades mördad för några dagar sen.

Vad vet du om det? Vet du vem som mördade henne?

Har du alibi för tisdag natt?

-Nej, men jag... -Då får du följa med till stationen.

Varför då?

För att du är misstänkt för mordet på Madeleine Kowalewski.

-Det var inte jag. -Vem var det då?

(ON-SCREEN TEXT)

Heter din pappa Stefan Grosz?

Stefan?

Hej, du har kommit till Alexander. Skicka gärna ett sms.

Hej, det är jag. Jag tror att den där Stefan kan vara beväpnad.

Ring när du hör det här. Jag är på väg till dig nu. Puss, hej.

Vi måste dra.

-Skeviks rehabcenter. -Hej, jag heter Nora Linde.

Jag söker Alexander Forsman. Han svarar inte när jag ringer.

Han kanske är på rehab, men jag måste få tag på honom.

Jag har inte sett till honom. Men vi ska hälsa att du har ringt.

Vad fan gör du här?

Nej, min dotter svarar inte när jag ringer.

Det är nåt fel, jag vet det. Jag vet det.

Minns du när du frågade mig om jag kände henne och jag svarade nej?

-Vem då? -Madeleine.

Nej, det kan jag ärligt säga att det gjorde jag inte.

Hon skiftade alltid väsen. Dök upp i olika skepnader.

Än var hon nån fattig emigrant, än var hon femme fatale-

-eller nån jävla hippie. Hon älskade att lura folk.

Bästa hon visste. Skapade olika fantasier.

Mycket, mycket, mycket skicklig manipulatör.

Och så försvann hon. Jag trodde det var för gott.

Och sen... Jag är så jävla dum.

När vi återsågs här så låtsades vi inte om vårt gemensamma förflutna.

Men så bjöd hon in mig på rummet.

Och berättade att hon hade tröttnat på sitt tråkiga liv.

Och så kontaktade hon Sylvester.

Det var Stefan som tjänade de stora pengarna, inte jag.

Jag fick bara en bråkdel.

Men jag har kvar en del osålda tavlor.

I ett förråd.

Här är nyckeln.

Jag kommer att tvinga hans dotter att hjälpa mig.

Hon sköter galleriet nu. Annars avslöjar jag allt.

Alla förfalskningar. Det skulle ruinera dem.

Skandalisera dem i konstvärlden.

Du har åldrats lika utsökt som en flaska Cheval Blanc från -85.

Min dotter kallar henne för narcissist. Borderline.

Jag vet inte. Jag vet bara att...

...hon var helt, helt jävla vriden!

Gör inte så här, Madeleine. Va? Vi har väl alltid kommit överens?

Jag ska gottgöra dig. Jag ska gottgöra dig rikligt.

Det är för sent, Stefan. För sent.

Och så berättade hon att hon gömt bevis mot mig-

-bakom en av hennes förfalskade tavlor, och jag...

Ibland hamnar man i situationer där man...får panik.

Det är helt mänskligt. Det kan hända alla.

Och jag förstår. Jag förstår att du var rädd att hon skulle rasera-

-nåt du har lagt ett helt liv på att bygga upp.

Det kändes som att hon tog livet ifrån mig.

Men det finns hjälp.

Det finns skickliga advokater som kan hjälpa dig.

Vad tycker kommissarien ska hända nu?

Vad är det som har hänt?

Hallå.

(ON-SCREEN TEXT)

-Pär! -Oj!

-Sylvester har stuckit. Igen. -Jaha. Vad hade ni trott?

-Borde inte du vara på sjukhuset? -Nej, det är lugnt. Behövs inte.

Du behöver inte vara så tuff.

Men jag behöver inte bli daltad med.

Tycker du inte om kärlek och omtanke?

Folk kallar mig "Valpen". Det är väl ganska naturligt-

-att man försöker visa att man inte är en jävla unge?

Du är ingen unge. Okej? Du är en man.

Ut i varenda liten söm på de här slarviga, grabbiga kläderna.

Du är min man.

-Jag kan ta den där. -Nej, det går bra. Jag tar den.

Det var bara Stefan som jag...hjälpte.

Han hade lovat mig en tavla, så...

Är du intresserad av konst?

Nej. Jag såg det väl mest som en chans att få en guldkant.

Kunna köpa en elcykel.

Hur är det med nacken?

Den känns bättre nu.

Kanske bara för att jag vet att jag inte ska vara här längre.

Och för att en fantastisk kvinna väntar på mig.

Det där förstår inte jag.

Vadå, kärleken?

Nej, norskan.

Ja, det är Nora Linde.

Vad pysslas det med en sån här osedvanligt vacker sommarkväll?

Var vi inte överens om att du skulle överlämna dig själv till polisen?

Det gjorde jag.

Jag sa emellertid aldrig att jag ämnade förbli överlämnad.

Hårklyverier. Vi lagar mat.

Ah, du har sällskap. Då ska jag inte bli långrandig.

-Vad bjuds det? -Lamm och en stark sås.

Jag har aldrig förstått den där vurmen för stark mat.

Det är som om folk inte förstår att hettan-

-är människans desperata försök att dölja-

-den bristande kvaliteten på råvarorna.

Precis samma sak som den saltade kanten på en margarita.

Sa inte du precis att du inte skulle bli långrandig?

Aj, den sved.

Jag ville bara uttrycka min stora tacksamhet-

-för att du skipade rättvisa åt min älskade Madeleine.

Är det norrmannen du lagar mat åt?

Ja. Hur så?

Är han inte lite...enkel för dig, fröken Linde?

Enkel?

Tills nästa gång. Jag hoppas att det inte dröjer för länge.

Din jävel!

Har det hänt nåt?

Nej. Det var bara en gammal vän...väninna som ringde.

Jag pratade med Anna förresten.

Hon var sugen på att komma ut i helgen.

Har vi nåt planerat? Jag har inte skrivit upp nåt i...

Ja, jag kommer snart. Jag ska bara avsluta ett ärende här först.

Puss, puss.

(ON-SCREEN TEXT)

-Är det knark? -Mm.

Jag fick det när jag gjorde illa armen. Fast jag vågade aldrig ta-

-så jag självmedicinerade med rosé i stället.

Ja, de där får man vara försiktig med.

Text: Pablo Diaz Bernal Iyuno