Original subtitles

- Är du säker på det här, Kiki? - Har jag någonsin haft fel?

Nämn en gång. Jag ljuger inte för dig, Nick.

- Och det var definitivt honom du såg? - Ja, det är han. Han är där ofta.

- Ta en titt till. - Det är definitivt han.

- Det sägs att Diaz jobbar för Vålnaden. - Jag har hört det ryktet.

Vi har något.

Det är Diaz. Kom ihåg: Vi tar Diaz och tar oss ut.

- Tjejerna, då? - Vi försöker befria dem.

Här, Kiki. Var försiktig.

Ursäkta mig, grabbar.

Kör.

- Den här mannen kom just. - Jag minns inte.

Han kom in med tre andra män och tre tjejer.

Jag måste ha missat honom.

Du såg honom, vart tog han vägen?

Fjärde våningen, östra flygeln.

Kör!

Kör.

Cesar. Cesar.

Svara, Cesar. Cesar.

Högkvarteret, det här är VCU-1. Vi har en 10-45B, kom.

Ingen signal. Någon använder störsändare.

Någon har satt dit oss. De väntade oss.

Läget, små subbor? Letar ni efter mig?

Jag står ju här.

Blixtgranat!

Reyes, följ mig!

- Skadad? - Nej, är du?

Jag har slut på ammunition.

Inspektören. Jag är träffad.

Inspektören, jag förblöder.

Nej, du klarar dig.

Håll ut, Reyes. Förstärkning är på väg.

Kom igen, du klarar det här.

Kom igen.

Gå. Kom igen.

Nick? Nick.

Älskling. Hej.

Läkarna säger att du hade tur. Kulan snuddade bara vid huvudet.

Det var värre med axlarna. Du behöver sjukgymnastik.

Men det ordnar sig. Du blir bra.

- Hej, Sofia. - Hej.

- Jag borde inte vara vid liv. - Säg inte så.

Hon har rätt. Fokusera på de riktiga skurkarna. De som gjorde det här.

Det var inte ditt fel.

Kommissarie Kalalo, kan vi talas vid?

- Intendent Minter. - Jag var just på brottsplatsen.

Inser du vilken PR-mardröm det är? Vad fan hände?

Det är ett blodbad. Nästan en hel insatsstyrka blev utslagen.

Intendenten, vi är våldsroteln. Vi hanterar de allra värsta.

- Lustigt att han klarade sig. - Peyton är ett utmärkt befäl.

Var ett befäl. Han är slut. Han ledde dem rakt in i ett bakhåll.

Hans dumdristighet orsakade det här.

- Ni söker bara efter en syndabock. - Passa dig. Någon misskötte sitt jobb.

Jag säger att det var han. Fortsätter du, så får du också skulden.

Va? Ursäkta, sir, men var det ett hot? Hotar ni mig?

- Backa, kommissarien! Backa! - Hotar ni mig?

Intendenten. Intendenten, skulden är min.

Bara min.

TVÅ ÅR SENARE

Vi borde nog lämna stolarna nån gång.

- Varför skulle vi göra det? - Jag vet inte. Motionera eller något.

Jag är här för att slappa. Dessutom är det långt att gå till baren.

Jag gillar hur du tänker.

Vill du ha en till?

Ja, tack.

- En till vad? - Sluta...

Dorn.

Hämta hjälp!

Nej!

Nej! Vad...

Det är okej.

- Jag älskar dig. - Jag älskar dig! Du klarar dig.

Nej! Matt! Nej! Matt!

MANILLAPOLISENS HÖGKVARTER

Hej. Kommissarie Efren Kalalo.

Jag beklagar verkligen sorgen.

Jag har varit här i timtal. Jag har berättat för alla exakt vad jag såg.

Jag har läst ert vittnesmål. Det måste ha varit en hemsk upplevelse.

Vi har fått bekräftat att er make jobbade för FBI, som ni har berättat.

Så ni tror på mitt vittnesmål?

Var er make inblandad med förövarna på något sätt?

- Vad menar ni? - Utöver er make har vi tre döda.

Alla var oskyldiga. Vi har många gäng här och när de krigar...

Det var inget gängkrig. Jag har beskrivit de inblandade jag såg.

Jag förstår-

- men vi har fått motstridiga uppgifter om de inblandades utseende.

Jag tror att den här mannen bestämde.

- Imponerande. - Känner ni igen honom?

Jag är inte säker.

Kan ni vänta här?

Det här är assistent Jovelyn Sabio från våldsroteln.

Hej, fru Wells. Beklagar sorgen.

Hon för er till en säker plats.

- Kan vi åka via mitt hotell? - Tyvärr, det är för farligt.

- Vad är det? - Ursäkta.

Jag trodde att vi var skuggade. Vi är i säkerhet nu.

Det är ingen fara. Det är okej.

Det är okej.

- Känner ni dem? - Nej.

Men de känner till er. Därför kan ni inte återvända till hotellet.

Ni gjorde bra ifrån er.

- Okej, visa mig. - Vad är fel?

Det måste vara batterierna. Nu, så.

- Det är min fru. - Titta vidare, herr Camato.

- Vem är krypet med Vivian? - Derick Buckles, en bilförsäljare.

- Men det kvittar. - Fortsätt att titta, herr Camato.

Har hon två älskare? Slampa.

Titta vidare, herr Camato.

- Tre älskare? - Kunder. Hon är proffs, herr Camato.

- Prostituerad? - Lyxprostituerad, hon kysser dem.

Jag skulle inte ha gift mig med en så ung kvinna.

Ni vill nog inte se mer.

Ni vill inte se det här, det krossar ert hjärta.

- Inte nu igen. - Oj.

Ursäkta.

Övervakningsbilderna. Beklagar att ni fick veta på det här sättet.

- Det var vad jag betalade er för. - Domo arigato, herr Camato.

- Vad var det där, Charlie? - Jag glömde att kameran var på.

Glömde du att vi inte ligger med kunderna också?

Tekniskt sett är hon ingen kund.

Jag har ju ingen snygg flickvän.

Vill du se det igen?

- Hej, Jovelyn. Hur är läget? - Bra, Nick. Det här är Sheryl Wells.

Charlie Benz, privatdetektiv.

- Vad gör vi här? - Kalalo tror att de kan hjälpa er.

- Vilka är de? - Nick var inspektör i insatsstyrkan.

Charlie Benz har varit polis i Los Angeles.

Herr Peyton, varför är ni inte kvar i insatsstyrkan?

Ett tillslag gick snett, vi blev lurade och jag fick ta smällen.

- Varför är ni inte kvar vid polisen? - Det är komplicerat.

- Han låg med intendentens fru. - Jag hade ett problem förr.

- Han är sexmissbrukare. - Jag går på möten nu.

De är faktiskt väldigt bra på sitt jobb. Tro mig, de kan hjälpa er.

Hjälpa henne med vad?

Som FBI-agent jobbade min make med Interpol.

Jag antar att han kände igen honom från ett av sina tidigare fall.

Han kallas för "Vålnaden".

Polisens tecknare gjorde en skiss för två år sedan. Jag har mött honom förr.

- Tror du att du kan hitta honom? - Om han är tillbaka i området.

Ni måste vara snabba. Han flyttar runt sitt högkvarter jämt.

Vålnaden? Den kallblodiga människo-och drogsmugglaren?

De som ser honom dör. Det är därför han kallas Vålnaden. Ska vi ta honom?

Jovelyn sa just att han är global. Han är säkert inte ens på Filippinerna.

Du förlorade hela styrkan och dog nästan. Nu ska han ha en privat armé.

- Okej. - Varför tar inte polisen hand om det?

Kalalo tror att vissa poliser är köpta av Vålnaden.

Därför blev Nick lurad när han gav sig på Carlo Diaz.

Fru Wells, jag känner med er. Det gör jag verkligen.

Vi hanterar bedrägerier, otrogna partners och datingbedrägerier.

- Ni får 50000 dollar om ni tar honom. - Vi kan leta efter honom.

- 50000 till om ni för honom till mig. - Han kan inte gömma sig för alltid.

- Vet någon hans riktiga namn? - Nej.

- Härligt. Jag kan jobba med det. - Vi bör föra er i säkerhet.

Jag tar hem er till mig. Det här ska skötas i hemlighet.

Ring kommissarien på mobilen när ni har hittat Vålnaden.

Och Nick, glöm inte att du fortfarande har vänner.

- Var börjar vi? - Vi kollar varenda källa vi har.

- Vi får dem att prata. - Hur då? Ska du bli Godzilla?

När du tar fallen personligt så får någon stryk.

- Inte varje gång. - Oftast.

- Ibland. - Nästan varje gång.

- Blev du aldrig engagerad i dina fall? - Hos polisen?

Jag skötte jobbet och tog det inte personligt.

Det ska vi göra nu med. Vi är privatdeckare, inte terminators.

- Vill du hoppa av, så... - Jag vill inte hoppa av.

Vi är partners.

- Och du vill ha din del av pengarna. - Det med.

- Min vän, vi letar efter den här killen. - Jag har inte sett honom.

- Är du säker? - Ja, jag är säker.

- Vi kommer ingenstans, alla tiger. - De kanske inte vågar.

De är nog rädda för den ryska Hulken.

- Vi borde ha gjort på mitt sätt. - Då hade vi hamnat i fängelse.

- Jag vet vad det här betyder för dig. - Nej. Den jäveln dödade mitt team.

Jag måste hämnas.

Vi tar honom, partner. Något dyker upp.

- Förlåt. - Det är lugnt.

Hej, Nick och Charlie.

Hej.

- Hej, Zoya. Hur är det med familjen? - Affärerna går bra. Många leveranser.

Du cyklar ju över hela stan. Har du sett honom?

- Nej. Vem är han? - En hemsk typ.

- Jag håller utkik. Be Kiki om hjälp. - Hon ligger på avgiftning.

Nej, det gör hon inte. Jag såg henne på Club Dread igår kväll.

Jag såg henne med den där Datu utanför Tiki Lounge.

Det var första stället vi kollade på.

Jag sa ju att vi skulle ha gjort på mitt sätt.

- Måste du alltid ha sista ordet? - Absolut.

Vad vill du ha? Jag vet ingenting om den där killen.

Var hittar jag Datu?

Vem är Datu?

- Sluta ljuga! - Jag vet ingenting om någon Datu!

- Var är Datu? - Jag vet inte!

Jag pratar inte wookie, Chewbacca.

- Prata. - Jag vet verkligen inte.

Övervåningen.

Övervåningen.

Tack.

- Det är Nikolai Peyton. - Nä, lägg av.

Släpp in honom.

- Vänta, snuten. - Lugn.

Jaha, ja. Titta på dig. Vad gör du här? Du är inte snut längre.

Det är sant. Jag saknade dig så mycket att jag ville titta förbi.

- Vad vill du, Peyton? - För det första, var är Kiki?

- Hon suger kuk någonstans. - Jag förstår.

Du är väl fortfarande sur för att du inte kan få Kiki?

Jag vet inte vad du snackar om.

Jag har smällt på Kiki som en smällare.

Annabelle, du ska nog gå.

Din lilla pojkvän kommer att bli sänkt. Nu.

Någon måste täppa till truten på dig.

Döda honom!

Datu!

Som sagt var, två frågor.

För det första: Var är Kiki?

Kolla på Lacene's på Bagain Street.

För det andra: Vem är han?

- Jag vet inte! Jag känner inte honom! - Titta igen.

Jag har ju sagt att jag inte känner honom! Jag svär!

Låt Kiki vara.

Hej då.

- Jag trodde att du låg på avgiftning. - Det sög. Jag var tvungen att sticka.

- Och du har flyttat ut ur lägenheten. - Hyresvärden ville ha tjänster igen.

- Vem är det? - Vålnaden.

- På allvar? - Ja.

Jag har aldrig sett hans ansikte förut. Men jag har hört mycket om honom.

Han orsakar folk smärta. Jag och Charlie jobbar för en kvinna.

Han dödade hennes make kallblodigt rakt framför henne.

Hallå. Hej.

Hej, jag heter Sofia. Och du är...

- Det är Kiki, vår informatör. - Häftigt.

Jaså, det här är flickvännen.

- Jag antar det. Vill du ha kinamat? - Ja, kinamat är ju gott.

Vi möttes i New York. Jag var snut och hon journalist.

När jag blev förflyttad till Filippinerna fick jag inte resa ensam.

Jag följde med, fick jobb på våldsroteln och resten är historia.

Vad ska man säga? Vilken fin kärlekshistoria.

Jag kom bara förbi för att påminna om vår dejt på fredag.

Teatern. Våga inte glömma det.

- Okej? - Det ska jag inte.

- Hej då, Kiki. Hälsa Charlie. - Det ska jag. Tack.

Jag har med mig kinamat.

Sofia var här. Hon hälsar.

Det var en sak. Det är nog oviktigt, men jag jobbade i Reeses bar igår.

Schysta gogo-tjejer där. Har jag hört.

Det var en kille där, en stor kille. Han hade långt, blont hår.

- Långt, blont hår? - Ja, och han hette Dorn.

Han gillar tjejerna där. Han är inte där ofta, men igår var han där.

Sist jag såg honom var för två år sen, när du försökte sänka Carlo Diaz.

- När såg du honom igår? - Omkring happy hour.

Bra val av tid. 50 procent rabatt på aptitretarna.

Okej, du kan sova här inatt. Du kan ta soffan där borta.

Och Kiki, ta de här.

Imorgon får du förtjäna dem. Städa här, svara i telefon.

- Vi borde använda sekreterarbordet. - Har vi ett sekreterarbord?

- Du verkar ha planerat hela min dag. - Vänj dig vid det. Bossig.

Bossig.

Hej.

Hur går det med mötena? Stödgruppen för sexmissbrukare.

Jaha. Bra. Okej, antar jag.

Det är svårt att styra över beroendet när så många möjliggör det.

- Möjliggör? - Söta filippinska tjejer. De är så söta.

Med tanke på vad jag kämpar emot är min självkontroll imponerande.

- Du är min hjälte, Charlie. - Jag vet. Kolla, det är han.

- Ta det lugnt, han ska ju snacka. - Lugn.

- Hej, Charlie. - Tjena, Anton. Det här är Peyton.

Hej, Charlie.

- Kul att ses igen, Charlie. - Möjliggör de ditt missbruk?

- Du har inte ringt mig. - Jag ska. Vi har ett stort fall.

- Vill du pippa? - Det är min kollega, Peyton.

- Peyton? - Fröken Divina.

Vi letar efter någon. Han är stor som han. Blont hår.

Dorn? Jag vill inte ha några problem, Charlie.

När har jag någonsin gett dig problem?

Det var bara en gång. Snälla?

Snälla?

Tack.

Hur vill du göra? Det funkar.

- Rör dig inte! - Damerna. Ut nu.

- Vem fan är du? - Minns du inte? Du försökte döda mig.

- Om det var sant, så hade du varit död. - Men det är jag inte.

Palace Hotel, taket, för två år sedan. Du verkar ha haft tur.

- Okej, du följer med oss nu. - Varför?

- Vi behöver snacka. - Är ni snutar, eller?

Nej.

Fick ni kicken, alltså?

Vet ni vad? Jag sticker nu. Om ni är smarta, och det är ett stort om-

- så glömmer ni att vi någonsin träffats.

Jag vet ni vill prata om. Inte en chans. Skjut mig eller flytta dig, för fan.

Nick.

Eller så blir det handgemäng och du får försöka få mig att snacka.

Du har nog inte tillräckligt med stake.

- Nick, vad gör du? - Lägg undan vapnet, Charlie.

Charlie, vad händer?

Du är skyldig mig pengar! Jag fick bara 20!

Charlie! Inga problem, sa du! Vad händer här?

- Letar ni efter någon? - Två jättestora killar.

Är ni polis? Jagar ni skurkar?

- Hemska skurkar. Vart tog de vägen? - De sprang genom portalen.

Jag kan visa en bättre väg. Ta den. Ursäkta!

Flytta på er!

Jag heter Larissa. Jag är utbytesstudent. Jag är löpare.

Är det ett viktigt fall? Jag funderar på att bli olympier.

- Titta! Det är han! - Tack!

Kom igen!

- Jag hade honom. - Det vet jag, kompis.

Oj, ni spöade honom verkligen.

Men du får träna lite och få lite mer muskelmassa.

- Jag måste fota det här. - Nej, vi jobbar under täckmantel.

Jaha, vad häftigt.

Tack, men du borde gå.

Och lycka till i OS. Jag håller utkik efter dig.

- OS? - Vadå?

Så du gillar gogo-tjejer?

- Du blir snart av med kulorna. - Du ska svara på våra frågor.

Tro mig, jag har sett honom göra det.

Herrejävlar.

- Är han död? - Nej, bara utslagen.

Han var jobbig när vi band honom.

Är det så konstigt?

Nu när jag har sett det, är jag medskyldig då? Till vad?

- Kidnappning, skottlossning bland folk. - En massa förstörelse av egendom.

Ni hanterar väl bara otrogna makar, dejtingbedrägerier och så?

- Är det som när du var snut? - Värre. Dorn måste ligga i bakluckan.

Om någon letar efter honom eller oss, var artig och proffsig.

Och ljug. Säg att vi utreder otrohet.

- Och om snuten kommer? - Tig. De kan jobba för Aldric Cole.

- Vem är det? - Vålnaden, enligt Dorn.

- Så jag jobbar för er nu? - Det är planen, om du vill.

- Okej, men jag vill ha påökt. - Jag har inte erbjudit dig lön än.

- När du gör det, så är den för låg. - Du anställde henne. Vi måste sticka.

- Ja. Påökt? - Påökt.

- Ge mig en minut. - Hon är en bra kvinna.

Jag känner dig. Något stort är på gång. Snälla, berätta.

- Det är ingenting, har jag sagt. - Jag älskar dig, håll mig inte utanför.

Jag måste göra något. Delvis jobb, delvis personligt.

Hur farligt är det?

Våga inte missa teaterkvällen på fredag.

Det ska jag inte, jag lovar. Lugn.

- Tror du att Dorn var ärlig? - Han ville nog behålla kulorna.

Jag hoppas bara att jag kan läsa hans handstil.

Kommissarien.

Jag tror att jag har hittat Vålnaden och behöver hjälp.

- Var är ni? - Jag behöver mina vänner.

Peyton, säg inte att du fortfarande är privatdeckare.

Du överraskar mig, Ford. Att du inte ger order till lapplisor.

- Du känner "The Three Stooges". - Ja. Jag har sett deras filmer.

- Jag ser att du fortfarande får stryk. - Och du hackar på mig, Haines.

- Det var längesen, Peyton. - För länge, min vän.

Är han en manlig modell eller en danslärare?

Det här är min vän Charlie.

- Haines, Ford, Dillon och Victor. - Trevligt att träffas.

- En ryss till, va? - Ja, det finns fler än en.

- Jag pratar om att tala ryska. - Jag är tvåspråkig.

Vet du vad någon som bara talar ett språk kallas? En amerikan.

Kom igen nu.

- De jävlas bara. Vi gör det jämt. - Vi jobbade ihop med Nick förr.

Jag jobbar med honom nu.

Vi får det överstökat. Vi vet att befälsjävlarna satte dit dig, Nick.

Alla vet att det var skitsnack.

- Nog nu. Nu spöar vi dem. - Ni är välutrustade.

- Vi gjorde så gott vi kunde. - Jag har en del som smäller.

Inte illa.

Jag kan skjuta av kulorna på en mygga med den här.

Inte läskigt alls.

Det här måste ni se.

Dorn talade sanning, de förbereder en förflyttning.

Det låter vettigt. Han är alltid i rörelse.

- Kan vi få syn på honom? - Kolla in tältet.

Det är Aldric Cole.

Den jäveln.

Vet du vad, Charlie? Jag skiter i pengarna.

Gör du det, så vet han exakt var vi är. Vi kan fortfarande ta honom.

Vi kan slå ut utkikarna, i alla fall. Då kan de inte säga varifrån vi kommer.

De 50-kalibriga, då?

- Vem springer snabbast? - Jag.

- Kan du ta dig till ett av dem? - Ena, men jag behöver understöd.

- Hjälper en avledningsmanöver? - Ja, verkligen.

- Ser du markskyttarna? - De kan bli problem. De gömmer sig.

- Jag vet inte hur många de är. - Man kan snubbla över dem.

Ring kommissarien. Be honom att skicka förstärkning.

Så fort vi gör det kan han bli varnad och sticka.

Ska vi ta honom, så måste vi göra det ensamma. Det är upp till dig.

Vi kör.

Jag tar mig ner och slår ut fordonet. Det blir din avledning.

- Victor, var har du bäst skottvinkel? - Där.

Charlie, Ford och jag tar den här sidan för att ta oss till tältet och ta Cole.

Victor, ge oss 10 minuter innan vi tar oss dit, sedan slår du ut utkikarna.

Haines, tar dig till ett 50-kalibrigt. Vi behöver eldkraften.

En fråga. Om vi tar rövhålet Cole, vad gör vi med honom?

- För honom levande till fru Wells. - Varför då?

Vi frågade inte.

Jag hittar inte Dorn.

Stick!

Ner!

Spring!

Batman och Robin kommer för att rädda dagen.

Tja, jag önskar att jag kunde erbjuda er en cigarr, men -

- jag är inte sån.

- Du följer med oss. - Helst inte.

Ni förstörde mitt labb och dödade alla mina män.

- Jag kanske kämpade och kom undan? - Inte den här gången.

Jag har internationella, högt uppsatta vänner som blir arga om jag grips.

Vi tänker inte gripa dig. Som sagt, du följer med oss.

- Hur är det med benet? - Det är okej, tack.

Bra jobbat.

Cole. Ta en ordentlig titt.

Kom igen, titta.

Vi borde äta middag ihop, ta med oss tjejer istället för vapen.

Tack för allt, Victor. Ring mig när du är i Manila.

- Hur är det med dig? - Kallt.

Det är så kallt i Ryssland att jag isfiskar i badkaret med min björn.

Då sticker vi. Kom igen. Jag kommer strax.

Hej då.

- Ring nästa gång du vill slå ut skurkar. - Jag lovar. Tack för allt.

- Ring när du vill hålla någon i handen. - Jag har dig på snabbnummer.

- Jag kommer strax. - Hej. Du gjorde bra ifrån dig där ute.

Jag undrar om du skulle vilja gå ut med mig någon gång.

Det kan jag väl.

Men om du är otrogen mot mig, så dödar jag dig.

Ring mig.

Om du tröttnar på våldsroteln, så kan du bli privatdeckare med oss.

Skojar du? Det är för trist.

Kommissarien har en läkare som tar hand om Victor utan frågor.

Vad tänker du göra med Cole?

Jag vet inte. Det är upp till fru Wells.

Han hamnar inte i fängelse.

Hör av dig till oss om du behöver en städare.

- Det ska jag. Tack. - Hej då.

Det hade aldrig funkat mellan henne och mig.

Hon är här.

Tack, skicka in dem. Kiki, du kan gå hem. Vi ses imorgon.

- Men jag trodde... - Lås dörren på vägen ut. Gör det.

Det här är Aldric Cole, Vålnaden, och Dorn, hans viking.

- Vi minglar inte. Kan vi gå vidare? - Håll käften.

Ni mördade min make Matthew. Han hade ingen chans mot de oddsen.

Matthew var en bra man. En bra make.

Och en utmärkt prickskytt.

Han lärde mig allt om vapen, hur man skjuter med dem.

Så rörande.

- Är du färdig? - Nej.

Är jag gripen?

Nej.

Jag behöver en bil till flygplatsen, jag fraktar hem min makes kropp.

Okej, fru Wells.

- Ni har pengarna imorgon, duger det? - Ja.

Herr Peyton, herr Benz. Tack.

- Hälsa att vi behöver städare. - Ja.

Vad gör vi nu?

Sätter oss och väntar på städarna.

Jag tog de här av Cole när jag bojade honom. Han behöver dem inte nu.

Det är sant.

Inte illa.

Vi borde åka till Kuba.

Ja, det borde vi.

Översättning: Emil P.W.S Holmgren Ordiovision