All language subtitles for A.Sisters.Grudge.Swedish-WWW.MY-SUBS.CO

Inspirerat av verkliga händelser

- Alldeles för tidigt för musikaler.
- Men vi har frukost värdig en prinsessa.

- Det luktar så gott!
- Har du hunnit prata med Gavin än?

Om genrepet på restaurangen?
Han tyckte det var en jättebra idé.

Utmärkt! Nu kan jag
börja jobba med menyn.

Snälla, gör en enkel meny. Du och mamma
ska själva kunna njuta av middagen.

Självklart.
Det finns ingen plats jag hellre sitter-

-än vid Gavins föräldrar
som diskuterar skatteproblem med mig.

De må vara revisorer,
men de är trevliga.

Vi måste gå igenom månadsplaneringen
innan du och Gavin bestämmer meny.

Du skulle väl sköta affärssidan och jag
skulle agera till hälften pensionerad?

När du börjar med det slutar jag att be
om dina åsikter. Du behöver en hobby.

God morgon, sexig.

Har jag sagt hur mycket jag älskar
att ha dig här när jag vaknar?

- Det är bara fram till bröllopet.
- Ni är så gammeldags.

- Glöm inte intervjun i eftermiddag.
- Med Wine Country Magazine?

En artikel om de bästa restaurangerna
i delstaten, inget märkvärdigt.

- Se till att min bästa sida syns.
- Jag ska säga till fotografen.

Jag lovar att inte glömma.

Bäst att jag sticker. Jag ska förbi
marknaden på vägen till restaurangen.

Skulle inte mamma följa med?
Hon borde ha varit tillbaka nu.

Jag märkte inte
att hon inte var tillbaka än.

När du börjar prata om böckerna
flyger tiden iväg.

Jag ringer och kollar att allt är okej.

Jag slår vad om att Joann stoppade
henne för en liten pratstund.

- Inget svar.
- Det är säkert hon.

Hallå?

- Ja, det är Jim Peterson.
- Vem är det?

Det verkar ha varit en smitningsolycka.
Vår polis är ute och söker vittnen.

- Jag förstod att nåt var fel.
- Brukade hon jogga varje morgon?

Ja, hon älskar att springa.
Hon tränade inför maraton varje dag.

Älskade att springa.

- Samma tid? Samma runda?
- Ja.

- Varför undrar du?
- Det är bara rutinfrågor.

- Du tror väl inte...?
- Vi har öppnat en telefonlinje för tips.

Jag lovar att följa upp
vartenda tips vi får.

När får jag se henne?

Lindsey!

- Jag fattar det inte. Hur mår du?
- Det känns inte verkligt.

- Varför dröjde du så länge?
- Min bil blev stulen i morse.

- Jag är inspektör Gomez. Vem är du?
- Jag är Gavin.

Jag är Lindseys fästman
och jag jobbar med Jim.

- Köksmästare på Le Lapin?
- Ja.

- Finns det nåt jag kan göra?
- Tack, Gav.

Annie såg dig alltid som sin son.

Det är nog allt jag behöver nu.
Jag ringer om jag har fler frågor.

Du nämnde att din bil blev stulen.
Har du anmält det?

- Nej, inte än.
- Jag kan skriva ner dina uppgifter.

Det passar nog inte riktigt nu.

Självklart. Jag beklagar.

- Jag hittar ut själv.
- Vänta.

- Kan du ringa om ni får reda på nåt?
- Jag lovar.

Livet som vi får är kort.

Men minnet av ett liv som levts
till fullo finns för evigt.

Våra kära Annie
må ha lämnat oss alldeles för tidigt-

-men minnet av henne
lever kvar i varenda en av oss.

Hennes ofrånkomliga glädje
som berörde alla hon träffade.

Det är beviset på
att hon levde livet fullt ut.

Ursäkta mig.

Förlåt, ursäkta mig.

Jag ska bara...
Ursäkta, jag måste gå!

Förlåt, det var inte meningen
att skrämma dig.

- Jag orkade inte höra allt viskande.
- Vill du ha lite mer tid för dig själv?

Tack, det vore väldigt skönt.
Jag måste bara...

- Är det nån du känner?
- Nej, det gör jag inte.

Det är väl nån nyfiken lokalbo
eller ett av min pappas fans.

En sån här dag?

Han är stans motsvarighet
till kändiskock.

- Då ska jag nog kunna hantera henne.
- Nej, jag löser det.

- Lindsey, jag beklagar verkligen.
- Tack.

Din mamma var en fantastisk...

Lindsey!

- Fråga honom!
- Det är inte vad du tror.

På hennes begravning?
Herregud, var du otrogen?

Jag skulle aldrig vara din mor otrogen.
Ta det lugnt och lyssna nu, Lindsey.

- Vem är du?
- Jag är Sarah.

Det Jim försöker säga till dig är...

att jag är din syster.

Jim är min far.

Pappa?

Det har gått nästan 30 år,
men så fort jag såg henne...

Jag ville inte att du
skulle få reda på det så här.

Jag träffade henne för bara
tio minuter sen. Men det är sant.

Sarah är min dotter, och din syster.

Efter att ha väntat så länge
kändes ännu en dag som rena tortyren.

Jag ville se dig i verkligheten,
inte bara ett foto.

När jag såg dig kunde jag inte sticka
utan att säga nåt.

Du har inte försökt ta kontakt innan.

Franny, min mamma,
fick mig att lova att vänta.

Hon visste nog att det skulle
förstöra det ni hade här.

Men du kände till henne?

Franny och jag hade en överenskommelse.

Jag älskade henne inte.

Jag fattar inte att du har haft
två familjer hela den här tiden.

Det var inte så! Jag träffade aldrig
Franny efter att Sarah föddes.

Det var för smärtsamt för oss båda två.

Vi skulle gå skilda vägar, om jag...

- Om du vad?
- Om jag gifte mig med henne.

Göra henne till en ärbar kvinna.
Då skulle hon släppa mig.

Var du gift med hennes mamma?
Hur...

Hur var det med mamma?
Hur kunde du gifta dig med mamma...

Annie och jag var egentligen aldrig
lagligt gifta, Lindsey.

- Lindsey.
- Släpp mig.

Det är nog bäst om jag går till henne.

Jaha, du måste vara Gavin.

Din mor sparade de här
till ett speciellt tillfälle.

Mamma skulle nog tycka
att det här är ett speciellt tillfälle.

- Älskling...
- Sluta.

Lindsey, jag skulle kunna sitta här
och be om ursäkt tills jag dör.

Jag är verkligen ledsen för det här,
och ett helt gäng andra saker.

Hur kunde du överge någon
som väntade ditt barn?

Sanningen är att vi
hade gått på en handfull dejter-

-och en natt tillsammans
som jag ångrade nästan direkt.

För direkt efter träffade jag din mor.

Annie var allt det
jag hade drömt om i en kvinna.

Vi visste båda direkt
att vi var menade för varandra.

Några månader efter
dök Franny upp gravid.

När hon sa att hon tänkte föda barnet
kom vi tillsammans på en plan.

Jag gifte mig med Fran för att hon
skulle slippa skammen inför föräldrarna.

Jag skulle stötta dem ekonomiskt en tid
och i gengäld fick jag stanna med Annie.

Franny visste
att jag inte älskade henne.

Hon märkte att jag bröts ned
för varje dag jag inte var med Annie.

Och mamma gick med på att du
var gift med nån annan hela tiden?

Vi var unga, vi var förälskade.
Det verkade vara en fungerande plan.

Efter några år blev det bara
ett avlägset minne.

Din mamma ändrade
sitt efternamn till Peterson.

Ingen funderade ens på saken.

Man säger att man är man och hustru.
Ingen kräver att få se vigselbeviset.

Och sen kom du.

Våra liv fylldes
av skratt, glädje och lycka.

Din mamma och jag
hade 35 underbara år tillsammans.

Jag skulle inte byta bort en enda dag
för allt i världen.

Men Sarah växte upp utan sin pappa.

- Jag vet.
- Så vad tänker du göra åt saken?

Jag vet inte än.

Kom.

- Hon verkade faktiskt väldigt ledsen.
- Hon våldgästade mammas begravning!

Jag tycker verkligen
att hon fick bära hundhuvudet.

Hennes mamma dejtade aldrig nån annan
efter din far.

Hon var fast bestämd
att upprätthålla arrangemanget.

Hon lät som en väldigt ensam kvinna.

Lät?

Hon dog nyligen.

Hon gick igenom sin mammas saker
och fick reda på vem hennes pappa är.

Varför nu?
Varför under min mammas likvaka?

Hon behöver en familj.
Hon är alldeles ensam i världen.

- Det låter som du tycker synd om henne.
- Det gör jag.

Hon vill ha sin familj, och rent
tekniskt är du hennes halvsyster.

Älskling?

Älskling, hör på mig.

Du har förlorat Annie
och allt annat som har hänt.

Vill du skjuta på bröllopet
några månader?

Nej! Mamma hade velat
att vi började vårt liv tillsammans.

- Jag vet, men vad vill du ha?
- Dig.

Vi gör det här tillsammans,
i nöd och lust.

Vad gör du?

Åh nej, förlåt mig!
Jag försökte bara hjälpa till.

Det är ingen fara.
Det var inte meningen att skrämma dig.

- Jag kan ersätta den.
- Jag har aldrig gillat tallrikarna.

De var en bröllopspresent
från Annies mamma.

- Du borde inte städa.
- Jag behövde göra nåt med händerna.

Det är väl bäst att jag går.
Jag måste hitta ett motell i närheten.

Det är för sent för att köra hem ikväll.

Du får gärna stanna över, Sarah.

- Jag vill inte störa.
- Jag insisterar.

Du hittar aldrig ett ledigt hotellrum
så här sent.

Tack.

Dessutom får vi lite tid till
att lära känna varandra.

Kom så visar jag dig gästrummet.

Från hela landet!
Vänner, släkt - det var jätteroligt.

Sen hörs ett brak. Alla kommer
springande, och det är kaos!

Det fanns överallt! Vi plockade
rostbiff från taket i flera veckor.

Vad är det som är så roligt?

Jag berättade för Sarah om
ditt första möte med en tryckkokare.

- Du brukar väl inte baka?
- Det är Sarahs originalrecept.

Hon verkar ha ärvt bakgenen,
men den hoppade visst över dig.

Jag ville bara säga tack,
och be om ursäkt.

- Jag hanterade inte situationen bra.
- Du har inget att be om ursäkt för.

Vill du ha en tallrik?

Jag måste klä på mig.

Lindsey kan inte äta såna.
Hon är extremt allergisk mot kanel.

Jag önskar att jag hade vetat.
Då hade jag bakat nåt annat.

Det kunde inte du ha vetat.

Jag ska nog gå upp och titta till henne.
Jag är strax tillbaka.

- Lindsey?
- Jag måste till restaurangen. Jag...

Konditorn kommer med tårtprover,
och Gavin gör kanapéer...

Sluta, Lindsey!

Jag måste lösa det här med Sarah,
och med dig.

Men jag behöver din hjälp.

Jag vill bara att saker och ting
går tillbaka till normalt läge.

Det är inget som är normalt med det här.

Du känner ju henne inte ens!

Jag vet, men det är dags att jag
kompenserar för mina misstag.

Hur länge ska hon stanna?

Jag vet inte.

- Okej.
- Okej?

Ja, hon är din dotter och min syster.

Tack, älskling.

Om ni måste jobba så kan jag åka.
Det är nog bäst att jag åker hem.

Du kanske har ett jobb att åka hem till,
eller en hund?

- Pappa, nu är du påträngande.
- Nej, inte alls.

Jag jobbar inte just nu.
Det är neddragningar på sjukhuset.

Jag är mellan jobb.
Och ingen hund heller, bara jag.

Jag skulle verkligen tycka om
att du stannar ett tag. Om du vill.

- Är det okej med dig, Lindsey?
- Ja, inga problem.

- Det skulle jag tycka om.
- Fantastiskt!

- Då vill jag visa dig restaurangen.
- Det vore roligt.

Åk före, ni. Jag måste klä på mig.

Okej, vi ses där!

Herregud! Himmel!

- Bailey, du har överträffat dig själv!
- Vi måste höra vad bruden säger.

- Vad är det som pågår?
- Vi kunde inte låta bli.

Allt såg så gott ut. Men Bailey
tog med så det räcker åt alla.

- Jag hämtar Gavin innan det tar slut.
- Nej, nej, jag hämtar Gavin.

- Du sätter dig ned och börjar smaka.
- Okej.

Ursäkta mig.

- Var ska vi börja?
- Skippa trist vanilj och vanlig choklad.

Och gå direkt till huvudnumret.

- Det är morotskaka.
- Kanel. Den har kanel i sig.

Den var till brudgummen.
Det var därför den låg åt sidan.

- Ska jag hämta din pappa?
- Jag svalde inget, det är okej.

Förlåt, jag visste inte.

Jag hämtar vatten.

- De ser smaskiga ut.
- Tack.

Jim, innan vi går ut dit...

Jag hade hoppats
avsluta samtalet vi hade igår.

Det passar inte riktigt nu.

Jag har lagt ned själ och hjärta
i företaget och visat min lojalitet.

Gavin, du är den bäste sous-chefen
som jag har anställt.

Och se på dig nu, du är köksmästare.

Men delat ägandeskap i en restaurang
är ett stort åtagande.

Jag vet att jag sa
att det var en bra idé.

- Annie gillade aldrig idén.
- Har saker och ting förändrats?

Annie...

Hon ville behålla det inom familjen,
hennes familj.

Le Lapin betyder mer för mig
än du kan föreställa dig.

Nu måste jag tänka på Annies eftermäle.

- Dessutom har vi Sarah.
- Vad har hon med det att göra?

Jag måste ta hennes vilja i beaktande.

Du har alltid behandlat mig som familj
och jag gifter mig med Lindsey snart.

Jag vet. Jag behöver bara lite tid
att tänka igenom det här-

-och fundera på hur jag ska göra, men
jag kommer alltid att ta hand om dig.

- Varsågod.
- Tack.

Ni har alltså byggt företaget
från grunden?

Ja, mamma och pappa gjorde det.
Jag var iväg på college en tid...

men jag har också bidragit
med blod, svett och tårar.

Mamma ville alltid
att jag skulle jobba här.

Det är svårt att prata om nån man har
förlorat. Man glömmer att de är borta.

Det tar tid att tänka på det i dåtid.

Det känns som jag
har förlorat min bästa vän.

Det blir lättare, jag lovar.

Man vaknar, säger åt sig själv
att kliva upp ur sängen.

Tvätta ansiktet, gå till jobbet.

Sen gör man det nästa dag,
och nästa dag.

Smärtan man känner lämnar aldrig ditt
hjärta, men den blir lättare att bära.

- Jag hoppas att ni är hungriga.
- Hej igen.

- Hej. Jag hoppas att ni orkar.
- Vi ska testa maten till festen.

De ser nästan för goda ut för att äta.
De dödar dig åtminstone inte.

- Va? Vad menar hon?
- Jag råkade äta kakan med kanel.

Ingen fara. Jag svalde inget.

Okej, hugg in.

Jag antar att den hamnar på menyn.

Stilig och bra på att laga mat.
Hur kunde du ha sån tur?

Har ni börjat utan mig?

- De här är helt fantastiska.
- Jag har lärt honom allt.

- Det här stället är väldigt speciellt.
- Ja, det är det.

Du har inte sett köket än. Om du gillar
att baka ska jag visa var vi bakar.

Kom så visar jag dig.

- Ni två verkar komma överens.
- Jag försöker verkligen.

Mår du bra?

Nej... ja. Jag mår bra.

Det var bara nåt Jim sa.
Glöm det, vi tar det sen.

- Är du säker?
- Ja, oroa dig inte. Vi tar det sen.

Jag ska städa undan här.
Det var jättegott.

Jag visste inte vad du jobbade med
tills hon låg på vårdhem.

Hon sa alltid: 'Din pappa Jim...'

Jag visste faktiskt inte hur illa det
var, eller hur sjuk Franny var.

Vi kan väl komma överens om en sak?
Inget mer prat om det förflutna.

Jag vill inte tillbaka dit.
Jag fokuserar hellre på här och nu.

Överenskommet.

Sa Lindsey att du inte bakade?
Hur är det ens möjligt?

Jag hade aldrig tålamodet
att mäta upp alla ingredienser.

Du kan väl visa hur du gör din...

- Vad vann du James Beard-priset för?
- Gnocchi med äggula och köttbuljong.

Visa hur du gör det så visar jag
hur man gör citronkakor i världsklass.

Det låter som en bra plan.

Jag studerade till sjuksköterska
medan jag jobbade halvtid på sjukhuset.

Jag tycker om att ta hand om människor.
Jag fick sluta sista året p.g.a. mamma.

Hon behövde vård dygnet runt.

Det är mycket arbete för en person.
När hamnade hon på vårdhem?

Eller bodde hon hemma hos dig?

Nej, hon bodde på vårdhem mot slutet.

Funderar du på att avsluta dina studier?

Jag står liksom vid ett vägskäl nu.

Jag har funderat
på ett annat karriärsval.

- Utanför sjukvården?
- Min stora passion är att baka.

Jag har alltid drömt om att äga ett
konditori i nån liten pittoresk stad.

- Jag kanske provar på det ett tag.
- Du tar efter din far.

Om du vill prova några nya recept
står köket alltid till ditt förfogande.

Tack!

Vi borde ta några beslut här
för att bröllopet är snart.

- Red Velvet var min favorit.
- Men choklad är en klassiker.

Citron och smörkräm
blir troligtvis mitt val.

Jag gillar alltid en god citronkaka.

Ursäkta, det är till mig.
Jag måste sticka.

Det är min marskalk
som hämtar upp mig för en utekväll.

- Jag älskar dig.
- Jag älskar dig.

- Tack för middagen.
- Gör inget som jag inte skulle göra.

- Det var gott om jag får säga det själv.
- Det var utsökt. Tack.

- Jag städar undan.
- Nej, Lindsey och jag fixar det här.

I så fall tror jag
att jag tar en promenad.

- Det känns som jag bara har ätit idag.
- Det börjar mörkna.

Ingen fara, jag har mobilen med mig.

Jag har funderat, och jag hoppas
inte du tar illa upp av förslaget.

Gör det nåt om jag bjuder in Sarah
till bröllopet?

- Förlåt, jag borde inte tagit upp det.
- Nej, det är inte...

Det kom lite oväntat, bara.

Hon har ju ingen egen familj nu.

Jag känner nästan en plikt att bjuda in
henne att bli en del av vår.

Du har rätt. Tänk att få reda på att man
har familj efter att man förlorat allt.

Jag vill inte ställa dig mot väggen.
Lova bara att tänka på saken.

Det behövs inte. Om du vill ha henne där
så borde hon vara det.

Du har ärvt din mor godhet.
För det är jag evigt tacksam.

Men vet du?

Jag oroar mig att hon går där ute
så här sent.

- Jag går nog ut och letar efter henne.
- Jag följer med!

Det är lite kyligt. Jag hämtar jackan.

- Jim!
- Sarah?

- Är du oskadd?
- Nån försökte precis köra över mig.

Vad hände?

Jag var ute och gick
och plötsligt var en bil bakom mig.

- Jag lyckades hoppa undan.
- Är du säker på att de var efter dig?

- De kanske inte såg dig.
- Omöjligt. Den girade mot mig.

- Såg du bilen? Modell? Färg?
- Det gick så fort.

Nu går vi in. Du darrar ju som ett löv.

Det är inte sant.

Vart ska du? Hallå? Du skämtar med mig!

Kom tillbaka!

Jag tänkte göra upp genom försäkrings-
bolaget, men föraren körde iväg.

Jag menar... Jag trodde faktiskt
att han följde efter mig.

- Är du oskadd?
- Ja, och bilen går utmärkt.

Men Sarahs incident igår kväll... Hon
sa att den inte girade eller bromsade.

Hon såg varken tillverkare eller modell,
så vi vet inte om det var samma bil.

Jag skulle vilja att vår mekaniker
kommer förbi och tittar på din bil.

- Det behövs inte, bilen går bra.
- Bara för att vara på säkra sidan.

Det är mycket att svälja, eller hur?

Min mamma, min systers berättelse,
min bilolycka i morse.

Jag ska hitta föraren. Han är
åtminstone skyldigt till smitning.

- Tror du att någon vill åt min familj?
- Det kan vara brottsliga misstankar.

Vi väntar fortfarande på att vittnen
till din mammas olycka ska träda fram.

Men inget har dykt upp än.

- Ska ni öppna igen ikväll?
- Ja.

Det blir inte samma sak utan mamma,
men vi måste gå vidare.

- Det är i alla fall vad alla säger.
- Håll ögonen öppna.

Jag låter en patrullbil köra förbi
under veckan.

Tack.

Inspektören!
Har du hört nåt om Gavins bil?

Han har skrivit under en anmälan,
men han lär nog inte se den igen.

- Risken är att den redan är i bitar.
- Det var ändå bara en skrothög.

- Han har länge behövt byta bil.
- En mekaniker tittar på din i dag.

Kör hårt, killar.

En Wagyukött, lax och en ungkyckling.

Bord 51!

Två fläsk.

Fläskköttet klart. Kom igen!

- Knack, knack.
- Det är mycket folk där ute.

Jag vet inte om de är här för maten
eller skvallret.

Men ärligt talat bryr jag mig inte.

- Sarah verkar passa in bra.
- Ja, hon är jätteduktig med gästerna.

Jag tänkte att ni två kanske kunde
umgås lite med varandra.

Vi håller på att lära känna varandra.
Det tar lite tid.

Du verkar bara så överväldigad
med arbetet här och bröllopet.

Vad försöker du säga?

Jag kanske nämnde till henne
att du ska prova din klänning imorgon.

Hon kan ha sagt att hon vill följa med.

Jag kan ha antytt att jag tyckte
det var en bra idé.

Mamma skulle ha varit med då.

Ja, det stämmer.

- Visst, varför inte?
- Menar du det?

Ja.

Jag ska börja se henne som min
halvsyster, inte som en inkräktare.

Tack, hjärtat. Jag måste gå ut igen.

Sarah?

Det är inte fest
om ingen har sönder glas.

Jag är en som klant.
Jag ska absolut betala för flaskan.

Det går inte.

Vad är det?

Förlåt mig. Var det en speciell flaska?

Förlåt mig, Lindsey.

Jag borde inte ens vara här.
Jag är så strulig.

Du har skurit dig.
Förbandslådan finns här inne.

Varför är du så snäll mot mig?

Eftersom du är min syster.

Dessutom undrar jag om du vill följa med
när jag provar min brudklänning imorgon.

- Jag kan behöva en annan åsikt.
- Det vore roligt.

Jag hämtar bandaget.

Hallå där!

- Oj, vad du skrämde mig!
- Ursäkta. Hur är det?

Jag tyckte att jag såg nån.

- Jag ser ingen.
- Glöm det. Vad gäller det?

- Min mekaniker hörde av sig.
- Om min bil? Allt var väl okej?

Han sa att dina bakljus
inte funkade i morse.

Han sa att kablarna hade skurits av.

- Tror du att nån vill skada mig?
- Vem har tillgång till dina bilnycklar?

Bara... familjen.

Om du märker nåt konstigt
så ringer du mig direkt. Okej?

- Självklart. God natt.
- God natt.

Du ser fantastisk ut.
Den passar dig perfekt.

- Gillar du den?
- Ja, det gör nog Gavin också.

Ingen kille kommer att slita blicken
ifrån dig i den klänningen.

Jag uppskattar verkligen
att du följde med.

Varken Gavin eller jag
har stor familj.

Jag flyttade precis tillbaka hit
och har inte haft tid att träffa vänner.

- Mamma och jag planerade allt själva.
- Jag är glad att du inkluderade mig.

- Gillar vi den?
- Ja, den är perfekt.

- Följ med mig.
- Jag är strax tillbaka.

Hon kommer alldeles strax.

Vad gör du?

Jag kunde inte låta bli.

Vad för slags person sätter på sig
en annan kvinnas brudklänning?

Jag menade inget med det.
Den hängde bara där...

Och du tyckte det var en bra idé
att prova den? Vad tänkte du på?

Den påminde mig om min egen klänning.

För ett år sen var jag förlovad.

Vi skulle gifta oss på sommaren.

Jag hade en klänning
som liknade den här.

Allt var klart, och två dagar
före bröllopet lämnade han mig.

Jag var helt förkrossad. Jag tror att
det var orsaken till att mamma gav upp.

Hon ville så gärna
se sin dotter gifta sig.

Jag beklagar verkligen det där med
fästmannen, men det här är inte okej.

Jag vet. När man blir lämnad vid altaret
undrar man om man får chansen igen.

- Det är klart att du får.
- Tack!

- Betyder det otur om nån annan provar?
- Det måste det ju göra!

Vad för slags person gör så? Och så
historien om att bli lämnad vid altaret.

Varför skulle hon hitta på en sån grej?

Jag vet inte, men det var ju lägligt.
Hon har svar på allt.

- Och vinflaskorna?
- Det var en olyckshändelse.

Var det? Vad gjorde hon med den flaskan?
Den står bakom baren.

Den står inte med på menyn.

- Vi vet inget om henne.
- Hon har inget att vinna på att ljuga.

Nej, men hon gör sig verkligen hemma
i pappas hus och på restaurangen.

Han vill ju ha henne där.
Det är inget du kan göra nåt åt.

Kanske det.

Vänta. Jag vill att du pratar med Jim.

- Om vad?
- Restaurangen.

Han har antytt att jag ska bli delägare
och nu låtsas han som ingenting.

Om det handlar om aktieandelar
måste du faktiskt prata med honom.

Jag gjorde det, Lindsey.
Och nu stänger han mig ute.

Jag kunde ha öppnat eget förra året, men
han sa att han skulle ta hand om mig.

Jag är glad att du stannade,
annars hade jag aldrig träffat dig.

Jag menar allvar.

Jag vet inte vad ni sagt, men om han har
lovat att ta hand om dig så gör han det.

Okej? Vi ses senare.

Vad gör du?

Du skrämde mig! Jag hade ingen
ren servitrisskjorta, och pappa...

Jim sa att jag kunde låna av dig.
Jag hittade ingen direkt.

Jag borde ha ringt,
men jag hade bråttom.

- Tack.
- Fråga nästa gång.

Jag ska göra mig i ordning.

- Tre gånger på en vecka, inspektören.
- God morgon.

Har du tid ett ögonblick?

Jag kanske har ett vittne.

Någon såg en bil köra väldigt fort
ungefär då Annie blev påkörd.

- Varför träder de fram just nu?
- Mina mannar knackade dörr.

- Ibland kopplar de inte ihop saker.
- Såg de registreringsskylten?

Nej. Det är ganska många bilar i countyt
som stämmer in på beskrivningen.

- Men vi jobbar oss igenom listan.
- Det är i alla fall ett spår.

Tack för att du håller oss underrättade.
Har ni nåt på föraren som körde på mig?

Han är inte dömd för något innan. Han
smet eftersom han saknade försäkring.

- Det var alltså en olyckshändelse?
- Han sa att ditt bakljus var trasigt.

Om du kommer på något, kanske nån
som förföljt dig, missnöjd personal...

Någon som kan tänkas vilja skada
din familj, då ska du ringa mig.

Jag lovar.

Och var försiktig.

Är allt som det ska?

Det var polisen som utreder mammas fall.

- Kaffe?
- Tack.

De kanske har en ledtråd
till bilen som körde på henne.

- Det är väl goda nyheter?
- Det är alltid nåt.

Det är bäst att jag sticker. Jag ska
uträtta några ärenden före jobbet.

- Vill du ha sällskap?
- Nej! Jag...

Jag uppskattar erbjudandet,
men det är privat.

Hej, sexig.

- Hej, Gavin!
- Jag trodde att du var Lindsey.

Jag antar att vi liknar varandra lite.
Vi brås väl på vår pappa.

- Vad gör du här?
- Jag hörde om bondens marknad idag.

Jag var tvungen att kolla in den
och få inspiration till min bakning.

- Köper du råvaror till restaurangen?
- Ja.

Vi fokuserar på säsongsmenyer,
lokalproducerat och ekologiskt.

Lindsey har inte tålamod att gå omkring
med mig och leta skatter.

De här är fantastiska.
Jag borde ha sett att du inte var hon.

Titta, rosa citroner!

Jag följer en kock på Instagram
som pratar om hur fantastiska de är.

Men de går inte att hitta i affärer.

- Hej, Mike.
- Kul att se dig igen!

- Jag har aldrig använt dem.
- De är sötare och mindre beska.

De är perfekta i desserter. Jag vill
så gärna prova dem i mina citronkakor.

Nej, nej, nej.
- Mike, sätt upp dem på min nota.

- Tack!
- Visst.

Varför blev du sjuksköterska och inte
konditor om du älskar det så mycket?

Mamma gillade det inte. Hon sa
att sjuksköterska var ett tryggt yrke.

Bakning är en hobby, inte en karriär.

Mina föräldrar accepterade det
inte heller, men mat är mitt liv.

Men du gjorde det ändå.

Jag läste en artikel om
att du var ett underbarn i köket.

Du började som diskare när du var 15
och jobbade dig uppåt.

Jag är så imponerad av dig.

Jag önskar att jag hade
ditt självförtroende.

Du borde verkligen ta tillvara
på din passion för bakning.

Om dina citronkakor är så goda
som de låter-

-så kanske de får plats
på vår efterrättsmeny.

- Kan du ordna det?
- Jag är inte ägare än...

Jim och jag skapar menyn tillsammans.
Han vill säkert ha med dina skapelser.

Det vore helt fantastiskt. Ni får mig
att känna mig som en del av familjen.

Det är Gavin. Lämna ett meddelande.

- Lindsey?
- Ja.

- Hur mår du? Du ser hemsk ut.
- Jag vet inte.

Jag tror att jag fick ut allt.
Jag är okej.

Du ser inte okej ut. Ta ledigt resten
av dagen, jag ber Sarah täcka för dig.

- Nej, jag...
- Det är brûlée, inte frambée.

Han visste inte vad skillnaden var.
- Älskling, mår du bra?

- Nej, jag har försökt ringa dig.
- Förlåt, jag åkte till marknaden.

Jag har inte sett det.

- Jim, jag kör hem henne.
- Bra.

Nej, jag klarar det själv.

Gavin, vad gör jag med matvarorna?

- Är du fortfarande kvar?
- Jag gillar att vara kvar till sist.

Det visar att du bryr dig om personalen.
Det gillar jag.

- Och varför är du kvar?
- Jag gillar stället.

Restaurangen känns som enda stället
i världen där jag faktiskt hör hemma.

Jag fattar.

Det här brukade kännas
som ett andra hem för mig.

Det kan bli så igen.

Hur då?

Jag har stora planer
för det här stället, Gavin.

Och du ingår i de planerna.
Litar du på mig?

- Borde jag det?
- Jag skulle aldrig förråda dig.

- Mår du bra?
- Ja. Det var bara en mardröm.

- God natt.
- God natt.

- Jag blev orolig. Hur mår du nu?
- Bra.

Jag spydde i tre timmar,
men nu känner jag ingenting.

Vad är det?

- Jag hade mycket tid att tänka igår.
- Och?

- Har du märkt nåt annorlunda med Sarah?
- Hennes hår?

Hon vill väl se ut som du.
Det är en komplimang.

- Hon har nästlat sig in i mitt liv.
- Hon vill vara en del av familjen.

- Hon rotade igenom mina saker.
- Det finns säkert en förklaring.

Säg inte att det låter knäppt, men det
känns som hon försöker ta över mitt liv.

Du, hon och pappa
kan prata om mat och bakning.

Och nu ska hon vara med
i planeringen av menyn.

Jag trodde ändå inte du
var intresserad av det.

Du har inte ens frågat.

Ja, men vi har frågat Sarah.

Min magkänsla säger
att hon döljer nåt.

Du överreagerar. Du skulle gilla henne
om du bara ger henne en chans.

Vad tror du jag har gjort?
Jag har inkluderat henne i allt.

- Ändå känner jag mig exkluderad.
- Exkluderad?

Du vet nog inte hur din familj kan vara.
Jag känner mig ibland exkluderad.

- Jag tror att hon ljuger om bilen.
- Varför skulle hon göra det?

Jag vet inte. Sympatier?
Pappa blev alldeles till sig efter det.

Är det inte konstigt att hon inte
vill gå tillbaka till sitt gamla liv?

Hon kanske inte har nåt som är värt
att gå tillbaka till.

Försök att vara lite mer stöttande,
åtminstone för Jims skull.

Jag måste tillbaka till restaurangen.
Vi pratar sen.

Du har inga foton på mig.
Du kanske ville hänga upp något.

Du har rätt. Det har jag inte.

Tack.

Jag hittar ett bra ställe för det idag.

Vi har bara gjort några förändringar
för restaurangen.

Lindsey!

Lindsey!

Jag vet vad jag såg! Det var ingen
vänskaplig klapp, det var intimt.

- Jag skulle aldrig göra så.
- Vad hade Gavin att säga?

Vad tror du?
Att jag tolkade situationen fel.

- Kan du ha misstolkat situationen?
- Nej! Jag vet vad jag såg.

- Här kommer Sarah.
- Jag orkar inte med henne nu.

Jag går och lägger mig.

- Vi måste prata, Lindsey.
- Vad finns det att säga?

- Det var inte som det såg ut.
- Jag har ögon! Jag vet vad jag såg.

- Inget hände.
- Jag orkar inte prata om det här nu.

- Du måste gå.
- Snälla, lämna mig inte utanför.

Jag älskar dig. Vi ska snart gifta oss,
och det här är...

Har du tagit av dig ringen?

Jag tycker bara
att vi kanske går för fort fram.

Med tanke på allt som har hänt,
mamma och Sarah...

- Det har blivit lite för mycket.
- Jag är ledsen.

Men du måste få veta
att jag inte vill vara med Sarah.

Du är den enda jag vill ha.

Eller så vill du bara ha restaurangen,
och Sarah är din biljett dit.

- Hur kan du säga så?
- Jag klarar inte det här nu. Gå.

- Är du okej?
- Som om du bryr dig.

Jag bryr mig.
Det finns inget viktigare än familjen.

Du har ett märkligt sätt att visa det.

Det är inget mellan mig och Gavin.
Han visade mig bara några... tekniker.

Är det vad de kallar det nu för tiden?
Tekniker?

- Jag skulle aldrig såra dig, Lindsey.
- Låt mig bara vara ifred!

Vi ses på jobbet!

- Jag oroar mig för dig, Lindsey.
- Gör inte det. Jag mår bra.

Har du fått en chans att lösa problemen
med Gavin än?

Vi har haft några jobbiga veckor
att ta oss igenom, älskling.

Men vi gör det tillsammans.
Jag finns här för dig.

Gavin finns här för dig. Sarah finns
också här för dig, om du tillåter det.

Du har rätt. Det har varit svårt.

Jag insåg inte hur mycket tid jag
behövde för att sörja och bearbeta allt.

Jag vet.

Om det inte vore för dig, restaurangen,
Gavin och Sarah-

-tror jag inte att jag
skulle orka kämpa vidare.

Ja, det har varit tufft.

Sarah har lovat att hjälpa till
om du vill ta lite ledigt.

- Ge henne mitt jobb istället.
- Hon kan inte göra ditt jobb.

Det är det ingen som påstår.
Men du mår ju inte bra.

Jag gillar inte att se dig sån.

Pappa, är det inte konstigt att hon
inte har nåt liv att åka tillbaka till?

Jag tänkte att hon satte sitt liv på
paus för att lära känna oss bättre.

Ni två började ju närma er varandra.

Jag vill inte se det raseras nu.
Älskling, ta ledigt i morgon.

Det är vår lugnaste dag. Ta lite tid
till att fokusera på dig själv. Okej?

Om det är vad du vill så gör jag det.

Jag har alltid bara velat det
som är bäst för dig.

Lindsey.

Du kan inte fortsätta ignorera mig.

- Jag ignorerar dig inte.
- Du måste lyssna på mig.

Ställ in bröllopet om du vill,
men jag tänker aldrig ge upp dig.

Från ögonblicket jag såg dig visste jag
att du var den enda jag ville ha.

- Jag behöver bara mer tid, Gavin.
- Och jag behöver dig.

Jag behöver dig, Lindsey.

- Kom hem med mig ikväll.
- Inte ikväll. Inte ikväll.

Hallå! Släpp henne!

- Jag springer efter honom.
- Nej, stanna här hos mig.

- Är du okej? Är nåt brutet?
- Nej.

Kan du stå upp? Sätt dig i bilen,
så kör vi till sjukhuset.

Inget sjukhus. Snälla?

- Jag mår bra, jag mår bra.
- Nej, du blöder ju!

Det är bara en skråma.
Snälla, kör hem mig.

Snälla, kör hem mig.

Till vårt hem.

Okej.

- Vi måste ringa polisen.
- Nej, inte ikväll.

- Polisen som utreder din mammas fall?
- Jag ringer honom i morgon.

Vem skulle göra så här mot dig?
Samma person som gav sig på Sarah?

Vänta, vet du vem som attackerade dig?

- Jag har mina misstankar.
- Säg vem. Säg vem så dödar jag dem.

Du är den viktigaste personen
i mitt liv.

Jag tänker inte tillåta
att nåt sånt här händer igen.

Allt har gått snett sen Sarah dök upp.

Ja, jag börjar hålla med dig om det.

- Jag vill berätta en sak.
- Ja, du kan berätta allt för mig.

Minns du dagen då jag var sjuk?

Ja, du hade magsjuka eller nåt.

- Jag tror Sarah la nåt i mitt kaffe.
- Tror du att hon förgiftade dig?

Kaffet var det enda jag drack
innan jag började kräkas.

Direkt efter fixade hon sitt hår
så att det såg ut som mitt.

- Sen såg hon mig på bondens marknad.
- Det är en sak till.

Trafikolyckan jag var inblandad i. Gomez
sa att nån hade mixtrat med bakljusen.

Hans mekaniker sa att någon
hade gjort det avsiktligt.

Hon kanske visste att jag var allergisk
mot kanel, och gav mig tårtbiten.

- Du tycker väl att jag är galen?
- Nej... Nej, det gör jag inte.

Menar du att Sarah ligger bakom allt?
Varför vill hon göra dig illa?

- Det har jag inte listat ut än.
- Vad vill du göra åt saken?

Jag vill kolla upp en sak i morgon,
innan jag pekar ut henne.

Det är farligt att konfrontera henne,
om det du påstår är sant.

Jag har hennes hemadress.
Det ligger bara en timme härifrån.

- Jag vill se vad hon lämnade efter sig.
- Inte ensam.

Inte ensam.

Du är inte ensam.
Vi gör det här tillsammans, som ett lag.

Kom igen, kom igen.

Jim, jag behöver din hjälp.

Okej. Nej, jag åker nu.

Är allt som det ska?

Ja, allt är i sin ordning.

Jag måste ut en liten stund,
men du klarar dig väl själv?

Då så, jag är strax tillbaka.

Du skulle ha ringt igår kväll,
när hon var i säkerhet.

- Jag vet.
- Någon attackerade henne fysiskt!

- Du borde ha ringt polisen.
- Jag ville göra det, men Lindsey sa nej.

Varför åker hon till Sarahs hus?
Vad tror hon att hon ska hitta där?

Svar! Hon letar svar.

Sarah är så vag om sitt förflutna. Hon
har nästlat sig in hos oss så enkelt.

Ända sen hon kom har Lindsey råkat ut
för saker. Riktigt hemska saker.

Är inte det märkligt?

Hallå?

Gavin, jag har hittat din bil.
Den är vid Sarahs hus.

Vad gör din bil här? Du måste komma...

Det är blod på stötfångaren.
Jag ringer Gomez.

Jim, kör fortare.

Hej, syster.

Det var du!

Det var den bästa biten - att använda
din fästmans bil för att döda din mamma.

Håll dig undan!

Du är tuff, Lindsey. Jag har verkligen
ansträngt mig för att döda dig.

- Du mixtrade med min bil.
- Jag tar en promenad.

Jag kapade bakljusen, men hann inte
kapa bromsarna innan ni dök upp.

- Det är kyligt ute. Jag hämtar jackan.
- Jim!

- Ingen försökte köra över dig.
- Självklart inte. Jag fick hitta på nåt.

Jag försökte få det att se ut
som en olycka.

Och kaffet?

Skyldig.

Jag lyckades nästan med det.
Men du drack inte upp allt.

Är allt som det ska? Kaffe?

- Jag lyckades nästan med tårtan.
- Du visste.

Jim berättade om din kanelallergi
på morgonen.

Och överfallet? Var det också du?

- Hoppsan.
- Du är galen!

Du anar inte hur länge jag har väntat.

Mamma lät mig inte kontakta Jim
medan din mamma levde.

Säga vad man vill om min mor
men hon stod vid sitt ord.

Hon hoppades nog att han en dag
skulle komma tillbaka till henne... oss.

- Men det gjorde han inte.
- Dödade du henne också?

- Det skulle jag aldrig göra.
- Men du dödade min!

Hon var så frisk och livfull. Jag hade
varit gammal innan hon kolade.

- Varför?
- Du levde livet som jag förtjänade.

Men vi släppte in dig i familjen
och våra liv.

Fattar du inte?
Jag vill inte dela det här med dig.

Du fick leva det liv
som jag borde ha fått.

- Du kommer aldrig undan med det här.
- Det gör jag visst.

- Ingen kommer nånsin att hitta dig.
- Du kan inte mena allvar?

Jag kommer att få ditt guldkantade liv.
När Gavin inser att du har lämnat allt-

-så blir även han min.

Du är ju galen! De kommer att leta efter
mig. De tror inte att jag bara stack.

Jo, när jag berättar att du inte
ville leva det här livet längre.

Lindsey, det är jag!

- Sarah är här. Hon försöker döda mig.
- Din pappa är med.

- Jag bad honom leta efter dig.
- Vi måste hitta honom.

Sarah, lägg ned basebollträet
så att vi kan prata om det här.

Du var visst tvungen att förstöra allt.

Nej! Nej!

Så ja, det ordnar sig. Jag ska se till
att du får all den hjälp du behöver.

- Det skulle ju inte sluta så här.
- Jag vet, jag vet.

Det ordnar sig, raring.

Jag ska se till
att du får allt du behöver.

Jag är hemskt ledsen, Lindsey.
Jag borde aldrig ha tvivlat på dig.

Du kunde inte ha vetat.

Kan vi åka hem nu?

En månad senare

.::TWA - Your Source Of Quality!::.

Översättning: Karin Hagman
www.ordiovision.com