All language subtitles for p Dog S01E06 Swedish 1080p Webrip AAC 2 0 x264-NDF.srt - swe

Ingen annan åtalades
för kidnappningen.

Man misstänker att han utförde jobbet
åt Emilian Mazer Pavic, "Kum".

–Det är för mycket.
–Han är död.

–Vem är du?
–Från Kronofogden.

–Huset ska ut på exekutiv auktion.
–Du är försatt i personlig konkurs.

Känner du igen mig, pappa?

Jag fattar att du inte kunde
vänta, men jag är ute nu.

Mamma?

En värdetransportbil rånades i morse
i Akalla norr om Stockholm.

Efter rånet inleddes en biljakt–

–när polisen jagade
de misstänkta gärningsmännen.

En polisbil krockade och en polis har
förts med helikopter till sjukhus.

Det finns inga fler uppgifter.

Tre personer
har hämtats in till förhör–

–men enligt polisen är ingen av dem
misstänkta för rånet.

6 år tidigare

Vad är det här?

Det är klickcigg med mintsmak.

Vadå mint? Fan, jag får en vanlig.

Klicka inte den bara.

Ey, grabbar.
Har ni checkat in de nya plitarna?

Pappa!

–Du kom ihåg!
–Vadå?

–Min examination.
–Ah...

Du, jag blir sen i kväll.
Men Jonas har lovat att stanna.

Så. Kom då. Kom så får du lite mjölk.

Konstigt, det kanske är nån annan
som ger henne mat nu.

Hon lever inte längre.
Vi begravde henne vid trädet.

Förra sommaren.

Vad fin du är.
Är det nåt speciellt, eller?

–Det är ju min examination!
–Just det, det sa du.

–Är du nervös?
–Nej, det är bara yrkesfrågor.

–Ja, lite.
–Det behöver du inte vara.

Don't worry.

Så du prioriterar lojaliteten till de
gamla ägarna framför din nya klient?

Vad de nya ägarna än anser, gäller
tystnadsplikten till min ex–klient.

Jag hänvisar till paragraf 10 i
Vägledande regler om god advokatsed.

Vi är väl medvetna...

"Om således ett bolag
fått nya ägare"–

–"kan tidigare ägare ha anspråk på
att advokaten iakttar tystnadsplikt"–

–"om överväganden som
förts inom tidigare styrelsen."

Men om jag bestämt hävdar
att du är ute på hal is...

Jag hör. Men andra
förhållanden kan föreligga–

–som innebär att advokaten
måste iaktta tystnadsplikt–

–till förmån för andra än bolaget.
HD avgör ett sånt ärende i dag.

Jaha. Vilket då?

–Wayfare och Sons mot Hansson.
–Vad blev utgången där?

Vet inte, jag har ju suttit här.

Men jag skulle bli förvånad om de
kommit fram till nåt annat än jag.

Tråkar vi ut dig? Du verkar tycka
att det här är slöseri med tid.

–Att du är för bra för att sitta här.
–Då kanske vi har nåt gemensamt.

Nej, jag är inte uttråkad.

Men jag föredrar reella fall
framför hypotetiska frågor–

–som inte uppdaterats sen 80–talet.

–Ja, men då ska du slippa det.
–Vadå, är vi klara?

Ja, du är klar. Och vi har fått
tillräckligt med realitet för i dag.

–Tack.
–Tack.

Jag såg honom på gymmet,
men han sprang iväg.

–Han kom inte till pokern i går.
–Låt mig prata med honom.

–Säg att vi vill prata med honom.
–Sara, kom fort!

–Emma, larma!
–Sjukvårdare till avdelning C!

Hjälp till, ge mig en handduk.

Hjälp till!

Vad fan gör ni? Hjälp till!
Ge mig en handduk!

Tryck där. Släpp inte taget.

Undan! Backa!

Backa undan, kom igen.
Ställ er mot väggen.

–Vad har hänt?
–Han har blivit skuren.

–Ditt besök är här.
–Okej.

Jag vet inte om du har hört,
men han kommer att klara sig.

–Tänkte att du kanske ville veta.
–Okej.

Du vet vad han sitter för, va?

Och du tvekar inte?
Som kvinna, liksom?

Vad har det med saken att göra?
Jag vet varför ni är här.

Men vad är vitsen med det här
om man inte får chans att ändra sig?

Jaha, är det därför vi är här?

–Är det din pappa som är här?
–Ja.

Stilig karl.

Hur är det med dig? Du verkar disträ.

Nej, det är lugnt. Jag... Det är bra.

Sista året, Teddy.
Sista året är svårt.

Det är lätt att börja räkna dagarna.

Du vet, jag börjar bli gammal.
Fyller 60.

Jag behöver nån som orkar med.

–Äh, du ser ut som 25.
–Tack.

Jag skulle behöva
be dig om en tjänst.

Visst sitter en Liam Rosell här inne?

Ja, han kom för tre veckor sen.
Redan på isolering.

Han och hans bror
håller på att etablera sig.

Kan du ta reda på
vem de gör affärer med?

Ja, det är klart. Jag fixar det.

Bra. Vi ses på utsidan.
Jag är stolt över dig, Teddy.

Hej. Viktor Lilja.
Vi träffades på examineringen.

Jag visste inte
att Leijon behövde ragga jurister.

Nej, då trodde du rätt. – Hej.

–Grattis till examen.
–Tack.

Jag trodde du skulle kugga mig.

Jag trodde du hade högre ambitioner
än Engström och Wall.

Man måste ju börja nånstans.

Jag har en fråga till dig.
Gott läshuvud, skarpt sinne.

Extremt noggrann
och medelmåttiga betyg.

Var det en fråga?

Vill du komma och jobba för Leijon?

Man blir ju inte partner
över en natt, men...

Man måste ju börja nånstans.

–Man måste ju börja nånstans.
–Gör inte du det?

Det tar sju år om du är begåvad.
Eller fem om du är unik.

–Kan jag få tänka på saken?
–Nej.

Det är inget stående erbjudande.
Ja eller nej?

Nej, jag tror inte det. Jag kan inte.

Ja, då har jag missbedömt dig.
Lycka till.

Pappa? Pappa?

–Var är Jonas nånstans?
–Vem då?

Assistenten.
Ni skulle till apoteket i dag.

Du kan inte skicka hem honom jämt.
Jag behöver hjälp.

Fattar du inte det?

Grattis! Louise, 0737–052310

–Du känner att alla rutiner sitter?
–Jajamän.

Toppen. Om det är nåt så är det
bara att ringa. Jag är uppe sent.

Ja.

–Det är dags.
–Ja, ge mig en minut.

Alltid nånting med dig, Maksumic.

"Jag är uppe sent." Vilken fjant.

Passa dig,
det är min kollega du pratar om.

–Vad tror du han gör uppe sent?
–Jag vill inte veta.

Jag sätter en hundring
på att han bor hos morsan.

Vågar du verkligen sätta
hela din månadslön?

Ouch!

Är inte du lite överkvalificerad
för det här stället?

Det är bara ett extrajobb,
jag pluggar.

–Aha, du ska bli polis–polis.
–Det är planen i alla fall.

Det är bra.
Det behövs fler poliser som du.

Och hurdan är jag?

Varför bytte du jobb?

Lite ombyte...

Du får två minuter på dig,
sen ska du vara i din cell.

Emily?

–Här.
–Tack.

Jag trodde inte
du skulle höra av dig.

Nej, inte jag heller.

Så... Hur länge
har ni bott i Sverige?

Vi flyttade hit för snart ett år sen.

Men vi ligger i skilsmässa,
så vi får se hur det blir med allt.

Så det var därför?
Som du hörde av dig?

Han har lämnat dig, så nu passar det?

Det är jag som vill skiljas.

Jag hörde av mig
för jag har saknat dig.

Emily... Ses vi igen?

Jag tror inte det.

Tack för att du kom. Tack, Emily.

Ey, har ni lirat med
den här vietnamesen på fyran?

–Jag har hört att han fuskar sönder.
–Nej, han har tur.

Jag ba:
"Ey, du har fett med tur, yao."

Han ba: "Inte tur, teknik."

–Längtar du hem?
–Inte just nu.

Vad är det första du ska göra
när du kommer ut?

Spela boll med Niko.

–Vem är Niko?
–Min systerson.

Hur gick besöket,
fick du japp eller?

Softa, det är min baby mama
du pratar om.

Är det nån hemma här, eller?

Teddy. Har du sett
att Liam är tillbaka från isol?

Är du kvar än?

Vad gör vi?

Morfar hade en sån där,
kommer du ihåg?

–Nej. Men den var fin.
–Då är den din.

Nej, tack. Varför ska du
göra dig av med allt så fort?

Det har med skilsmässan att göra.

Jag har byggt upp den här
affärsverksamheten i flera år–

–och nu försöker
min ex–man roffa åt sig.

Men han kan inte
skilja rokoko från retro.

Den här var fin.

Det där är en Vicke Lindstrand.

Du kan hitta den för några tusen
på loppis med tur.

Jag kan sälja den
för 50–60 000 utomlands.

Har du kvar den här? Som jag
skickade när du konfirmerades.

–Du har inte skickat nåt till mig.
–Jo, jag lovar.

Då har väl din pappa stoppat
undan det nånstans. Fråga.

Han ville väl inte ha nåt framme
som påminde om mig.

Men breven fick du väl?

Ja. Ja, de fick jag.

Jag vet att det låter löjligt–

–men jag kände mig alltid
lite utanför tillsammans med er.

Ni hade verkligen nåt väldigt
speciellt. Du var din pappas flicka.

Du tog alltid hans parti.

Jaha. Så det var mitt fel
att du stack?

Jag ville ha med dig.
Men du ville bo hos din pappa.

–Jag var elva år.
–Jag vet.

Jag borde ha kämpat mycket hårdare.

Det är mitt livs största misstag.

Nä, men vad håller du på med?

Vi har ju sagt att vi ska göra
nåt åt väggarna här i huset.

–Nu gör jag det.
–Klockan är halv elva.

Jag har bäddat på vinden åt oss.
Där är det ju bra ventilation.

–Var är breven från mamma?
–Vadå?

Breven.
Alla presenter som hon har skickat.

–Var har du lagt det?
–Hon har inte skickat nåt.

Pappa, tänk efter nu.

Har du slängt dem, eller har
du packat ned dem nånstans?

Saknar du mamma? Vi kan bygga en
koja uppe på vinden sen om du vill.

Sara. Sara...

Var har du varit?
Jag började bli orolig.

Jag trodde du hade slutat.
Jag har saknat dig.

–Jag har bett om förflyttning.
–Varför då?

–Vad har hänt?
–Jag är gravid.

Jag tänker ta bort det. Så nu vet du.

Nej, behåll det.

Jag muckar om mindre än ett år,
ge det en chans.

Det kommer aldrig att fungera.

Sara, jag är klar med allt det här.

Allt jag vill är att vara med dig.
Vill du behålla det?

Jag vet inte.

Jag vet ingenting.

Jag älskar dig. Jag älskar dig, Sara.

Jag hade ju glömt bort
att det var röd dag–

–så det gick inga bussar heller.

Nej, det hade varit bättre
att stanna i stan.

Vad gott det var.
Vad hade du i såsen?

Lite soja, lite...
Ne, det är take away.

Jag ville att det skulle vara
perfekt. Jag kan inte laga mat.

Gud, förlåt. Vill du ha
lite konditoribakad dessert?

Ja, jättegärna.

Var är han nånstans?

–Du menar William?
–Ja.

Han är i Nice.

–Har han flyttat tillbaka dit?
–Nej, vi flyttar tillbaka.

Det blir ingen skilsmässa.

Han hotar med att stycka upp
hela företaget vid bodelningen.

–Så kan han ju inte göra.
–Jo, tyvärr. Han kan det.

Mitt jobb är det enda jag är riktigt
bra på. Jag kan inte riskera det.

Men det måste ju gå att lösa.

Tro mig, jag har försökt allt.

Vi kanske kan skriva
över ditt företag på mig.

Tillfälligt, sen får du tillbaka det
efter skilsmässan.

Kan man göra så?

–Jag vill inte att du åker.
–Men älskling...

Vi kan åka till IKEA,
köpa barngrejer och så.

Vill du tillbringa
din sista permis på IKEA?

–Ja, det vill jag.
–Okej. Skyll dig själv.

När kan man se
om det är en tjej eller kille?

Inte än. Men jag är helt säker
på att det är en flicka.

Jag hoppas att hon liknar dig.

Jag saknar dig.

Men du, jag litar på
att jag får tillbaks det sen.

Min intelligenta flicka.
Det här måste vi fira.

Vad gör du i helgen?

Jag lovar,
jag tänker inte laga maten själv.

Jag bjuder, du får välja vad du vill.

Maksumic.

–Grattis på födelsedagen!
–Tack, Kum.

Tack för presenten.

Jag tyckte att du skulle ha den.
Den har gått i arv.

Jag fick den av min far
för att hålla lågan uppe.

Tack.

Du, den där Liam. Varför hände inget?

Jag har inte fått tillfälle bara.
Jag sitter i en lite svår sits nu.

Okej, jag fattar.

Jag var förbi Linda och Niko
häromdagen, de hälsar så mycket.

Hur mår de?

De har skurit ner på personal
så hon jobbar bara halvtid.

Men du ska inte oroa dig, jag ser
till att de får allt de behöver.

Tack. Det betyder mycket för mig.

Du behöver inte tacka.
Det är självklart.

Vi ställer upp för varandra,
eller hur?

–Teddy, sköt om dig.
–Du med.

Hörru, du och jag
behöver snacka lite.

Vad vill du prata om, då? Har de
andra barnen varit dumma mot dig?

Vad tror du och din brorsa
att ni håller på med?

Vem dealar du med?

Hörru, du går inte
när jag snackar med dig.

Vad ska du göra åt saken?

Jag kan börja med
att spräcka ditt huvud.

Varsågod.

Kom då.

Nej, just det. Hur var det,
du ska ju mucka snart.

Du måste sköta dig,
vara en snäll pojke, eller hur?

Det är du som har hand
om städ, eller hur?

Hälsa Kum att om han vill nåt
så kommer han själv nästa gång.

Han heter Kum, din jävla horunge.

–Är du redo att beställa?
–Nej, om en stund, tack.

Ursäkta, men de här platserna
är reserverade för matgästerna.

–Ja, och jag väntar på mitt sällskap.
–Okej.

Hallå! Ska inte du fråga
om jag vill ha nånting?

Ja, ett glas till, tack.

–Vitt?
–Ja.

Ja... Varsågod och sitt.

Det blir indiskt,
det är ju din favorit.

Jag har pratat
med han assistenten nu.

Han kommer tillbaks på måndag.

Tack för att du står ut med mig...

Du...

Är du ledsen?

Nej...

Jag är glad.

Kom nu.

Du får säga stopp.

Maksumic. Telefon.

–Hej, det är jag.
–Hej.

Hej. Kan du inte hålla dig
i några dar?

Jag har tänkt en hel del på oss.

Okej. Men vi snackar på
permisen. Jag fick 72 timmar.

Najdan, vi ska inte ses mer.

Vad pratar du om? Sara?

Jag tänker ta bort det.

Vadå "ta bort"? Det är ju vårt barn.

Jag tror inte på oss.

Sara, snälla. Gör inte så här.

Sara...

Snälla... Jag älskar dig.

Jag älskar inte dig. Hej då.

Lägg dig ner!

Ingen av leverantörerna
har fått betalt.

Och sen har vi alla finansiärer.

Företagskontot tömdes den 23:e.

Du har alltid undersökningsplikt
när du köper ett bolag.

Visste du inte det?

Det blir ingen rättssak,
som tur är. Men skulden...

–Ja, hur mycket?
–Dryga nio miljoner.

Det kommer
att göras en löneutmätning–

–och vi blir tvungna
att informera din arbetsgivare.

Nej, ni kan inte göra det.

Nej, jag är jurist. Jag får sparken.

Skaffa ett vanligt jobb,
med lägre krav.

Och lägre lön. Hur fan ska jag
kunna betala av min skuld?

Delägare på fem år.
Sa du att jag kunde bli det?

Det var inget stående erbjudande,
som du kanske minns.

Nej, men jag har hunnit tänka
och jag accepterar.

På ett villkor.

Är du verkligen i position
att diktera villkor?

Att det här stannar mellan oss.

Jag kommer att jobba hårdare
än nån annan.

Du kan driva mig hur hårt du vill
för jag kan aldrig säga upp mig.

Jag kan inte ha en jurist
med den här bakgrunden. Här.

Fattar du vad du tackar nej till?
Du kan säga upp mig när som.

–Jag kan inte.
–Då har jag missbedömt dig.

Jag har längtat efter att träffa dig.

–Har du inget att säga till mig?
–Vad ska jag säga?

Vad skulle det här vara bra för?

Och vad har du lyckats med i livet?

Du var annorlunda som barn.
Du lydde ingen.

Vad vill du?

Låtsas inte som om du inte
har blod på dina händer. Okej?

Najdan, det var krig.
Vad kunde jag göra?

Jag är väl ingen hjälte, som du.

Fyra år till?

Vet du hur länge det är?
Vet du hur ont det gör?

Nu har du träffat mig.

Är det här ditt liv nu, Najdan?

Ni ljög för mig i tio år.

Det var inte meningen att det skulle
bli så här. Det var ett misstag.

Jag satt för er!
Och så är han inte ens död! Varför?

Jag vet inte. Du måste
försöka släppa det här.

För din egen skull. Släpp det bara.

Text: Pablo Diaz Bernal
www.sdimedia.com