All language subtitles for The Scandalous Four.Swedish

Det här är
Penelope Jane Williams dagbok.

Året är 1807.

Jag är 24 år gammal.

Jag måste bekänna
mina känslor på något sätt.

Jag lever med hoppet
att sann kärlek övervinner allt,

för jag är helt och hållet
i mitt hjärtas våld.

Jag fruktar att jag kommer
att pröva ditt tålamod.

Jag skulle göra det alla gånger.

Jag är säker på att du kommer övervinna
svagheter genom övning.

Tillåt mig att hjälpa dig.

Vackert, mr Reynolds.
Ni vidrör henne ömt.

-Sluta, ms Hargreaves.
-Jag menade pianot, kära du.

Det var inte meningen
att få dig att rodna.

Bravo, mr Reynolds.
Vackert som vanligt.

Nå…

-Vi ses nästa vecka, sir.
-Mina damer.

Jag föreslår lätta förfriskningar
och en rundvandring på tomten.

Strålande! George…

Vill du vara så snäll
att blanda lite lemonad?

Som ni önskar.

Jag vill prata om nästa lektion
med mr Reynolds.

Jag kommer ut till er i trädgården.

Utmärkt. Det är
förskräckligt varmt här inne.

Jag måste återigen be om ursäkt.

De var uppsluppna i dag.

Nästa lektion måste vi verkligen öva
på mitt uppträdande.

Vi får besökare nästa vecka.

Ytterligare tråkiga kvällar.

Jag minns de tiderna.
Förskräckliga prövningar.

-Jag beklagar.
-Det är inte ditt fel.

Mina föräldrars ekonomiska fall
behöver ni inte tänka på.

En tragisk händelse.

Förlusten av förmögenheten
eller deras liv?

-Jag…
-Det var längesen.

Dessutom tycker jag om att arbeta.

Jag får möjligheten att spela musik
och träffa er…

-Ni damer som tycker om det.
-Ja.

Ja, det gör vi.

Jag gör det.

Förfriskningarna är klara,
miss Williams.

Jag skall meddela de andra
att ni kommer snart.

Tack, George.

Jag måste verkligen gå.
De andra börjar nog undra.

Här, er sjal.

-Vi ses nästa gång, miss Williams.
-Sannerligen.

Vart tog hon vägen?
Hon försvinner alltid.

Penelope, den lilla musen.

Hon är säkert en riktig markatta
som kan komma fram.

-Mr Reynolds.
-Miss Williams.

Jag beklagar att jag skrämde er.

-Vad gör ni här?
-Jag gillar att promenera efteråt.

Det är så stilla här.
Min själ andas mycket lättare.

-Det brukar inte vara någon här.
-Jag brukar inte gå så här långt.

Man får en stund borta från huset.
Ibland får man inte luft där.

I ett så stort hus?

-Det är inte huset som stjäl luften.
-Jag förstår.

Din hemlighet stannar hos mig.

Här kan min själ
också andas mycket lättare.

-Jag borde gå.
-Kan vi inte gå en bit?

Och fördjupa våra
poetiska fantasier lite mer.

Den veckan ville mor
att jag skulle vara vacker.

Vi skulle få besökare.

Det var något ovanligt
i vårt stilla hushåll.

En känsla av vad som väntade
hängde över mig.

Jag gillar att fylla djur med sand.

Ni är kanadensare, mr Gelder.

Rakt igenom, men vänligen
kalla mig Cuthbert.

Min mor gör det.

Jag har en fin fasansamling.

-Ni sa, mr Gelder…
-Cuthbert! Jag insisterar!

Ett utsökt vin.

Penelope, min kära.

Jag antar att du mår bra.

Det har varit några livliga dagar.

Jag hoppas att ytterligare
en presentation inte blir för mycket.

Vem står på tur, min kära?

Herr Jonathan Alexander.

Hans far, Charles Alexander,
är kunglig guvernör.

Ni dansade med varandra
på deras dansbal.

De blev betagna av vår Penelope.

Vi måste visa vår bästa sida.

-Hur går det med novellen, far?
-Faktiskt riktigt bra.

-Jag föreslår att du läser den.
-Hemskt gärna.

Jag tror inte att den boken
är lämplig för Penelope.

Den är lite fräck, men det är inget
som skulle besvära henne.

Det finns inget fel på Herrens text.

Det kanske är viktigt
att vidga vyerna.

Hon är trots allt på väg
att bli en gift kvinna.

Det är en del
av det moraliska förfallet.

Herr Jonathan Alexander.

Herrskapet Henry Williams
och deras dotter Penelope.

Välkommen.

-Slå dig ner.
-Tack, sir.

Förfriskningar, tack.

-Ni har ett vackert hem, frun.
-Tack, mr Alexander.

Det är inte som ert vackra hem,
men vi gör vårt yttersta.

George.

Minns ni vår dotter Penelope?

Ni dansade med varandra
på er mors bal.

Ni drog blickar åt er den kvällen.

Jag bryr mig inte om det. Jag tycker
att de kvällarna är tråkiga.

Jag förstår.

Men er dotter gjorde kvällen
uthärdligare än vanligt.

Var och en tycker som den vill.
Jag tyckte att hon förgyllde rummet.

Givetvis.

Hon var den enda
som inte trampade på mina fötter.

Jag förstår att ni inte tycker om
sociala sammankomster.

Jag föredrar lugn och ro.

Jag antar att det måste vara stillsamt
på dina föräldrars gods.

Fars arbete
och mors oändliga tillställningar

gör att jag sällan
har tillfällen för mig själv.

Men vi…

Men vi äger en rätt
stor fastighet på landet

som jag har blivit lovad
när jag har gift mig.

Vad trevligt.
Tycker du inte det, kära Penelope?

Ja, mor. Det är det säkert.

Jag hoppas kunna
flytta in där till sommaren.

Penelope har alltid gillat landet.

Inte sant, kära du?
Hon har förkärlek till naturen.

Hon är jordnära, välbevandrad
och uppskattar konst.

-Jag är också förtjust i konst.
-Strålande!

-Vänligen spela för oss, Penelope.
-Ja, mor.

Om ni ursäktar mig
ska jag hämta mina noter.

-Miss Williams.
-Ursäkta, jag är så virrig.

Jag har glömde noterna
till mitt uppträdande.

Jag måste spela nu för mr Alexander.

Mina föräldrar har bjudit honom och de
vill att jag ger ett bra intryck.

-De avser att gifta bort dig.
-Men jag kan inte det.

Inte med honom.

Mitt hjärta…

Varför valde de honom?

Jag är säker på
att hans förmögenhet spelar in.

Jag bryr mig inte om förmögenhet.
Jag vill gifta mig av kärlek.

Av den typ
som inte känns som en börda.

Av den typ som är
som ljuv musik i mina öron.

Du förtjänar ett behagligt liv
utan förolämpningar.

Det är en förolämpning mot mitt hjärta
att gifta mig med honom.

Då måste vi flytta till landet.

Innan det inträffar vill jag gratulera er,
miss Williams,

till den stundande förlovningen
och önskar er all lycka.

Gå och spela från ert hjärta.

Mr Jonathan Jonas Alexander

och lady Penelope Jane Williams
har lovat att ingå äktenskap.

Jag förklarar er härmed
make och hustru.

I faderns, sonens
och den helige andens namn.

De som Gud har sammanfört
får ingen låta åtskiljas.

Amen.

Äntligen. Nu är vi framme.

-Jag visste inte att det var så…
-Ståtligt.

Långt bort.

Personalen.

George! Vilken trevlig överraskning.

Vilken tröst med ett bekant ansikte.

Tack, madam. Det var er fars idé.

Fast lady Jane
var föga entusiastisk.

Det skulle jag tro.

-Omtänksamt av honom.
-Sannerligen.

Tillåt mig att presentera
Fanny och Bessie.

Hur står det till?

Trevligt att träffa er.

Och resten av personalen?

Det finns en kock, stalldräng
och trädgårdsskötare.

Det är allt vi behöver.

Alla beskäftiga människor stör mig.

Ta hand om bagaget, George.

Nu är vi här, sir.

Får jag föreslå något som hjälper er
att lugna nerverna, sir?

Tack, George.

-Jag måste samla tankarna.
-Det är förståeligt, sir.

Sir. Madam.

Om ni vill ha något,
ring då i klockan.

Jag må säga att jag är tacksam över
att du följde med oss, George.

Jag är tacksam att få tjänstgöra
för er och er make.

Må ni båda vara välsignade.

-Dagen var bestämd, inte sant?
-Ja, jag…

-Jag gillade champagnen.
-Ja.

George är en kännare på fina viner.

-Kanske lite vin.
-Utmärkt. Vin.

Ring i klockan.

-Ett glas vin, George.
-Ska bli, sir.

-Vill madam också ha ett glas?
-Ja tack.

För att värma blodet.

Jag kanske ska hämta några filtar.

Nej, George. Gå och hämta vinet
så letar jag upp en filt.

Som ni önskar.

Kom in.

Tack, George.

Ursäkta mig.

-Är allt som det ska?
-Så mycket som det kan bli, George.

Tack. Jag tar min makes glas.

Tack.

Madam.

Mr Alexander…

Jag hoppas
att min önskar inte förolämpar.

Jag har aldrig varit uppe så här sent.

Och jag fruktar att jag
kan ha druckit lite för mycket vin.

Kanske kan vi…

Säg något. Snälla.

Nja…

Jag har inte lust att…

Jag tror att en god natts sömn
är bra.

Men…

-Mitt rykte.
-Ja.

Den här natten ska stanna
hos oss och endast hos oss.

Självklart. God natt.

Miss Hargreaves?

Ja. Reginalda.
Hon skriver att hon saknar mig?

Och hon hoppas
att vi finner oss till rätta.

Hon hälsar till George.
Deras butler är en lat jycke.

-Hon är nog förtjust i George.
-Struntprat.

Hon duger knappt
för en sådan som George.

Vi borde extra grönsaker
nästa torsdag.

Jag tänker bjuda hit miss Hargreaves
och några gäster på middag.

-Vad trevligt med besökare.
-Vi ska inte ha hit folk.

Jag ska rida på tisdag. Hela dagen.

-Kan du inte rida på onsdag?
-Jag vill inte höra invändningar.

Miss Hargreaves
skulle ha blivit imponerad.

-Vill frun ha?
-Tack.

Vill sir ha?

Det verkar som min make väljer
att vara fågelfri i kväll.

Försök vara lite mer fågelfri.

Nu räcker det! Var inte löjlig!

Vi sitter till bords!
Vad är det här för sällskap?

Det här är inget sällskap, make.

-George.
-Sir.

-Vad var det för oljud?
-Jag skulle undersöka det.

Det är säkert ingenting.

Nåväl…
Vi kanske ska stanna en stund.

-För att vara på säkra sidan.
-Ja, sir.

Medan vi väntar, sir…

Får jag föreslå lite choklad för
att vädra bort nattluften?

Ja. En mycket god idé.
Ta det till min sängkammare.

-Jag har en brinnande eld.
-Ja, sir.

Ja. Tack.

Kom in.

-Er varma choklad, sir.
-Ja.

Kom och värm dig, George.

Det var mycket generöst av er, sir.

Tack för att ni låter mig dra nytta
av er sköna eld, sir.

Min är ganska dålig. Den avger
inte samma värme som er.

Du behöver kanske
en extrafilt eller två.

Det var vänligt av er,
men ni behöver inte tänka på det.

Men att stå här…

Jag…

…känner mig rätt varm.

Sir.

Om det är allt
ska jag önska er god natt, sir.

Ja. Jag känner mig också rätt trött.
Tack, George.

Här, ta den här.

Tack, sir.

Ett utsökt vin, sir. Var hittar du
ett sådant fint exemplar?

Jag är glad att ni tycker om det.

Det är från
greven av Oxfords tjänare.

Han erbjöd mig några lådor
i utbyte mot ridlektioner.

-Du har inte sagt att du rider.
-Jag får sällan möjlighet.

Jag insisterar på att du följer med
på min ridtur i morgon.

-Nå…
-Då är det bestämt.

Fanny… Säg åt kocken
att vi tar med mat.

Om du ursäktar. Jag känner mig
rätt utmattad i kväll.

Jag ska dra mig tillbaka
om det går för sig, make.

Som du vill. Du kan sova
i det lilla sovrummet i natt.

I lugn och ro.

-Er kammare är klar, frun.
-Tack, Bessie.

-Glöm inte blomman på kudden.
-Självklart inte.

-Vänligt att du har märkt det.
-I så fall…

Ha en trevlig dag i morgon.
Jag önskar dig en god natt.

Vi kanske ska ta med oss
det här vinet i morgon.

Tillåt mig att säga
att det är en strålande idé, sir.

-Jag ser fram emot det.
-Det gör även jag, George.

Det är ett udda arrangemang.

Varje liten resa
verkar muntra upp husbonden.

Vi får hoppas att det fortsätter.

Upp med hakan, herr Jonathan.

Vad fint att höra skratt i huset.
Det låter så härligt.

God morgon, mrs Alexander.

Tänk inte på oss.
Vi är lite fnissiga i dag.

Vad för er in hit?
Kan vi ge er något?

Nej då.
Ursäkta att jag tränger mig på.

Sanningen är den
att jag är rätt sysslolös.

-Vad sägs om varmt te?
-Kanske det.

Jag har funderat på ändra på tomten.

Arthur har haft fullt upp
med blommorna.

Trädgården är vacker.

Gå ut och dofta på jasminen.

-Det är undergörande.
-Jag får göra det.

Råka någon av er veta var
mr Alexander befinner sig?

Han är ute.
Han gav sig av tidigt.

Så klart. Ingen skada skedd.

Ja, jag behöver frisk luft.

-Jag ska gå ut.
-Naturligtvis.

-På egen hand?
-Jag är ensam stora delar av tiden.

Jag ska lämna er åt att fnissa.

Den kvällen bestämde jag mig för
att konfrontera Jonathan och George.

Min ilska berodde inte på
att de var tillsammans.

Det som jag hade sett
förklarade många saker.

Jag ber dig.
Du kommer att slita ut mattan.

-Vill du säga något?
-Ja, faktiskt.

Jag vill bara ha en stund.

God afton, sir. God afton, madam.

Bra.
Jag vill prata med George också.

Ursäkta, madam.

Jag hoppas att det inte är brådskande
för jag kommer med sorgliga nyheter.

Vad är det, George?
Vad handlar det om?

Det är Arthur - trädgårdsskötaren.
En rätt tragisk olycka.

Han är tyvärr inte med oss längre.

Han välte gräsmattan.

Han stannade för
att plocka upp en buske.

Tyvärr ligger den delen
av trädgården i en sluttning.

När han böjde sig ner för
att ta upp den irriterande busken

började välten att…

Gode värld. Vad hemskt!

Stackars, Arthur.

Vi måste meddela hans familj.

-Jag ska ordna en korg.
-Ja.

Jag ser till att hans familj
får en lämplig summa pengar.

Tack, sir. Ni är mycket generös.

Ni ville prata med mig, madam.

Tänk inte på mina önskemål ikväll.
Du har tillräckligt att stå i.

Och vi är alla chockade.

Om du, min make,

ursäktar ska jag ordna en korg till Arthur
och sedan dra mig tillbaka.

-Vilken chock det här är.
-Jag ordnar med korgen.

Du måste vila.
Låt inte det här besvära dig.

Jag ska ordna med te.
Kanske ett bad?

George?

På momangen.

Strålande. Sov gott, kära du.

Tack, sir.

Det här var fasansfullt.

Hur är det, George?

-Du är hemskt blek.
-Ja, sir. Det var tämligen…

-Förfärligt. Jag kan tänka mig det.
-Ja, rätt otrevligt.

Jag vill inte verka okänslig, men vi
behöver en ny trädgårdsskötare.

En som inte är för noggrann.
Enbart för arbetet.

Jag förstår.

Jag ska leta upp någon
som passar för uppgiften, sir.

Och senare kanske jag
kan göra något för dig.

Dagen därpå tänkte jag återigen
konfrontera Jonathan och George.

Men min plan stoppades av ett
överraskningsbesök från min mor.

Hur står det till, mor.
Vilken trevlig överraskning.

Lady Jane. Jag hoppas
att resan var behaglig.

Den hade varit det om vi inte hade
hamnat i en hängning på vägen.

Jaså? Jag har inte hört…

Som herre i huset, mr Alexander

förväntar man sig att ni
ska veta vad som händer i byn.

Särskilt med tanke på
händelsens karaktär.

Verkligen otrevligt.

Föraktligt handlade att hänge sig
åt något så avskyvärt.

Utan att förstå allvaret.
Jag förstår inte hur två män kan…

Världen borde bli av med sån synd.
De förtjänar att brinna i helvetet.

-George! Vad gör du?
-Ursäkta mig, madam.

Låt oss inte älta över
något så skamligt.

Jag kom för att se
hur ert äktenskap går.

Vi anpassar oss fortfarande.

Vi kanske ska gå ut i trädgården.
Utsikten är vacker.

Nej, det är svalt i luften.

Du och mr Alexander kan gå.

Du har kommit hela vägen på besök.

Jag och George måste diskutera
morgondagens händelser.

Vad kan vara så brådskande?
Något för oss alla?

Mr Alexander ska jaga i morgon.
Med George.

Ursäkta. Hörde jag rätt?

Jag har bett honom
följa med och rida.

George?

-Är han inte butler?
-Jo.

-Mrs Alexander?
-Jag ställde en fråga, sir?

Det är ett tillfälligt arrangemang.
Eller hur, mrs Alexander?

Om något sådant
verkligen kan vara tillfälligt.

Lyssna på er fru, mr Alexander.

Involvera inte tjänstefolket i sådant.
Du ska visa din position tydligt.

Hans position är känd.
Han behöver bli visad den, mor.

Alldeles riktigt, Penelope.

Om du ursäktar.
Jag har lite att ta itu med.

God dag!

Är far fortfarande ute och reser?

Han leder en expedition. Jakt.

God dag.

När mor åkte
ville jag följa med henne.

Allt för komma bort
från äktenskapets ensamhet.

Jag visste att något behövde ändras
innan jag skulle bli galen.

Tack och lov för att vi sov
i separata sängkammare.

Jag behövde vara ensam för
att bestämma vad jag skulle säga.

Jag var tvungen
att lufta mina känslor.

Kvällen gav mig möjligheten
som jag behövde.

Jag visste vad jag skulle säga och
var redo att uttrycka mina känslor.

Jag behövde bara ta ett andetag.

-Sir, madam.
-Ja, George.

Jag vill presentera er
nya trädgårdsskötare.

Mr Richard Reynolds.

Ja!

-Mycket trevligt att träffa dig.
-Tack, sir.

Jag tror att du redan
känner mrs Alexander.

Madam.

Om jag får förklara, sir.

Mr Reynolds har varit
mrs Alexanders musiklärare.

Innan hon gifte sig med er.

Mr Reynolds tycker om naturen
och är en duktig trädgårdsskötare.

Musiklektioner skulle kunna ge
mrs Alexander välkommen förströelse.

Strålande, George.

Mrs Alexander blir nog glad över
att återuppta sina musiklektioner.

-Inte sant, min kära?
-Jo.

Var det Richard? Strålande.
Välkommen till egendomen.

George visar var du ska bo.

Samt trädgården
och övriga uppgifter i hushållet.

Och musiklektioner då och då
skulle inte vara oävet.

Tack, sir.

Bra. Strålande!

Och en fåordig man. Fantastiskt!

Finn dig till rätta.

Om du har lust, George.

Sir. Madam.

Stilig karl.

Miss Williams.

Mrs Alexander.

Vad gör ni här?

Jag…

Kom in.

Jag var tvungen att träffa dig.

-Hur kommer det sig att du är här?
-Ni ville att jag skulle komma.

George så klart.

Är det säkert för dig att vara här?

Utan tvekan.

Vi lever åtskilda liv.

Bröllopsnatten var inte…

Vi har separata sängkammare
och har aldrig…

Jag ber om ursäkt för min lösmynthet.

Den glädjen.

Lyckan.

Jag ville bara spricka.

Kärleken som jag kände var
som en flod som rann genom mig.

Jag ville meddela Jonathan
hur lycklig jag var.

Det hade varit mycket enklare

om vi kunnat uttrycka våra känslor
och varit öppna med vår kärlek.

Men jag förstod honom.

Jonathans situation var
mycket mer skandalös än min.

Det här är en otroligt
vacker pjäs, Jonathan.

Den här pjäsen.

Passionen i texten.

Vad handlar den om?

Den handlar om en skadad soldat
och hans resa hem till sin kära.

Nu minns jag. Den är skriven
av den där Benjamin.

Ja. En intressant berättelse.

Här träffar hon honom
för första gången.

Kanske kan vi roa oss med
att spela upp scenen tillsammans.

Jag börjar.

"Tanken på honom håller mig
borta från en mörk plats."

"Vad är det, Sophia?"

Där kommer du in, Jonathan.

Nåväl.

"Över kontinenter har jag
svurit på att återvända."

"Avståndet mellan oss
var smärtsamt för mig."

"Min själ finns hos dig."

"Min älskade."

Det står här att de omfamnar varandra
när han återvänder.

Vi gör ett nytt försök.

Jag kommer därifrån
och du går bort till bänken.

Du kan börja.

"Tanken på honom håller mig
borta från en mörk plats."

"Vad är det, Sophia?"

"Över kontinenter har jag
svurit på att återvända."

"Avståndet mellan oss
var smärtsamt för mig."

"Min själ finns hos dig."

"Min kära!"

Madam.

-Rosorna som ni bad om.
-Vad vackra.

-Mr Reynolds.
-Sir.

Vi ska ha musiklektion i eftermiddag,
inte sant?

Givetvis, madam.
Klockan tre, som planerat.

Richard…

Med tanke på det fina vädret borde du
ta hand om krocketplanen.

Jag kräver att det blir gjort idag.
Din musiklektion får vänta.

Jag ska ta tag i det omgående.

Var var vi?

Det spelar inte…

Det är rätt varmt.

Du kanske ska vila
och njuta av solen.

Utmärkt.

Är allt som det ska, make?

Det var underbart när vi läste
pjäsen i går. Tyckte du inte det?

Ja, mycket trevligt.

-Är det något som besvärar dig?
-Nej.

-Du verkar inte vara dig själv.
-Jag har inte sovit bra.

Och du?

-Ja.
-Hur var sängen i ditt rum?

Bekväm? Tillräckligt med filtar?

Min säng är som den ska, tack.

-Vill du ha fler filtar?
-Nej tack.

Du behöver inte bry dig om min säng.

Vi kanske kan läsa mer
ur pjäsen i eftermiddag.

Jag ska rida idag.
Hela dagen med George.

Vi har sett hjortar vid sjön
och jag vill skjuta något.

Får jag föreslå att mrs Alexander
har en pianolektion i eftermiddag?

-Med mr Reynolds?
-Han är pianoläraren, sir.

Ja, så klart.

Musiklärare och trädgårdsskötare.

Det är enastående
vad mycket han kan göra.

Har han funnit sig till rätta
i sin stuga?

Ja, det tror jag.

Fanny och Bessie? Har mr Reynolds
funnit sig till rätta?

-Jag vet inte, sir.
-Han besvärar inte oss, sir.

Han kommer alltid
med grönsakerna i tid.

Jag kan fråga honom, sir.

Nej, han har nog
funnit sig till rätta.

Ni kan duka av.

-Ni bad mig komma, make.
-Ja. Sätt dig.

Jag har fattat ett beslut
och det är att…

Mr Reynolds måste sluta.

Trädgården sköts inte som den ska.
Krocketplanen är för torr.

Och jag står inte ut med hans musik.
Han måste sluta.

Hur kan du säga så?
Trädgårdarna är perfekta.

Och hans musik…

Hans musik fyller huset
med glädje och ljus.

-Hur kan du säga så?
-Han måste sluta.

-Utan ett enda bra skäl?
-Jag nämnde krocketplanen.

-Du spelar aldrig.
-Musiken.

Musiken fyller tystnaden
som du ägnar mig.

Det är mitt hus och mitt ord gäller.

Nå…
Jag måste bo här som din hustru.

Jag förtjänar
att ha något att säga till om.

Du har sannerligen märkliga idéer.

Och du uppför dig sannerligen inte
som min hustru.

-Mer som en jänta.
-Hur kan du säga så?

Jag kommer inte återgå till
som det var. Du har din…

Jag förstår inte.

Jag trodde att vi kom överens väl.

Vad har besvärat dig så mycket?

Richard har inte gjort fel.

Han arbetar hårt
och tillmötesgår personalen.

Inte mot mig!

Tror du inte att jag ser?

Tjänsteflickorna fnissar
bakom ryggen på mig.

Sättet som du beter dig mot honom.
Jag vet vad som händer.

Jag har sett dig smyga ut
till hans hus mitt i natten.

Hur kan du ringakta mig
på det viset?

-Jag är herre i det här huset!
-Hur jag kan ringakta dig?

Och vad gäller herre i huset,

vet jag mer om vad som händer
än vad du kan föreställa dig.

Och jag undrar om vilket…

av våra respektive beteenden…

som kommer att skada
ditt fina namn allra mest.

Vad pratar du om?

Det skulle uppfattas
som om jag inte är den enda…

som blir underhållen.

-Hur vågar du säga så?
-Det blir en katastrofal skandal.

För oss alla.

Håller du inte med om det?

-Richard stannar kvar.
-Va?

Richard stannar kvar.

Vi gör inget fel.

Om andra kunde förstå.

Det är inte så världen fungerar.

Låt oss vara lyckliga så länge vi kan.

Jag har sadlat två hästar.
Låt oss rida tillsammans.

-Jag måste utföra mina sysslor.
-Jag vill rida med dig.

Lita på mig, Richard.
Dagen är vår.

-Här är sjön jag berättade om.
-Det är vackert.

-Jag visste att du skulle gilla det.
-Fantastiskt.

Och fullständigt avsides beläget.

Jag har badat här sen jag var pojke.

Jag är glad att jag hittade platsen.

Det är vackert.

Och en perfekt dag för att bada.

Så ska det låta.

Kom, George.

Vattnet är underbart.

Kom igen.

Richard! Titta.

-Det är Jonathan och…
-George.

Det är det jag har velat berätta.
Kom.

Vad gör du?

Lady Alexander!

Madam. Vi bara…

Skulle ni bara bada?

Jonathan och George. Ni känner
vår trädgårdsskötare Richard.

-Mina herrar.
-Mr Reynolds.

Det här är min make Jonathan.

Och George, vår trogne butler
och min makes assistent.

Stå inte bara där, Richard.
Hoppa i.

Jag är ett spöke.
Jag kommer tillbaka som en dam.

Sluta, Fanny.

Jag tror att jag kommer att svimma.

Bessie!

Med din hårfärg
skulle jag ha valt guld.

-Till dig!
-Tack, frun.

Det var du med all parfym.

Och hennes min.
Jag trodde att det skulle bli galgen.

-Jag borde ha fått en utskällning.
-Jag förstår inte.

Och klänningen.
Hon sa att jag var vacker i den.

Jag vill inte ha
den här gamla trasan nu.

-Du får vänja dig vid det.
-Jag antar det.

Våra gäster verkar inte komma.

Jag hör om hon vill
att vi ska vänta.

-Hon säger att de redan är här.
-Jag har inte sett någon komma.

-Hörde du verkligen rätt?
-Det var vad hon sa.

Kom så serverar vi.

-Sluta och sätt dig, George.
-Tack, sir.

Jag föreslår att vi tilltalar
varandra vid förnamn.

Vi är jämlika nu
i vår hemliga lilla grupp.

Ja, sir. Tack, fru… Penelope.

Vilken märklig dag.

Även förtjusande.

Men jag tror inte att omvärlden
skulle hålla med om det.

Vi är klokare än dem.

Äkta lycka kan uppnås
genom att riva murar.

-Sant.
-Richard har rätt.

Men vi måste vara diskreta.
Det kan vara en utmaning.

-Men förbaskat roligt.
-Ja.

Fortsätt, Bessie.
Tänk inte på mig.

Ursäkta mig…

-Förlåt för min klumpighet.
-Jag ska hjälpa dig.

Jag visste inte vad jag skulle göra.

-Visa lite anständighet.
-Vi har faktiskt gäster.

-Absolut, George.
-Sir.

Jag ska bara gå och…

Mer bröd.

Kommer det fler? Inte?
Jag ska bara…

Skål för oss.

-Väntar vi någon i dag?
-Så här dags?

Titta.

-Vi letar upp George.
-Om han fortfarande är vår butler.

Kära nån.

Vad har hänt här?

Sir? Madam? Vakna.

Vakna!

Bessie? Hur mycket är klockan?

Strunta i det. Vi har fått besökare.
De är nästan vid dörren.

Jonathan. Sir.

Madam. Mr Reynolds.

Vi har besökare.

Vi skulle ha meddelat dem.

Det är fräckt
att bara dyka upp så här.

Och dricka på dagen.
Det är hemskt skandalöst.

Vi borde bli bestraffade.

Det skulle lösgöra
de sociala sedvänjorna.

Det var på tiden.

Cuthbert Gelder och miss Hargreaves.

Ja, sir.

Jag tror att vi har träffats
hos Lord Williams.

Och…

Miss Hargreaves.
Vi har saknat er närvaro.

Om inte Penelope bodde här
skulle jag komma på besök oftare.

Hur står det till, George?
Underbart att träffa dig igen.

Detsamma.

Det är trevligt att vara här
och vi kommer med nyheter.

Ja, sir.
Självklart. Den här vägen.

Mr Gelder och miss Hargreaves.

Mr Alexander.
Trevligt att träffa er.

Mr Gelder.

-Säg Cuthbert.
-Cuthbert.

Mrs Alexander. Trevligt att träffa er
fast under andra förhållanden.

Kära Penelope.
Det var längesen. Hur mår du?

Och mr Alexander. Senast vi träffades
var nog på ert bröllop.

Ja.

En bra dag.

Vänligen slå er ner. George…

Förfriskningar, tack.

-George. Gör mig en tjänst.
-Självklart.

Vad trevligt att träffa er igen.

Vad an detta överraskningsbesök?

Vi kunde inte vänta med att berätta
men vi ska gifta oss.

Ja! Möt den blivande
mrs Reginalda Gelder.

-Gillar ni inte hur det låter?
-Gratulerar.

-Jag kan rekommendera att gifta sig.
-Ja.

Jag har bytt ut blommorna.
Är det allt?

Mr Reynolds!
Vad tusan gör ni här?

Mr Reynolds är vår trädgårdsskötare.

Vår före detta gick bort oväntat.

Trädgårdsskötare?

Mr Reynolds är ju musiklärare.

En man med många strängar
på sin lyra.

Jag får lära mig musik
och trädgårdsskötsel.

-Det är upplysande.
-Jag kan tänka mig det.

Om ni ursäktar.

Egendomligt.

Hursomhelst… Ska vi ta
och liva upp stämningen?

Vi lever bara en gång.

Det är skandalöst så här tidigt
på morgonen men vi hoppades

att ni skulle skåla för vår…

Så…

För kanske är vi inte

För kanske är vi inte

För kanske är vi inte här

I morgon.

För kanske är vi inte

För kanske är vi inte

För kanske är vi inte här

I morgon

"Plikten är rik och oändlig.

Vi, likt barbarer, måste dyrka den."

Vi behöver en prinsessa
och en Catherine.

Vi behöver fler kvinnofolk.

Var är jäntorna?

-Tjänsteflickorna.
-Jag hämtar dem nu.

Ni måste läsa min tankar.
Jag skulle hämta er.

-Förlåt, vi var…
-På väg till köket.

Vi har ett ovanligt önskemål.
Vänligen, följ med.

Låt mig presentera damerna.

Damer, damer…

Välkomna till löjliga teatern.

Välkomna. Välkomna.

Hav ingen fruktan,
det är för nöjes skull.

Det här kanske kan hjälpa.

Det här är inte rätt.

-Vi har mycket att göra.
-Strunta i ert jobb.

I kväll ska ni roa er med oss.

-Ja.
-Om det gör er nöjd, frun.

-Vad gör ni?
-Jösses.

Mycket godare än matlagningssherryn.

-Ja!
-Jag förstår inte.

Det är bara nöje.

Det är trevligt att göra
något annat än att städa.

Bravo, Fanny.

Du blir bra som prinsessa.

-Och Bessie kan spela Catherine.
-Ja.

Lite mer vin och vi kan försöka.

Här, Fanny.
Du måste spela prinsessa.

Okej.

"Vithänt älskarinna.
Ett vackert ord med er."

"Honung, mjölk och socker.
Där har du tre."

Mycket bra.

"Två tre."

"Om du blir så fin."

"Sjunde söta… A-D…"

Adieu.
Det betyder "hej då" på franska.

Jag pratar franska nu.

"Sjunde söta, adieu…"

"Eftersom du kan fuska, spelar jag
inte längre med dig."

-Hon är en naturbegåvning.
-Jag tycker inte om att läsa.

Oroa dig inte, Bessie.
Det ordnar sig.

-Jag vet inte.
-Drick lite vin.

Tillåt mig.

Upprepa efter mig.

Ja!

"Vithänt älskarinna.
Ett vackert ord med er."

"Honung, mjölk och socker.
Det är tre."

"Två tre och om ni är så god."

"Mjöd, söt-öl och sockervin."

"Dans."

Vill du inte dansa?

Du tog månen full,
men hon har förändrats.

Spela musik. Du måste göra det snart.

Inte än. Jag ändras som månen.

Farväl, tokiga jäntor.
Ni har ett enkelt förstånd.

20 farväl, mina frusna moskoviter.

Och över till dig, Bessie.

Vi kan inte vara uppe hela natten.
Vi måste gå upp tidigt.

Frun.

-Farväl.
-Farväl, galna jäntor.

Farväl.

För kanske är vi inte

För kanske är vi inte

För kanske är vi inte här

I morgon.

Vinet, vinet botar

Vinet, vinet botar.

Vinet, vinet botar

Vad trevligt det var i går. Bättre
att jobba här än någon annanstans.

Jag antar det.

Det är inte passande
att vi roar när det är saker…

som sker som inte är rätt.

Enligt den heliga boken.

Mellan husmor och mr Reynolds?

Det också, men…

George och husbonden?

Det var en ny hängning häromveckan.

Det är därför han
inte bryr sig om husmor.

Vi måste bita oss i tungan.

Det vore synd om all glädje upphörde.

Jag har inget emot det.

Fanny. Jag hoppas att du kan skaffa
några saker på marknaden idag.

Absolut. Jag skulle ändå dit.

Mr Kendrick. Den lokala kyrkoherden.

Tillåt mig att presentera
min fru mrs Alexander.

Trevligt att få träffa er,
mrs Alexander.

Ni måste förlåta
att jag kommer så plötsligt.

Jag brukar vilja veta hur mina
församlingsmedlemmar har det.

Samtliga.

Även dem som jag
ännu inte har sett i kyrkan.

Vi är medvetna om det.

Det har tagit längre tid än väntat
att anpassa oss till äktenskapet.

-Eller hur, kära du?
-Sannerligen.

Sätt er, mr Kendrick.

-Kanske lite te?
-Nej, inte för min del.

Jag ska inte stanna länge.

Acceptera våra ursäkter.
Tiden har sprungit iväg.

-Vi kommer självklart dit.
-Bra. Bra.

Vi har upplevt obehagliga tider
på sistone.

På vilket sätt, mr Kendrick?

Jag tänker på
senaste tidens hängningar.

Syndare som är vårt samhälles plåga.

De var…

Jag beklagar, madam.

Sodomiter.

De borde straffas av Herrens vrede.

Brinna i helvetet!

Amen.

Vi borde följa den heliga boken
och leva rena liv.

Utan anledning att få någon
att höja ögonbrynen.

Vi gör vårt bästa, mr Kendrick.

Jag märker att vi tycker likadant.

Jag beklagar att vi träffas så här
och att mötet var kort,

men jag måste ge mig av.

Jag ser fram emot att se er i kyrkan.

Jag önskar er en god dag.

Jag behöver något stärkande
efter det mötet.

Fanny? Fanny.

Vad är det?

George.
Jag är inte värd att få vara här.

Ni visar mig stor vänlighet.
Hur ska jag återgälda det?

Ta det lugnt, Fanny.
Berätta vad det är.

Och så var det hängningarna.

George…

Vad har jag gjort?

Jag vet inte, Fanny.

Vad har du gjort?

Mr Kendrick var här
på grund av mig.

Jag pratade med honom i byn.

Jag ska ge mig av.

Förlåt.

Har hon verkligen gett sig av?

Jag fruktar det.

Jag försökte stoppa henne, men…

Hon var fasansfullt upprörd. Tänk
att hon berättade för kyrkoherden.

Det är inte klart vad hon
berättade för honom.

Mr Kendrick verkade nöjd med
vad han såg och hörde här.

Och han blev imponerad över vad du
sa om helvetet, Jonathan.

Jonathan?

Sir.

Vi ska kanske gå
till våra sängkammare.

-Det har varit en händelserik dag.
-Jag håller med.

Morgonen ger kanske klarhet
för vi är skärrade i kväll.

-Ska vi?
-God natt.

-Jonathan. Kanske kan vi…
-Nej, George.

Jag vill vara ensam ikväll.

Det var allt. Du kan gå.

God natt.

Vi var alla beklämda
över vår situation.

Jonathan blev tillbakadragen
och stackars George var rådvill.

Vi plågades av oro men var tvungen
att fortsätta våra charader.

För återigen kom mamma på besök.

Trevligt att se dig, mor.

God dag på dig med.

Lady Jane.

Efter en inte lovande start verkar
äktenskapet arta sig för dig.

Du verkar trivas bättre
sen förra besöket.

Ja, mor.

Det har skett ganska
många förändringar sen dess.

Mr Alexander är…

Han är underbar.

Jag tror att vi gör varandra väl.

Det låter bra, kära du.

Och hans makt över tjänstefolket?
De måste veta sin plats.

Jag antar att det beror på
att ni har en ledig plats nu.

Ja, mor.

Jonathan har blivit mer behärskad.

Mr Reynolds. Jag vill att du gör något
åt örtträdgården som är igenvuxen.

-Lavendelkrukorna är vildvuxna.
-Jag ska göra det omgående.

Felfritt agerande, kära du.
Det är så en slipsten ska dras.

Jag blir glad att jag har
lärt dig det. Fortsätt i den stilen.

Ursäkta mig, sir.

Jag var…

Jag beklagar att jag tränger mig på.

Nej, sir.
Ni är herre i huset.

Det är jag som inkräktar.
Förlåt mig.

Tänker du söka efter
en ny tjänsteflicka?

Jag har sökt om en anställning
i McIntyre House i Högländerna.

Jag tycker att det är bäst med tanke
på vad som sker att jag slutar.

Sluta? Varför det?

Jo, sir…

Jag har märkt att du
har hållit dig ifrån mig.

Jag förstår den prekära sits
som jag har satt er i.

Så jag fruktar…

att jag inte längre
kan stå till ert förfogande.

Medan mitt hjärta är…

Medan mitt hjärta är…

-Förlåt. Jag trodde att…
-Nej, George.

Det är jag som ska be om ursäkt.
Jag har varit orättvis.

Jag behövde tid att…

Jag ville inte utsätta dig för fara.

Därför drog jag mig tillbaka.
Jag har saknat dig jättemycket.

Jag med.

Jag är glad att vara tillbaka.
Jag gillade inte det andra huset.

Jag fick inte öva på att läsa.

-Och jag saknade er.
-Vi med.

Jag sa att hon
skulle komma tillbaka.

Vi är tacksamma över att du
har kommit tillbaka, kära Fanny.

Men jag måste fråga dig…

vad du sa till mr Kendrick.

Jag berättade inte om någon,
eller vad som försiggår.

Jag kanske berättade om skådespelen.

Jag var lite förvirrad.

Men jag svär.
Jag avslöjade inte något.

Ni är alla goda människor.
Jag kan inte känna…

att det är fel
även om vi måste dölja det.

Vad gäller mr Kendrick hörde jag…

hur han accepterar saker.

Manliga saker.

Mr Kendrick?

Månen är full.

Kom och bevittna denna magiska syn.

Hejsan.

Katten och fiolen.

Och kossan som hoppade över månen.

Och hunden som skrattade.

Och maten rymde med skeden.

Kom igen, George.

-Ska vi?
-Jag ska sträcka mig efter månen.

Min kära?

God morgon, vackra damer.

God morgon, vackre herre.

-Är de till Penelope?
-Ja. Jag smög ut tidigt.

Sover hon?
Hon måste vara trött efter igår.

-Du har slitit ut henne.
-Uppför dig, Bessie.

-Vi använder inte sådana ord.
-Inte innan frukost.

-Hon vill kanske äta i sängen.
-Jag tar det till henne, Bessie.

Jag tröttnar aldrig på
hur hon ser på mig på morgonen.

Gå din väg, Romeo.

Penelope, min kära. Hur mår du?

Febern avtar inte
och hennes tillstånd har försämrats.

Jag fruktar för hennes framtid.

Jag återkommer morgon bitti
och vi får inte sluta hoppas.

-Dags att börja jobba.
-Titta. Det är vad vi behöver.

Vill ni säga något särskilt,
mr Alexander?

Jo…

För Guds skull. Säg det!

Jag tänkte fråga
hur länge ni avser att stanna.

Så att jag kan meddela personalen.
Ni förstår.

Kära ni.

Jag är medveten om att vår relation
inte alltid är den bästa.

I dessa melankoliska tider är det
svårt att vidhålla sin värdighet.

Jag sitter här och äter min
kanske sista måltid som mamma.

Ja, så klart.

-Stanna så länge ni önskar.
-Tack.

Jag vill träffa min dotter
en gång till den här aftonen.

-Får jag föreslå…
-Nej, det får du inte!

Föreslå.

Jag meddelar dig
om jag behöver något.

Min make kommer i morgon bitti.
Meddela ert tjänstefolk.

Under tiden föreslår jag att er butler
återvänder till sitt diskrum.

God natt.

Jag…
Jag får göra som hon säger.

Han smyger runt där uppe.
En tjuv!

Nej då, Lady Jane. Mr Reynolds
är vår trädgårdsskötare.

Han var troligen…

Du var i min dotters sängkammare.
Du borde skickas till galgen!

Nej, Lady Jane.

Mr Reynolds tar bort vissna blommor
så här dags.

Han vill bara ha friska blommor
i min hustrus sängkammare.

De gör henne väl.
Eller hur, mr Reynolds?

Ja.

Jag ska ta bort alla blommor från
hennes sängkammare i morgon bitti.

Reynolds ska inte vara nära huset.

Annars har du mer än din vidskeplighet
att oroa dig över på gatorna.

Gå härifrån!

Hur mår hon?

Hon blir svagare och svagare.

Jag ska nog ta över nu,
så att ni får vila.

Jag vill sitta hos min dotter.

Ni kan inte göra mer
för henne i kväll.

Jag vill vara ensam med min fru.

Gör så.

Men du måste meddela mig
minsta lilla förändring.

Utan tvekan.

Jag vet att stämningen är låg
och att vi är bekymrade.

Jag vill prova något ovanligt.

Absolut.

Vad som helst är bättre än inget.

Vad behöver vi göra?

Jag är beredd att göra vad som helst.

Du förtjänar inte det här.

Bli frisk, kära du.
Vi är inte kompletta utan dig.

Du är min följeslagare.

Och jag saknar dig.

Jag älskar dig.

-George?
-Ursäkta mig, Jonathan.

Det här är något
som jag skulle ha berättat.

Det är ont om tid och för Penelopes
skull ber jag dig lita på mig.

Jag ber.

Ställ er i ringen.

I den välsignade
och heliga treenigheten.

Jag ber de starka
och mäktiga änglarna.

Belanos, Gabriel och Azrael.

Om det är viljan hos honom
som heter Tetragrammaton

och den helige Gud, fadern
som antar dessa former

som blir himmelsk natur

och visar sig för oss.

Bota ditt sårade barn
på jorden - Penelope.

Så att allt verkar för heder och ära.

Till dem som sonen
och den välsignade själen

tillskriven all makt, storhet och välde,

till världen utan ände.

-Amen.
-Amen.

Så får det bli.

Så får det bli.

Försvinn!

Så får det bli.

Min kära make.
Tack gode gud att du är här.

Jag kom så fort jag kunde.

Hur mår Penelope?
Någon förändring?

-Jag har haft mitt livs värsta natt.
-Kära nån, nej.

Flytta på dig, kvinna.

Jag behövde vila
och så skrek Jonathan åt mig.

Nu räcker det!
Lugna ner dig, kvinna!

Jag har rest hela natten
och vill inte lyssna på dig.

Jag vill träffa Penelope.
Berätta var hon är.

Hon är i rummet där nere,
men Gud vet vad du möts av.

Vår dotter har blivit galen.

Får jag föreslå att du
för en liten stund

att du går till sängkammaren?
Tänk på vad du säger.

Ingen vill se dig bli förnedrad.
Ingen.

Håller du inte med?

Penelope.

Penelope, min kära.

Kan du höra mig?

Ja, far.

Jag kan höra dig.

Det är ett mirakel.

Jag kan inte fatta det.

-Är du verkligen vaken?
-Låt henne prata.

Hur mår du?

Utsvulten.

Jag skulle kunna äta upp
en häst och jaga ryttaren.

Hon är vaken!
Penelope är vaken!

Hon är vaken.

Det var ett mirakel.

Vi visste att det var
tack vare George.

Jag hade mitt liv att tacka honom.

Men vi pratade aldrig om den natten.

Han verkade inte tycka om
att få beröm.

Jag återhämtade mig snabbt
och var frisk efter två veckor.

Doktorn menade att det
var en kraftig influensa.

Och att jag var frisk
och inte led av några men.

Det var goda nyheter.
Jag hade ett nytt liv inuti mig.

Sköt om dig, mitt barn.

Jag kan se att gnistan
i dina ögon är tillbaka.

Kanske är det livet i din mage.

Jonathan. Bra gjort.

Ta hand om den lilla familjen.

Självklart.

Vi ska ta hand om varandra.

Jag kan se det.

Moder. Tack för att du kom.

Tack för att du tog hand om mig.

Jag hoppas att sorgen
inte blev för stark.

Jag bedrogs kanske
vid första anblicken.

Men sådan här glädje
skingrar många moln.

Vi var återigen lyckliga.

Jonathan och George tog hand
om Richard och min son.

Och han älskade
sin speciella familj.

Och dagarna fladdrade förbi
som löven i vinden.

Och skönheten i min familj
fortsatte att förbluffa mig.

Låt inte fördomarna styra.

Se skönheten
i vårt skandalösa leverne.

Undertexter: Dan Jönsson