Original subtitles

Margherita, vi vet inte hur vi ska tacka dig.

Jobbet satte oss i en svår situation.

Är det inte häftigt att vi kan gå omkring ensamma?

Vad kan hända oss i Castelcorvo?

Betta! Minns du inte mig? Jag är Andrea, din bror.

Det är Strias förbannelse, en elak häxa som bor i Annanstans.

Hon kidnappar barn och lurar dem dit med falska löften.

Ni måste tro på mig och hjälpa mig att fly från Annanstans.

Ni behöver nycklarna för att öppna dörren.

Jag vill hitta min bror och hämta tillbaka honom.

"Ni måste hitta de magiska nycklarna. Morgonnyckeln släpper er in

i Annanstans och Aftonnyckeln låter er lämna Annanstans.

Det är skogen!

Hur går letandet efter Aftonnyckeln?

-De är nära. -När vi väl har nycklarna,

måste du göra dig av med de där barnen.

Ja, mamma.

Jag stötte på honom av en slump.

Vi snackade lite...

...och sedan var han tvungen att gå.

Han skickade ett sms.

ZENO SES SNART

SE SES SENARE

"Se ses senare?"

"Ses senare". Han måste ha haft problem med autokorrigering,

-du vet, på din mobil som... -Jag vet vad autokorrigering är.

Även om jag inte har en mobil. Bli bara inte som din bror.

-Förlåt. -Jag skojar bara...

Jag hatar att säga det, men jag tror Riccardo har rätt om en sak.

-Vad? -Du är förtjust i Zeno.

-Märks det? -Ja.

Har du någonsin kysst någon? Inte jag heller.

Varför är det så jobbigt med killar?

Jag är säker på att du och Zeno kommer att kyssas.

Jag tror inte det.

Jag har andra saker att tänka på.

Jag lovar att inte berätta för honom om nycklarna, spelet eller riddarna.

Vi gjorde ett misstag häromdagen. Jag gjorde ett misstag.

Nej, jag borde inte ha blivit arg på dig. Du är en bra ledare.

Vi har ingen ledare.

Utan dig skulle vi inte ha löst den senaste gåtan.

-Ta den. -Är du säker?

Ja, jag vet hurdan jag är, det slutar med att jag tappar bort den.

Jag vet att den är i goda händer.

Tjejer! Vi har löst gåtan, kom och se!

Mitt rum har tydligen förvandlats till vårt högkvarter.

Ja. Och medan ni snackade, lyckades vi lösa gåtan.

-Jag löste gåtan! -Vad är lösningen?

"Jag är boet för dem som kan flyga

och jag visar er vägen."

Svaret är ett ägg!

Vi måste gå in i skogen och leta efter ett ägg.

-Hurdant ägg? Turturduva eller... -Kanske ett strutsägg.

Tyst, känguru.

Och den andra delen då? Vad betyder det?

"När ni kommer till skogen,

tänk på vad ni säger eller så sätter ni rötter där."

Jag tror det är något vi ska göra där.

Eller inte göra. Betta, vad tror du?

Jag är inte säker, men vi borde åka dit nu.

För att få tag på Aftonnyckeln... måste vi gå in i skogen på kvällen?

Oroa dig inte, Matteo.

Vi tar oss ut från skogen innan solnedgång.

Är våra cyklar säkra där vi ställde dem?

Om någon stjäl dem så kan vi inte ta oss tillbaka.

Vem kommer att ta dem?

Ingen kommer till skogen så här sent.

Vi måste skynda oss. Det blir mörkt snart.

Hur länge har vi gått? Har vi gått vilse?

Nej, jag kommer ofta hit med pappa för för att leta efter svamp.

Jag kan skogen som min bakficka.

Jag är inte orolig för att vi går vilse,

utan för vad som väntar på oss i skogen.

Vi har en timme på oss innan solen går ner.

Hittar vi inte ägget inom tio minuter så går vi tillbaka.

Ja.

Vad är detta?

-Jag vet inte. -Hur vet du inte?

Du sade just att du kan skogen som din bakficka.

Och det gör jag.

Men jag har aldrig sett det här förut.

Jag ska kolla det.

Nej, vänta! Hörde du inte vad Betta sade?

Denna byggnad finns inte. Det är ett spökhus!

Precis som dörren på vinden.

Det betyder att spelet satte det här.

Jag följer med henne. Ni två stannar här och vaktar.

Det finns alldeles för många ägg här.

Vissa av dem ser inte ens ut som fågelägg.

Kanske reptiler.

"Reptiler"? Reptilägg? Inte finns det väl ormar här?

Det måste finnas en ledtråd någonstans.

Betta, jag klarar inte av det här. Ormar äcklar mig.

Kom igen, hjälp mig.

Det här.

Det finns något inuti det!

Vi hittade ägget!

-Vad är det för djur? -Inget djur alls, det är ett gips-ägg.

Ja, det är något i det! Det är nyckeln! Vi knäcker det.

Ingen nyckel.

Men det är något annat. Vad är det?

Nu ska vi se.

"För den som knäckte mig, kommer en väg att uppenbara sig."

De andra måste vänta på att deras öden ska uppfyllas."

Jag tror du måste fortsätta...ensam.

Nej, det är inte rättvist!

-Vi måste följa spelets regler. -Måste jag gå nu?

Oroa dig inte, Matteo. Vi finns med dig hela vägen.

Var försiktig!

-Har du hittat något? -Jag vet inte ens vad jag letar efter!

Det finns bara löv, stenar, träd och underligt skrämmande oljud.

Försök att inte prata så mycket, Matteo.

"Tänk på vad ni säger eller så sätter ni rötter där."

Ditt problem är att du inte tänker på vad du säger.

Riccardo! Du hjälper inte! Matteo är redan tillräckligt rädd.

-Hörde ni det? -Jag hörde ingenting.

-Inte jag heller. -Hur hörde ni inte det?

Det var en varg, den ylade så här...

Nu hörde jag det, Matteo. Spring!

-Vänta! Det var jag! -Du var väldigt trovärdig.

Tur att det var en varg, eller en varulv...

och inte en otäckt kaninvarulv.

Sluta retas med mig, jag hörde något på riktigt...

-Matteo? Matte... -Hör ni mig?

Hör du oss, Matteo?

Kom igen, svara! Lämna mig inte ensam!

Nej!

Tur att du är med mig, Jimmy.

Jag vet att du bara är ett gosedjur, men visst håller du mig sällskap?

Och kanske äter vargen upp dig istället.

Lilla pojken...

Då du har tagit dig så här långt, betyder det att du är på jakt efter Aftonnyckeln.

-Ja, om det är tillåtet. -Kom och sök den.

Verkligen? Får jag det? Vad är det som händer? Hjälp!

Det är inte så enkelt.

Jag ger dig nyckeln om du berättar för oss din största hemlighet.

Såklart.

Om du inte gör det så blir du en av oss.

En av oss!

En av oss!

Du blir en av oss!

En av oss!

En av oss!

En av oss! Ett fint litet träd.

Vad menar ni med min största hemlighet?

Visst är du en riddare? Riddaren måste alltid säga sanningen.

Säg sanningen.

Något du aldrig har berättat för någon annan.

Varför knäckte jag ägget?

-Sanningen. -Sanningen?

Jag ska berätta en hemlighet för er.

När jag var liten hade min pappa en samling av sällsynta snäckskal.

Jag fick inte röra den, men jag gjorde det ändå.

Jag tog tag i hans favorit och tappade den av misstag.

-Så klumpigt! -Otroligt!

Jag tappade den på golvet och den gick i 1000 bitar.

För att fixa mitt misstag, försökte jag sätta ihop den igen med lite lim.

men allting blev bara värre,

eftersom limmet rann över de andra snäckskalen

och förstörde dem alla. Pappa grät i flera dagar när han fick reda på det.

När han frågade vem som hade gjort det

så skyllde jag på katten! Stackars katten.

Pappa kastade ut katten ur huset.

Jag har aldrig berättat om det för någon.

Så?

Nej!

-En av oss! -Rötterna växer!

Vi vill ha en riktig hemlighet.

-Jag tycker om Betta. -Vad sa du?

Jag tycker om Betta.

Jag hörde inte. Vad sa du?

Vad sa han?

Vi hör dig inte.

Jag hör dig inte.

Inte jag heller.

Jag tycker om Betta!

Hörde ni det?

Nej, vad då?

Jag trodde jag hörde mitt namn.

Du måste ha hört fel.

Matteo kanske behöver vår hjälp. Jag går efter honom!

Nyckeln! Jag hittade nyckeln!

-Matteo! -Matteo!

Är du okej?

-Ja. -Vi var så oroliga.

-Aftonnyckeln! -Här.

-Toppen, du lyckades! -Vad gjorde du för att få den?

Inget särskilt.

Vi åker innan det blir för mörkt.

-Pyjamasfest hos oss ikväll? -Javisst.

Vi beger oss till Annanstans för att få tillbaka min bror.

SE SES SENARE

VI SES PÅ TORGET. DET ÄR VIKTIGT.

Jag måste göra en sak först.

"En sak"? Vad då? Jag hörde att du fick ett sms. Var det Zeno?

-Ska du träffa honom? -Sköt dig själv.

Nu går vi.

-Hej! -Hej.

Jag trodde inte du skulle komma.

-Varför inte? -Jag tänkte att

du kanske var med dina vänner. Hur mår de?

-Jättebra. Vi har precis... -Vad då?

Nej, det var ingenting viktigt.

-Har det något att göra med spelet? -Kanske det.

Varför frågar du en massa frågor?

Jag är intresserad av dig.

Du kanske tycker att jag är barnslig...

...att vi alla är det.

Tack vare vårt intresse för spelet.

Men så är det inte alls.

Jag tycker inte att du är barnslig.

-Gör du det inte? -Jag tycker du är häftig.

Alla ni riddare är det.

Hur vet du om riddarna?

Jag vet om nycklarna också.

Vore det inte vara bättre om jag hade dem?

Nej.

Nej!

Det är omöjligt.

Den där känslan igen.

Vad gjorde du?

Vem är du?

Vad är du?

Giulia!

Allt gick så bra.

Jag trodde att han skulle kyssa mig.

-I stället så… -I stället?

Vad hände?

Riccardo hade rätt.

Zeno är ute efter nycklarna.

Vad?

Varför?

Jag vet inte.

Jag var...

...hypnotiserad.

Jag tyckte verkligen om honom.

Vi kan vänta tills imorgon om du vill.

Nej då. Vi kan inte vänta.

Vi måste rädda Andrea.

Jag förstår inte, varför är din syster så ledsen?

-Vad hände med henne? -Jag vet inte,

men Zeno är säkert involverad i det.

Tjejer är så konstiga.

Tänk att jag aldrig har träffat någon som är intresserad av skalbaggar?

Matteo...

Jag vet inte hur jag ska säga det, men...

...tjejer gillar inte skalbaggar.

-Tror du det? -Tro mig.

-Verkligen? -Ja, verkligen.

-Är du säker? -Ja.

Hundra procent?

Om du säger det.

Lyssna...

...vad tror du det finns på andra sidan av spökdörren?

-Ingen aning. Är du inte rädd? -För vadå?

Vi hittade nycklarna. Den svåraste delen är över.

Vad kan hända oss i Annanstans?

Vi är riddare trots allt.

Precis, vi är riddare.

Vad är det som händer med mig? När jag är nära den där flickan, Giulia...

...känner jag mig så konstig. Varför fungerar krafterna inte på henne?

De verkade funka i början...

...men när hon ler mot mig...

Jag fattar ingenting.

Vad är det som händer med mig?

"Kär?" Omöjligt.

-Vi har ingen tid att ödsla. -Ja.

Redo?

Andrea...Vi kommer för att hämta dig!

Undertexter: Sofia Kock