Original subtitles

Margherita, vi vet inte hur vi ska tacka dig.

Barn, uppför er. Okej?

-Okidoki, pappa. -Har jag sagt att jag träffade en pojke?

Lång, blåa ögon, klädd i svart, men han hade ett fint leende.

-Känner ni honom? -Inkommande förälskelse.

-Den slog av och på av sig själv. -Det måste vara något fel med uttaget.

Eller tror du att huset hemsöks av spöken?

Spöken finns och jag vet det.

Vi behöver inte gå till slottet för att se ett spöke. Hon såg ett igår natt.

Jag har löst gåtan! "Dörr".

Betta! Du minns mig inte, eller hur? Jag är Andrea, din bror.

Strias förbannelse, en elak häxa som bor i Annanstans.

Hon kidnappar barn och lurar dem dit med falska löften.

Ni måste tro på mig och hjälpa mig att fly från Annanstans.

Den där dörren leder dit och ni måste hitta nyckeln för att öppna den.

-Vad kan vi göra? -Stria nämnde ett gammalt spel,

"Riddarna av Castelcorvo". Hitta det, det tycks vara viktig!

Kortet har förändrats.

"Inom mina väggar har jag skatter, du måste bara öppna mig utan rädsla."

"Jag kan inte prata, men vet allting,

och om jag kunde, skulle jag avslöja tusen hemligheter."

Jag är säker på att han är min bror.

Andrea, vi ska rädda dig.

-Hör ni, det här spelet... -Var tror ni vi kan hitta den?

-Jag vet inte... -Jag har aldrig sett det.

SPEL "RIDDARNA AV CASTELCORVO"

-Ja. -Det kanske är väldigt gammalt.

-Castelcorvo. -Det kan det vara. Jag vet inte.

Hittade du något?

-Nej, inget. -Jag tror vi bara slösar tid.

"Slösar tid"?

Vad annat kan vi göra, förutom kolla på nätet?

Vi kunde kolla lokalaffären.

Affären?

Ja, jag hittar alltid allt jag behöver där.

Du menar alltså att lokalaffären har spelet

-som du inte ens hittar på nätet? -Spelet handlar om Castelcorvo.

Namnet är ingen slump. Följ med mig.

-Kom så går vi. -Vänta,

ska du verkligen följa med henne?

-Det hon sade låter inte vettigt. -För det som hände igår kväll gör det?

Vänta på mig.

Är det inte världens bästa affär?

Om du tycker om skräp...

Säljer affären endast antikviteter, Betta?

Precis! Det perfekta stället att hitta ett gammalt spel, eller hur?

Javisst. Ett spel som vi aldrig kommer att hitta.

Vill du slå vad?

Om spelet är här så sjunger jag i mitten av stadens torg.

Bättre än så kan du.

-Jaså? -Ja.

Jag hoppar runt staden utklädd till en känguru.

Men om jag har rätt så måste du låtsas vara en hund.

Nej, vänta. En struts!

Okej. Det är en deal.

Hej, fru Maria.

Känner vi varandra?

Ja, det är Betta.

Vi letar efter ett gammalt spel som heter "Riddarna av Castelcorvo."

-Jag är rätt så säker på att jag har det! -Ja!

Så din lustigkurre. Är du redo att hoppa runt som en känguru?

Här har jag det. Är det den här?

BRÄDSPEL - GLASSMAGIKERN GÖR DIN EGEN GLASS!

"Glassmagikern!" Den är perfekt, fru Maria.

Eller hur, Betta? Precis vad vi letade efter.

Nej. Det är inte spelet vi är ute efter.

-Det är allt jag har. -Det är allt hon har.

Nej, vänta!

Jag behöver några pingisbollar, en penna,

pappersnäsdukar och lite tejp.

Det har jag!

Okej, perfekt. Du ser verkligen ut som en struts.

-Vad kul. -Ett vad är ett vad.

-Vad? -Din mobil.

Jag såg dig...ge den till mig! Jag vet att du tog kort och filmade mig.

FLYTTA TILL PAPPERSKORG

Så du vet hur man använder en smarttelefon.

Bara för att jag inte vill ha en betyder inte att jag är fast

i stenåldern.

Kanske inte i sten men definitivt i fjädrar.

Kom så går vi.

Ni bord ha sett Betta utklädd till en struts.

Det var så roligt, alla skrattade.

-Det var faktiskt bara du som skrattade. -Det är inte sant, alla skrattade.

Hejsan, faster.

-Hejsan, barn. Allt väl? -Ja.

-Behöver du hjälp? -Nej, jag ska bara ställa det här

utanför porten. Tack. Hejdå.

-Hejdå. -Hejdå.

Vänta lite. Minns ni vad faster Margherita sade?

Nej, faster Margherita pratar nästan lika mycket som Matteo.

-Hör ni! -Hon sa att hon hittade gamla spel...

Tror ni?

Ja.

Kan ni berätta för mig också, tack?

Spelen som vår faster pratade om. Kanske är det en av dem!

Låter väldigt osannolikt.

-Faster? -Ja?

Var är brädspelen du talade om?

Dem? Jag trodde inte ni ville ha dem! Jag gav just bort dem.

-Gav du bort dem? -Ja, herr Enzo tog dem,

han hjälper mig att bli av med allt krafs.

-Nej! -Jag visste det! Vi har förlorat

innan vi ens började spela!

Det är inte över än.

Vad ska du göra? Herr Enzo är borta.

Jag vet en genväg.

-Vart ska du? -Vi följer med dig.

Nej, stanna här, jag är snabbare ensam.

-Säker? -Ja, vi ses senare.

Herr Enzo, jag måste be dig om en tjänst.

Betta!

-Här är det. -Toppen. Jag visste att du skulle lyckas.

-Det är gammalt. -Ja.

Titta på symbolen, den är samma som på kortet.

-Får jag se? -Du har rätt, korpfjädrar.

Så häftigt!

Jag har aldrig sett ett sådant spel.

-Hur sätter vi ihop det? -Låt oss se.

-Så. -Så.

-Hörnen. -Ja.

-Hörnen. Vi ställer upp dem. -Okej.

-Ställ upp hörnen. -Okej då.

-Den här passar vid träden. -Lägg den.

-Just så. -Ja.

-Såja. -Vart ska den här?

-Vart ska...byt ut dem. -Byt ut dem?

-Ja. -Ja, de måste byta plats.

Precis!

Färdigt.

Det ser ut som Castelcorvo.

Det är en slags karta som representerar Castelcorvo.

Men det finns inget annat inne i lådan. Inga spelbrickor, ingen tärning, inget.

Tja, det finns något annat. Den här.

Det kanske är spelanvisningarna.

Tydligen.

"Välkomna till Castelcorvo modiga främlingar. Hädanefter har ni i uppdrag

att hitta de magiska nycklarna. Morgonnyckeln låter er

gå in i Annanstans, Aftonnyckeln lämnar Annanstans.

Börja vid startrutan och följ polstjärnan. Om ni gör allt rätt,

hittar ni två föremål. Välj ett.

Ett har gåtan för fortsätt resa, det andra har oviktiga saker.

Fel beslut, spelet är slut. Gåtan hjälper er välja."

Vad häftigt!

Det är inte den första konstiga saken vi stöter på. Ge den till mig.

"Börja vid startrutan och följ polstjärnan.

Om ni gör allt rätt, hittar ni två föremål,

Ni måste välja ett av dem.

Ett har en gåta för att fortsätta er resa, det andra innehåller meningslösa grejer.

Fel beslut betyder att spelet är över.

Gåtan hjälper er med ert val.

Visa er vara värdiga, visa att ni är riktiga riddare."

Var ska vi börja?

Vilken är startrutan?

Slottet! Det dök just upp. Det måste vara det, vi måste åka dit.

Men det betyder... att vi är spelbrickorna.

Kom så åker vi. Vi har ingen tid att förlora. Snabba på.

Vänta lite. Sa du inte att slottet var stängt?

Ja, men jag sa aldrig att det inte finns en väg in. Kom igen, skynda.

Färdiga?

Snabba på, följ mig.

Snabbt, den här vägen!

Vi måste gå dit.

Vi är framme.

Detta är den gamla dörren.

Den är alltid öppen. Man behöver bara trycka.

Oj, en hemlig gång!

Det är inte så hemligt. Alla barnen i Castelcorvo vet om det.

Kom så fokuserar vi oss.

Kortet sa att vi skulle följa polstjärnan.

Vilket vi alla vet pekar mot norr.

Jag tror att vi måste ta oss till den nordligaste punkten

av nordflygeln.

Hur tar vi oss till den nordligaste punkten

av nordflygeln?

Lätt. Med den här.

Bra. Toppen. Visa oss vägen.

-Vem, jag? -Ja.

Nej, jag är inte bra på sådana här saker.

Kom igen, Matteo.

Okej. Följ mig.

Betta, om alla barnen i staden vet om denna ingång,

varför har då ingen kommit hit på flera år?

Eftersom det bara är ett gammalt slott fullt av damm och torra löv.

Damm och torra löv? Nej då. Inte damm och torra löv. Spöken.

Matteo, nu räcker det med historierna.

-Varför visar du inte oss vägen? -Okej.

Kom igen, bara lite till så är vi framme vid den nordligaste punkten.

Kom. Aj.

-Det finns ingenting här. -Vad nu då?

Vi måste vända till höger i stället för vänster så är vi framme.

Oroa er inte, följ mig. Kom.

Vet du verkligen hur man använder den där kompassen?

Såklart jag vet det, Jag var en scout.

Kanske det. Men vi har varit här förut.

Kompassen säger att vi ska gå denna väg.

Okej.

Jag visste det, vi har gått i en cirkel!

Ge den till mig, jag gör det. Följ mig.

Här är den rätta vägen.

Ja, jag hade också kunnat hitta den om du hade gett mig lite mer tid.

Ja, javisst. Som vanligt, Matteo.

Hörde ni det?

Det var ett spöke. Det där var också ett spöke.

Jag visste det! Vi borde aldrig ha kommit hit.

Javisst, det var ett spöke, Matteo. Men jag skyddar dig

så oroa dig inte.

Är vi säkra på att detta är rätt väg? Eftersom...

Ja, oroa dig inte.

Om vi följer kompassen, tar den oss till den nordligaste punkten.

Jag tror vi är framme.

Det är provet som nämndes i spelanvisningarna.

Vi måste välja mellan en bok och en kista,

men vi har endast ett val.

Precis som i ett videospel!

Om vi gör rätt beslut, går vi vidare. Om vi gör fel, så är vi körda.

Game over.

Nej. Vi kan inte bli eliminerade, vi måste rädda Andrea.

Vi fokuserar oss på gåtan. "Inom mina väggar har jag skatter.

"Du måste bara öppna mig utan rädsla.

"Jag kan inte prata, men vet allting, och om jag kunde,

skulle jag avslöja tusen hemligheter." Såklart, svaret är enkelt!

Är det?

Ja, vi måste välja kistan.

Vänta, jag är inte så säker.

Hemligheterna då?

Minns du när du var liten, du brukade gömma alla dina hemliga saker

i en liten låda. Rörde jag den, fick jag skäll.

-Jag var sex år gammal. -Okej.

Vi måste välja. Vilken?

-Kistan. -Boken.

-Kistan. -Boken.

Jag röstar också på boken.

Vänta lite. Båda två kan vara det rätta svaret. Ser ni?

De har samma vikt och gåtan är inte så tydlig.

Det är svaret! De har samma vikt.

Vilket betyder att kistan

inte är full av rikedomar, skatter och juveler.

Boken däremot har en massa sidor.

Vänta, är du säker? Vi kan inte återvända efter att vi har gjort vårt val.

Gör det.

Jag sade ju att det spökar.

Nej, den är tom. Nej!

Vi fattade fel beslut. Jag hade fel. Nej!

Hur ska jag hitta Andrea nu?

Betta, kolla. Ett kort.

Ja.

"Ni kan börja spela. Men först måste ni avlägga

riddarnas ed. Riddare ska vara modiga,

deras hjärtan är rättfärdiga, deras svärd skyddar dem,

styrkan hjälper svaga, orden bär sanning,

deras ilska ska endast drabba skurkarna."

Var är eden?

Här på kortet. Kom, alla tillsammans.

"Riddare ska vara modiga. Deras hjärtan är rättfärdiga."

Kom igen, Matteo.

Jag vet inte. Ed, att vara modig, riddare...

Snälla, Matteo.

-Ja. -Kom igen!

Okej då.

"Riddare ska vara modiga. Deras hjärtan är rättfärdiga,

deras svärd skyddar dem i nöd, deras styrka stödjer de svaga,

deras ord bär endast sanning, deras ilska ska endast drabba skurkarna.

Länge leve Riddarna av Castelcorvo!"

-Andrea, här kommer vi. -Ja!

Hjälp mig upp. Ja, snabba på.

Är "dam-riddare" det rätta ordet?

-Betta... -Nej.

-Ja! -Kolla.

-Kolla vem som kommer. Nollorna. -Vad gör ni?

-Hejsan, nollor. -Nej, min cykel!

-Ge tillbaka våra cyklar. -Varför? Vi skulle precis ta en tur.

Vilka fina skrothögar ni har.

Jag tror vi behåller dem ett tag.

Ja.

Ni kan behålla hjälmarna, speciellt dem med strutsarna.

De ser så fåniga ut.

Vi är inte rädda för er. Det är fyra mot tre.

Fyra mot tre.

Tyvärr så är ni fyra nollor,

och tillsammans är ni inte ens en av oss.

Hej, Aldo!

Vem är du?

-Hur vet du mitt namn? -Det har ingen betydelse.

-Ska vi göra en deal? -Kan du sticka härifrån?

Vad sägs om alla fick sina grejer tillbaka?

Stick härifrån, hörde du inte mig?

De får sina cyklar tillbaka och du får din mobil.

-Hur stal du den? -Stal? Nej, du tappade den.

Vill du ha den tillbaka?

Kom och hämta den.

Jag hjälper dig, Matteo.

Vem var det?

-Det är han. -Vem han?

Pojken jag berättade om.

Stanna! Kom hit!

Var är han?

Jag vet inte, det är en återvändsgränd.

-Aldo? -Ja?

-Din mobil. -Vad?

Vem fasiken var det där?

Giulia? Vad tänker du på?

-På spelet? -Nej, det är ingenting, oroa dig inte.

Säkert? Vad funderar du på?

På pojken. Jag undrar om han lyckades smita från Aldo.

DET SUGER!

VAD DÅ, RICKY?

SLUTA TÄNKA PÅ DEN DÄR KILLEN!

Betta, förstår du vad de säger?

-Nej. -Inte jag heller.

Vad? Vet ni inte om grislatin?

-Nej. -Det är ett språk som vuxna

inte förstår. Det är väldigt användbart.

Det är lätt, flytta första konsonanten

av ett ord till slutet och lägg till "ay"".

Det är så lätt!

-Jag fattar inte. -Atteomay.

Atteomay.

Atteomey?

Nästan. Atteomay. Du måste flytta "m" till slutet och lägga till "ay".

Ettabay.

Precis.

Vänta, jag vill pröva igen. Teomatay.

Okej. Ni kan prata grislatin, eller hur?

-Ja. -Nej, jag är seriös.

-Vi kan. -Läs eden då.

-Okej, -Okej då.

-På grislatin? -Ja.

Kom igen.

Okej då. Vänta lite...

-Vad... -Vad händer?

-Kortet förändras igen! -Det är en gåta.

-Hur ska vi lösa den? -Jag vet inte.

Vad betyder den här bilden?

Zeno, har du några nyheter till mig?

Ja.

Jag lyssnar.

Minns du när jag sade att ingen i Castelcorvo hade färdigheterna som krävs

för att lösa gåtorna? Jag hade fel.

Hade du fel?

Ja. Det finns två nya barn i stan.

De har blivit vänner med några lokala barn och hittat spelet.

De har redan löst den första gåtan och avlagt eden.

De kanske verkligen är de utvalda. Riddarna av Castelcorvo.

Håll dina ögon öppna. Och kom ihåg, vi måste få tillbaka nycklarna igen.

Det får vi. Jag ska inte svika dig, mamma.

Undertexter: Sofia Kock