All language subtitles for Yngsj+¦mordet.1966.DVDRip.x264-KG.sv

SVT Programtextning: Kristina Silfver
(c) Sveriges Television AB

- Dig ska han inte f� ta.
- Vem?

Ingen.
Ingen ska ta dig ifr�n mig.

Vem �r det som ska komma
och ta mig, mor?

Vem �r det som ska komma
och ta mig, mor?

�verl�mna dig �t Gud.

Innan vi skrider till fullbordan
av denna avr�ttning-

- ska jag l�sa upp domen:

Genom svarandens bek�nnelser anses
det utrett dels att Anna M�nsdotter-

- med sonen Per Nilsson bedrivit otukt
efter det att han ing�tt �ktenskap.

Dels att svaranden har fattat beslut
att ber�va Hanna Johansdotter livet-

- och natten till den 28 mars 1889
satt detta beslut i verket-

- varvid s�lunda tillg�tt.

- Vad �r det med j�ntan?
- Ge henne n�got att �ta.

- Det lyser hos Per Nilsson.
- Sv�rf�r�ldrarna �r p� bes�k.

De skulle visst komma.

- Men det lyser i dr�ngkammaren.
- G�r det?

Ja, det g�r det.

�r det inte Anna M�nsdotter? Hon ska
v�l till torgdagen i Vittsk�vle.

Jag f�r be om ordning och lugn!

P� morgonen gick jag till Nilssons.
De hade l�mnat huset utan attl�sa.

Det var s� m�rkv�rdigt tyst.
Jag ropade p� Hanna.

Hanna!

Hanna!

K�llarluckan stod uppslagen...

Per Nilsson kom till oss klockan sju.
Min man Ola skulle hj�lpa honom-

- med en s�gstock.
Han bar sig s� besynnerligt �t.

- Hej Per! Vad du �r p� gott hum�r.
- Varf�r ska man inte vara det?

Ola �r nere i hagen. Du ska v�l ha
en kopp kaffe medan du v�ntar?

- En s�n fin morgon.
- Finfin.

Har Hannas f�r�ldrar kommit �n?

De skulle ju komma en dag, sa hon.
J�sses, socker m�ste du ha.

Kors! - De kommer nog inte f�rr�n
till middagen. D� �r det s� dags...

Vad menar du med det?

Sen var han som vanligt igen.

Erik Olsson!

Senare gick jag tillbaka till
Per Nilsson. Jag fr�gade efter Hanna.

Hon hade g�tt till en granne, sa han.
Men jag bad honom g� med in och leta.

Hanna!

Varf�r �r luckan �ppen?

Vad �r det som har h�nt? Hon r�r sig
inte. Hon m�tte v�l inte vara d�d?

Hon �r d�d.
Hon har slagit ihj�l sig.

J�sses!

Vad �r det?

M�rket p� halsen, som efter en snara.
Har hon tagit sitt eget liv, tro?

Det kan hon v�l inte ha gjort.
Varf�r skulle hon ha gjort det?

Det h�r �r en allvarlig historia.
Vi m�ste tala med kyrkoherden.

- Vi vill inte ha med honom att g�ra.
- Vilka vi?

- Vi...i huset.
- Du och din mor, nej.

Ni �r inte kyrksamma, men
nu g�ller det Hannas r�tt inf�r Gud.

Om hon drivits att ta sitt liv...

...eller om det �r n�gon annan
som har tagit det.

Vem skulle det vara?

Vi har skickat bud efter din mor.

Inte orkar hon g� den l�nga v�gen.

Johanna s�g henne l�mna g�rden
vid femtiden i morse.

- S�g henne? Mor?
- Anna M�nsdotter, ja.

- Hon s�g inte ansiktet precis...
- Hon ska inte tala, om hon inte vet!

Nu kommer hon.

Hur har det h�r g�tt till?

- Har ni inte m�l i mun?
- Ingen vet vad som har skett.

Det var besynnerligt.
H�r r�nner ju s� mycket folk j�mt.

�r ni s�kra p�
att hon �r riktigt d�d?

- Det m�tte v�l m�rkas om n�n �r d�d.
- Det tror du? En hop okunniga b�nder.

- Det �r b�st att �derl�ta henne.
- Det f�r bli kyrkoherdens sak.

Karlarna �r i f�rd med att g�ra
en skrivelse till kyrkoherden.

Var d� om? Vad ska det tj�na till?

Ska du inte se liket?

- Per, ska du inte se din hustru?
- Nej, jag kan inte.

- Din mor �r en h�rd kvinna.
- Ni k�nner inte mor!

- Du och din mor m�ste vara �tskilda.
- Nej, jag m�ste tala med mor.

Vi tar henne till din mormor.

Ni har ingen r�tt att skilja mor
och mig! Jag m�ste tala med henne.

Kom med, det �r f�r ditt eget b�sta.

Hon har sitt ihop med dj�vulen, och
hon har ett finger med h�r ocks�.

- Det h�r ska ni f� betala dyrt f�r!
- Vi f�r se vem som f�r betala.

- Herre Jesus, m�tte hon bli fast.
- Hon blir fast om vi h�ller ihop.

Vi vet ju vad hon g�r f�r.

- Men Per, vad ska det bli av honom?
- V�rre kan det ju inte bli.

En sn�ll och beskedlig pojke.

Varf�r f�r jag inte g� till mor?
Jag m�ste f� g� till mor.

Jag m�ste f� vara...

I det djupa, i det h�ga
r�der en osynlig hand

och ett aldrig slutet �ga
vakar �ver minsta grand

Sl� dig f�r ditt br�st och b�va
du �r r�jd av H�mnarns blick

Du det vittnet ej skall j�va
som dig f�ljde vart du gick

Kan ock h�r en g�rning d�ljas,
brottsling, f�r en g�ckad v�rld...

Gud, hj�lp mig. Hj�lp mig, Gud.

Jag har d�dat henne.
Jag har d�dat henne!

- Har du ber�vat din hustru livet?
- Ja.

- Har n�gon givit dig tanken p� mord?
- Nej.

Men er hustru var ju till s�ngs.
Hur kunde du ensam kl� p� liket?

N�r jag drog p� den ena �rmen stod
Fan bredvid och drog p� den andra.

- Hur fick du ner liket i k�llaren?
- Dj�vulen hj�lpte mig.

F�rst kv�vde du din hustru sedan slog
du henne i huvudet med en mangelrulle.

- Vidh�ller du det?
- Ja.

- Din mor sa att det var ett vedtr�.
- Jag slog henne med mangelrullen.

Varf�r sa din mor s�?

De ljuger f�r att f� henne fast.

- Hur kan det komma sig?
- Hon �r inte som de sj�lva.

Jag f�r be de f�rsamlade
iaktta ordning och lugn!

Varf�r d�dade du din hustru?
Vad hade du f�r motiv?

- Jag k�nde motvilja f�r henne.
- Av vilket sk�l?

- Det vet jag inte.
- Var det n�got fel p� henne?

Nej.

Men det m�ste ju ha funnits ett sk�l
till er motvilja.

Hon trivdes inte p� g�rden.
Och hon t�lde inte mor.

Det var v�l inget sk�l
att g� s� l�ngt som till ett mord!

Hemgiften - hon f�rde inte med sig
s� mycket som utlovat.

- L�ter dina motiv �vertygande?
- Det var s� i alla fall.

F�r in Anna M�nsdotter.

Hur var f�rh�llandet
mellan dig och din sonhustru?

- Hon gr�t alltid i din n�rvaro.
- Ja.

- Varf�r?
- Det kunde hon aldrig f�rklara.

- F�r att du behandlade henne illa?
- Det gjorde jag aldrig.

Det fanns inget sk�l.
Hon var sn�ll mot mig.

- Hon gav mig mat bakom min sons rygg.
- Bakom hans rygg?

Ja. Per v�grade att ge mig mat.

Vad hade Per f�r sk�l
att d�da sin hustru?

Per kan inte sk�ta pengar. N�r min
man dog fanns det 1 600 kr p� banken.

Efter n�gra �r var det bara skulder.
Om Hannas far hade hj�lpt Per-

- hade mordet s�kert aldrig beg�tts.

- Har du p�verkat honom att beg� mord?
- Nej.

- Var du d�r mordnatten?
- Nej.

Fyra vittnen s�g dig samma morgon p�
v�g fr�n Pers g�rd hem till din mor.

De ljuger. De kommer att ljuga p� mig
allihop tills de har mig fast.

V�nta, ska ni se!

Ni s�ger att jag har m�rdat.
M�rda mig vill ni hela packet!

Den d�da var ordentligt p�kl�dd,
hur fint och prydligt som helst.

Fint och prydligt och ordentligt.

Du menar att en ensam karl
inte kunnat g�ra det s� v�l?

Inte jag i alla fall.

Jag la s�rskilt m�rke till
att strumpebanden var s� v�l knutna.

F�rnekar du fortfarande
att du varit din son behj�lplig?

Ja.

Varf�r gjorde du d� det mystiska
bes�ket dagen innan mordet?

P� morgonen d� du gick fr�n din mor
till Pers g�rd, gjorde du ett bes�k.

- Nej.
- T�nk efter noga.

Jo, kanske... Jag kanske
tittade in hos Grave-Karna.

Grave-Karna, den trollpackan. Som hon
har r�nt hos henne de senaste �ren.

Vad talade du och Grave-Karna om?

- Att ordna det mellan Per och Hanna.
- Varf�r var det inte bra mellan dem?

Hur ska jag veta det?

- Lovade hon att hj�lpa dem?
- De skulle ge sig till t�ls, sa hon.

Visste Per om ditt bes�k
hos den d�r...kvinnan?

Du tycker inte om att tala om det.

- Per Nilsson, k�nner du Grave-Karna?
- Ja, jag har h�rt talas om henne.

Har du h�rt att din mor bes�kte henne
dagen f�re mordnatten?

- Nej, det visste jag inte.
- Det var f�r din skull hon gick dit.

- F�r min skull?
- Javisst!

F�r att f� hj�lp att g�ra det gott
mellan din hustru och dig.

- Har mor sagt det?
- Ja.

D� �r det v�l s�.

Men hon har inte sagt n�gonting
till dig om det?

Kan du h�lsa till Grave-Karna att
jag inget sagt som kan skada henne.

Hon f�r inte h�mnas, s�g det.

Vad hade hon f�r �rende?

Hon var bekymrad...�ver sonhustrun
som var besv�rlig.

Vad svarade du?

Jag sa att...

...Hanna var en sn�ll flicka.
Hon skulle ge sig till t�ls...

- ...s� skulle det reda sig.
- Det var ett gott r�d.

Jag brukar ge goda r�d!

N�jde sig Anna med det?
Du Iovade inte att hj�lpa henne?

Med vad d�?

Med att st�lla det gott
mellan Hanna och Per.

- Jag ger aldrig n�gra l�ften.
- Men "goda r�d".

Han kan ju titta in n�n g�ng.

Nej, nu t�lar jag mig inte l�ngre.
Nu ska sanningen i dagen.

Hanna var sj�lv hos Grave-Karna
f�r att be om hj�lp.

Per behandlade henne inte som hustru.

Vad menas med det?

Det m�tte v�l h�radsh�vdingen veta
vad man g�r med sin hustru?

Han �r ju sj�lv gift och har barn.

Per Nilsson, har du haft
k�ttsligt umg�nge med din hustru?

- Vill du inte svara p� det?
- Nej, det hade jag inte.

Varf�r inte?

Det ska jag tala om! Det var f�r att
Per och hans mor, de har...

- De tv�...de har...
- Ja?

Anna var svartsjuk p� Hanna och t�lde
inte att Per hade hustrun i s�ngen.

Visste du att det inte var
ett riktigt �ktenskap?

Ja.

- Tyckte du inte det var underligt?
- Nej.

- Delade du s�ng med din son?
- Nej.

Bedrev ni otukt?

Nej.

- Lovade du att inte n�rma dig Hanna?
- Nej.

Varf�r gjorde du inte det? Det
�r ju det naturliga makar emellan.

- Jag var k�r i en annan.
- Vem var du k�r i?

- M�ste jag s�ga det?
- Ja, annars kan vi ju inte tro dig.

Det var Anna J�nsson i Yngsj�.

Nej, jag har aldrig m�rkt
att Per har varit k�r i mig.

- Han kanske inte har v�gat.
- Nej...

Jag tror inte han bryr sig om mig.
S�nt k�nner man p� sig.

Nej, Per Nilsson, Anna J�nsson
k�nde inte till din f�r�lskelse.

- Men du m�rdade f�r hennes skull?
- Ja.

Hon har Fan sj�lv bakom ryggen.

Den gamle domaren var en �sna som l�t
lura sig. Men den nye s�tter �t alla.

Beskriv hur du d�dade din hustru!

- Det var vid tre, fyra p� morgonen.
- H�gre!

Jag lutade mig �ver henne
och grep henne om strupen.

Gjorde hon motst�nd?
Du sa att hon bad f�r sitt liv.

- D� m�ste hon v�l ha gjort motst�nd?
- Nej.

- Jag la mig �ver henne...
- H�gre!

Jag la mig �ver henne...
D� kunde hon inte r�ra sig.

- Och n�r hon hade slutat andas?
- Jag slog henne med mangelrullen.

- Sen kl�dde du henne?
- Jag slog henne efter p�kl�dningen.

Enligt l�karbesiktningen s� utdelades
slaget omedelbart efter strypningen.

Det f�rst�r jag inte.

Strumporna, d�?
Drog du p� dem f�rst eller sist?

- Det minns jag inte.
- Hur kn�t du strumpebanden?

Jag minns inte.

Vill n�gon ge mig ett strumpeband.

Visa hur du knyter ett strumpeband.

Du m�ste kunna n�got annat s�tt.

N�got annat!

Kan du inget annat s�tt?

N�?

F�r in Anna M�nsdotter!

Just en s�n knut var det.

- Var du n�rvarande vid mordplatsen?
- Nej.

- Men tre vittnen s�g dig p� g�rden.
- De ljuger.

- Allihop?
- Ja.

- S� det �r bara Per som talar sant?
- Ja.

Utrym salen!

- Nu ska det rotas i dyngan.
- D� f�r man inte vara med.

Brukade du f�re din sons �ktenskap
ligga i samma s�ng som han?

Nej.

Jag var piga hos Annas man.

N�r han d�tt l�g Anna och Per i samma
s�ng. Hon var r�dd att ligga ensam.

Anna och Per bodde hos v�r syster
och d� l�g de alltid tillsammans.

En morgon n�r jag kom till
Pers g�rd l�g de i samma s�ng.

Anna var m�rkr�dd.

- Vad s�ger du om vittnesm�len?
- De ljuger.

- Har du aldrig delat s�ng med sonen?
- N�n g�ng n�r han var yngre.

- Bedrev ni otukt?
- Nej, aldrig.

- Varf�r ville du r�ja henne ur v�gen?
- Jag ville inte r�ja Hanna ur v�gen.

- Varf�r delade du s�ng med sin son?
- Vi har r�tt att ligga var vi vill!

- Men du visste att det var opassande?
- Vad folk tycker r�r mig inte.

Varf�r r�rde du aldrig din hustru?
Var det ett l�fte till din mor?

- Nej, jag var k�r i en annan.
- Det �r det ingen som tror p�.

- Hanna brydde sig inte om s�nt.
- Varf�r inte det?

Enligt vittnen var hon besviken �ver
att du inte behandlade r�tt.

- Har din mor inget med det att g�ra?
- Nej.

Men din mor och du brukade dela s�ng.
Din mor har erk�nt att det har h�nt.

- Har mor sagt det?
- Ja.

Vittnen har sett er i samma s�ng
en kort tid f�re ditt �ktenskap.

- Bedrev ni otukt?
- Nej.

Vad h�nde efter mordet?

N�r liket var p�kl�tt och nedsl�pat
i k�llaren, blev det kaffe d�?

- Nej, det hade vi inte.
- Vi?

Jag sa inte vi.
Det menade jag inte i alla fall.

F�r ut Per Nilsson!

- Jag blir tvungen att reservera mig.
- Nu n�r ni har henne fast.

- Hon nekar och det finns inga bevis.
- Ni t�nker v�l inte frik�nna henne?

- Jag har inget val.
- Befolkningen kommer att protestera.

Jag vet.
Hon mister huvudet hur jag �n d�mer.

Vad �r det? Varf�r blir du st�ende?

Du gr�ter ju. Vad �r det?

Jag t�nker p� Anna som ska
mista huvudet. Det �r v�rt fel.

- Kanske hon �r oskyldig.
- Du svor ju p� att hon var skyldig.

Men ingen har sett det.
Gl�m inte det. Ingen har sett det.

S� man skulle kunna vinna lindring
i straffet om man bek�nner?

Ja. Du var ju inte med i mordet utan
hj�lpte bara till att undanr�ja sp�r.

Ja.

D� ska jag hj�lpa dig att s�tta upp
din bek�nnelse i korrekta ordalag.

Det r�cker med att ett huvud faller.

Vem �r det som ska komma
och ta mig, mor?

Mitt arma barn. Vad �r det jag g�r?
Vad �r det jag g�r mot dig?

H�r �r din bek�nnelse d�r du erk�nner
att du var n�rvarande vid mordet-

- att du inte f�rhindrade mordet och
att du hj�lpte till att utpl�na sp�r.

- Vidh�ller du din bek�nnelse?
- Nej.

- Vidh�ller du din oskuld?
- Nej.

Det var jag som gjorde det.
Per var inte ens inne i rummet.

- S� du erk�nner dig ensam skyldig?
- Ja.

Ja, det var jag som d�dade Hanna.

- F�r att jag �lskade min son.
- Av svartsjuka allts�?

Du hyste brottslig k�rlek
till din son? Svara p� min fr�ga.

Ja.

Fortsatte du att bedriva otukt med
honom �ven sedan han hade gift sig?

Lovade han att inte
ha intimt umg�nge med sin hustru?

Ja.

Hur gick mordet till?

Jag sm�g mig in till Hanna p� natten
medan Per var ute i stallet.

S� str�p jag henne.
N�r Per kom var hon d�d.

Det �r inte sant!

Sen din mor bek�nt kan du inte
l�ngre r�dda henne undan straff.

- Jag m�ste f� veta vad mor har sagt.
- Du vet v�l sj�lv hur det gick till.

Jag minns inte.

Du s�ger ett och Per ett annat.
Ni kan ju �nd� inte skydda varann.

Det spelar ingen roII vad vi s�ger.

Per vidh�ller att det var han som
slog mangelrullen i huvudet p� Hanna.

- Han var i rummet och hj�lpte till.
- Du uppgav att han var ute i stallet.

- Ni var allts� tv� om mordet?
- Ja.

Hur gick mordet till?

Per slog henne sansl�s med
mangelrullen och sen str�p vi henne.

Per h�ll henne
medan jag str�p henne.

Varf�r beh�vde Per h�lla henne
n�r han hade slagit henne sansl�s?

Han stod bara bredvid och s�g p�.

Deltog Per i sj�lva mordhandlingen?

S� oskyldig var han v�l inte.

Men det var du som drev honom
till det av svartsjuka.

- Hur gammal var han f�rsta g�ngen?
- Det minns jag inte.

- Var det f�re din mans d�d?
- Nej.

Det tror jag inte p�. Hur l�nge
bedrev du otukt innan din man dog?

N�gra �r.

- Hur m�nga �r?
- Det minns jag inte.

- Bedrev ni otukt f�re din fars d�d?
- Det gjorde vi inte.

- Din mor har uppgivit det.
- Det tror jag inte p�.

- Tror du vi ljuger i r�tten?
- Nej... Hon kan inte ha sagt det.

Hon har erk�nt att ni har bedrivit
otukt. J�var du hennes p�st�ende?

Nej.

Hur gammal var du n�r ni b�rjade?

Tog din mor l�fte av dig
att inte r�ra din hustru?

Nej.

Din mor har uppgivit
att hon tog ett s�nt l�fte av dig.

Jas�... Ja, d� gjorde hon det.

Modern kommer med ideliga mots�gelser
och sonen p�st�r vad som helst.

- Vi kommer inte vidare.
- Det �r inte s� invecklat.

Modern �r besatt av svartsjuka
och han �r slav under hennes vilja.

Ja, det kan h�nda att ni har r�tt.

Men det kan ocks� h�nda
att ni har fel.

Mat.

S� var det dags att v�nta p�
en ny dom-som v�l blir den sista.

- �r du n�jd?
- Ja, �r inte du?

- Jo, d�. Bara det g�r v�l.
- Det g�r v�l bara vi �r �verens.

Och s� har vi �ntligen f�tt tyst
p� alla onda tungor.

Vi ses.

- Stannar du inte, mor?
- Jag reser hem i kv�ll.

Men du som �r s� r�dd
n�r det �r m�rkt.

Det l�r jag v�l f� v�nja mig vid.
Du har din hustru att h�lla dig till.

- Du ser bel�ten ut, Per.
- Ja. Mat, musik och mycket folk...

Jag t�nker inte p� det. Jag t�nkte
p� Hanna, det �r en bra flicka.

Jag skiljs inte g�rna fr�n henne.
Vi st�r varann mycket n�ra.

Jag litar p� att du ser efter henne.

Ja, det kan sv�rfar g�ra.

Dansa inte med andra, Hanna �r sv�r
n�r man r�r vid det som �r hennes.

- Sk�l!
- Sk�l, du.

- �r du d�r?
- Ja.

Du �r s� tyst. Hela kv�llen
har du pratat och skrattat.

- Ska du inte kl� av dig?
- Jag hinner v�l.

Ja, nu har vi gott om tid.

Du �r s� allvarlig.
Man k�nner knappt igen dig.

Vi ska nog bli lyckliga,
tror du inte det?

- Du ska vara sn�ll. F�rst�r du?
- Ja, visst.

Ditt h�r k�nns s� str�vt,
n�stan som tagel.

- Tycker du inte om det?
- Det �r s� ovant.

- Du f�r bli van.
- Bara vi kommer hem blir det b�ttre.

- Jag �nskar att vi kunde stanna h�r.
- Stanna h�r? Inte �ka hem?

- Vad menar du?
- Ingenting, jag menar det inte.

Det �r jag som �r fru p� g�rden nu,
din mor ska veta det.

Jag vet min r�tt. Far har lovat
att k�pa ut henne fr�n g�rden.

Vad �r det?

- Ska du inte g� till s�ngs?
- Om en stund. L�gg dig, du.

Du har din hustru
att h�lla dig till nu.

- G� in s� l�nge.
- Nej, jag v�ntar p� dig.

- Titta, mor har dukat fram �t oss.
- Som om jag var g�st i mitt hus.

Huset �r inte ditt �n.

Jag hoppas maten duger att �ta
fast det �r jag som har dukat fram.

Ska inte mor ha sj�lv?

- Hanna vill ju st�lla i huset.
- Tror du jag stannar p� undantag?

- Ska vi beh�va h�llas i stallet?
- Nej, man f�r inte ha f�r br�ttom.

Vet du vad jag tror,
det blir inte n�gra pengar.

Hon vill driva mig h�rifr�n.
Hon vill ta alltihop.

- Dig och g�rden, utan att betala.
- Skulle hon vara s� slug?

Jag b�rjar tro
att det h�r gifterm�let var f�rg�ves.

Jag har saknat dig.

Jag har saknat dig s�.

Ditt h�r �r s� mjukt.

Jag t�l inte se henne l�ngre. Hon
bara gr�ter s� fort hon f�r se mig.

- S� du tycker det �r bra som det �r?
- Nej, men du m�ste ge mig tid.

Du ser kanske helst att jag
f�rsvinner fr�n g�rden.

Jag t�nker inte stanna. Du beh�ver
mig inte, du har din hustru nu.

- Jag kan inte leva utan dig.
- Jag vet inte vad jag ska tro.

Vi hade ju kommit �verens om att vi
skulle se till att f� ut v�ra pengar.

Jag kan inte be om pengar, n�r jag
inte gjort vid Hanna det jag ska.

Jag kan inte se honom i ansiktet.

- G�r n�gonting vid henne, d�.
- Jag kan inte.

Jag kan inte t�la henne.

Ibland sitter jag uppe p� n�tterna
f�r att slippa komma n�ra henne.

- Hanna.
- Vill du mig n�gonting?

Vi m�ste f� fred i huset.
Jag orkar inte med det h�r l�ngre.

S� l�nge din mor finns i huset kan
det inte bli bra mellan dig och mig.

Hon �r en h�rd och elak m�nniska.

H�r har hon ingenting att g�ra. Det
�r du och jag som ska h�ra ihop nu.

Skaffa fram mina pengar
s� ska jag nog f�rsvinna.

- Jag ska nog f� fram pengarna.
- Mor...

Tyst! Du begriper inte
vad det �r spel de driver.

Inbillar du dig
att du ska kunna ers�tta mig?

Att du ska kunna ta min plats
i mitt eget hem, hos min egen son?

- Jag beg�r bara min r�tt.
- Din r�tt! Vad har du f�r r�tt?

Du som inte ens i s�ngen kan ge min
son det han beh�ver, vad kan du ge?

Pengar kan du ge honom! Men det f�r
han inga, f�r ni k�nner er makt.

Ni t�nker driva mig fr�n huset
f�r att pl�ga ihj�l honom sen!

Du driver honom fr�n f�rst�ndet! Ge
dig iv�g och l�t oss slippa se dig!

Jag r�dde inte f�r det.
Jag m�ste f�rsvara oss.

Det �r mitt fel.

Om jag bara kunde. Om jag kunde...

- Det �r inte ditt fel.
- Jag kan inte ens f�rs�ka.

Kan du tycka att din mor g�r r�tt
som hon behandlar mig?

Ska du ligga i soffan?
Varf�r svarar du inte?

Per...

Du m�ste tala till mig.

Jag g�r h�r s� ensam.
Ingen m�nniska har jag.

- Han har mig inte som sin hustru.
- Tar dig inte till sig om n�tterna?

- Nej, det har sina orsaker, det.
- Vad menar du?

Det �r inget fel p� dig,
men du har r�kat illa ut.

Du har r�kat illa ut
som kom in i den familjen.

- Jag f�rst�r inte.
- Det �r lika gott det.

Ta hit ett �rngott
som Per har sovit p�.

Men han m�ste ha sovit p� det.
Begriper du?

- Ta hit det s� fort du kan.
- Jag ska komma redan i eftermiddag.

G� in i kammaren.

Kom in.

Du m�ste hj�lpa mig. Det g�r inte
l�ngre, det m�ste bli slut p� det.

- Ni ska inte dra in n�n i er h�rva.
- Vi var tvungna, det vet du.

Nu vill han inte vid henne i s�ngen?

- Han kan inte t�la henne.
- Det �r s� dags att t�nka p� det nu.

Varf�r ska jag ge dig n�gra r�d?
Du f�ljer dem ju inte.

Den som inte g�r som jag s�ger
f�r reda sig sj�lv.

Jag ska g�ra som du s�ger,
bara vi blir av med henne.

Du m�ste ge dig till t�ls. L�mna dem
i fred och flytta hem till din mor.

- Jag ska f�rs�ka t�nka ut n�got.
- Vi kan inte v�nta!

Du g�r som du vill,
det har du alltid gjort.

Men den som jag inte �r f�r,
den �r jag emot.

Och vi har lite gammal byk ihop
som du nog inte vill ska komma ut.

- Tig!
- Jag vill bara p�minna dig.

- Vi ska veta var vi har varann.
- T�nk ut n�got, f�r Guds skull.

Gud? Vad har du med Gud?
�r det hans v�gar du betr�der?

Jag bryr mig inte om
vilka v�gar jag betr�der.

Jag vet nog det.

Men den andre fordrar ocks� lydnad,
gl�m inte det.

Vem var det?

Anna.

� Gud.

Var inte r�dd.

Ta hit �rngottet och sov sen p� det
varje natt tills det g�r verkan.

Jag visste det, hon vill mig ont.

Per!

Per...

Inte kan jag r� f�r
att din mor har flyttat.

Jag har t�nkt p� det d�r huset till
din mor. Jag kunde skriva till far!

Jag st�r inte ut l�ngre, Per.

Han kysste mig! I dag kysste han mig!

- Bara p� kinden, men i alla fall.
- Hur gick det till?

Han var skyldig pengar hos handlaren
och jag lovade skaffa fram pengar.

D� kysste han mig.

P� s� s�tt?

- Men det var en kyss i alla fall.
- Inte en riktig kyss, men...men �nd�.

T�l du inte se mig?
Du trodde att du var mig kvitt?

Du trodde att du kunde skilja oss �t.
Men Per och mig skiljer ingenting �t.

Allra minst en s�n som du.

Mor.

Jag skulle inte ha kommit, men jag
hade en s�n l�ngtan efter att se dig.

Det �r s� sv�rt att vara h�rifr�n.

Du m�ste komma tillbaka, mor.
Jag �r s� olycklig.

Vi m�ste ge oss till t�ls.

Jag kan inte g� d�r ensam l�ngre. Men
att l�ta folk veta hur man har det...

Du gjorde r�tt i att anf�rtro dig.
Det vet inte allting.

Det v�rsta som kunde h�nda vore att
l�ta Per bygga �t sin mor p� g�rden.

Han sa att det var det enda
som kunde g�ra det gott emellan oss.

Det vore det v�rsta som kunde h�nda!
F�r att Per, han...

Per, vad d�?

Per har bara k�rlek till sin mor. Den
k�rlek han skulle ha haft till dig.

Nej. Det kan inte vara sant.

F� Per att flytta s� l�ngt bort som
m�jligt s� hans mor inte kan komma.

Det �r det enda s�ttet f�r dig
att f� r�tt �ktenskap.

Jag ska skriva till far.

Nej, det blir inga pengar till bygge.

Din mor och Hanna kan inte samsas
och du ska h�lla dig till din hustru.

Det finns tv� hemmanslotter till salu
i Albo h�rad.

Om du vill s�lja h�r och flytta dit
ska jag hj�lpa dig med pengar.

Men f�rkastar du det f�rslaget ska
jag nog veta att ta till andra medel.

Nu sitter jag i f�llan, mor. Jag kan
inte ens betala r�ntan den 25:e.

Jag m�ste flytta dit de best�mmer.
Vad ska jag g�ra med Hanna?

Hon skvallrar om att vi inte lever
som man och hustru.

Det finns ett s�tt:
Att f� Hanna p� v�r sida.

- Hur skulle det g� till?
- L�mna det till mig, du.

- Om hon dog...
- Vad s�ger du!

D� skulle jag bli s� glad som jag
aldrig blivit f�rr i mitt liv.

Ibland kommer det �ver mig
en lust att sl� henne.

Hon g�r runt mig
som ett sjukt samvete.

Jag hade t�nkt fr�ga om du har lust
att komma och h�lsa p� min mor.

P� s�ndag till exempel.

Jag hade t�nkt laga till �l.
Det tycker du ju om.

- Vad s�ger du?
- Jag vet inte.

Jag t�nkte bara...
Du har ju aldrig tr�ffat mor.

Jag vet inte...

Jag tror inte...

Var inte s� f�rtvivlat r�dd,
jag vill dig inget illa.

Jag kan inte stanna d�r l�ngre.
Jag v�gar inte.

Jag hade inte v�ntat av min dotter
att hon skulle l�pa ifr�n sin man.

Far, jag �r r�dd!
Jag v�gar inte sova d�r om natten.

- Jag kan skrika n�r jag ser henne.
- Jag vill inte h�ra p� s�nt.

Vart ska jag g�
om inte du vill h�ra p� mig?

En kvinna ska h�lla sig till sin man,
det �r lagen.

Vad ska jag ta mig till?
Inte en m�nniska har jag!

Nu ska du �ka hem till ditt. Jag har
lovat dig att det ska bli flyttning.

Du ska slippa ifr�n den d�r kvinnan
och f� leva i fred med din man.

Men till dess m�ste du h�rda ut.

Jag ska f�rs�ka, far.

Inga t�rar! Det �r du
som har �vertaget, gl�m inte det.

Nej, far.

- Var �r hon?
- Hos Hanssons.

I morgon...

I morgon m�ste jag �ka och se
p� det d�r hemmanet i Albo h�rad.

Det m�ste finnas en utv�g.
Grave-Karna kan hj�lpa dig.

Sen vet alla att jag m�ste g� till
henne f�r att ligga med min hustru.

- Jag vill bara bo h�r med dig.
- Det g�r ju inte. Vi har inget val.

- Per, k�raste...
- L�t mig vara.

Br�ka inte med mig. G� din v�g.

G�!

Mor.

N�r ska jag f� vara hos dig igen?

Som f�rr. Ha det bra och lugnt,
skratta och vara glada.

- Det kommer aldrig mer att bli s�.
- Jo, k�raste pojken min.

Det blir s� igen.
Vi m�ste ha t�lamod.

H�r vad jag s�ger, om du inte vill
st�rta oss b�da i f�rd�rvet.

Du m�ste ge dig till t�ls.

- Lovar du det?
- Ja, jag lovar.

- Om jag kunde lita p� dig...
- Du kan lita p� mig.

Kom, vi gl�mmer allting, mor.
Jag vill vara tillsammans.

- Men Hanna?
- Hon kommer inte p� m�nga timmar.

Var har du varit?

- Vad �r det du har skvallrat om?
- Ingenting annat �n sanningen.

- Vad d� f�r sanning?
- Det vet du b�st sj�lv.

- Var har du varit?
- Hos Ola Svensson.

Vad pratade ni om?

Om s�gstocken
som Ola ska hj�lpa dig med i morgon.

- Vad sa du mer?
- Det ang�r dig inte.

- Vad sa du mer?!
- Ingenting.

- Akta dig att springa med skvaller!
- Jag �r inte r�dd f�r dig.

I morgon kommer far och mor
och snart �r vi l�ngt h�rifr�n.

- Om jag inte flyttar?
- Vad kan du annat g�ra?

Jag kan ber�tta f�r far
om dig och din mor.

Han kan f� er p� tukthus!

I morgon �r det f�r sent. Jag kan
svara f�r mig sj�lv men inte f�r Per.

- Han orkar inte h�lla emot l�ngre.
- S�g �t honom att komma hit.

Jag kan inte hj�lpa en
som inte sj�lv vill det.

Ni vill inte bli hj�lpta.
Ni vill bara ha det p� ert eget s�tt.

Jag m�ste lita p� dig.

Vart ska du g�?

Ge kreaturen.

Per, g� inte!

Jag vill inte bli ensam. Din mor
�r h�r. Hon �r h�r f�r att d�da mig.

- Sluta! Jag orkar inte h�ra l�ngre!
- Nej, som ni har det med varann.

Mor?

- Vad g�r du h�r mitt i natten?
- Jag hade varsel. Jag blev r�dd...

- ...r�dd f�r vad du ska ta dig till.
- Ingenting.

Jag var hos Grave-Karna.
Ni m�ste ge er till t�ls, sa hon.

- Jag g�r ingenting.
- Jag litar inte p� dig.

- Jag stannar h�r i natt.
- G�r som du vill.

Per.

Varf�r kan du inte tycka om mig?

Varf�r duger inte jag
lika bra som din mor?

Bara vi kommer h�rifr�n
blir allt bra ska du se.

Var hos mig i natt. Jag st�r inte ut
att ha det s� h�r l�ngre!

Se p� mig. Kom, var hos mig. Kom,
s� lovar jag att inget s�ga till far.

F� hennes tyst,
hon v�cker ju hela trakten.

Tyst! Tyst!

- �r hon d�d?
- Jag vet inte.

Hon andas. I morgon kommer alla
att veta det h�r.

Nu kommer hon inte att ber�tta
n�gonting. Du kan vara lugn.

- Hon lever. Jesus, vad ska vi g�ra?
- Lugna dig.

Nu �r hon stilla.

Vi kommer i f�ngelse.

- Inte om du g�r som jag s�ger.
- Jag ska g�ra precis som du s�ger.

Jag ska aldrig g�ra dig emot.

S� underligt... Jag �r n�stan glad.

Nu �r det bara du och jag igen.

...d�ma var och en.
Anna M�nsdotter d�mes-

- f�r otukt till livstids straffarbete
och f�r mord till f�rlust av livet.

Per f�r otukt till 4 �rs straffarbete
och f�r mord till mistning av livet.

Jag kommer med lindring i din n�d,
mitt barn. Jag har ett gl�djebud.

Det g�ller din son,
hans n�deans�kan har vunnit geh�r.

Han slipper mista livet.

Han?

- Bara han?!
- Ja.

Bygdens foIk k�nde sig
�vertygad om hans oskuld.

De k�nner Per som en v�ns�ll natur
och kan inte tro att han medverkat.

Bygdens folk...

Bygdens folk d�mer och frik�nner.

Bygdens folk...

Det �r den gudomliga r�ttvisan.
Bygdens gunst eller bygdens hat.

�r det de som d�mer om liv eller d�d?

�r det r�ttvisa? Svara mig p� det.

- �r du inte glad att din son r�ddas?
- Nej!

De kunde ha r�ddat honom
innan vi drevs till det h�r.

Men det �r jag som har gett honom
den k�rlek han beh�vde-

- inte den som andra best�mde.

Jag har f�tt skydda honom mot Gud
som tog mina andra barn ifr�n mig.

...att f�r sina brott mista livet-

- och vara medborgerligt f�rtroende
f�r alltid f�rlustig.

Det �r dags, mitt barn.

Tryck ner hennes huvud.

Det tog lite snett, hon lyfte
p� huvudet. Pastorn s�g det, va?

Hon �ngrade sig. D�rf�r gr�t hon.
Jag �r s�ker p� att hon �ngrade sig.