Original subtitles

-Vad har du där? -Adoptionsansökan.

-Din bror finns i polisens register. -Leon var med i ett gäng.

-Han är det inte nu. -Er ansökan avslås.

Vi godkänner inte adoptivföräldrar som har gängkontakter.

-Bra, Macy! -Jag ska göra intagningsprovet.

Du var den första jag rekryterade.

Girls on Fire får tjejer som mig och Macy-

-känna att vi kan bli brandmän.

Jag ser dig, Kylie. Foten bakom linjen.

Försten som öppnar munstycket och spolar ner ballerinan vinner.

Stå lågt och ha kroppsvikten framåt. Klara, färdiga, gå!

Bra!

Det ser ut som insatsledare Karrs bana. Minus dockan.

Macy ställde upp banan, hon såg den nog i hans lektion.

Jess håller slangen för högt.

Håll slangen tätt emot kroppen.

De gör mitt jobb lätt.

-Bra, fortsätt! -Spola nu!

-Vi har en vinnare! -Ja!

Snyggt jobbat, allihopa! Samlas här!

Vad tycker ni? Jag tycker att Macy är redo att bli stans nyaste brandman.

Ja!

Jag hoppades en dag få se en av er klara hela utbildningen.

Nu är den dagen här.

Girls on fires första avgångselev. Jag är så stolt över dig.

Skolavslutning, kl. 11.00 på lördag på akademin.

Jag förväntar mig att alla kommer.

Gå nu, så ni inte blir sena till era klasser. Bra jobbat!

Grattis till dig också.

Det är en fantastisk prestation.

Tack, chefen.

-Cruz? Jag tror att den är klar. -Va? Åh, jäklar.

-Förlåt, Herrmann. -Det är okej, ingen fara.

Det ger extra smak.

-Är allt okej, Joe? -De har pausat adoptionen.

-Varför då? -Leon dök upp i polisens register.

-Han hjälpte ju bara polisen. -Jag försökte förklara det.

Skriftligt och utförligt. Jag hänvisade till inspektör Voight.

Men sen har jag inte hört ett pip.

De hör av sig.

Alla enheter. Flerbilskollision på motorvägen.

Akta er! Gå därifrån!

Få in luftkuddar under balken och ta fram reglar.

Få fram slangen och släck elden med brandsläckare.

Carver, spärra av platsen.

Mouch, Gallo, vi drar ut bilen så fort den är fri.

-Är ni oskadda? -Jag tror det.

-Hojen gled under lastbilen. -Jag mår bra, men han är illa däran.

Vi får snart ut honom.

Sir. Hör du mig?

Kidd. Jag tar mig in och försöker få stopp på blödningen.

Så ja.

Jag fixar så du får mer utrymme.

Nu känns det bättre.

-Vad heter du? -John.

Jag heter Christopher.

-Håll dig bakom avspärrningen. -Visst.

Backa, sa jag.

Du leker med tejp när en massa folk är skadade?

-Vilken hjälte du är. -Backa. Jag säger inte till igen.

Tur att du hade hjälm, nu slapp du hjärnskakning.

Jag hade inte litat på det.

-Gå härifrån. -Jag står bakom avspärrningen.

Nej! Nej, stanna!

Hörni! Vad händer?

-Slangarna är av. Vi byter ut dem. -Det hinner vi inte.

Hämta två hydrauliska avbitare, så lyfter vi bilen med dem.

Herrmann, vi lyfter trailern med hydrauliska avbitare.

Jag ska kika på din axel, John.

Tankarna bara rusar runt i huvudet.

Som de säger, livet passerar i revy.

Vi ska få ut dig, John.

Fortsätt så. Det funkar.

Katherine Harden. Hon är nåt att minnas.

-Ta det lugnt. Vem är Katherine? -En flicka jag kände i Loyola.

Jag kunde inte släppa henne med blicken.

Försiktigt nu, Gallo. Bra, håll det plant.

-Så, vad hände? -Vi blev vänner.

Men hon spelade i en helt annan liga.

Jag vågade inte säga vad jag kände ifall jag förlorade henne.

Vilket jag gjorde ändå. Hon träffade nån och de gifte sig.

Hon gick vidare. Jag har inte hört hennes röst på 17 år.

Få in reglarna, Ritter. Är kedjan på, Mouch?

-Klar! -Gör dig redo att dra ut honom.

Inget dumt sätt att dö, med Katherine i mina tankar.

Som jag sa, vi ska få ut dig härifrån. Snart.

-Bra så! -Skär upp dörren, Gallo.

-Öppna upp, Carver. -Det kommer att gå bra.

49 år, förlorat mycket blod, börjar gå in i chocktillstånd.

Du ser, du kom därifrån levande.

Ingen puls på handleden. Den är svag vid halspulsådern.

Vi åker.

-Snygg hoj. V2-motor är inte fel. -Jag kommer att sakna den.

Den behöver bara lagas lite så är den snart körduglig igen.

Jag sätter mig aldrig på den igen.

Det var en dyr medelålderskris. Dags för en minivan.

-Trycket är 70/40. Vi måste åka. -Ge blod, jag ringer akuten.

-Du måste säga till henne. -Vad?

-Hitta henne. Katherine Harden. -John...

Hon måste få veta vad hon betydde för mig. Snälla?

Okej, jag ska säga till henne.

Gallo, förlåt att SUV:en tog sig förbi. Gick det bra?

-Flaskan flög som en missil. -Ingen fara, det var ingens fel.

Det ska inte hända igen, jag lovar.

Vad distraherade dig? Var det den killen som störde dig?

Han verkade ogilla all räddningspersonal.

-Var han inblandad i olyckan? -Jag tror inte det.

Så han stannade bara till för att kritisera vårt arbete?

Veckans knäppgök.

Rent hypotetisk, skulle du vilja veta om en vän från ditt förflutna-

-var hemligt förälskad i dig, även om du var gift?

-Kul fråga. -Och vännen ifråga är döende.

-Mindre kul. -Han kan överleva, det är möjligt.

-Hur hypotetisk är frågan? -Jag lovade den skadade mannen...

...att spåra upp hans gamla vän och säga att han älskar henne.

Men hon är gift. Och han var skadad, han kanske inte tänkte rationellt.

Han kanske repar sig och inser att han inte vill störa hennes liv.

Brett! Hur är det med John? Hann du kolla innan du åkte?

Ja, han ligger i respirator. Han har nog inte långt kvar.

Den här kvinnan han kände, var de vänner?

Ja, för 20 år sen.

Hon vill säkert ändå veta vad som har hänt.

Det hade jag velat veta, hur längesen det än var.

Ja. Jag försöker hitta henne.

Försöker du gnugga hål på utrustningen, Cruz?

Det kallas att göra rent. Du borde testa, Capp.

Hallå? Hallå?

Automatisk uppringning. Det finns en plats i helvetet för såna.

Försök tänka på nåt annat.

-Är det hojen från i morse? -Severide!

Passade du på att köpa den av den stackars mannen?

-Jag är väl ingen gam, heller? -Där är hon!

-Vad är det? -Köpte du en motorcykel?

Om han tar ut på försäkringen så mister han sin bonus.

Sälj den direkt till mig istället. Jag fick den billigt.

-Kan du köra motorcykel? -Kan du reparera en?

Jag klarar mig. Jag hoppas få lite hjälp av...

-Varför fick du den levererad hit? -Trudy får inte veta om den.

Ingen säger ett ord.

-Såg du Mouch nya projekt? -Han kommer att köra ihjäl sig.

-Eller så slår Trudy ihjäl honom. -Förmodligen.

Står han och bevakar stationen?

Jag tror att det är mannen som jävlades med oss vid olyckan.

Tror du?

Så! Ett, två... Vänta. Var är Lucy?

Jag ser henne inte. Nu så.

Sådär.

Var med på en bild. Mamma, kan du ta kort?

Okej, ett, två, tre.

-Tack. -Kolla in uniformen!

-Styrkeledare Kidd? -Ja. Hej!

Macys mamma? Så roligt att träffas.

-Din dotter är fantastisk. -Jag vet. Hon är mitt allt.

-Har du barn? -Nej.

Då kanske du inte förstår det jag säger nu.

När jag hör en siren nu så tänker jag att snart är det där Macy.

Som riskerar livet, för att hon såg ett flygblad för tre år sen.

Ett flygblad du satte upp. Eller hur?

Ja, frun.

Om nåt händer henne... Om jag förlorar min dotter-

-så är det ditt fel.

Det finns 19 Katherine Harden i USA.

Det kommer att ta flera dagar att hitta henne.

-Googlade du namnet? -Det är så man gör nuförtiden.

Förr ringde man 411 eller kollade i telefonkatalogen.

Nu måste man leta på 15 hemsidor och tvingas köpa fel nummer.

-Hittat henne. -Va? Du ljuger. Hur?

Jag sökte med några nyckelord och checkade av mot Linkedin.

Katherine Harden, numera Joyce. Studerade på Loyola.

-John sa Loyola! Det måste vara hon. -Hon är musiklärare här i Chicago.

På Facebook står det att hon har en dotter och är skild.

Skild? Det visste inte John.

-Då hade han nog tagit kontakt. -Nu får du göra det åt honom.

En snabb fråga, Severide. Förlåt, killar. Motorcykelsnack.

När jag tog av rören så föll små metallringar ut...

Avgaspackningar. Återanvänd dem inte, köp nya.

Kan jag räta ut framgaffeln, tror du?

-Eller måste jag köpa ny? -Du sa en snabb fråga.

Okej, ett par snabba frågor. Jag bjuder på en öl.

Ta de pengarna och köp en manual istället.

En vadå?

En bil i full fart körde över slangarna.

Gastuben flög rakt mot mig som en kryssningsrobot.

Så farligt.

Den kunde ha gått rakt igenom mig.

Förlåt att jag är sen, jag blev kvar en stund och firade.

-Hur gick det? -Ceremonin var jättebra.

Jag träffade Macys mamma. Hon är inte nöjd med mig.

Hon sa att det är mitt fel om nåt händer Macy.

Nu tänker jag på Kylie och resten av tjejerna.

Vi styr inte över våra jobb.

Därför är jag tuff mot kadetterna, så att de är redo för hårda tag.

Men dina kadetter kom till dig. Jag rekryterade de här tjejerna.

Det var för att bygga upp dem, men Macys mamma har inte fel.

De siktar på ett jobb där de riskerar livet.

Det är världens bästa jobb, du ger dem chansen att få det.

Du har inspirerat dem. Resten kan du inte göra nåt åt.

Försök att låta bli att låta nån dö idag.

-Va? -Du hörde.

-Är det han, häcklaren? -Var försiktig, fröken.

Skadar du dig så gör inkompetenta brandmän skadan värre.

-Du kan väl gå härifrån? -Har vi ett problem?

Det här är allmän plats, du kan inte köra bort mig.

Nej, det kan jag inte.

Men om du hotar min personal eller grannarna, så är det ett brott.

Jag har inte hotat nån.

Det är killen från olyckan. Han var här igår också.

Vad är hans problem? Det är bara jättekonstigt.

Förhoppningsvis ser vi honom inte igen.

25 procent kvar i flaskan, hur många minuter är det?

Aktiv, fem. Vila, sju.

Vad är kollapsradien för en femvåningsbyggnad?

Det står inte på övningslapparna.

Man ska kunna det ändå.

-18 meter? -27.

Kylie, du måste kunna det här.

Om inte... Du måste inte göra provet om ett halvår.

-Vänta, va? -Det är ingen brådska.

Vi sa ju att jag skulle göra det när jag har fyllt 21.

Du måste inte göra det direkt. Du har gott om tid på dig.

Du kan utforska alla valmöjligheter.

Tror du inte att jag är redo?

Det skadar inte att vänta. Det är allt.

Fundera på det.

-Hej, det här är Katherine. -Hej, jag heter...

Jag är inte anträffbar just nu, men lämna ett meddelande.

Katherine, jag heter Christopher Herrmann.

Jag ringer å min väns vägnar.

Egentligen är han inte min vän.

Du kände honom på college, han heter John Millard.

Han bad mig kontakta dig och berätta lite saker.

Kan de göra den här muttern svårare att komma åt?

Där satt den. Nej, den gled av. För i...!

Mouch, jag klarar inte av att titta. Ge mig den.

-Stegbil 81, ambulans 61. -Ta det varligt med henne.

2800 South Sacramento Ave.

-Vad är det? -Jag är inte helt säker.

Nån förföljer oss.

-Får jag göra en inbromsning? -Nej.

81 till centralen. Skicka polis, en person stör vår uttryckning.

Uppfattat.

-Han blir bara kaxigare. -Gör inget. Låt polisen sköta det.

Här borta!

Jag sa att räcket behövde vax. Han lyssnade inte.

Håll ut.

-Gallo, hämta vinkelslipen. -Hämta båren, jag kollar såret.

Var beredd att ta staketet när Gallo har kapat det.

Sir, var snäll och håll avstånd.

Ni borde filma och ha som bevis ifall nåt går fel.

-Varför skulle nåt gå fel? -På grund av inkompetens.

-Varför säger du så? -Ta det försiktigt.

Rappa på! Ser du inte att han har ont?

-Nu räcker det. Gå härifrån. -Carver!

-Jag tar hand om det här. -Det är en park, jag får vara här.

Gå härifrån.

-Rör mig inte. -Backa.

-De är här för dig. -Bra, jag ska prata med dem.

Polis! Den här brandmannen hotar mig.

-Följ med mig så får du berätta. -Jag? Jag har inte gjort nåt.

-Han är problemet. -Följ med mig.

Herrmann! John har tagits ur respiratorn och mår bättre.

Jag lämnade ett långt meddelande till Katherine.

Jag sa att han troligen inte skulle överleva.

Jag sa allt möjligt.

Det är goda nyheter, självklart. Men vad ska jag göra nu?

Ringa tillbaka och säga: "Strunta i allt jag sa."

-Ja? -Nej!

Man ska aldrig lägga sig i andra människors liv.

Jag pratar med John först.

Jag ringer sjukhuset och åker förbi efter jobbet.

-Hej, chefen. Har du tid? -Javisst.

-Vad gäller det? -Säg till om jag går för långt.

Jag hörde när du pratade med Kylie i morse.

Det påminde mig om när jag var nyutexaminerad.

-Har jag berättat om mina föräldrar? -Det tror jag inte.

De ville inte att jag skulle bli brandman.

De var rädda att jag skulle bli skadad. Jag minns att mamma sa:

"Lämna sånt till riktiga män."

-På allvar? -Ja.

Vi var osams om mycket.

Jag ville visa att jag var lika tuff som farbror Anthony, brandmannen.

Så jag pluggade, tränade på gymmet och tog min examen.

Men de orden glömde jag aldrig.

Det sådde tvivel.

Det var därför Mouch hittade mig lamslagen i trapphuset.

Nu sådde jag det tvivlet i Kylie.

Min farbror var min hjälte. Och du är Kylies hjälte.

Vad du tycker betyder mycket.

Jag hoppas att dina föräldrar vet att du är en sjujäkla brandman.

Tack vare det här stället bryr jag mig inte om vad de tycker nu.

Jag vet att jag är det. Chefen.

-Tack, Ritter. -Visst.

Det var allt.

Nya gafflar och rör. Motorn är servad.

-Hon ser fantastisk ut. -Få höra hur motorn låter.

-Flytta er ur sprängradien. -Säg att det är min hoj.

Sällan.

Vad händer här, då?

Jag vet inte ens vad jag ska säga.

Du ser ut som Marlon Brando!

Hoppa upp, baby.

Hon har alltid älskat motorcyklar! Vi ses!

-Har ni sett Kylie? -Hon åkte till huvudkontoret.

Polisen ringde. De har namnet på vår häcklare, Edgar Weston.

Jag kollade namnet mot våra loggböcker, och...

...hans pappa avled efter branden i bröllopstältet.

Var det han som Mouch och jag drog ut?

Jag minns honom. Han hade svåra brännskador.

-Så han är inte bara en galning. -Han skyller sin fars död på oss.

Sonen går igenom nåt och drivs av sorgen.

-Grep polisen honom? -Nej, han har inte brutit mot lagen.

Ser vi honom så håller vi avstånd.

-Låt polisen sköta det. -Ska bli.

Sköt om er.

-Hej! -Du behöver inte hjälpa mig.

Det är inga problem.

Jag är skyldig dig en ursäkt.

Du är mer än redo för provet. Du hade kunnat göra det i morgon.

-Men du sa... -Jag övertänkte för mycket.

Du kanske har märkt att det är ett problem jag har.

Ju mer jag bryr mig, desto mer övertänker jag.

Chefen!

Var på er vakt, allihopa. Ritter, larma polisen.

Ni kan inte skrämma mig med polisen.

Lägg av nu.

Om du bråkar med oss så åker du i fängelse. Lugna ner dig nu.

Han är borta!

Men era liv fortsätter som vanligt, som om ingenting har hänt.

Allihopa.

-Gå in. -Violet...

Tror du att det bara är du som har förlorat nån?

Är det bara du som sörjer nån som har ryckts bort?

Det är ett helvete. Det känns som om man drunknar.

Sen han dog kan du inte andas.

Varje dag vaknar du och inser att han inte är där.

Det var en olycka. En tragisk olycka.

Att ge nån annan skulden tar inte bort smärtan, Edgar.

De skulle ha firat sin 40-åriga bröllopsdag förra veckan.

Mamma vägrar gå ur sängen.

Det förstörde allt.

Jag beklagar. Verkligen. Det är fruktansvärt.

Jag vet inte hur jag ska göra det bra igen.

Det kan du inte.

Jag tror att det enda som kan göra det är tiden.

Jag blev så lättad när jag hörde att du började repa dig.

Du sa att du skulle få ut mig, och det gjorde du.

Jag lovade också spåra upp din vän Katherine.

-Så det gjorde jag också. -Vad?

-Hon bor här i Chicago. -Jag tänkte inte klart.

-Jag visste det! -Nej, alltså, hon är gift...

Hon är faktiskt skild.

Ännu värre, nu tycker hon säkert att jag är läskig som försöker...

John, låt mig säga en sak. Få nerverna i schack.

Om man får chansen att vara med nån man faktiskt bryr sig om-

-så måste man våga ta den.

För man vet aldrig när den chansen försvinner.

-Eller hur? -Hon är här.

Hon ser exakt likadan ut.

-John. -Hej, Katie.

-Vad hände? Mår du bra? -Ja då, jag är bara lite mörbultad.

Hej, det är jag som är Cristopher.

Det var jag som lämnade det långa meddelandet.

Hjärtat stannade nästan när du sa att John låg på sjukhus.

Det enda jag kunde tänka på var: "Spela Spice Girls!"

-Du gjorde aldrig det. -Nej!

Hör ni, jag måste gå.

Det var trevligt att träffa dig, Katherine.

-Detsamma. -Tack så mycket.

Jag lärde mig faktiskt några Spice Girls-låtar för dig.

-Igår? -Nej, jag har övat i några år.

Han stod där och skällde på oss och jag tänkte bara-

-att han gör precis som Macys mamma. Som vi alla gör, egentligen.

Man skyller hellre på nån och är arg istället för ledsen.

Det är lättare att vara arg.

-Styrkeledare Morgan. -Två styrkeledare på besök samtidigt.

-Hur är det med dig? -Bra. Vad kan jag göra för er?

Du får en ny brandman nästa skift, Macy Vazquez.

Kan du hålla ett öga på henne? Hon är en av mina tjejer.

Det lovar jag.

Firar vi nåt? Du ser inte ut att behöva fylla platserna.

Jag vill bara tillbringa lite tid med min fru.

Jag har tänkt på första gången jag bjöd ut dig på en dejt.

Jag har aldrig berättat det, men det var nära att jag inte vågade.

Du stod utanför cafét och kollade i din ryggsäck.

Jag började gå mot dig, och så blev jag helt lamslagen.

-Jag tappade modet. -Jaså?

Jag skällde på mig själv inombords. "Är du inte klok?"

"Nu går du dit och pratar med henne."

Tack och lov att jag gjorde det.

Att bjuda ut dig var det bästa jag har gjort i hela mitt liv.

Det har du rätt i.

Så, finare tequila i nästa drink, tack.

Det du sa gjorde skillnad.

Det är synd om honom, han sörjer helt ensam.

Jag har hela min familj på 51:an som håller ihop mig.

Det är hon. Det är hon! Hörni!

Joe här.

Ja, jag förstår. Tack.

Adoptionen godkänns.

Javi kommer att bli min son.

-Grattis! -Härliga nyheter!

Översättning: Gunilla Hay Iyuno