All language subtitles for Vikingdom.2013.BluRay

Min broder.

Min herre Beothric.

Han �r d�dligt s�rad.

Broder, du �r kung nu.

Regera vist som far hade �nskat.

- Eirick.
- Eirick. Broder.

Alla har en historia att ber�tta om sitt liv.

Min historia b�rjar dagen d� jag dog.

I naturen finns det en oregelbundenhet

n�r solen brinner r�d
d� m�nen korsar dess bana.

Det �r blodf�rm�rkelsen.

En tid d� en v�g kan �ppnas
mellan himlen, jorden och helvetet,

som vikingarna kallade
Valhall, Midg�rd och Helheim.

Gudarna anv�nde reliker som nycklar
till portarna f�r att h�rska �ver m�nniskorna.

Men med tiden bleknade historien till en myt.

Man �vergav vikingagudarna

och �vergick till den nye kristne guden
och hans son.

Men en gud, �skans gud,
kunde inte gl�mma.

LINDISFARNE, 793 e.Kr

Han t�nkte anta m�nsklig skepnad,
hitta nycklarna

och �teretablera vikingagudarna
f�r all framtid.

Ro!

Jesus.

Nordm�n! Nordm�n! Nordm�n!

Larma! Larma!

Nordm�n! Nordm�n! Vikingar, Nordm�n!

- De har kommit.
- L�s d�rren!

Attack!

- Ingen g�r in i kyrkan f�re mig.
- Ja, herre.

Gud �r v�rt sv�rd. Tron �r v�r sk�ld.

- Var �r kyrkan?
- Den h�r v�gen, min herre.

F�rsvinn! Det h�r �r Guds hus!

Jag �r en gud!

- H�delse!
- Tystnad!

Jag �r Tor, Odens son, Balders bror.

Jag har kommit f�r det som inte �r ert,
inte er guds, inte hans sons.

Halsbandet!

Det �r en helig relik!

- Ja.
- Det �r Maria Magdalenas halsband.

Du �r ingen gud!

Ditt blod �r lika r�tt som denna mans!

D�re! �ven gudar m�ste resa i k�tt och blod
i den h�r mellansf�ren.

Var inte er Jesus genomborrad och krossad?

- Min herre, vi �r redo att segla med tidvattnet.
- Bra!

Jag ska ge er det ni verkligen l�ngtar efter.

N�rmare er gud.

F�rl�t mig, gamle v�n.

Uppge ditt �rende.

- Min herre Frej.
- Det d�r beh�vs inte, min v�n. St� upp.

Stanken av bj�rn �r verkligen stark.

B�ttre jag stinker bj�rnblod �n han av mitt.

Eirick �derl�tare, kung av Jomsborg.

En j�gare.

Jag gillade aldrig det namnet.

De flesta av din sort skulle d�da
f�r det namnet.

Eirick.

Ett �rtionde i skogen,
hur har du beh�llit ditt vett?

Jag skulle ha f�rlorat det
om jag hade stannat, min herre.

Lyckades du hitta frid

- h�r uppe bland bj�rnarna och vargarna?
- Det har jag.

D� �r mitt hj�rta tungt.

G�r det d� l�tt med det du kommit
f�r att s�ga.

Jag kommer med nyheter
om ett annalkande krig.

Tor har �terv�nt till Midg�rd

och har samlat runt sig
de d�dligas nordiska kungar,

tr�ndelag.

Det r�der uppror i v�rlden.

Jag var d�r, Eirick,

vid striden f�re tidens b�rjan.

Och jag har sett vad som h�nder
om j�ttarna sl�pps l�sa.

Jag vill inte se det igen.

Tor �r h�r f�r att �ppna
Valhalls, Midg�rds och Helheims portar.

- Du m�ste hindra det.
- Hur d�?

Jag �r m�nniska.

Jag �r ingen match f�r en gud.

Men du �r inte bara man. Du �r mycket mer.

Vanliga m�nniskor �terv�nder inte till livet.

Min syster gav dig livets g�va
p� grund av sin k�rlek till dig.

I �ratal lyste du upp hennes v�rld
med din k�rlek,

den ultimata k�rleken
mellan en man och en gudinna.

Hon h�mtade dig tillbaka
f�r hon stod inte ut med en v�rld utan dig.

Hon bad aldrig om n�got i utbyte.

Eirick.

- Freja.
- Lev.

Min �lskare.

Lev.

Eirick, du �r nu en od�d.

Bara en od�d kan g� genom Helheim
och �terv�nda till Midg�rd.

Inte ens en gud, inte ens jag,
kan g� in och �terv�nda.

Men du kan.

I Helheim finns ett f�rgyllt horn.

Som n�r det ljuder i Tors ansikte,
kommer att f�rg�ra hans m�nskliga k�tt

och skicka honom tillbaka till andarnas plats,
d�r han h�r hemma.

Du kan v�lja att s�ga nej.

Du kan stanna h�r.

Men v�gen kommer att �ppnas
under den kommande blodf�rm�rkelsen.

H�mta hornet.

Ta dig till stenringen i fortet i Trondeheim.

Ljud i hornet d�r och Tor besegras.

Det du ber mig om �r om�jligt.

Jag hade valt en svagare man
om det hade varit en enklare uppgift.

G� f�rst till Osberg.

D�r finner du en trollkarl vid namn Alcuin.

Han f�r dig till helvetets portar.

Vinden i ryggen, viking.

Klar himmel ovanf�r.

Om du t�nker st� d�r och se p�

f�r du g�rna komma hit och hj�lpa till.

Jag borde ha f�rst�tt att det var du.
Stinker bj�rnskit l�ng v�g.

Det har jag f�tt h�ra.

Men det �r gott att se dig,
s� strunt i bj�rnskiten,

f�r du �r �nnu min kung
fast�n du lever som en eremit.

Inte nu l�ngre.

- Jag beh�ver din b�t.
- Jag f�rstod att det inte var en artighetsvisit.

Jag ska vara �rlig, den �r inte min l�ngre.

Den tillh�r n�n annan.

Men jag tror att vi kan hitta p� n�t.

- Vi m�ste h�mta den i Osberg.
- Osberg?

Det �r dit jag �r p� v�g. Sen till Trondeheim.

Det �r en l�ng v�g, s� det �r b�st vi g�r.

Nej, Sven. Inte du. Den h�r resan �r farlig.

Du har en hustru, familj, barn...

Ja, och f�rst och fr�mst �r jag en viking.

Ge mig n�gra minuter
att samla mina saker och ta farv�l

s� kommer jag strax.

Du vet, det har g�tt tio �r.

Tio �r.

Jag trodde du skulle komma tidigare.

Hej, min v�n, kan du ge oss lift till Osberg?

Osberg? Alla �ker norrut, inte �sterut.

Tr�ndelagskungarna sl�sar p� silver
som om de hade en silvergruva.

Tr�, j�rn, krigare.
Allt som kan �ka norrut till kriget, k�per de.

Vad ska ni g�ra i Osberg?

Det ang�r inte dig.

Jaha, kan ni betala?

Ja, vi kan betala i p�ls.

Om ni var jungfrur
skulle jag ta emot er p�ls som betalning.

Kom igen. Hj�lp till.

Hj�lp! Hj�lp!

Hj�lp! Hj�lp!

Hj�lp!

- Det �r n�t d�r inne.
- Bry er inte om det. Det �r bara en slav.

Vad i...

Vad f�r slags m�nniska �r gul?

Vem �r du?

Kanske han �r lappl�nning eller dv�rg.
F�r ful f�r att vara en alv.

F�rbannade er.

Din j�vel!

Jag ska d�da honom.

Det r�cker.

- Sl�pp honom fri.
- Vad?

Du h�rde, frige honom.

Det �r han.

V�lkommen till Osberg.

Trodde du att du kunde br�ka med Ustus
och �verleva?

L�gg ner era vapen
s� kanske du f�r leva f�r att �ngra det du sa.

Snabba tungor fladdrar inte s� l�nge.
D�da dem.

Du befriade mig.
Jag �terbetalade dig. Vi �r kvitt.

- Det kan vara v�rt att beh�lla den lille.
- F�ljer du med oss?

Mat.

- Jag s�ker kung Karl R�dsk�gg.
- Vad vill du?

S�g �t honom att Eirick �derl�tare �r h�r

och �nskar f� r�d.

Alcuin, trollkarlen.

Underlig typ. Jag har aldrig f�rst�tt
vad han har i huvudet.

Han �r inte l�ngre hos oss, som du kan se.

Tyv�rr har du kommit n�gra m�nvarv f�r sent.

Inte f�r att vi kommer
att sakna honom s� v�rst.

- Vad h�nde?
- En grupp krigare.

Bra krigare var det.

De kom f�r byteshandel. Inte m�nga.
Det var sista g�ngen vi s�g Alcuin.

G�tarna har tagit honom till Gotland.

Ja, Gotland.

De m�ste ha f�rt honom till sin ledare, Heflar.

Han tycker inte om bes�kare,

om ni f�rst�r vad jag menar.

Om ni verkligen vill finna druiden Alcuin

s� beh�ver ni skepp.

- Vi har ett skepp.
- Ja, d� beh�ver ni m�n.

Ni blir tvungna att hugga er fram.

Ja, h�r. H�r.

Tack, k�ra du. Som alltid ett n�je.

L�t mig se vad jag kan g�ra
f�r att hj�lpa er i kv�ll.

Ska vi ta en drink?

F�rresten,

vem �r er v�n?

- Vi hittade honom.
- Jag tror han kanske �r en alv.

Men han sl�ss som en valkyria.

En alv, s�ger du? En stor en, eller hur?

Yang Fu Sun.

Yang? Heter du s�?

Eirick. Sven.

Karl.

Eirick. Sven.

Det duger.

Yang. Konstigt namn
p� en konstig liten man.

Sven.

Fult namn p� en ful man.

Sk�l!

V�nner, v�nner,

medbr�der, kungar,

herrar, alla bra m�n!

Och resten av skitst�vlarna.

Vi har g�ster, ber�mda g�ster
med grymt rykte.

V�lkommen, Eirick �derl�tare,
en g�ng kung av Jomsborg.

Samme Eirick
som slog ner den danska arm�n p� Jylland,

som k�mpade mot ett �verl�gset antal
p� Sj�lland.

Och rygg mot rygg med sin gode v�n,
Sven Stavanger,

stred de fr�n mitt p� dagen till kv�llen.

Eirick �derl�tare,

s� �lskad av den store gudinnan, Freja,

att n�r han d�dades i striden,
blev han upprest, upprest, upprest

genom hennes gudomliga ingripande.

Kom nu, broder. Kom. L�t oss se ditt ansikte.

Det ansiktet som vi tills ikv�ll
enbart har k�nt genom legenderna.

Min herre!

Jag st�r h�r idag
f�r en gud har bett mig skriva en s�ng

som man kommer att sjunga
m�nga �r fram�ver.

En dyster s�ng.
Den kr�ver en resa till Helheim och tillbaka.

Vi �r vikingar och or�dda
f�r allt helvetet kan kasta p� oss.

S� alla som kallar sig en viking, kom.
F�lj med mig.

- Inte precis ett inspirerande tal.
- Det har g�tt ett tag.

Verkligen.

Vi f�r ro sj�lva till Gotland.

- Jag �r Olaf, R�dsk�ggs son.
- V�lkommen.

- Och jag heter Gregor, ocks� R�dsk�ggs son.
- V�lkommen.

N�n annan?

Nu g�r vi.

Yomar, jag �r j�gare, och min b�ge �r din.

Tack.

Jag heter Henrik.

- Kommer det att bli strider?
- Ja, pojk.

D� f�ljer jag med.

N�n chans att det blir guld?

Inte egentligen.

Finns inte mycket h�r heller, antar jag.

- Har ni anv�ndning av en gamling som jag?
- Det har vi.

- Bernard.
- M�rdare av kvinnor och barn.

Jag fr�gar igen.

Flera m�n?

Brynna den sk�na,
dotter till Hildegard, vindl�sare.

Det h�r �r inget f�r en kvinna.

Tack, br�der.

Sk�l. Sk�la nu!

Till �ra, till heder, till en hederlig d�d
och sen vidare till hj�ltarnas sal.

Ta ett av mina skepp. Inte den h�r hinken.

- Flyter den?
- Varf�r bryr du dig?

Han lovade en hederv�rd d�d
och att drunkna duger bra.

Olaf har r�tt,
Vi borde ta hans fars l�ngskepp.

Nej, i den h�r slinker vi obem�rkta f�rbi.

F�rhoppningsvis tillbaka p� samma s�tt.

Sven, jag sa att kvinnan inte skulle komma.

- Tyv�rr m�ste hon det.
- Varf�r det?

Minns du samtalet om b�ten?

Hon �r den nya �garen.

Och kapten f�r din bes�ttning.

P� mitt skepp g�r du som du blir tillsagd,
som vilken man som helst.

Om du inte gillar det,
hoppas jag du kan simma.

Min herre, vi hade bara framg�ng.

Vi har gjort r�der �nda nere i Spanien,
�ver Britannien

och l�ngs deras floder �nda till byn Paris.

Men inte ett ord om Helheims horn.

Den som har hornet
har makten att hindra mig.

Min herre, jag kan inte se hur.

V�ra krigare och v�ra skepp �r redo.
Kristendomen ligger f�r v�ra f�tter.

Med dig, en man skapad av en gud,
kan inget stoppa oss.

Till och med en gud kan stoppas.

Jag vet att ni inte hade n�t val
att l�ta mig f�lja med.

Men den h�r vinden kommer inte avta.

Vad vet en kvinna om vind och v�gor?

Lika mycket som den
vars mor dog i barns�ng

och vars far tog henne med p� l�ngb�tarna.

Jag har seglat de stora haven
till Britannien och Gr�nland

och kryssat mellan isberg.

Jag har lidit skeppsbrott p� den Stora �n

och dog n�stan av t�rst
i stiltje p� Suckarnas Hav.

Kanske en resa till Helheim �r l�ttare �n det.

Du kan �nd� ha fel.

Jag tror att vid aftonen kommer vi alla att ro.

Och jag s�ger att s� blir det inte.

Vi �ker till Gotland, till J�rmungandrfjorden.

Wolfred, samla 50 m�n.

Du, vakta stenringen. Det har b�rjat.

Jag kunde k�nna ont blod.

S� g�r det n�r fr�mlingar ligger bredvid en.

Jag kunde k�nna stanken
av en f�rr�dare bland oss.

M�n har s� mycket vind.

Eirick. Eirick.

Land ahoj, alv�ga!

Gotland. Vi �r framme.

J�RMUNGANDRFJORDEN

Det h�r �r alldeles f�r stilla i mitt tycke.

H�ll er n�ra.

Jag har en.

Henrik!

Till Helheim!

�derl�tare!

Eirick!

Den �r d�r uppe.

Vilket f�ngelse.

F�ngelse f�r en trollkarl av jorden.
Ingen kontakt med marken.

�r du Alcuin?

Heflar av g�tar var mycket.

Men inte �rbar, utan mest slug.

Och jag har dig att tacka f�r hans d�d,
Jomsborgs kung.

K�nner du mig, trollkarl?

Jag s�g att du kanske skulle komma.

Kan du sl�ppa ner mig?

Om du lovar att ta mig till Helheims portar.

Vem som helst kan finna dessa portar.
De flesta g�r det till slut.

Jag planerar att �terv�nda.

Ingen som korsar den bron kan �terv�nda,
kung av Jomsborg.

De d�da k�nner mig som en av sina egna.

Frejas d�dlige �lskare.

Jag h�rde ryktet, men trodde inte p� det.

Jag h�r mycket fr�n m�nga r�ster,
Eirick �derl�tare.

- Hj�lper du mig?
- Jag ska visa v�gen.

Det finns n�ra den som verkligen s�ker det.

S�nk ner mig, tack. Sn�lla, sn�lla, ta ner mig.

Soldater kommer norrifr�n. M�nga h�star.

Du har m�ktiga fiender, kung Eirick.

Kom, trollkarl. Vi har tiden emot oss.

En trollkarl h�lls d�r.
Som du sa var det en j�rnbur utan tak.

Bra. Nu ska vi se
om han �r den ni tror han �r.

Vem �r det h�r?

Herre, ett piratskepp d�dade v�ra m�n.

D�dade v�r store kung Heflar.

Tog druiden.

Vem tog druiden?

Jag h�rde druiden kalla honom vid namn.

Eirick, Jomsborgs kung.

Heflar kallade honom �derl�tare.

Eirick �derl�tare, ett fint namn.

K�nner ni honom?

Vi �terv�nder till Trondeheim. Det �r �ver.

Min herre, vi borde f�lja efter dem.

Nej. Han kommer att komma efter mig.

- Hur mycket l�ngre?
- Inte s� l�ngt nu.

I Helheim finns det mycket att akta sig f�r,

men en sak kan man inte undvika.

Vid Helheims portar ligger en enorm hund,

en hund som heter Garm.

Han har inga �gon, men han kan
k�nna lukten av levande och d�da.

Du kommer kanske inte undan.

Det �r d�r.

- Hur n�r jag det?
- Simma l�ngt och djupt.

F�lj str�mmen n�r det blir kallare
och kallare i djupet.

D�r ser du portarna.

Eirick, �r du s�ker p� det h�r?
Det �r vansinne.

Ja! Vansinne �r det. Det �r all tapperhet.

Du kommer att beh�va talg.

�r du r�dd?

- Skr�ckslagen.
- Det borde du vara.

Jag vet inte om du �r den modigaste man
jag n�nsin m�tt

eller den st�rsta d�ren.

- �k hem om jag inte �r tillbaka vid gryningen.
- Se bara till att du kommer tillbaka.

- Eirick g�r?
- Eirick g�r.

- Yang inte g�?
- Yang inte g�.

- Medvind f�r dig, min v�n.
- Klar himmel ovanf�r.

Simma l�ngt och djupt.

F�lj str�mmen n�r det blir kallare
och kallare i djupet.

D�r ser du portarna.

Far?

Av alla pl�gor p� den h�r platsen

har inget orsakat mer sm�rta
�n att se dig h�r.

Jag har alltid trott du skulle st�
vid Odens h�gra sida.

Jag var den v�rsta sortens fegiskung.

Alltf�r r�dd f�r att leva.

Himlens port �ppnades inte f�r mig.

H�r har jag varit. H�r ska jag st�.

- Hur visste du att jag var h�r?
- En viskning i mitt �ra.

Det h�r �r en pl�gornas plats,
d�r man f�r betala f�r det man gjort.

Eirick, du �r inte min son.

L�gner.

Vi �r d�da. L�gner erbjuder ingen tr�st h�r.

Du �r inte min son. Din mor visste det inte.

Han kom, s�g ut som mig

och hon blev lurad.

Du �r min far
antingen du befruktade henne eller inte.

Varf�r �r du h�r?

- Jag s�ker Helheims horn.
- Och sen?

Sen ska jag �terv�nda.

Nej, min son.

Du kommer att vara h�r bland de d�da
f�r alltid.

Inte utan kamp.

Det �r skillnaden mellan levande och d�da.

Hopp.

Hj�lper du mig hitta det?

Du hittar hornet vid Sj�larnas port.

Levande.

Stanna hos oss.

F�r alltid.

Far, nu!

F�rbannade �r ni!

Ni f�r honom inte!

Kanske vi borde �ka.

Varf�r beh�ver vi Helheim?

Han sa det sj�lv.
Om han inte �terv�nt vid gryningen...

Jag vet. Men ett skepp h�ller kursen,
och det g�r du ocks�.

Jag tycker vi ska �ka! Vem h�ller med?

Han har varit d�r hela natten.
Han �r antagligen d�d nu.

- Hur m�nga fler vill du ska d�?
- Fegis.

Var �r din hedersk�nsla?

Du �r en m�rdare av kvinnor och barn.
Vad vet du om heder.

Hela mitt liv var jag bonde.

Men sen kom plundrarna.

Samma blod som g�tarna vi d�dade ig�r.

De br�nde ner min g�rd, min fars hem,

d�dade min hustru och mina barn.

Urholkade mig.

L�mnade mig tom.

Det enda jag kr�ver �r d�den jag f�rtj�nar.

S� jag d�dar plundrarna.
Jag d�dade dem alla.

Jag d�dade deras hustrur.
Jag d�dade deras barn.

Br�nde deras hem och deras skepp.

Och jag lyssnade till deras skrik

n�r de s�g sin s�d utpl�nas fr�n mellanriket.

De t�nkte ta allt jag hade,

men de kunde inte ta min heder.

Och jag d�r hellre med heder
�n lever som en fegis.

Den mannen har talat som en sann viking.

Vi v�ntar.

V�nta! Akta dig f�r Garm. Helheims hund.

Han �r portvakt.

Jag gick genom den f�rut.
Den sl�ppte igenom mig.

Bara f�r att han sl�ppte in dig
betyder det inte att han sl�pper ut dig.

Spring!

Kom.

Kom! Den h�r v�gen!

Vi kan inte springa fortare.
Han kan k�nna doften av ditt blod.

V�nd om.

V�nd om!

T�nk alltid v�l om mig.

Jag �r h�r!

T�nk v�l om mig, min son, alltid.

Saker och ting �r inte alltid
som de verkar, min k�ra.

Du m�ste ljuda hornet i Tors ansikte
f�r att stoppa honom.

Brynna, vakna.

Han �r d�r.

- Eirick.
- Eirick.

- Broder.
- Eirick.

- Eirick.
- Eirick.

Eirick.

S� du �r tillbaka?

Kommer du att m� bra?

Eirick, sitt ner och drick det h�r.

- Jag s�g min far.
- Nej, det kan du inte ha gjort.

Du s�g n�t slags ande som var hans avbild.

Nej, det var han.

- Han sa att jag inte var hans son.
- Det kan v�l inte st�mma?

Jag v�xte upp med dig.
Jag k�nner ditt ansikte och jag k�nner hans.

Och han �r s�kert din far.

Det st�mmer inte.

Det st�mmer inte.

Du fick det du s�kte. Du klarade det.

Om jag bara visste vad hon gav mig
n�r hon gav mig livets g�va.

Jag skulle ha levat, Sven.
Jag sv�r, jag skulle ha levat.

Men det �r inte �ver �n?

Nej.

L�t mig s�ga n�t,

n�t jag borde ha sagt f�r l�nge, l�nge sen.

Jag har aldrig m�tt en man s� modig
och s� r�dd f�r att vara den han faktiskt �r.

Eirick, lyssna p� mig.

Du �r en stor man.
Du �r f�dd till att leda m�n, inspirera m�n.

Men hela tiden jag k�nt dig,

har du f�rs�kt bevisa
att du �r som alla andra.

Det �r du inte.

Jag �r s� glad att se dig, min herre.

Jag trodde inte du skulle �terv�nda

och jag gjorde mitt b�sta f�r att f�
bes�ttningen att segla hem, min herre.

Warrick, du verkar s� r�dd.

Oftast �r de mest f�rsiktiga de klokaste.

Warrick den Vise,
det �r ett fint vikinganamn.

V�lkommen tillbaka.

- Har du beslutat?
- Vad d�?

- �r jag modig eller en d�re?
- B�da.

Jag m�ste ljuda hornet i Tors ansikte.

S�g vad jag borde g�ra.

Han kommer att vara i Trondeheim
vid stenringen.

- Vid blodf�rm�rkelsen?
- Ja.

Men du m�ste m�ta de samlade arm�erna.

- Vi har en arm�.
- Det har g�tt en l�ng tid.

Tror du din bror blir glad �ver att se dig?

Nej.

S� Eirick �derl�tare har blivit
Eirick Helvetesh�rjaren.

Men min historia �r l�ngt ifr�n �ver.

Jag m�ste nu resa till den plats
jag fruktar mest: hem.

Med hornet och med beskydd
av Frej och Freja

trodde jag att allt skulle g� v�l

och Jomsborg skulle sl�ss med mig
�n en g�ng.

Men inget f�rberedde mig
p� det st�rsta f�rr�deriet.

Sven, sl�pp ankar.

Titta, Jomsborg!

Det h�r k�nns inte r�tt.

Vi borde inte alla g�.

Jag v�ntar h�r om du vill.

Beh�ll Yang.
Han �r en trof� f�r de som h�ller slavar.

Det d�r �r i s�kra h�nder h�r.

Yang inte g�?

Bra.

Brynna, du v�ntar h�r. H�ll ett �ga p� Alcuin.

Uppge ert �rende.

Det h�r �r Jomsborgs borg.
Vi vill inte ha bes�kare.

Ni vill inte ha bes�kare?

Om en bes�kare har dragit upp
din medvetsl�sa kropp ur havet d�?

Eirick, �r det du?

- Det �r jag.
- V�lkommen hem, min herre.

Trevligt att se dig, gamle v�n.

Knappt en m�nad g�r

utan att v�ra sv�rd bl�ter marken
med n�n stackars d�res blod.

Vi sl�ss bara f�r guld nu.

Inte som f�rr i tiden.

Inga fler desperata strider
med f�rf�rliga odds.

Inga fler plundringst�g.

Vad skulle din far s�ga?

Jomsborg, legosoldater till h�gstbjudande?

Jag t�nker inte bli utfr�gad av dig
i den h�r salen igen, J�rgen.

Om du inte gillar det,
ge tillbaka din andel och g�!

Min herre Beothric
och kaptener av Jomsborg,

jag presenterar Eirick, Alfreds son.

L�t min bror stiga fram.

- Beothric, min broder.
- Eirick.

- Jag trodde aldrig jag skulle se dig h�r igen.
- Jag t�nkte inte komma.

Men nu n�r jag gjort det, k�nns det bra.

Men er g�stv�nlighet l�mnar lite
i �vrigt att �nska.

Ni har inte ens erbjudit oss en droppe vatten.

Vi dricker mj�d i den h�r salen
f�r att fira och s�rja.

Att du �r h�r �r inte orsak nog.

Vi f�rvarnades att du skulle komma.

F�r att ta tillbaka v�r fars tron.

Min broder, nej.

Men se dig omkring, min broder.

Ser du grannl�ten fr�n v�r fars era?

Nej. Nej, det g�r du inte.

20000 guldmynt fick jag
fr�n den byzantinske kejsaren

f�r en skvadron av v�ra krigare.

Arthur av Britannien betalar mig 30000
i silver f�r att han ska sitta trygg p� tronen.

F�r jag, den yngre och mindre v�rde
brodern, sitter p� tronen

och v�rt kungarike �r rikt.

Och nu kommer du.

Du tar miste, min broder.
Jag kom inte f�r att ta kronan.

Ist�llet har jag blivit ombedd av gudarna
att g� in i en strid med om�jliga odds.

- Med vem?
- Guden Tor.

Tor?

Bara f�r att han kom tillbaka fr�n de d�da,
tror han att han kan utmana �skguden?

Jag kom f�r att be om hj�lp.
Inte f�r att bli h�nad.

- Vi g�r.
- Nej, min broder.

Jag kan inte l�ta dig g�.

Ett lyssnande �ra f�r alla
som f�raktar min regim,

en galjonsfigur
f�r dem som skulle vilja st�rta mig.

F�rl�t mig, min broder.

F�r bort dem! Visitera dem
och ta det ni hittar till mig.

Jag �r ledsen. F�rl�t. F�rl�t.

Varf�r ger du inte bara Beothric
det han vill ha?

D� m�ste vi inte g�ra s� h�r.

N�n kommer och det �r inte en av oss.

�r ni v�nner till min herre Eirick?

- Det �r vi.
- H�r d� p�.

Han har blivit f�rr�dd.
Han och hans v�nner �r i f�ngelseh�lan.

Jag kanske kan f� in er,

men jag har svurit en ed att inte h�ja sv�rd
mot mina br�der.

Men du kan f� ut honom,
f� honom tillbaka till b�ten.

Eirick beh�ver oss.

- Eirick beh�ver Yang?
- Ja.

Jomsborgarna �r inte br�kstakar.
De �r de finaste krigarna p� jorden.

Bra. Arroganta m�n faller l�ttast.

Vi kan inte g� �ver g�rden osedda.

Jag skulle inte vara s� dyster,
min gode Yorick.

Alcuin, skynda p�.

G�! Jag kommer snart.

Jag ser ingenting. Vad �r det f�r dimma?
Var p� vakt.

Stadigt.

Den h�r leder rakt till f�ngelset.
Era v�nner �r d�r.

Kungen s�nder oss norrut.
Vi �r bara slavar f�r byteshandel.

H�rde du det d�r?

Brynna! Bra?

Ja, Yang, jag m�r bra. Du?

Jag m�r bra. Kom.

- �ppna grinden.
- Fan ta dig, hora!

- �ppna d�rren. �ppna d�rren!
- Allt du s�ger, min dam.

Det �r den lille mannen.

- Yang bra?
- Nej, Yang, du �r str�lande.

- Var �r Eirick?
- N�sta cell.

Vid Odens blinda �ga.

Vad har de gjort med dig?

Brynna, var �r hornet?

Hos Alcuin.

Var �r han?

Druiden och hornet, var �r de?

Hugg ner dem.

Jag skulle st� stilla om jag var du, min herre.

Se hur han f�rr�der sin broder.

M� han inte behandla dig p� samma s�tt.

Vad erbj�d Tor dig f�r att f�rr�da mig?

Att f� regera �ver alla Englands �ar.

Du f�rst�r, broder, du �r inte den enda
som f�r r�d av gudarna.

Du kan beh�lla dina engelska �ar och tronen.

Men h�r p�,

n�r jag har besegrat Tor,
kommer jag att komma efter dig.

Vi kommer att ha v�r uppg�relse.

Det �r du som inte f�rst�r, broder.

Hornet �r det som har makten.

Utan det �r du v�rdel�s.

Jomsborgs kung.

�r det det h�r du s�ker?

Din j�vel! F�rr�dare!

Oj, oj. Det h�r var en fin sak.

Du f�rst�r, min broder, budskapet var enkelt.

"Din broder kommer,
och han har Helheims horn."

"Ta det och ta honom tillf�nga."

Och med hj�lp av din v�n h�r,
har jag gjort det.

S� nu �r det dags f�r
min uppg�relse med dig.

F�r bort honom. Behandla honom
som en kunglighet. Anv�nd sv�rdet.

Kasta resten utf�r klipporna.

Kom, druid. Drick med mig.

- Jag visste att det fanns en f�rr�dare.
- Det var Alcuin, trollkarlen.

Vi r�ddade hans liv. Hur kunde han g�ra s�?

I utbyte f�r Beothrics guld.

Vi kommer alla att d�,

eller hur?

Min herre, vi �r med dig.

Vi ska ta dig h�rifr�n och ge dig skydd.

Vi ska samla en grupp m�n
som hj�lper dig strida mot tr�ndelagen.

- De andra kaptenerna d�?
- F�r dem �r det f�rr�deri.

Det ser ut att g�ra ont.

L�t mig.

Om det h�r forts�tter
s� blir det inte mycket kvar av dig.

Vi har f�rlorat hornet.
Vi har oddsen emot oss.

Kan vi inte k�mpa utan det?

Hornet �r det enda som kan stoppa Tor.

Kanske jag inte har r�tt
att be m�nnen forts�tta.

Eller dig.

Jag vet att du sa
att du inte beg�r mer av mig �n av en man.

Men om jag ger dig det bara en kvinna kan?

Brynna, jag har lovat mitt hj�rta till en annan
f�r m�nga �r sen.

Jag undrar hur jag n�nsin �lskat
en s�n m�nniskod�re.

- Freja?
- Nej, st� stilla.

V�nd dig inte om.

Vi �r l�ngt fr�n varandra nu,

men jag kan tala genom den h�r.

Jag f�rhandlade med gudarna
s� att du skulle f� liv igen.

Men ditt liv �terv�nde p� ett villkor,

att du och jag aldrig f�r uppleva k�rlek igen.

Men du fick �tminstone leva.

Jag �r hellre d�d �n lever utan dig.

Du m�ste.

Jag tog dig tillbaka s� att du skulle f� leva.

Vi kan inte l�ngre vara tillsammans.

Eirick, sluta leva p� minnen.

Om en man lever med att se bak�t,
missar han det som finns framf�r honom.

Och vad finns framf�r mig?

Hopp.

En chans till gl�dje, lycka.

En chans till det enda m�nniskorna har
som gudarna l�ngtar efter,

k�rlek.

Det �r ingen skam att �lska igen.

F�r den lilla tid som finns kvar har Tor...

K�mpa d� f�r din r�tt till en morgondag.

K�mpa s� att ditt namn kommer
att bli ih�gkommet i m�nga generationer

som ett namn av godhet, v�rdighet och ljus.

Jag �r ledsen.

Jag menade inte att...

Om du tar mig, s� �r jag din.

Jag ska t�nka p� det, min herre.

Jag k�nner till det uttrycket.

- Otroligt vad en god s�mn kan g�ra.
- Snarare en s�mnl�s natt.

D�r �r din arm�, min herre.

G�r dina m�n och Jomsborg stolta.

Det h�r blir en stor strid.

De sjunger s�nger
om de f� som gick till Trondeheim

och slog ner gudens arm�.

M�n, vi ska strax g�,
innan Beothric m�rker det.

Vi har f�rr�dare bland oss.

N�gra av v�ra br�der har tagit st�llning
f�r din broder.

Kungen �r d�d.

Druiden.

Vad ska de g�ra med bara ett hundratal m�n?

De �r fr�n Jomsborg.
Vem vet vad de t�nker g�ra.

Jag bryr mig inte. Imorgon ska jag ha hornet

och ingen arm� i detta mellanrike
ska kunna stoppa mig.

Valhallas, Midg�rds och Helheims portar
kommer att �ppnas.

Min herre, vad �r det f�r plan?
Vad �r det du s�ger?

Jag ska �ppna v�gen
f�r att �ppna himlens och helvetets portar.

Det kommer att v�nda upp
och ner p� v�r v�rld.

Jag bryr mig inte mycket om er v�rld.

Tusentals av v�rt folk kommer att d�.

De har brukat v�ra f�lt, byggt v�ra skepp.

Du kan inte vara omedveten
om vilket kaos detta kommer att skapa.

D�re! Naturligtvis vet jag det.

Endast genom att orsaka kaos i v�rlden
kan den kristna guden f�rg�ras f�r alltid.

Det h�r handlar inte om vikinger�vringar
eller om att ut�ka v�r sf�r.

Det handlar om dig och gudarna
p� de d�dligas bekostnad.

Varf�r skulle jag bry mig om de d�dliga?
Jag �r en gud.

Du bryr dig inte mycket, min herre,

men jag l�ter inte dig leda oss
till v�r egen underg�ng!

Du gl�mde en sak.

Bara de med gudars blod
kan anv�nda gudars vapen.

Du, Wolfred,

saknar en vision.

Kungar fr�n norr, f�rbered era mannar.

Striden om mellanriket b�rjar
vid soluppg�ngen.

Kapten.

Jag dubbar dig till Kung av Nordlandet,
ist�llet f�r Wolfred.

S� m�nga.

Dina m�n attackerar sk�ldmuren fr�n h�ger

och s�tter all kraft p� v�nstra flanken
n�r muren �r bruten.

- Och om vi tr�nger igenom?
- D� tr�nger vi vidare.

Och om Tor dyker upp f�re det?

Jag ska ropa p� honom
och vi ska k�mpa till d�den.

Eller s� d�r vi

och v�ra problem �r �ver.

F�rm�rkelsen, den b�rjar snart.

Vi sl�r l�ger h�r f�r natten.

Jomsborgs m�n, vikingar, br�der,

p� andra sidan finns arm�n fr�n norr,
mer �n 1000 man stark.

Vi �r inte m�nga. Fem mot en.

Om ni vill kan jag rida till deras kaptener
och be om en extra dag

s� de kan samla fler. Det verkar r�ttvist.

Vissa av er k�nner mig.
Vissa av er har bl�digt med mig.

Vissa av er har h�rt historier
om segrar, gudar och gudinnor.

Det h�r �r jag, Eirick av Jomsborg,
och min s�ng �r �nnu inte f�rdig.

En man m�ts inte
i hur m�nga strider han vunnit,

hans d�d med sv�rd
eller guldet han samlat p� sig.

En man m�ts i sitt mod,
sin h�ngivenhet till sin familj,

sin villighet att m�ta sitt �de.

Om vi inte k�mpar i dag
kommer en generation av v�ld

och gudarna sl�pper loss
skr�cken fr�n gamla tider.

Idag k�mpar ni inte f�r er sj�lva.

Idag k�mpar ni f�r era hustrur,

era s�ner, era d�ttrar.

Om ni d�r idag,

d� i tron att ni har st�tt
sk�ld mot sk�ld med era br�der

och d� som en viking, med heder.

Kom.

F�lj mig!

Det ser b�ttre ut.

De har inte en chans mot v�r m�ktiga arm�.

Inta era platser!

Muren!

Pilar, skjut!

Ta skydd!

F�rsta v�gen, bilda en ny rad!

- Retr�tt!
- Retr�tt!

Kom igen, era idioter! Kom igen!

Vi har brutit genom muren, kapten,
men vi har f�rlorat m�nga m�n.

Vi m�ste vinna. Det �r deras eller v�r seger,
vi ska k�mpa till slutet.

�nnu en kapten kommer!

Min herre, er broder �r d�d.

Vi ger oss till er och er hederv�rda sak.

Kom. L�t oss delta i striden.

- Min herre.
- Tala.

De har brutit igenom.
De har f�tt f�rst�rkning.

Vi rider ut.

Gregor!

- Vi �r besegrade.
- Vem ska ber�tta f�r Tor?

Fan ta honom.
Jag rider till mina skepp och vidare.

- Stanna om du vill.
- R�dda dig sj�lv om du kan.

Ni �r inte vikingar.

�t fanders med dig ocks�,
kung av Nordlandet.

Tillbaka till borgen! Retr�tt! Retr�tt!

- Det blir inga kvar �t oss.
- Det g�r inget.

Jag kom inte f�r att vara en observat�r.

Jag l�ter dig inte g�ra det.

Nu d�, Eirick? Du kan inte stoppa mig.

Kom du bara
f�r att se mig �ppna Helheims portar?

Jag kanske inte har hornet,
men ser du mig springa?

Jag har kommit f�r att m�ta dig, Tor,
och d�, om jag m�ste.

Ja, hornet.

T�nkte du att du kunde s�nda mig tillbaka
till Valhall genom att bl�sa i det?

Jag t�nker f�rs�ka.

Du kan inte st� emot mig, min son.

Din far k�nde inte sanningen.

Han �ndrade sin form
f�r att ligga med din mor.

Jag beh�vde inte s�na knep.
Hon var en villig hora f�r mina beg�r.

Trodde du verkligen att en d�dlig
kunde uppst� fr�n de d�da,

dricka ur Frejs kopp utan att d�,

ligga hos k�rleksgudinnan
utan att bli galen av beg�r?

Du har gudarnas blod i dina �dror.

Mitt blod i dina �dror.

Ge dig till mig,
s� ska vi tillsammans h�rska med n�varna

och vi ska driva bort denne gud
och hans son fr�n jordens yta.

Jag l�ter dig inte f�rg�ra mellanriket.

D� m�ste du strida.

Nej. Eirick!

Jag �r inte r�dd f�r ditt vapen!

Jag har gudarnas blod i mig.
Jag har gudarnas blod.

Kan jag f� Helheims horn?

Herre Frej.

Stackars Jomsborgs kung.

Du kan bl�sa s� mycket du vill,
men det var inte �mnat till att bl�sa bort Tor.

Nej, det var menat f�r ett h�gre syfte.

- Men du sa...
- Ja.

Jag sa att bara en od�d kan g� ner i helvetet.

B�de Tor och jag som �r gudar,
beh�vde skicka dig att h�mta hornet.

Tre reliker beh�vs f�r att �ppna himlens,
jordens och helvetets portar.

Maria Magdalenas halsband fr�n Midg�rd,

Tors hammare fr�n Valhall,

och det f�rgyllda hornet fr�n Helheim.

Din stackars d�re, hornet �r den sista biten

och du har f�rt den till oss.

Varf�r g�r du s� h�r?

M�nniskor �r otacksamma.

Vi har beskyddat er sen urminnes tider.
Sen �verger ni oss f�r en ny gud?

Det �r dags f�r m�nniskan att betala.

Min son, tillsammans kunde vi
ha h�rskat �ver v�rlden.

- Hornet g�r s�nder.
- N�t �r fel.

Varf�r h�nder det h�r?

F�r det �r falskt.
Jag gav ett falskt horn till Beothric.

Jag lyssnade till det jorden sa.

Jag k�nde till dina planer, Frej,
och jag fick veta att du skulle f�rr�da oss.

Naturen avsl�jar alltid en f�rr�dare.

Ingen, gud eller d�dlig,
ska h�rska �ver jorden.

Brynna.

Det �r en god d�d.

Det borde ha varit jag.

Ingen v�ljer sitt �de.

Du �r inte ansvarig f�r mitt �de
eller n�n annans.

Bara ditt eget.

Jag har frid.

Jag f�r en �rbar d�d.

S�nd mig tillbaka till havet.

Se Brynna den Sk�na.

Ser du din mor v�nta p� dig i paradiset?

Se Gregor den Fruktansv�rde.
Ser du v�ra v�nner?

Se Warrick den Vise.

Ser du din vila v�nta p� dig i paradiset?

Se Bernard Vikingen.
Hans paradis �r hans heder och familj.

Och d�r ser jag mina v�nner
omgivna av dem som g�tt f�re.

N�r min tid kommer
ska jag glatt f�rena mig med dem.

S� f�rsvann gudarna fr�n mellanriket.

M�nniskan kan nu fritt v�lja sina gudar,
sina v�nner, sina fiender.

Jag blev k�nd som Eirick, Tors son.

Mina mannar och jag har blivit v�ktare
av de heliga relikerna.

Inte m�nga k�nner till oss.

Ingen har �nnu sjungit v�r s�ng.

Swedish