Original subtitles

Zara Norrbacka?

De dödar barn!

-Mer. -Tvärtom.

-Det är Klara. Jag kan inte svara. -Vi är i Stockholm hos Linus.

Hemalainen är en del av Thörnblads utredning.

Låt mig vara!

Herregud! Vad håller du på med, Eva?

Wass är inte samma agent som förr.

Du är en naturbegåvning. Ring mig.

Vem är det här? Du har haft nånting med den här kvinnan att göra.

Ja, och?

Närmare sanningen får ni inte komma.

Hallå? Hallå?

EVA SKRIKER

-Du är vaken. -Varför är jag fastspänd?

-Är du hungrig? -Släpp loss mig!

Du hade mardrömmar och ramlade nästan ur sängen.

Men jag är vaken nu.

Jag kan inte äta om jag är fastspänd.

Vad tokigt... Jag ska hjälpa dig.

Du ska se att det blir bra.

Såja. Lugn, lugn...

Jag ska hjälpa dig.

-Drick lite. Lyssna på mamma. -Nej!

-Du har fått en ordentlig influensa. -Nej! Släpp!

Okej. Okej, okej, okej...

Skyll dig själv om du trillar ner. Sov lite grann.

-Jag kan inte... -Skolan kan vänta.

Följ med. Vi måste prata med grabben.

-Följ med. -Låt det vara ett tag.

-Herr Aronsson? Välkommen. -Tack.

-Jag måste visa dig en sak. -Jaha. Ett ögonblick.

Här.

-Vem är den här stackaren? -Rami Hemalainen.

Han förekommer i Evas utredning. De försökte gripa honom förra veckan.

Hur lossnade Ramis huvud?

Det är just det. Han hittades så där, uppslängd i ett träd i Silverhöjd.

Jaha... Okej. Vad vet du mer?

Jag tror att han var på jakt efter den här flickan - Maja Nyman.

Rami hittades hundra meter från Majas koja.

Din organisation gör allt för att dölja vad som har hänt.

-Inge Skylqvist, är han bekant? -Ja.

-Han är på mig som en jävla igel. -Undvik honom. Var är Maja nu?

Hon är på rymmen i Stockholm tillsammans med Esmeralda.

Jaha... Vet du var hon kan vara nu?

-Minns du Linus, Esmeraldas kompis? -Ja.

Han har flyttat till Stockholm, så jag börjar med att kolla det.

-Har du sagt det här till nån annan? -Nej, jag ville visa dig och Eva.

-Vi tre kunde... -Det är bra.

Jag ska...följa upp det här.

Apropå Eva. Hon behöver vår hjälp.

Jo, tack... I går var hon som besatt...

Hon är under stor press. Vi måste hjälpa henne.

Tom: Säg bara vad jag behöver göra.

Mamma?

Eva?

Eva?

Hej.

Det var också ett sätt att komma hem till Silverhöjd.

Det är morfin.

-Vad hände? -Agneta ringde. Du var medvetslös.

Hon sa att du har influensa.

-Hon verkar lite... -...knäpp.

Jo, jag har noterat det. Hon sa hej till mig som om vi sågs i går.

Du? De här fläckarna som du har... Får jag ta en titt?

Ja... Det verkar som om du har fått din pappas parasitsjukdom.

-Är det alltså ärftligt? -Den historien får jag inte berätta.

Du kan bara lindra smärtan, tills jag har hittat en lösning.

-Hur ska du hitta den? -Den finns här i Silverhöjd.

Du kan verkligen hålla en på halster.

Min mamma vet saker om ett fall som jag håller på med i Stockholm.

Kan du hjälpa till på nåt sätt med att få henne lite klarare?

Jag kan beställa hennes patientfil-

-och boka en magnetröntgen.

Hon måste minnas.

Vad tror du, Pekka? Är det influensa, eller nåt värre?

Vattkoppor? Hon hade feberryckningar, så jag fick spänna fast henne.

Och utslagen som hon har på magen? Vad är det?

Bra att du tog hit mig. Det är säkert i sin ordning.

I journalerna såg jag att det var längesen du undersöktes.

Men jag är ju frisk som en nötkärna.

Som er familjeläkare rekommenderar jag en rutinundersökning.

Symtom kan komma plötsligt i din ålder.

När du säger det så har jag känt mig lite konstig.

Jag har känt mig lite glömsk och irriterad.

Oroa dig inte. I förebyggande syfte så åker vi in och tar lite prover.

Eva måste ändå vila.

Jaha...

-Okej, men låt det gå fort. -Ja.

Laila? Fick du mitt meddelande?

Ja, nånting om självmordet i Spånga. Men det är väl färdigutrett?

Lek med tanken att hon blev mördad och att nån försöker förvilla oss.

Jag leker inte med tankar, utan jag letar mig fram till bevis.

-Vad har du hittat, då? -Ja, du...

Ingångshålets vinkel, utgångshålets storlek, brist på främmande dna-

-parat med den tekniska bevisningen, fingeravtrycken på pistolen-

-kroppens position, blodbildanalysen av väggen... Ett glasklart självmord.

Om det skulle komma fram bevis som motsäger det, och att du har fel?

-Problemet är att jag aldrig har fel. -Jaha...

Hör av dig om det dyker upp nåt nytt.

-Tjena, Stefan. -Du är tillbaka. Hur känns det?

Helt jävla underbart. Vi firar med wienerbröd i köket. Kommer du?

Jag gillar wienerbröd, men jag hinner inte.

-Jag ska matcha en kula åt Bahar. -Här är några livsviktiga fakta. Ett:

Du lever bara en gång. Två: Det finns bara tolv wienerbröd. Tre: Nybakade.

-En snabbfika, då. -Härligt!

-Jaha, är ni redan tillbaka? -Vi har varit borta i tre timmar.

Jag har ögnat igenom Agnetas fil.

Bilderna är gamla, men man ser att en stroke har gett skador på hjärnan.

Vi väntar på svar på magnetröntgen. Men ha inte för stora förhoppningar.

-Varför ringde du i går och lade på? -Jag ville visa dig nånting.

-Vet du var den här kommer ifrån? -Det liknar Silverhöjds lokaltidning.

-SNT. -Känner du igen nån?

Från -88? Det är ju längesen.

Få se... Ja, vänta.

Det är hon, ja... Barnmorska... Vad hette hon?

-Zara Norrbacka? -Nej, det var ett mer ovanligt namn.

Om man tänker sig fornnordiskt.

-Jorun? -Ja, just det.

Hon jobbade här länge. Snygg också, om man nu får säga så.

Men hux flux, så slutade hon för tio år sen.

Finns det nåt register över de barn som hon vårdade då?

Det finns det säkert, men det är ett hästjobb.

Det är viktigt.

Jaha... Jag ska försöka.

Det här är kulan som gick genom axeln på Rami från Evas tjänstevapen-

-och här är kulan som du fann bakom tavlan hos Desirée.

Ni ser ju att det är två olika vapen.

-Det stämmer inte. Är det nåt fel? -Nej...

Nån har varit här och bytt ut en av kulorna. Wass!

Wass är ingen favorit, men det är befängt.

-Evas vapen dödade Desirée! -Hur vet du det?

Jag jämförde kulorna själv i går.

Har du varit här och gjort det själv?

Bevismaterialet kunde ha förstörts. Det här äventyrar hela utredningen.

Hej. Lite wienerbröd?

Evas vapen dödade Desirée. Du har sopat undan spåren.

Varför... Vad pratar du om?

Eva sköt, och du hjälpte henne.

MEDDELANDESIGNAL

Måste du hålla på med den där saken? Du är ju besatt.

-Jag måste ju kunna bli nådd. -Nej, du behöver frisk luft och vila.

♫ ...du titta' fram ♫ Leende ögon mötte varann

♫ Du och jag tillsammans blir ett vi

Båda: ♫ Det finns inget du, ♫ det finns inget jag

♫ inget bevis på att ensam är bra

♫ Du och jag tillsammans blir ett vi

ÄGGKLOCKA

Pizzan.

-Tänker du berätta vad som pågår? -Du har räddat Eva. Det räcker så.

Jag har stulit bevismaterial, så nej, det räcker inte.

-Jag har ju riskerat min karriär. -Jag är ledsen, Tom.

Vad hände med informationen om mordet på Rami?

-Jag har inte hunnit gå igenom det... -Vafan, Wass!

Jag kom till dig i förtroende. Jag har lovat flickans pappa...

Tom, jag ska vara rak. Glöm det här. Jag kan inte ta ansvar för dig.

Jag kan ta ansvar för mig själv! Litar du inte på mig?

-Jag trodde att ni var mina vänner. -Det är jag. Det är därför...

Ni vill inte ha min hjälp. Då slipper ni!

Om Eva tackar, så hälsa "varsågod", vad jag nu har hjälpt henne med.

MOBILSIGNAL

Vad är det?

Linus pappa?

Bondegatan? Bra.

Tack.

Det är som om parasiten absorberar alla främmande substanser.

Jag vågar inte ge dig mer.

Morfindosen som jag gav dig innan var stor nog för att söva en oxe.

Vad ville du visa?

Agnetas magnetröntgen har kommit.

Det här är den gamla röntgenbilden från din mammas patientfil.

Det är en massiv och tydlig stroke.

Det här är bilden som togs i dag.

-Men...de ser ju helt olika ut. -Hennes fil är full av konstigheter.

Man kunde inte ens läsa vem som ställde diagnosen.

-Har hon haft fel diagnos hela tiden? -Ja, för att det är olika personer.

Det är inte en bild av hennes hjärna som ligger i hennes patientfil.

Har nån bytt bilden? Vem då?

Skål!

-Linus, så snällt att vi får bo här. -Drick snabbt. Taxin kommer snart.

RINGKLOCKA

-Väntar du på nån? -Nej.

-Vem var det? -Tom Aronsson, Silverhöjdspolisen.

"Linus. Jag söker Esmeralda. Om du ser henne, så ring. Det är viktigt."

-Du tänker väl inte skvallra? -Nej.

Har du sett dem?

-Vart ska vi? -En kille letar efter mig.

-Hur vet du det? -Jag känner honom.

-Maja? Vad gör du? -Vi gömmer oss här inne. Kom!

ESMERALDA SKRATTAR

Jag dör...

DE SKRATTAR

Vet du om att du är speciell?

Kanske det...

När förstod du det första gången?

Mitt första minne är att jag ligger i en myrstack i skogen.

Jag låg där och vilade och kände mig så lugn.

Jag lät dem klättra på mig och kittla mig. De sa att det var okej.

-Sa myrorna det? -Ja.

Så länge jag inte förstörde nåt, så fick jag vara kvar. Pappa fann mig.

Han var orolig, men sen såg han att jag inte hade ett enda myrbett.

Han har nog vetat sen dess.

Eva! Syrran!

Hej!

Jag tänkte väl att du var här. Är allt bra med Ylva?

Ja. Hon lär mig allt om skogen och om djuren och växterna.

-Är hon sträng? -Ja, men jag tar mig.

Jag skulle behöva prata med henne. Det är viktigt.

Hon är...

Nicklas! Livsviktigt.

Brollan?

-Eva är försvunnen... -Stäng.

Eva vilar upp sig i några dagar.

Och du måste lugna ner dig.

-Vafan... -Tyst!

Du gör inbrott i en kolonistuga och gör en egen undersökning av en kula.

Och du anklagar min flickvän för att inte sköta sitt jobb.

Laila är en erfaren rättsläkare.

-Det är magstarkt att anklaga henne. -Kulan i väggen som...

Endast du hävdar att det fanns en andra kula.

-Menar du att jag har gjort hålet? -Ärligt talat, så vet jag inte.

Titta på det här.

Här är en väska, och där är den borta. Eva hade den.

-Hon stal den. -Var det den väskan?

Jag såg den.

Vet du vad jag tycker?

Du ska ta jobbet på trafficking.

MOBILSIGNAL

-Eva? -Hej.

Är du okej? Du kan inte bara försvinna.

-Jag skulle ju vila upp mig. -Jag blir orolig när du inte kan nås.

-Hur går det med utredningen? Robin? -Inget nytt.

Reisner är på mig, och Bahar rotar. Hon är envis.

Jag kommer tillbaka när jag orkar.

-Var är du? -Jag följer upp en sak.

-Okej? -Kan du ha mobilen på...

Hallå? Hallå?

Det är ett svårt beslut för mig.

Jag kräver att få veta allt.

Okej. Ja...

Eva? Här. Ruben.

Här är tidningen som du bad om. Fjärde april 1988, sidan sexton.

Har mamma skrivit den?

Om Agnetas dotter behöver hjälp, så ställer jag upp.

-Har hon jobbat här? -Javisst.

Agneta var min bästa journalist och en rolig jävel.

Vi var stolta när hon fick jobb i Stockholm. Det var ju lite trist-

-men vilken ära för vår tidning.

-Sen fick hon en stroke. Så sorgligt. -Vet du vem det här är?

Det är Leif. Han var frilansfotograf, men han slutade när din mamma drog.

-Var är han nu? -Ingen aning.

Jo! Jag hittade lite kvarglömda saker.

Din mamma hade en massa hyss för sig.

-Vad betyder koden? -Hon jobbade på nåt vid sidan av.

Då använde hon sig av ett kodspråk.

-Kan jag behålla det här? -Absolut.

Jag har drömt om att Agneta skulle stiga in här med skrivmaskinen-

-och sitt smittande leende.

Agneta är en enastående människa. Jag ser att du är av samma virke.

Du har kommit till Eva Thörnblad. Lämna ett meddelande efter pipet.

Det är Tom. Jag vet inte varför du gör så här.

Du behandlar mig som ett litet barn.

Men du behöver inte ljuga och smussla mer.

Jag kan inte berätta mer här, så ring när du hör det här. Kram.

"Kram"? Vafan...

Jag är glad att du ringde.

Den här flickan är i fara. Jag behöver din hjälp.

-Vi åker en sväng. -Okej.

Mamma?

SKRIVMASKINSLJUD

Mamma? Titta på mig.

-Mamma? -Välkommen upp på scenen.

Jag tog med den här till dig.

Känner du igen den?

Jag har undrat så vart allt det här tog vägen.

-Vad är det för nåt? -Det är nånting som...jag behöver.

-Vadå? -Låt mig få jobba lite nu, va?

Du kan sätta dig hos pappa så länge.

God morgon. Man får betala priset om man låser in sig i ett spritförråd.

Jag vill fråga dig en sak.

Jägaren. Vad hände i skogen med jägaren?

Jag kommer inte ihåg. Jag minns bara blodet på mina händer.

Jag sprang till grottan där du hittade mig.

Det finns ett sätt.

Jag kan hitta dina minnen om vi kopplar ihop oss.

-Så att vi blir som en? -Det kan man säga.

Efter det... så finns det inga hemligheter längre.

Nej, jag vet inte.

Maja, det är jätteviktigt att du får veta vad som hände-

-så att det inte händer en gång till.

Och den här effekten sitter bara i ett litet tag.

Okej?

Bra.

Vad gör du med noterna? Är det en sång som du har glömt bort?

Ja, det kan man säga. Nothäftet låg på vinden. Därför ville jag åka hit.

-Har den med ditt arbete att göra? -Jag vet väl inte det.

Det bara är så. Jag måste ta en paus.

Du? Kommer du ihåg den här?

Den har ju jag skrivit.

-Vem är hon? -En barnmorska? Jag vet inte.

-Han, då? -Det är ju Leif.

Fina, fina Leif...

Och nu är han död.

-Vadå "död"? -De sa ju det på nyheterna.

Är det här Leif?

-De fick honom till slut. -Vilka "de"?

Hur får man en sån där? Ringen.

Först ska vi ha initieringen. Du ska få en inbjudan. Har du frack?

Du ska få numret till en skräddare.

Välkommen till EN, agent Aronsson.

-Jag... Jag dödade honom. -Maja, han ville mörda dig.

-Varför? -För att du är speciell.

Men du tillät honom inte göra det.

Vi är nog mer lika än vad du tror.

♫ Gnistor som yr

♫ skogsliv som flyr

♫ Eldarnas vrede

♫ stiger upp mot skyn

Varför sjunger du på den?

Den sjöng vi alltid för dig när du skulle sova, din pappa och jag.

-Kommer du inte ihåg det? -Jo.

-Sen sjöng jag den för Josefine. -Lilla vackra Josefine.

Vi träffades bara några gånger.

DET KNACKAR

Vänta här.

Hej.

Eva. Vad gott att se dig.

-Det här är min mamma - Agneta. -Hej. Jag är vän med din dotter.

Jaha...

Ursäkta, men jag måste fortsätta arbeta.

Nicklas verkar orolig.

Han är skärrad och säger att det finns levande döda i skogen.

Han har vild fantasi, men han har rätt i en sak:

Det händer saker här. En jägare har hittats med avslitet huvud.

Två flickor är försvunna, och min vän Klara likaså.

Tom kom till mig och sa att en jägare som har hittats här-

-hade nåt att göra med det som händer i Stockholm, men jag lyssnade inte.

Jag var hemsk mot honom.

Du skulle nog ta och lyssna på Tom. Nånting är i görningen.

Tills jag vet vad så håller jag mig undan.

Den här kvinnan går under namnet Zara eller Jorun. Vet du vem det är?

-Varför undrar du? -Bilden är 30 år gammal.

Hon har inte åldrats. Är hon som du?

Kanske. Vi är några stycken kvar.

Har ni nån rit där ni offrar barn?

Nyfödda.

Det finns de som är mörka i sinnet - fallna.

Därför har jag klippt banden. Det är mycket som jag inte vill vara med om.

Jag behöver din hjälp.

Motgiftet är slut.

Vad är det du säger? Det skulle ju räcka i ett halvår.

-Jag har tagit för mycket. -Det är farligt att överdosera!

-Det sätter sig på hjärnan till slut! -Aj!

-Jag har mått så dåligt. Ge mig mer. -Man vrider inte bara på en kran!

Det är svårt att utvinna motgiftet.

Aj!

Aj! Aj!

Kom.

Nu har vi en agent inom Stockholmspolisen också.

Du kommer mest att jobba ute på fält, men om du behöver jobba ostört-

-så har du plats här.

Våra arkiv ligger också i byggnaden.

-Kan man få titta på det? -Så fort du har behörighet.

Som jag förstår det så är du redan bekant med symbionten.

Jordskottet, alltså.

Jaha, just det. Ja, jo, det...

-Wass är väl smittad? -"Smittad" är fel ord.

Han har svalt det frivilligt.

Alla här har ett jordskott inom sig. Det gör oss till bättre agenter.

-Det är väl dödligt? -Om man missköter sig.

Det är som att flyga ett flygplan. Du bör gå kursen först.

-Jag erbjuds väl också ett, då. -Tro mig. Det är en fantastisk gåva.

Aj!

Såja... Kom.

Försiktigt. Så.

Du kan sitta här.

Han väntar oss inte. Stanna här.

Är det...?

Blod?

Ja.

Deras blod är den hemliga ingrediensen i sörjan.

Jordskottet livnär sig på blodet i stället för på dig. Säg ingenting.

Deras överlevnad hänger på att det förblir hemligt.

Hur tror du att du har klarat dig så länge?

Vem tror du har offrat sig för din skull?

Muns.

Ja, det är min Muns som håller dig vid liv.

Det här är allt som han kunde ge. Han är mycket sjuk sen förra gången.

Om han ger mer, så kan han dö.

Kom.

Så bra att du är kvar. Det är en sak som jag vill visa dig.

Jag varnar för att det här är... lite speciellt.

Jag har nog sett det mesta.

-Vafan är det här? Vad har hänt? -Vi håller på att utreda det.

-Är det mannen från Skanstullsbron? -Thörnblad rotar i det här fallet.

Det måste hanteras av oss. Försök ta reda på allt som Eva vet om det här.

-För hennes egen skull. -Givetvis.

Du? Fallet som jag jobbar med i Stockholm...

En man var tömd på blod, och kroppen var...

-Förstenad? -Ja.

Då var han en av Muns folk.

Vad var det för sjukdom som dödade honom?

Det var helt naturligt. När tiden är kommen, så söker de sig ut i skogen.

De kurar ihop med sina förfäder och slutar andas och förstenas.

Sen smälter de samman med naturen.

Kom. Vi måste skynda oss tillbaka. Du behöver vila och hämta kraft.

Nej. Så fort du har motgiftet måste jag till Stockholm.

-Det dröjer... -Nån mördar barn!

Du göder parasiten ännu mer om du jagar upp dig. Acceptera jordskottet.

Acceptera det som mördade mitt barn?

Det är dags för dig att besöka Josefine.

Nej... Jag kan inte gå tillbaka dit.

Lita på mig.

Hon lever. Känner du det?

Det är bara så svårt...

...med alla mardrömmar och syner...

Det är för att du har överdoserat.

Nästa gång hon hemsöker dig, rygga inte.

Konfrontera mörkret i stället.

Du och din mamma behöver varandra. Hon älskar dig.

Det vet du, va?

Här. Ta med dig Josefine hem.

Maja Nyman är ännu försvunnen.

Polisen genomsöker området med frivilliga.

Hon bar en blårutig jacka, jeans och en grön tröja.

Polisen vädjar till allmänheten...

Äntligen kommer ni. Vi måste till Stockholm.

-De små är i fara. -Minns du?

-Sluta. Hoppa in. -Ta det här tills jag har motgiftet.

Men kom ihåg att det här är råblod. Det är extremt potent.

En droppe per dag. Absolut inte mer.

-Lova det. -Svep det, så att vi kommer i väg.

Tack, Ylva. Ta hand om dig.

Då kör vi.

Maja Nyman?

Svensktextning: Linda Eriksson BTI Studios för SVT