All language subtitles for Palm.Trees.In.The.Snow.2015.1080p.BluRay.x264.AAC5.1-[YTS.MX]__Swe

af Afrikaans
ak Akan
sq Albanian Download
am Amharic
ar Arabic
hy Armenian
az Azerbaijani
eu Basque
be Belarusian
bem Bemba
bn Bengali
bh Bihari
bs Bosnian
br Breton
bg Bulgarian
km Cambodian
ca Catalan
ceb Cebuano
chr Cherokee
ny Chichewa
zh-CN Chinese (Simplified)
zh-TW Chinese (Traditional)
co Corsican
hr Croatian
cs Czech
da Danish
nl Dutch
en English Download
eo Esperanto
et Estonian
ee Ewe
fo Faroese
tl Filipino
fi Finnish
fr French
fy Frisian
gaa Ga
gl Galician
ka Georgian
de German
gn Guarani
gu Gujarati
ht Haitian Creole
ha Hausa
haw Hawaiian
iw Hebrew
hi Hindi
hmn Hmong
hu Hungarian Download
is Icelandic
ig Igbo
id Indonesian
ia Interlingua
ga Irish
it Italian
ja Japanese
jw Javanese
kn Kannada
kk Kazakh
rw Kinyarwanda
rn Kirundi
kg Kongo
ko Korean
kri Krio (Sierra Leone)
ku Kurdish
ckb Kurdish (Soranî)
ky Kyrgyz
lo Laothian
la Latin
lv Latvian
ln Lingala
lt Lithuanian
loz Lozi
lg Luganda
ach Luo
lb Luxembourgish
mk Macedonian
mg Malagasy
ms Malay
ml Malayalam Download
mt Maltese
mi Maori
mr Marathi
mfe Mauritian Creole
mo Moldavian
mn Mongolian
my Myanmar (Burmese)
sr-ME Montenegrin
ne Nepali
pcm Nigerian Pidgin
nso Northern Sotho
no Norwegian
nn Norwegian (Nynorsk)
oc Occitan
or Oriya
om Oromo
ps Pashto
fa Persian
pl Polish
pt-BR Portuguese (Brazil)
pt Portuguese (Portugal)
pa Punjabi
qu Quechua
ro Romanian Download
rm Romansh
nyn Runyakitara
ru Russian
sm Samoan
gd Scots Gaelic
sr Serbian
sh Serbo-Croatian
st Sesotho
tn Setswana
crs Seychellois Creole
sn Shona
sd Sindhi
si Sinhalese
sk Slovak
sl Slovenian
so Somali
es Spanish
es-419 Spanish (Latin American)
su Sundanese
sw Swahili
sv Swedish Download
tg Tajik
ta Tamil
tt Tatar
te Telugu
th Thai
ti Tigrinya
to Tonga
lua Tshiluba
tum Tumbuka
tr Turkish
tk Turkmen
tw Twi
ug Uighur
uk Ukrainian
ur Urdu
uz Uzbek
vi Vietnamese
cy Welsh
wo Wolof
xh Xhosa
yi Yiddish
yo Yoruba
zu Zulu

Original subtitles

Laddas ner från YTS.MX

Officiell YIFY-filmsajt: YTS.MX

- Kilian, dags att gå. -Kommande.

Kom alltid ihåg mig som jag är nu. Jag ska göra detsamma med dig.

Lycka till.

Min lycka tar slut här och nu.

Adjö.

Farväl.

Evig vilostipendium till Jacobo de Rabaltué, o Herre

Och låt evigt ljus lysa på honom.

Må hans själ och själarna av alla de trogna som gått bort,

genom Guds nåd, vila i frid.

Kom igen, det är lite tystare här inne.

Vi hade så många saker kvar att säga.

Pappa... Jag borde ha kommit tidigare.

Hur mår din pappa?

Han har bra dagar när han verkar må bra...

och andra när han inte är det.

Han verkar tappa det, säger saker jag inte förstår

om Bioko, plantagen...

Det är som om det förflutna är mer verklig än nuet.

Ibland tittar han på mig som om han inte ens känner mig.

Och ibland är jag inte säker Jag känner honom heller.

Jag vet precis vad du menar.

Förra veckan advokaterna från skidan resort var här igen.

De vill slutföra köpet av vårt land så snart som möjligt

så att de kan börja bygga in vår.

Och vi behöver din signatur för att slutföra försäljningen.

Jag tror att jag lade kontraktet här.

Clarence, Jag vet att det här inte är den bästa tiden,

men ju tidigare vi får det här över, desto bättre.

Här...

- Vad är det här? - Min fars dagbok.

- Förlåt. - Det är ok.

- Daniela. - Vad?

Kilian.

Kommande.

Pappa, hej. Hej.

Om igen? Min dotter, jag är så ledsen.

Jag är ledsen.

- Kan du hjälpa mig, Clarence? - Ja.

Okej klar.

Jag förstår dig inte, pappa... men det låter väldigt snyggt.

Daniela, stanna hos mig.

Ja, pappa.

Julia.

- Du behövde verkligen inte. - Det är inget besvär.

Vill du ha en kopp varm choklad?

Den dagen jag tackar nej till det är dagen du kan börja oroa dig!

Medan jag sorterade i några papper på kontoret...

Jag hittade en del av ett brev som ser ut som om det skickades från Afrika.

Förlåt mig.

En gammal kvinnas sentimentala nonsens.

Det är min mans handstil.

Vet du vem han pratar om?

Han nämner en kvinna och några barn de brukade skicka pengar till...

Jag kan läsa, Clarence.

Jag tittade på räkenskaperna...

och det ser ut som vanliga betalningar skickades härifrån.

– Du kanske borde fråga din farbror. - Han kan inte prata.

Jag skulle inte vilja ha någon viktig att glömmas bort.

Julia, vad är det för fel?

Om vi ​​inte hade behövt gå som vi gjorde...

Jag tror inte Jag skulle ha flyttat tillbaka till Pasolobino.

Och min far? Skulle han har gillat att ha stannat också?

Din far var aldrig en att visa sina känslor.

Jag vet det bättre än någon annan.

Tja, kanske min mamma,

men det verkade hon inte vara en särskilt glad kvinna.

Jag har bestämt mig för att gå till Bioko.

Det har gått nästan fyrtio år sedan vi lämnade.

Du kommer inte att gilla det du hittar.

– Det spelar ingen roll. – Den Fernando Bajs vi kände är borta.

Dessutom är det en mycket farlig resa för en kvinna som reser på egen hand.

Det finns inget sätt att jag kommer att kunna för att övertala dig, eller hur?

Du vet, Clarence,

för Bubis är ingenting lika viktigt som att hedra dina förfäder.

Kom ihåg det.

När du kommer till Sampaka fråga efter Simón.

Han var Kilians huspojke för alla de åren

och han var också Manuels kontakt för pengarna

som skickades till Guinea hela den här tiden.

Han kanske sätter dig i kontakt med någon som bara är lite äldre än du

kallade Fernando.

Det borde inte vara för svårt, den platsen är lika liten som den här dalen.

Jag ska se till att hon får dina pengar.

Hon och hennes barn mår bra tack vare det du skickar.

18 januari 1954.

Kära Catalina...

Jag stirrade på vårt hus fasad som om Jag försökte memorera varje detalj.

Kilian! Skynda dig!

Du har fortfarande tid.

Oroa dig inte för mig, jag mår bra.

Kom igen.

Det finns inga män kvar i vårt hus.

Om det bara inte var så långt borta.

Sex tusen kilometer är ingenting, Mamma.

Vi borde fortsätta på skidor.

Vi får säga hejdå nu.

Bara ifall du blir hungrig.

Jag kommer verkligen att sakna dig.

Skriv i detta när du tänker på mig.

På så sätt kan jag läsa allt när du kommer tillbaka.

Tack.

- Ta hand om din bror. - Ja.

Kom tillbaka snart.

Adjö, mamma.

Jag förstår inte varför detta språk är skrivet på ett sätt och uttalat på ett annat.

Du behöver inte skriva till nigerianerna.

Jag har understrukit allt du behöver veta.

Jacobo, vad vet du om livet i detta land?

Ingenting.

Jag ser fram emot att se havet.

2 februari 1954.

Kära Catalina, det är inte länge kvar tills vi når Guinea.

Vi stötte på Manuel Ruiz ombord.

Jag kände honom redan från Santa Isabel Hospital.

Han kommer att bli det den nya läkaren på godset.

Jag kan inte vänta med att komma till min födelseort och upptäck inhemska Guinea.

Det riktiga Guinea.

Om det finns något kvar av den.

Vad tror du?

Han är mållös!

Ser du alla dessa svarta människor? De är alla likadana.

Precis som får, du kommer inte att kunna

att skilja dem åt tills om några månader.

Far.

Jacobo.

- Välkommen till din födelseplats, son. - Tack.

Hur mår du?

Är du okej?

Ja jag mår bra. Den här sista kampanjen var svårare än vi förväntade oss.

Den här resväskan är full av saker Mamma packade åt dig.

Jag är säker på att du kommer att må bättre på nolltid.

God eftermiddag.

Det här är min son Kilian och så Manuel, godsets nya läkare.

Välkommen. Och tack för paketet.

Första lektionen, Kilian, man måste hålla vakterna nöjda.

Då och då ge dem cigaretter,

whisky, ägg, vad som helst.

Ju gladare du behåller dem,

desto snabbare kommer de när du behöver dem.

Tillräckligt med lektioner. Och låt Osë köra.

Jag tror inte chefen skulle vilja se dig köra hans bil.

Garuz kommer inte att veta, eller hur, Osë?

Kom igen.

Allt verkar vara i sin ordning.

Hur kommer det sig att en ung man med en lovande framtid som du

föredrar kolonin framför Madrid? Tack.

Tja, mitt andra yrke är botanik.

Jag skulle vilja studera den lokala växten arter och deras medicinska tillämpningar.

Jag är inte säker på att du kommer att hinna med det.

Och du, unge man?

Vi behöver energi och beslutsamma människor här.

Du kommer att spendera de första två veckorna fokuserade på lärande.

Observera dina kollegor, gör som de gör.

Du kommer att gå till Obsay med Gregorio.

Men kommer han inte att vara med mig på Yacato?

Obsay fungerar inte så bra som det skall. En ny person kommer att vara bra.

Ja, sir.

Behandla arbetarna med auktoritet men också rättvisa.

Om du inte löser problemen ordentligt, du kommer att förlora deras respekt.

Tack, herr Lorenzo.

- Antón, vem är hans huspojke? - Simón, den nya.

Låt honom inte komma undan med någonting eller så kommer han och går som han vill.

Det var allt.

- God morgon. -Tack så mycket.

Lyda.

Jag beställer dig.

Kom hit.

Jag är chefen.

Jag är chefen.

Arbete.

Du får jobba!

– Massa trumman låter, vakna. - Jag kommer. Ett ögonblick.

Jag kommer! Ett ögonblick!

Simon, Massa. Till din tjänst.

Det är fortfarande natt.

När arbetet börjar det blir dagtid.

På 10 minuter alla måste stå utanför.

- Jag hjälper dig att klä på dig. - Tack, jag klarar det ensam.

- Jag hjälper till. - Jag ska göra det! Ge mig det.

Kom igen. En minut till och du kommer inte att få betalt.

- Lycka till. - Den där mannen som kommer med pappa...

- är Gregorio. - God morgon.

Det är bättre att du beter dig mot min pojke.

En annan Rabaltué. Hela familjen kommer snart.

Låt oss gå, far. Hejdå.

20 man per brigad.

Börja räkna.

Jag är sjuk, Massa.

Varje dag samma gamla historia!

Börja jobba.

Lögner. De ljuger alltid. Kom igen. Ursäkter och vidskepelse.

Vad tror du att din bror är bära runt den melongo staven för?

Ägaren vill ha sin vinst och det är det vårt jobb att se till att han får dem.

Du är ansvarig för de... Vad i...?

- Orm! Orm! - Vad är det för fel?

Orm!

Gå upp dit och döda den.

Kom upp dit!

Är det detta du är rädd för?

Detta?

Skicka den skadade till sjukhus. Resten går tillbaka till jobbet.

Kom igen, jobba hårdare!

Hur går din första dag?

Vad handlar de här låtarna om?

Om jobb.

Jobbar och tänker inte.

Vad är fel? Gillar du att titta?

Jag är ledsen.

Du lämnade mig halvvägs.

Inget av det. Den här tiden räknas inte.

Vik inte av stigen.

Du skulle inte hålla ut mer än ett par timmar i djungeln.

Kilian!

Kommer du inte ihåg mig?

- Julia. - Ja.

Förlåt mig, du ser så...

– Du har växt mycket också. Vi var... - Jag vet inte.

Tio år gammal?

Har det varit så länge sen vi sågs sist?

- Hur mår du? - Mycket bra, kom in.

- Hur mår dina föräldrar? – De har det riktigt bra.

Jag lovar mig själv hela tiden Jag går tillbaka till Pasolobino,

men av en eller annan anledning Det slutar med att jag inte går.

Jag frågar alltid Jacobo om bergen.

- Förresten, är han tillbaka? - Ja men...

Här är han.

Hej Julia. Hur mår du?

Hur mår du?

- Mycket bra, du? - Mycket bra.

- Njöt du av din semester? - Fantastisk.

Har du inte saknat oss lite?

Nåväl, vi har väldigt bråttom idag.

Låt mig se...

Mina föräldrar ordnar ett farväl middag för Dámaso, doktorn.

Du kan komma över också det kommer att bli kul.

Kilian ser ut att behöva en paus från skogen.

Vi skulle gärna.

Din idiot.

Underbar.

- Vad är fel? - Ingenting.

Jag ska lägga in det här också för myggbetten.

- Okej. – Det gör underverk.

- Tack. - Låt mig se.

Jacobo.

Titta så glada de är.

Dör bara för att spendera sin lön i Santa Isabel.

Se.

Och vi måste gå på en dum middag för du kan inte säga "nej".

– Julia är en charmig tjej. - De är charmiga allihop, Kilian.

Tills de binder dig.

Kom igen, muntra upp.

Far!

Wow... Är vi sena?

Nej nej. Jag var på balkongen och när jag såg dig kom jag ner.

- Du ser bra ut. - Tack.

Väl...

Du har valt en bra tid att lämna, Dámaso.

Nyfunnen självständighet från Kenya till Belgiska Kongo

Det tar inte lång tid att nå Guinea.

Du lär känna det här landet i oroliga tider.

Jag läste på båten om Mau Mau-rörelsen.

Kan du lämna konversationen av politik en annan dag, tack?

Säg mig, Kilian, hur mår Mariana och Catalina?

– De saknar oss. - Säker.

Jag behöver att du hjälper mig att övertyga min far att ta semester.

Lyssna på din son, Anton.

Jag kan inte ens tänka på hur ensam de måste känna sig själva.

När säsongen är över.

Sluta komma med ursäkter och bestäm ett datum.

Du är en pappa och en man till dem.

Det är inte bara om att skicka hem pengar.

Ser ut som maten är det Det går bra, Jacobo.

– Grattis till kocken. - Titta inte på mig.

Du har henne sittande framför dig.

Julia.

Ursäkta mig en sekund.

Väl...

Ursäkta mig.

Julita.

Herr Dámaso, har du sagt hejdå till alla?

Jag tror så.

Men för alla?

För jag känner någon som kommer att vara väldigt ledsen ikväll.

Som resten av dem också kommer att vara.

Du lämnar ett fotavtryck var du än trampar.

De menar Regina, en vän till Dámaso i många år.

Det har han inte fru och barn i Spanien?

Spanien är väldigt långt borta.

Låt mannen som är fri från synd kasta den första stenen, eller hur, far?

Om du höll dig borta från kvinnor och dryck,

din hälsa och plånbok skulle uppskatta det.

För att inte tala om ditt humör. Sinne vars sällskap du håller, unge man.

Tack, Julia.

Om vi ​​inte har känt varandra sedan vi var barn,

Jag kanske tänker Jag gjorde dig nervös.

Nej, det är min far. Jag tror att han känner sig lite nedstämd.

Ja det tror jag också.

Massa Jacobo. Massa Jacobo.

Vad händer?

Några män hade en fest i barackstugorna

och plötsligt utbröt ett slagsmål med macheter och allt.

Vi behöver någon att hantera situationen.

Det finns skadade människor. Eftersom det är lördag

det finns inga vita människor att sätta saker i ordning, inte ens doktorn.

Attans! Mr Emilio, Generosa... Kom igen, Kilian. Jag är verkligen ledsen.

- Vi hade en bra kväll. - Först till kvarn.

Det blir andra tillfällen.

- Självklart. Kom igen, Kilian. - Skynda dig.

- Emilio ska köra din pappa. - Oroa dig inte, jag tar hand om honom.

- Ta hand om dig. - Ta hand om dig tack.

Vänta. Tack! God kväll! Kom igen, Kilian.

- Bra jobbat, Nelson. - Du är skamlös.

Välkommen till Santa Isabels kvällar. Vi är på väg, Anita Guau!

- God kväll, Jacobo! - Hallå!

- Hallå! - Titta vem som är här.

- Vi har saknat dig, Jacobo. - Jag med älskling.

– Det här är min bror Kilian. - Välkommen. Njut av!

Det var det vi kom för! Är du redan full?

Titta titta.

Svart etikett. Den bästa whiskyn och billigare än öl.

Fördelar med att vara en frihamn. Resten är nonsens.

Kom igen, följ mig.

- Jacobo - Anita Guau!

Kilian, kom igen.

Var kommer de ifrån?

Corisquenians, nigerianer, Fang och Ndowé från floden Muni.

- Lite av allt. - Och Bubis?

Bubis inte på något sätt. Om de förlorar deras oskuld blir de straffade.

Du menar...?

Titta, titta, vem kommer vår väg.

Oba, Sade. Kom och sitt vid vårt bord.

Hej grabbar!

Var har du varit? Jag saknade dig.

Idag fick vi veta att några infödda har ätit en biskop.

En sekt eller något. Hörde du något?

Ni vita är så rädda att bli uppäten av oss.

Men så kommer du hit att spendera dina pengar.

Biskopen är en apa.

Pao, någon tur?

Hon gick av någon yngre.

Jag ger upp. Jag måste bara ta en drink till.

Drick med oss.

Låt oss dansa.

Titta på dom.

Bry dig inte om dem. Bara följ strömmen.

Vad är fel? Är du rädd att jag ska äta upp dig?

Vill du gå med oss?

24 april 1954.

Mamma, Catalina, vi arbetar från skymning till gryning.

Landet här är så bördigt att vi måste rensa fälten varje dag

så att växtligheten invaderar inte kakaon.

Manuel kommer alltid över när han har lite ledig tid

för att studera det lokala växtlivet.

Och på våra lediga dagar,

vi brukar fly till Santa Isabel med Dick och Pau, Jacobos vänner.

Jag har fortfarande inte kunnat göra vänner med de infödda.

Även om jag är född här,

Jag känner att de ser mig som bara ytterligare en utomstående.

Det här kanske kan ändras med tiden.

Din son och bror som saknar dig, Kilian de Rabaltué.

- Emilio. - Kilian, hur mår du?

- Gustavo? - Kilian?

Skulle du ursäkta mig en sekund? Förlåt.

Tack.

Väntar du någon?

Det är jag faktiskt.

- Nelson. - Nelson?

Jag antar att han inte kommer vara länge kvar räddar dig från denna tråkiga fest.

Vad du pratar om?

Det blev inget slagsmål på godset.

Jag kan föreställa mig var du gick iväg så bråttom.

Så vitt jag vet är du inte min flickvän, du kan inte kontrollera mig.

Julia.

Låt oss dansa.

Förlåt mig för det som hände häromdagen

och för att trampa på tårna.

Oroa dig inte. jag är inte den mest begåvade dansaren heller.

Och inte lika skicklig som miningorna, åtminstone den här dansen är gratis.

Julia, jämför dig inte med dem.

Ni får göra som ni vill och ingen vågar döma dig.

Vi tjejer får vänta tills du tröttnar på slänger

och komma tillbaka för att få en bra, lojal fru, hemma, inlåst.

För att du har ett namn för kvinnor som beter sig som du gör, eller hur?

Allt detta är nytt för mig.

Vad skulle du tycka om mig

om jag gav mig till någon Jag kände mig som varje helg?

Det här samtalet är inte lämpligt för...

För en kvinna.

Julia.

Vänta en sekund, snälla.

- Manuel. - Ja?

Han är dödsboets läkare.

Julia är dottern av mina föräldrars vänner.

Ett nöje.

Har vi setts förut?

Jag kommer ofta hit för att bada och på söndagar ska jag spela kort.

Det måste vara det, jag brukar också komma.

Vill du ha något att dricka?

- Tack. - Nej tack.

Jag hade inte förväntat mig det här, Gustavo! Tillräckligt!

Emilio!

Jag har offrat hela mitt liv på denna mark

så att min familj kunde få ett bättre liv.

Jag kommer inte att stå ut med att bli hotad!

Du har utnyttjat oss tillräckligt länge! Förr eller senare måste du gå!

- Nog, pappa. – Otacksam, det är vad du är!

Tillräckligt! Titta på mig. Tillräckligt.

Snälla du.

Gustavo, förlåt honom. Han älskar den här ön så mycket

att han blir väldigt upprörd när de kallar honom utlänning.

Jag hoppas att du kan se det.

Förlåt honom, snälla.

Pappa, låt inte politiken skada så många år av vänskap.

Kom igen.

Lyssna på henne.

Snälla du.

Nu går vi hem. Kom igen.

Kom igen, Emilio.

Pappa, låt oss gå hem.

Hon är en speciell tjej.

Inte nu, Simon.

- Kom igen, vakna. - Vad är det för fel, pappa?

Kasinot, Santa Isabel...

Du har varit här i mer än ett månad och det är allt du har sett.

Jag låter dig inte slösa bort din tid som din bror gör. Gå upp.

Kom igen, res dig upp. Osë väntar på oss.

- För mycket fest i går kväll? - Inte riktigt.

Det är bara... Jag känner mig malplacerad.

Jag saknar mitt hem.

Det här är ditt hem, Massa Kilian.

Det ser ut som att vi har kommit i tid.

Det är en hane.

När den väl åker till havet kommer den aldrig att göra det återigen satte sin fot på land.

När tiden kommer, honan sköldpaddor kommer tillbaka till denna strand

- att lägga sina ägg. – Hur hittar de tillbaka?

Man glömmer aldrig var man föddes.

Massa Antón, Massa Antón, vi vill ha godis!

Jag har inga.

Hej hej.

Din far kommer härifrån då och då för våra specialoljor.

De är bra mot utmattning.

Kom, jag ska presentera dig för mina vänner.

Jag har ett meddelande till Massa Jacobo, Jag har ett meddelande till Massa Jacobo.

Jag har ett meddelande till Massa Jacobo.

Hallå, Jag har ett meddelande till Massa Jacobo.

- Kan jag hjälpa dig, fröken? - Ja, jag har ett meddelande...

Varför är allt så mörkt?

Ett elproblem. Parkera precis innan du når huset.

Nigerianerna har fyllt huvudgården.

Tack.

- Minns häromdagen när... - Vänta. Marcial.

Julia.

Manuel, vad handlar det här om?

Arbetarna har organiserat en skogsråttjakt.

- Jaga grompis? I mörkret? - Det är fest på gårdarna.

Djungeln på natten är full av mysterium. Vill du ta en titt?

Men, men.

Vad gör du här så sent?

Jag skulle på bio och...

Till biografen?

Du tog en ganska stor omväg då?

Ja, men jag kom ihåg det på vägen Manuel hade bjudit in mig till jakten.

Ska vi?

- Vill du ha? - Tack.

- Skål, far. - Hallå.

Kilian.

Var försiktig!

Det är gott.

Det här är ingen plats för en kvinna.

Åh, Jacobo, var inte så gammaldags.

Du påminner mig av Mariana när hon var ung.

Hur mår min dotter på sjukhuset? Gör hon dig mycket besvär?

Nej nej! Hon lär sig snabbt.

Jag tror att det blir lätt för att övertala Garuz att anställa henne.

Hur kom detta in i mitt sovrum?

Vem betalade dig för att göra det?

Berätta för mig!

Vem betalade dig, Simón?

- Jag pratar med dig. - Umaru!

Jag såg Umaru komma ner för trappan. Det var därför jag kom för att träffa dig.

Städa mitt sovrum! Nu!

Jacobo, Jacobo!

- Umaru? - Han är där.

Låt honom inte röra sig!

Rör dig inte.

Vad gjorde du i mitt rum?

Vad säger han?

Vad säger han?

Han säger att han har varit på festen hela tiden.

Ge mig spöet.

Ge mig spöet!

Fader, låt honom göra det.

Håll honom.

Du också, håll honom.

Håll honom!

Vänd på honom.

Det räcker, Massa. Sluta. Pojken kommer att berätta allt för dig.

Han hittade ett bo av bitis i kakaoträden.

Han ringde Massa Gregor så att han kunde döda den men Massa Gregor...

Grattis. Nu är du nästan som jag.

Du kommer att klara dig bra på ön.

Kilian.

Kilian. Far!

Titta på mig. Titta på mig. Manuel! Öppna dina ögon, Kilian!

Var är jag?

- Kilian, jag trodde inte att du skulle klara det. - Vad hände?

Vad kunde det vara? Bitisen bet dig.

Men om du är vaken det betyder att du är utom fara.

Du skrämde oss verkligen.

Kom igen, män! Kom igen!

Mamma, Catalina, jag kan inte tro det, men min första säsong är över.

Det är tydligen en av de bästa skördar de har haft på flera år.

Julia har blivit väldigt goda vänner med Manuel, godsets läkare.

Jag skulle inte bli förvånad om vi hör bröllopsklockor någon dag nu.

Förresten, Osë tar far och Jag till hans dotters bröllop.

Jag ska försöka övertyga pappa att ta lite semester

för att jag vet han saknar verkligen er två.

- Vad heter din svärson, Osë? - Mosi.

Hur blev de kära?

Vad sa jag?

Han säger till henne att hon alltid måste vara trogen sin man,

som sand på stranden som bara får sköljas av ett hav.

Han önskar dem lycka och styrka på sin nya resa.

Hon frågar Mosi att aldrig överge sin fru

trots många andra fruar han kanske har.

Hur kan du förstå deras språk, far?

Jag spenderar mycket tid med dem.

Jag har varit med om många bröllop som detta.

Må andarna välsigna ditt äktenskap

med många barn.

- Vad ska jag säga? - Vad du än vill.

Något sött. Hon har varit väldigt snäll till mig och till dig.

Jag hoppas att ni båda blir väldigt glada.

Nu går vi.

Massa Kilian!

Vad är fel? Vad är det för fel, Simón?

Det är Massa Anton.

De hittade honom svimlad på kontoret. Han är sövd nu.

Jag har gett honom en högre dos morfin.

Högre?

I månader nu har han tagit morfin för att lindra smärtan.

Kilian, din pappa har en sjukdom som inte går att bota.

Vi kan inte operera.

Han har bara en fråga om dagar.

Jag är ledsen.

Visste du om detta?

Osë.

Han fick mig att svära på att inte säga något.

Det är i Guds händer nu.

Gud skickar inte sjukdomen.

Gud är skaparen av vackra saker.

Sjukdom skickas av våra förfäders andar

när vi inte hedrar dem som vi borde.

Jag vet inte vad fan du gör på ett sjukhus

istället för i djungeln åkalla din ande.

Jacobo.

Det som inte går att undvika, kan inte undvikas.

Här kan vi åtminstone hjälpa honom med smärtan.

Jag känner mig värdelös.

Du tar hand om min far på ett sätt som jag aldrig har fått lära mig.

Jag vågar inte ens röra honom.

Om det vore din far på den där sängen, vad skulle du göra?

Jag skulle låta läkaren som alltid har gjort det tagit hand om honom kom och besök honom.

Far.

Det är Kilian.

Jag gick i snön med min pappa.

Snart är jag tillbaka med mina nära och kära.

Om du var så sjuk, varför gick du inte hem?

- Kommer du ihåg sköldpaddorna? - Ja.

När de väl åker till havet, de satte aldrig mer sin fot på land.

Jag har också valt var jag vill dö.

Men mamma...

Jag ville inte att hon skulle se min livlösa kropp.

Gud har valt mig att gå först.

Och jag är tacksam.

Finns det något vill du att jag ska berätta för henne?

Det finns ingenting hon vet inte redan.

Men ja. Säg till henne att jag väntar för henne på den plats dit jag ska.

Jag har sett det stället i mina drömmar, Kilian.

Den där häxdoktorn öppnade mina ögon.

Livet är en tornado.

Frid, raseri...

och sedan fred igen.

Far.

Jacobo.

Jacobo.

Jacobo, jag vet...

Jag vet ingenting jag säger någonsin skulle kunna trösta dig,

men jag vill att du ska veta att jag finns här om du behöver något.

Gör aldrig det igen!

Jag är förlovad med Manuel.

Men du älskar honom inte.

Jag tillbringade halva mitt liv med att jaga dig

och du fick vänta tills Manuel dök upp för att inse att jag var här.

Du kommer att förstöra ditt liv, Julia.

Jag väntade så länge på dig, Jacobo.

Det är dags att jag börjar leva.

Och du borde göra detsamma.

Julia!

Jag är rädd att jag inte kan hjälpa dig.

Min farbror har Alzheimers och han har inte längre kan klara sig själv.

Och min far gick bort för några dagar sedan.

Jag vet inte...

Om någon viktig för dem hade problem,

Jag kunde inte förlåta mig själv.

Om du kunde sätta mig i kontakt med Simón, jag kanske kan hitta dem.

Han var min farbrors huspojke och kontakten mellan min familj...

Och kvinnan som nämndes i brevet.

Angående datumen du nämnde, Jag tror inte att han jobbar här längre.

Om du tittar på filerna som min far behöll

du kanske hittar vad du letar efter.

- Är du den nya sekreteraren? - Nej.

Jag letar efter dokument från när min far jobbade här.

Du är dotter till en kolonist.

Anställd i dödsboet, det är inte samma sak.

Jag ser att du inte har slösat bort någon tid. Hittade du något intressant?

Inte mycket egentligen.

Jag måste stänga nu, men om du kan komma tillbaka en annan dag.

Iniko kan ta dig tillbaka till hotellet, eller hur?

Jag hade alltid föreställt mig den här platsen under en gassande sol.

Det är för att du vet ingenting om detta land.

Och det lilla jag har hört är bara lögner.

Jag hörde att Bubis var charmig

och gästvänliga människor.

Mitt hotell är så.

Jag måste hämta någon från flygplatsen.

Jag är sen. Jag lämnar dig på hotellet efteråt.

- Hej. - Man, vad händer?

- Hur mår du? - Bra.

- Bra?

- Hur är allt? - Bra.

- Hej, jag heter Laha. - Clarence.

Trevligt att träffas.

Vill du att jag ska sitta där bak?

Oroa dig inte, jag ska sitta där.

Vad gör du i Malabo? Låt mig gissa...

- Volontär för någon NGO? - Nej.

- FN-sändebud skickat för att skriva en rapport? - Nej.

Affärskvinna, ingenjör... Iniko, ge mig en ledtråd.

Forskare.

Nej, jag är professor i lingvistik.

Jag är här för att titta på nivån spanska som talas i Guinea.

Och hur är det?

Jag vet inte än, jag har precis kommit.

- Är du på semester? - Ja och nej.

Låt oss se.

Jag studerar teknik i Madrid.

Vi har mycket olja och gas här men det utvinns av utländska företag.

Ja.

Om fler människor hade samma möjligheter som jag...

Ursäkta min brors uppförande.

Är han din bror?

- Sa han inte det för dig? - Nej.

Han är ingen stor konversationsman. Visst, Iniko?

Vad gör du ikväll?

Ingenting.

Skulle du acceptera lite Bubi gästfrihet att välkomna dig till Malabo?

Jag skulle gärna.

Väl...

– Du ska se, du kommer att ha kul. - Okej.

Du kommer att gilla det.

Jag är ledsen.

- Är något fel? - Nej.

- Nej jag är ledsen. - Vad?

Låt oss gå, Clarence.

Du påminner mig om någon.

Någon jag kände för länge sedan.

Var försiktig, kanske du hittar vad du har kommit hit för.

Vem är den där kvinnan?

Mamma Sade.

Mannen med henne är hennes son.

De säger att hans far är en vit man

hon blev kär i, och sedan lämnade han henne.

- Vad heter hans son? - Vad är du, en skvaller?

De är farliga människor. Få inte problem med dem.

Nu går vi.

Kom igen! Vi kommer att ha det bra i alla fall.

- Mår du bra? - Ja tack.

Nej verkligen.

Kom igen.

Detta är bättre än att vara på hotellrummet.

- Tack för inbjudan. - Jag bjöd inte in dig.

Titta inte så mycket. Lyssna.

Känn musiken...

här.

Här.

Och här.

Ser? Det är inte så svårt.

Vad gör du, Clarence?

Vad tänker du på?

Jag har ont om tid och jag har inte gjort några framsteg.

Varför kom du hit? Säg mig sanningen.

Min pappa gick bort för några dagar sedan.

Jag tror att han höll kontakten med någon här.

Min farfar dog här.

Jag besökte hans grav och det var färska blommor.

Känner du en man som heter Simón

– vem är nu runt 65 år? - Nej.

Vet du hans afrikanska namn?

Nej.

Är det Basile Peak?

Det är faktiskt en vulkan.

I Bubi heter det Owässa.

Nigerianen kallade det Big Pico och britterna kallade det Clarence Peak.

Visste du att du hette efter en afrikansk vulkan?

En släckt vulkan.

Det är vilande.

Bara den vet hur levande den är inuti.

Vart är vi på väg?

Det är en överraskning.

Vad väntar du på? Gå ut.

Kom, det är så här.

Vad tror du?

Varje december tusentals hav sköldpaddor korsar Atlanten

att komma hit och lägga sina ägg, platsen där de föddes.

Se.

Det är öns väktare.

Den tar hand om invånarna i Ureka.

Ett erbjudande till vårdnadshavaren.

Kom hit!

Jag satt i fängelse, Black Beach.

Vad fick dig att arrestera?

Att vara Bubi.

De arresterade hundratals.

jag hade tur och släpptes från fängelset.

Andra överlevde inte.

Det finns fortfarande så många saker Jag förstår inte om det här stället...

Min pappa och farbror såg förmodligen dessa palmer växa.

En dag finns det ingen att berätta berättelser om palmer i snön.

Se.

Håll den här.

- Du får inte fota. - Garuz sa till mig att jag kan.

En sekund.

Det är förbjudet att ta bilder!

Vi åker nu.

Vi åker nu.

Lägg undan kameran.

Låt oss gå innan vi kommer i problem.

Den mannen såg dig ta bilder. Ser?

– Kanske känner någon av dem Simón. – Nog med frågor för idag.

Jag borde ha börjat där.

- Vänta. - Låt mig...

Ursäkta mig. Ursäkta, jag lägger undan den.

– Jag vill bara fråga en sak. - Vit flicka!

Gå tillbaka till ditt land, vi vill inte ha vita människor här.

Fortsätt gå.

Fortsätt gå.

- Nu har du utländska vänner? - Fan!

Kom igen.

Tillräckligt.

Låt mig prata med honom.

Han säger att du har ögonen av folket i ditt land.

Allt är bra! Allt är bra!

Låt mig ta itu med dem.

Vem är han?

Han arbetade på godset när detta var en spansk koloni.

Fråga honom om han är Simón.

Förstår du mig?

Du talar mitt språk.

Han svor att aldrig tala ditt språk igen,

men ja, han förstår dig.

Ibland vill jag dock inte göra det.

Vad säger han?

Han frågar vad som för dig hit.

Min farfar Antón, min far Jacobo och min farbror Kilian

arbetat på denna mark i många år.

Min pappa gick bort för några dagar sedan

och jag kom för att hälsa på min farfar grav, Antón de Rabaltué.

Kände du honom?

Han säger min farfar och dina var goda vänner.

Han ber dig skicka hans hälsningar till Massa Kilian

och berätta för honom att livet inte har varit lika grymt

som det kunde ha varit, trots allt.

Han säger att han kommer att bli glad att höra det.

Ja, han blir glad att höra det.

Vad blod delas, kommer blod att förena.

- Simon... - Nu går vi.

- Jag måste hitta Fernando. - Låt oss gå nu!

Jag behöver...

Vem är den där Fernando du letar efter?

Min pappa eller min farbror brukade skicka pengar till en kvinna här i Bioko i flera år.

En av dem hade en son med sig.

Jag vet bara att han heter Fernando.

På den tiden döptes barn med ett spanskt namn och ett afrikanskt namn.

Fernando är ett mycket vanligt namn, men det är Lahas andra namn.

Se.

- Var fick du tag i den bilden? – Jag hittade den bland min farbrors brev.

Den kvinnan är min mamma.

Jag visste att den här dagen skulle komma.

Kilian...

Vi levde riktigt svåra tider.

Tack vare honom kunde vi klara oss.

Visst, vi skulle inte vara här

utan hans hjälp.

Mamma.

Är Kilian min far?

Andarna har bestämt sig att tiden är inne

för att mina söner ska få veta sin historia.

Andarna?

Hörde du inte deras röst, Clarence?

Varför, om inte, har du kommit till Bioko?

Min farbror slutade skriva... så fort min farfar gick bort.

Det här är min historia också.

Snälla du.

Kilian gick hem och stannade där

i nästan tre år.

Under den tiden förändrades många saker.

Gudarna välsignade mig med ett barn

och mitt liv med Mosi blev enklare

tack vare den gåvan.

Jag saknade dig, farfar.

Kom och träffa honom.

Se!

Men när Kilian kom tillbaka

och vi sågs igen...

det var som hela den tiden

att vi hade varit ifrån varandra...

Grattis.

Hade aldrig funnits.

Vad heter han?

Iniko.

Var du kommer ifrån betyder det "född i svåra tider".

Får jag?

Jag vet inte ditt namn än.

Jag heter Daniela Bisila.

Grattis, Mosi.

Kilian!

Och att tänka att jag har son till en Bubi-hövding

- som min huspojke. Inte jag, Simon? – Vi får se hur länge.

Och vad säger du, Osë?

Vill du också ha självständighet, som Simón och Gustavo?

När två elefanter slåss, den som lider är gräset.

Det är allt jag vet om politik.

Nu går vi?

- Nu går vi. - Låt oss gå, Simón.

Vad är fel? Är du inte glad att se mig?

Var är min bror?

Din bror är runt och tittar. Han gillar dem alla.

Å andra sidan, du är en enkvinna.

Jag har delat dig med andra män; Jag är dig ingenting skyldig.

Att jag försörjer mig som jag gör

betyder inte att jag inte har känslor.

Oj! Visa lite respekt!

Ännu en runda på mig, fan.

En omgång till, min goding. Pengar är inget problem.

Kilian.

Vad gör du här? Vad är fel?

Catalina?

Mor?

Nej, de är bra. De skickar sin kärlek.

Ska du inte ge mig en kram?

Självklart ska jag göra det.

Hej, jag mår bra, eller hur?

Jag är okej, det är bara så den här säsongen

visar sig vara lite svårare än väntat.

Stanna där du är!

Vem som helst kommer nära, Jag ska blåsa ut hans hjärnor!

Du bör lägga ner pistolen.

Lägg ner det.

Sedan när bråkar vi över en kvinna här?

Förstår du inte

att du inte går att bestämma för oss någonsin igen?

Detta är vitas verkliga ansikte!

Så länge du lyder, Allt kommer bli bra.

Stå upp!

Du har inte tillräckligt med kulor för alla.

Vi är många fler.

Gregorio.

Gregorio, lägg ner pistolen.

Lägg ner pistolen.

Vi låter dig gå. Ingen vill att det här ska sluta illa.

Lämna över det.

Inga fartyg kommer på fredagar.

Jag kom med flyg vid middagstid.

Och varför såg jag dig inte?

När jag kom hit fick jag höra du var fortfarande på kakaofälten.

Så jag gick för att besöka Osë.

När jag kom tillbaka hade du det redan gått och de sa till mig...

Jag har pratat med Garuz.

Nu när jag är tillbaka, kommer du att kunna att åka hem några månader.

Det kommer inte att skada dig att få lite av vila och frisk luft, Jacobo.

Jag är glad att se dig också, Kilian.

Väldigt glad.

Det är allt. De lämnar oss själva. Själva!

Jag började tänka på dig fanns inte längre.

Nej kära du.

Med saker som de är, jag trodde du hade åkt med Jacobo.

Han bryr sig inte om oss.

Han har varit i Pasolobino nästan nio månader.

Kommer han inte tillbaka?

jag vet inte.

- Adjö. - Hejdå.

- Hej, frun! - Nåväl!

Inte en enda artikel om vad är det som händer här.

Ingen bryr sig om kolonierna tillbaka i Spanien?

För att säga dig sanningen, Jag tror inte att de gör det.

Pappa, Frankrike och England har befriat sina kolonier;

Spanien skulle inte bli det något annorlunda.

Ingen vet sin plats längre.

Här, ge mig den.

Tack, Generosa.

Och Manuel, hur mår han?

– Bra, han mår verkligen bra. - Jaha?

När han är klar vid plantagen, han går för att besöka byarna,

så att vi inte kan slappna av. Men han är bra.

Julia? Julia!

Julia.

Vad är fel?

Det är fader Rafael.

Han ringde sjukhuset; han var riktigt nervös.

Han säger att en svårt skadad man kom till kyrkan,

säger att han är en vän till dig. Han heter Gustavo.

Gustavo?

Men han greps för månader sedan.

Vi måste hjälpa honom. Men Garuz kan inte ta reda på det.

Kilian, kan du ta oss?

Nu går vi.

God eftermiddag.

Var kommer du ifrån?

Vi besökte far Rafael.

Vi är på väg till Sampaka. Är något fel?

Och hon?

Hon är gårdssköterska. Det finns en mycket sjuk man som vi tror kommer att dö.

Det var därför vi gick att berätta för far Rafael,

för att se om han kunde ge honom hans sista riter.

Det vore bäst om du inte lämnade Sampaka.

Vem gjorde detta mot honom?

Sanningen är att det kunde ha varit vem som helst.

Spanska soldater tittar för att föregå med exempel eller...

Eller någon lokal ledare som funderar honom en farlig motståndare.

Ingen är säker här längre.

Mer bandage, tack.

Vad sa du till honom?

Att han ser så ful ut andarna vill inte ta honom så här.

När jag är klar med honom, det är han som bestämmer

om han vill gå eller inte.

Julia, gå hem igen.

Jag stannar, oroa dig inte.

Är du säker?

Jag kommer att vara vaken.

Låt mig veta när Bisila är klar, tack.

Kilian.

Han kommer att vara säkrare här.

Du gjorde ett bra jobb.

Tack. Du hjälpte till också.

Vem som helst skulle ha gjort detsamma.

Nej.

Inte vem som helst.

Komma.

Du borde komma tillbaka.

Det är förmodligen Manuel.

Det är sent.

God kväll.

Jag är ledsen att du var tvungen att ta hand om dig av detta. Hur mår han?

Okej, han vilar nu.

Då kan du gå Jag tar det härifrån.

Tack så mycket, Bisila.

Jag visste det allra första gången Jag hörde din röst.

Som om du pratade med en del av mig jag visste inte att det fanns. Som en besvärjelse.

Vad har du gjort med mig, Bisila?

Min kropp är inte orörd.

Men mitt hjärta är det.

Jag ger det till dig.

Vad handlar den låten om?

Den du sjöng vid floden.

Om källor som kommer fram från jorden oväntat

att bli floder.

Om strömmar som splittrades för att gå med igen.

Om havet som, i slutändan välkomnar oss alla.

Den talar om livets väg.

Om ödet.

Varför gråter du då?

Väl...

För jag kunde inte välja mitt.

Som ett barn, de berättade hemska historier för mig

om att straffa äktenskapliga kvinnor.

De var uppträdda på träd, stenar bundna till deras fötter.

Eller så begravdes de till deras halsar

för ohyran att sluka.

Jag tillåter inget dåligt hända dig.

Vi måste vara mycket försiktiga, Kilian.

Det kommer att vara vår hemlighet.

Vi kan inte hoppas på något mer.

Jag kommer alltid vara med dig. Alltid.

Vi ses senare!

Jag har slut på ursäkter för att komma.

Igår frågade Simón mig oförskämt vad gjorde mig ont den här gången.

Åh, ja?

Och vad sa du till honom gjorde dig illa?

Det är inte där som gör ont.

- Nej? - Nej.

Du sa det riktigt bra.

- Verkligen? - Ja.

Nu är det min tur.

Inte ens hälften så dålig som jag kan vara.

Ja, Fernando Poo röstade emot självständighet,

men det är en minimal marginal. Det är bara en tidsfråga, Kilian.

Förr eller senare måste vi göra det lämna.

Manuel, var inte pessimist, snälla du.

Med Gustavo i rådet, vi har en vän i det nya partiet.

- Inte vi? - Jag skulle inte vara så säker på det.

Vad tycker du, Kilian?

Jag bryr mig inte om vem som har makten.

Jag hoppas bara att saker och ting förblir som de är.

Visst, Ismael? Är vi inte okej här?

Massa Kilian.

Vad är det, Simón?

Ett telegram kom.

Det är inga goda nyheter.

Vad är det för fel, Kilian? Är det Jacobo?

Det är Catalina.

Hon är väldigt sjuk. De tror inte att hon kommer bli bättre.

De ber mig gå hem, att säga hejdå.

Kära Catalina...

Jag stirrade på vårt hus som om jag försökte memorera varje detalj.

Amá kom nära mig och tog starkt tag i min arm.

Vi kämpade för att gå framåt, arm i arm,

med vår resväska och himmel.

Snön var upp till våra knän.

Det tog oss inte lång tid att nå Jacobo.

Du var väldigt kall.

Jag värmde upp dig.

Vi gick längs de snöiga gatorna.

Berget var fullt av snö.

Du var väldigt ledsen.

Vi kämpade alla för att hålla tillbaka våra tårar och kontrollera våra känslor.

Det var då att du gav mig denna dagbok.

Kilian!

Du har e-post! Från Afrika!

Har du blivit galen?

Det här är ett sjukhus!

Ett sjukhus för arbetare i detta plantage!

Stick inte näsan in i andras affärer!

- Vad hände? – Det här var en varning!

- Hur mår du? - Bra.

Hur mår din mamma?

Jag ska inte berätta att hon mår bra, för att vara ärlig.

Men eftersom de såg det komma, hon hann komma överens med det.

Kilian ska åtminstone stanna med henne ett tag.

Och när kommer han tillbaka?

Vadå, är du inte glad över att se mig?

Var inte dum, Jacobo, självklart är jag glad.

Vad?

Ingenting, det är bara...

Det är bara det att det inte verkar så dig att låta andra se dig...

sårbar.

Jag kanske ändrar mig.

Du kan inte lura mig, Jacobo. Jag är ledsen, men du kan inte lura mig.

Du kommer aldrig att förändras.

Jag har träffat någon speciell.

Hon heter Carmen.

Du känner henne inte, hon är inte från Pasolobino.

Då är jag väldigt glad för din skull. Verkligt.

Fast jag kan inte säga samma sak för henne, va?

Hon har mycket i beredskap för henne, stackars tjej.

Och hur går det med Manuel?

Väldigt bra. Han är en bra make.

Och titta på mig nu, med två små.

Vem skulle ha sagt det för ett par år sedan, va?

Jag är väldigt glad.

Det är okej, det är okej.

Det är okej, det är okej.

Det är ok älskling.

Det är bäst att jag lämnar dig ifred.

Det verkar som om lillen är hungrig.

Du kan inte lura mig heller, Julia.

Lämna.

En ung dam ensam vid den här tiden?

Hon letar efter något.

Låt mig passera. Jag är sjuksköterska, det är de väntar på mig på sjukhuset.

Snälla sluta.

Jag är ledsen att jag...

Det är inte ditt fel, Clarence.

Inget av vad hänt är ditt fel.

Ingen hjälpte dig?

Bisila.

Ingen kan veta.

Hör du mig? Hör du mig?

Det kan inte komma fram.

Ett starkt drag.

Jag är rädd att jag kommer att skada dig.

Var inte rädd. Du kommer att göra det rätt.

Stopp, stopp, stopp.

Kilian.

Jacobo!

Syfilis.

Hur kunde han ha fått syfilis, Manuel?

Han kommer att stanna hos oss i tre veckor,

det är om han svarar bra till behandlingen.

Men han kommer att behöva medicinera i minst tre månader.

Nu, om du vill ursäkta mig, Jag har fler saker att göra.

Kom igen! Snabbt!

Kom igen! Snabbt. Vi har inte hela dagen.

Vad hände med dig?

Jag blev mejad av en lastbil.

Min bror är mycket sjuk, du måste hjälpa honom.

Jag vet mycket väl vad din bror har.

Jag hoppas att han dör.

Bisila...

Känner du dem?

Två vita män mördade på gammaldags sätt.

Nu ska de säga att det är andarna som inte vill ha vita på ön.

Som om saker och ting inte var tillräckligt kaotiska.

Kilian.

Säg till din bror att vara mycket försiktig.

Kommer någon att berätta för mig Vad pågår?

Simon.

Jag trodde vi var vänner.

Jag förstår ingenting.

Verkligt. Jag vet att något hände när jag var i Pasolobino.

Något som måste göra med Dick och Pao.

Min bror?

Bisila...?

Osë, säg att det inte är sant.

Mosi vet.

Jag sa till honom att jag såg Dick, Pao och Jacobo

hängde runt den natten.

Låt Mosi göra vad han måste göra.

Om du försöker stoppa honom, han kommer att veta om dig och Bisila.

Och då kommer ni båda att sluta hänger i ett träd också.

Om du verkligen älskar henne, hålla sig utanför det.

Okej då!

Hur mår du?

Det smittar inte, ge mig en kram.

Har du inte hört?

Dick och Pao.

Vad, de fångade samma sak som jag gjorde?

De hittades hängande i ett träd.

På grund av något de gjorde.

På grund av något du också gjort.

Jag drack så mycket att jag inte ens vet hur jag vaknade i min säng.

Tja, jag kanske gick för långt med ibogan också...

- Vad hände häromkvällen? - Jag försöker berätta för dig,

Jag kommer inte ihåg, Kilian. Och det är inte din sak.

Vet du ens vem hon var?

Vad spelar detta för roll vilken hon var?

Vad är problemet, att jag gick därifrån utan att betala?

Du våldtog en kvinna.

Du våldtog henne!

Osës dotter, min kvinna.

Jacobo, min kvinna!

Jag borde döda dig själv.

Det skulle vara mycket mindre smärtsamt än vad Mosi kan göra mot dig.

Kilian!

Kilian!

Jag måste prata med din far.

Vad tänkte du, korsning skogen på natten på egen hand?

Du är min enda vän här, du behöver hjälpa mig.

Vad är detta?

Det är något jag behöver säga.

Jag vet allt.

Jag är ledsen.

Jag ber dig om förlåtelse

och från dina förfäder

i min brors namn

och mina förfäder.

Jag ber om förlåtelse från alla kvinnor

som har blivit förödmjukade

av män som mig själv.

jag lovade

att aldrig överge dig.

Och det gör jag inte

om du inte

be mig att.

Jag behöver tid, Kilian.

Vi har det inte.

Bisila.

I morgon är det fredag.

Alla kommer att bli det på Santa Isabel på natten.

Det här stället kommer att vara tomt.

Vill du åka till Santa Isabel senare?

Väl väl väl, vad är det med denna banger?

Stanna, dra dit.

Vad är fel?

Jag kan inget om motorer.

Säg till Maximiliano att skicka Waldo; säg åt honom att skynda, kom igen.

Nu går vi!

Kom igen.

Jacobo, det är jag, Kilian.

- Kilian! - Lugna ner dig.

Mosi är här, Kilian. Mosi...

Kilian...

Kilian.

Vems är det? Pistolen.

Gregorio.

Gå från min ö.

Skynda dig.

Tänker du inte följa med mig?

Gå.

Skynda dig.

Kilian, titta på mig.

Åka hem.

Du har fortfarande tid att börja ditt liv på nytt.

Ditt hår.

Jag har fortfarande bilderna i mina tankar, Kilian.

Jag kan inte radera dem.

Mosi hade ingen familj.

Ingen kommer att göra anspråk på Iniko.

Jag ska lämna honom med min mamma

och jag ska flytta till en stuga i utkanten av staden.

Jag måste vara osynlig ett tag.

Då kan jag komma ut

och jag är fri att gå och göra vad jag vill.

Jag vill att du lovar att du inte kommer att försöka se mig.

Hur länge?

Ett år.

Tiden det tar ett kakaoträd att blomma.

Vi har inte så mycket tid, det vet du lika väl som jag.

Kilian...

Jag har sagt detta en gång och Jag säger det igen.

Jag kommer alltid att vara vid din sida.

Även om du inte kan se mig, Jag kommer vara där.

Ett lågt skott som bara smyger med posten.

Nästa, presidenten håller sitt första tal till folket.

Jag förklarar formellt konstituerad republiken Ekvatorialguinea

som jag blir av dess första konstitutionella president.

- Länge leve Ekvatorialguinea! - Länge leve republiken!

Kilian, några nyheter om Gregorio?

Nej.

Jag trodde att han kanske hade gått tillbaka till Spanien utan att säga något,

men alla hans saker är fortfarande i hans sovrum.

Inklusive hans pass.

Jag vet ingenting om honom.

Jag har inte makten för att skydda spanjorerna längre.

Var försiktig, Kilian.

Hej vän!

Du ser trött ut, varför hoppar du inte in?

Jag föredrar att gå.

Komma in.

Jag tror att det räcker. Du kan vila nu.

Den graven borde vara till din bror.

Så du kommer att betala för honom.

Varför lämnade du inte också?

Jag borde lämna tillbaka detta till dig.

Ni vita människor är ingenting utan dem.

Har ni alla blivit galna?

Den här mannen är oskyldig.

Han respekterade inte våra lagar.

Det är inte sant.

Du vet att han inte våldtog Bisila.

Hon älskar honom.

Hon sörjer

att kunna återförenas med honom.

Jacobo snodde Bisilas "ribalá rèötö".

Och nu ska du ta

hans "ribalá rè rihólè" ?

Jag ger dig tid tills Bisilas har slutat sörja.

Då måste ni båda lämna.

Om inte, vet du vad du kan förvänta dig.

Simon, snälla, hämta mig det där pappret där borta.

Vet du vad det är?

Det är en "elëbó".

Det håller dåligt humör borta.

Bisila skickade den till mig när Jag var borta.

Jag skulle vilja be dig en tjänst.

Det finns inget behov av dig att göra de inföddas arbete.

Jag sover bättre om jag är trött.

Första gången Jag såg dig vid kakaoplantagen

du såg vilsen ut, vet inte riktigt vad man ska göra.

Du frågade: "Vilka är låtarna om?", och jag sa till dig...

"Om jobb".

Arbeta för att hålla dig från att tänka. Nu förstår jag.

Några av dessa män spenderar år utan att se sina fruar.

Nu är jag bara en till bland dem.

Jag var bara en tjej när Jag kom hit.

Det här är mitt hem.

Det är den enda jag någonsin har känt.

Om du inte ser mig gråta, är det därför Iran av tårar för länge sedan.

Å andra sidan... Jag förstår varför vill du inte komma tillbaka,

men det är farligt här.

Pappa Rafael går också.

Till och med Nelson och Oba har insett att det här inte är en säker plats att bo på.

Du kommer inte att ändra mig.

Jag gav ett löfte, Julia.

Jag vet, jag vet... Ärligt talat, Jag ringde dig inte för att övertala dig.

Jag ringde för att ställa en fråga till dig.

Skulle du ändra dig om hon skulle vara villig att följa med oss?

Frun.

De är här.

Vänta en minut.

Iniko!

Han är dyrbar.

Hej Bisila.

Hur mår du?

Han heter Fernando Laha.

Får jag?

Det kommer att vara vår hemlighet.

Hans framtida syskon kommer inte att märka skillnaden.

Jag kommer inte att kunna ha mer barn.

Två är nog.

Om du vill kan ingenting stoppa oss från att vara en familj.

Jag vill ha det.

Vänta en stund.

Förlåt.

Förlåt. Ursäkta mig.

Bisila.

Julia!

Kilian.

Vi ses om en minut.

Tack så mycket.

Vad är problemet?

Du är guinean, du kan inte lämna.

Den här kvinnan är min fru.

- Visa mig tidningarna. - Far!

Tidningarna.

Jag är pappa Rafael, prästen i St. Isabel.

Deras papper försvann i en brand under upploppen.

Jag gifte mig med dem, hon är lika spansk som vi.

Barn till en spanjor och en guinean är guineanska, inte spanska.

De kan inte resa.

Den här kvinnan är spansk, inte guinean.

Hon är fri att gå ombord, men det här barnet är guineanskt,

och så är mulatten.

De går inte. Du bestämmer oavsett om du lämnar eller stannar.

Det är bäst att du går ombord på skeppet.

När vi kommer till Spanien, vi fixar det på ambassaden.

De är min familj, Jag går inte utan dem.

Rensa sedan vägen! Gå ut härifrån! Gå ut!

Du, pass.

Gå, kom igen!

Stig upp, res dig upp. Mår du bra?

Bisila, är du okej?

Rör dig inte! Kom tillbaka!

- Stäng dörrarna. - Nu går vi!

- Kom låt oss gå! - Stänga!

Kom tillbaka!

Kom tillbaka!

Kom igen! Kom igen!

Kör kör kör kör!

Kilian!

Kilian! Kilian!

- Kilian! - Sitt ner!

Oba! Kilian!

Nelson... Hjälp!

Snälla du!

Nelson!

Nu går vi.

Kilian! Kilian!

Förr eller senare, de kommer tillbaka för oss.

De tillåter oss inte att leva tillsammans.

Kanske låter de oss inte leva tillsammans...

Men de kommer inte att kunna att skilja oss åt heller.

Kan jag nu?

Nej inte än.

Nu kan du.

Din tur, klä av dig.

Vi har två typer av äktenskap.

"Ribalá rèötö", den sorten som köper oskuld.

Det var den som knöt mig till Mosi.

Men vi har också "ribalá rè rihólè".

Äktenskap baserat på kärlek.

Det är inte giltigt inför lagen.

Men det är mellan oss.

Vi har ingen prästinna, men keeper of island kan vara vårt vittne.

Om det är det du vill.

Det är vad jag vill.

Då måste jag prata först.

jag lovar

att jag alltid kommer att vara dig trogen

i mitt hjärta.

Vad ska jag säga?

Du måste säga att du inte kommer att överge denna fru.

Trots många andra som du kan ha.

Jag lämnar dig inte, oavsett vad.

I mitt hjärta, åtminstone.

Runt omkring oss, världen höll på att falla samman...

Men i Bisappoo, vi kunde äntligen leva vår kärlek fritt.

Och det var det det enda som gällde.

Vi visste inte hur länge lyckan kunde vara.

Det var inte länge.

Bisappoo skulle brinna snart.

Alla spanjorer var tvungen att lämna ön...

på grund av Macías dekret

och inte kunna återvända.

Ändå var de det de lyckligaste dagarna i mitt liv.

Tillräckligt för att ge mening

till en hel livstid.

Bisila...

Hon gav mig en annan present till dig, Farbror Kilian.

Jag hoppas att jag kan göra det rätt.

Jag lärde mig det precis som hon lärde mig.

Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.