All language subtitles for vetenskapens.varld.s35e08.vagen.till.friskare.psyke.de.nya.botemedlen-e4d21aa-svtplay

Vi har försökt bota psykisk sjukdom
på galna sätt – men nu vet vi mer.

Vi träffar några som med nya metoder
försöker bota svåra diagnoser–

–som tvångssyndrom och PTSD.

När har vi bättre behandlingar?
I studion efteråt svarar en expert.

I hundratals år har man försökt
förstå sig på psykiska sjukdomar–

–och patienter har fått utstå brutala
och experimentella behandlingar–

–ofta mot sin vilja.

Men nu ger nya redskap
överraskande inblickar i hjärnan–

–och banar väg för
fler och mer träffsäkra behandlingar.

En del patienter väljer nya ingrepp
de hoppas ska förbättra tillvaron.

Vid djup hjärnstimulering placeras
en elektronisk "pacemaker" i hjärnan–

–för att korrigera
felaktiga signaler.

Man har behandlat färre än 350
patienter med sån här psykokirurgi–

–allihop svåra fall av tvångssyndrom.

Men djup hjärnstimulering
används ofta mot Parkinson–

–en sjukdom som orsakar darrningar–

–som ofta påminner om de repetitiva
rörelsemönstren vid tvångssyndrom.

Läkarna riktar då ofta in sig
på de basala ganglierna i hjärnan.

De hjälper till att styra motoriken.

Matthews läkare tror att även OCD har
att göra med de basala ganglierna.

Ganglierna ligger bakom
Matthews tvångsmässiga andning.

Tanken att vissa områden i hjärnan
styr vissa beteenden är inte ny.

På 1500-talet undersöktes hjärnan
noggrant vid obduktioner–

–och alla större strukturer namngavs.

Senare, i slutet av 1700-talet,
hävdade läkaren Franz Joseph Gall–

–att de här områdena
representerar bestämda beteenden–

–och kopplade olika karaktärsdrag
till olika områden i hjärnan.

Ändå spreds tanken att olika områden
i hjärnan stod för olika beteenden.

Vissa forskare letade efter ledtrådar
i fallet med Phineas Gage.

Vid sprängningsarbeten 1848 fick
Gage ett järnspett genom kraniet.

Efter olyckan förändrades förmannen
och drabbades av raseriutbrott.

Största skadorna fanns i ett område
i hjärnan känt som frontalloberna.

De tycktes styra
över känslorna och personligheten.

Långt senare skulle man försöka
förändra beteenden med lobotomier–

–där man kapar förbindelserna mellan
frontalloberna och resten av hjärnan.

Men redan på 1800-talet undrade man
om området orsakade psykisk sjukdom.

De tidiga neurologerna
dokumenterade epileptikers beteenden–

–för att lära sig mer om hjärnan.

På 1930-talet registrerade en ny
apparat, elektroencefalografen, EEG–

–hjärnans aktivitet
under ett epileptiskt anfall.

För att reproducera effekten försökte
man framkalla anfall på kemisk väg.

Men anfallen var oförutsägbara
och ofta väldigt våldsamma.

Så 1937 letade två italienska läkare
efter ett alternativ.

En luffare upplockad på järnvägs-
stationen blev första fallstudien.

Behandlingen tycktes verksam–

–mot psykoser, mani
och i synnerhet depression.

Den här elektrokonvulsiva
behandlingen, ECT, spred sig snabbt.

Hundratusentals amerikaner
behandlades årligen med elchocker–

–trots biverkningar som minnesförlust
och våldsamma spasmer.

På vissa mentalsjukhus
användes ECT även som tvångsmedel.

Cynthia har blivit inlagd fem gånger–

–och hon har provat många olika
behandlingar utan större framgång.

För sin senaste depressiva period har
Cynthia behandlats 14 gånger med ECT–

–under en månads tid. Det här besöket
blir förhoppningsvis ett av de sista.

Numera är elpulserna mer riktade, och
patienterna får muskelavslappnande–

–så ECT är säkrare
och har färre biverkningar.

På 1950-talet,
när ECT blivit populärt–

–ledde genombrott inom kemin
till psykofarmakan.

Men hjärnan var ännu en svart låda–

–så precis som med ECT, fick läke-
medlen utvecklas utifrån effekten.

Man förstod inte HUR de fungerade.

Nya läkemedel verkade kunna bota allt
från psykos till vardaglig ångest.

Läkemedel som gav socialt accepterat
beteende blev en del av vardagen–

–men andra kemiska föreningar
hade en annan effekt.

I jakt på nya läkemedel skapade en
kemist av misstag hallucinogenen LSD.

LSD:s molekylstruktur påminde oväntat
nog om ett nyupptäckt ämne i hjärnan:

Serotonin. Denna likhet, och LSD:s
dramatiska effekt på perceptionen–

–fick forskarna att formulera
den banbrytande teorin:

Neurotransmittorer, signalsubstanser
som nervcellerna kommunicerar med–

–kunde vara avgörande för psyket.

Snart tydde experiment på att
psykedeliska substanser kunde hjälpa–

–mot beroende,
ångest och depression.

Men under 60-talet togs läkemedlen
upp av den växande hippierörelsen.

Man klassade alla hallucinogener–

–som substanser med risk för missbruk
och ej godtagen medicinsk användning.

Det försenade forskningen
i årtionden.

Men i dag, när det är brist på nya
psykofarmaka har nya studier inletts.

Och vissa tar saken i egna händer.

MDMA, även känt som partydrogen
Ecstasy, är fortfarande olagligt.

Men det är på väg
att godkännas i USA–

–mot PTSD,
posttraumatiskt stressyndrom.

Inom en timme börjar Laura känna av
effekten av MDMA.

Hjärnan är full av signalsubstanserna
serotonin, dopamin och oxytocin.

Det är ämnen som skapar känslor
av välbefinnande och tillit.

De kan också göra hjärnan
mer mottaglig–

–så att den lättare lär sig nya sätt
att hantera traumatiska minnen.

Men hur kemikalier i hjärnan påverkar
tankar, känslor och beteende–

–vet man inte så mycket om.

Harvard Brain Tissue Resource Center
distribuerar hjärnvävnad–

–till forskare som försöker
förstå sig på psykiska sjukdomar.

Vävnadsproverna visar att tillstånd
som PTSD, depression och schizofreni–

–visar upp samma genetiska sårbarhet
och molekylförändringar.

Så diagnoserna är kanske inte
så åtskilda som man länge har trott.

Nya bildmedicinska tekniker visar–

–att olika områden i hjärnan inte
heller är så åtskilda som man trott.

I stället kan det vara förbindelserna
mellan områden, de neurala kretsarna–

–som är avgörande för att vi
ska förstå mer om psykisk sjukdom.

Läkarna hoppas att en bättre
förståelse av de neurala kretsarna–

–ska förbättra Matthews tillvaro
och göra behandlingen mer träffsäker.

En ny sorts magnetkamera gör att man
kan använda ett mer förfinat verktyg–

–som visar kommunikationsbanorna
i en mycket högre upplösning.

Kan en precis placering
av ett hjärnimplantat hjälpa Matthew?

Ett tidigt och ökänt försök att
påverka signaleringen var lobotomi.

Frontallobernas förbindelse
med resten av hjärnan kapades.

En patient av tre blir inte hjälpt
av ingreppet, och det är riskfyllt.

Tre ingrepp behöver göras på Matthew
för sammanlagt ca en miljon kronor.

Men sjukvårdsförsäkringen
är ett problem.

I USA är djup hjärnstimulering god-
känt för mycket svåra tvångssyndrom.

Men försäkringsbolagen
står ofta inte för kostnaden.

Mycket av rädslan för ECT beror på–

–att den förut varit smärtsam
och kunnat användas som bestraffning.

Nu försöker man förbättra ECT:s rykte
och göra proceduren behagligare.

Man chockar endast ena hjärnhalvan,
och elpulserna är kortare än förut–

–ungefär tiden det tar för
en hjärncell att skicka en signal.

Behandlingen blir effektivare
och ger färre biverkningar.

För Cynthia är fördelarna med ECT
viktigare än risken.

Laura tar också en risk för att
läka traumat efter sexövergreppet.

Många experter ser MDMA-terapi
som banbrytande.

Studier visar att två tredjedelar
av patienterna blir så bra–

–att de inte längre har
diagnosen PTSD.

Amerikanska läkemedelsverket
kan vara på väg att ge klartecken.

Men hallucinogenernas framtid
förblir oviss.

Efter nästan ett år
och flera överklaganden–

–godkände försäkringsbolaget
operationerna–

–som skulle möjliggöra
djup hjärnstimulering.

Det tar ungefär två timmar
att få en elektrod på plats.

För att bekräfta att elektroden
hamnat rätt, väcks Matthew.

Han får skatta symptomen
medan elektroden testas.

Tre veckor senare får Matthew en
elektrod insatt i andra hjärnhalvan.

Sen görs ett sista ingrepp för att
placera en pulsgenerator i bröstet.

Implantaten aktiveras inte
förrän Matthew återhämtat sig.

Först om en månad ser han om allt
fungerar, men det ser lovande ut.

Djup hjärnstimulering
verkar lovande för Matthew–

–men svårigheten att behandla
psykiska sjukdomar är även social.

Ett stort hinder är
psykiatrins kontroversiella historia.

I hundratals år har psykiatrin margi-
naliserat människor med etiketter...

...och utsatt psykiskt sjuka
för experiment, ofta utan samtycke.

För bara en vecka sen var Matthew med
om det tredje, avslutande ingreppet.

I dag ska läkaren se
om elektroderna fungerar.

Elektroderna i Matthews hjärna
är försedda med flera kontakter.

Figee ska justera strömmen
genom dem.

Men först kopplar han upp batterierna
i Matthews bröst mot en app.

De testar kontakter längs elektroden,
och Matthew får skatta symptomen.

Läkarna har ställt in apparaten,
men han kan justera strömstyrkan–

–med en app på telefonen.

Efter flera hundra års sökande–

–är forskarna nära att knäcka gåtan
med psykiska sjukdomar?

De psykiska sjukdomarna
börjar avslöja sina hemligheter.

Varje nytt genombrott
ökar vår kunskap.

Kommer det att minska stigmati-
seringen och göra världen friskare?

Det här var andra delen
i serien om vårt psyke.

Första delen finns på SVT Play.

Det känns hoppingivande
att vi vet så mycket mer idag–

–än för bara något decennium sen.

–Håller du med?
–Absolut.

Välkommen, Diana Pascal,
överläkare i psykiatri.

Du har jobbat med
djup hjärnstimulering.

Är det framtiden när det gäller
att behandla tvångssyndrom?

Det är en del av möjligheterna,
särskilt för dem med svåra symtom–

–som inte fått nytta
av andra behandlingar.

Men det är inte en generell lösning
för alla med tvångssyndrom.

–Det är när inget annat hjälper?
–Ja. Precis som inom neurologin.

Men det kan ju se lite trubbigt ut
att stoppa in elektroder i hjärnan.

Det måste vara lätt
att de kommer fel?

Man har väldigt goda möjligheter att
placera dem med millimeterprecision.

Dels avbildar man hjärnan före–

–med magnetresonanstomografi
eller funktionell tomografi.

Man kartlägger själva banorna
mellan områden i hjärnan–

–med en stereotaktisk ram
som heter Leksellram–

–som är uppfunnen av en svensk.

Så att man också vet precis var...

Det är tre koordinatsystem
som man anpassar–

–så när man implanterar elektroden
från utsidan ska den hamna rätt.

Vad är det då som händer?

Elektroden har flera stimulerings-
punkter, så man kan justera platsen–

–trots att den sitter fast.

De kopplas till en stimulator.
Det är som en pacemaker för hjärnan.

Man kan testa olika stimulerings-
punkter och hitta den som är bäst.

Vad är det som händer i hjärnan?

Man vill gå in och påverka
olika kretsar i hjärnan.

Det är alltid de här tre punkterna:

Cortex – framför allt
prefrontala cortex, pannloben.

Sen striatum i basala ganglierna.

Det är mitt i, långt ner i hjärnan.

–Där...
–Lite högre upp.

Där inne.

Talamus ligger också nånstans där.
Det är en återkopplingsstation–

–som informerar pannloben om vad som
är gjort och om det är rätt gjort.

Nånstans i den här kretsen
uppstår de olika problemen:

Att kroppen skakar, att tankarna
skakar eller att känslorna skakar.

Motoriken syns på utsidan–

–men det är mycket svårare att se
hur tankarna eller känslorna rör sig.

Man startar om vägarna mellan
de här områdena genom stimuleringen?

Inte riktigt startar om.

Med djup hjärnstimulering är det
inte riktigt så att man stimulerar–

–utan den högfrekventa stimulering
som elektroderna ger–

–kan faktiskt störa kommunikationen
i banor mellan pannlob och striatum–

–eller återkopplingen till pannloben.

Då bryter man helt enkelt den här
kretsen, vilket kan ge lindring.

Det finns en del patienter
som med DBS blir nästan symtomfria.

Det man ser är att man ändrar sitt
beteende. Det är det vi är ute efter.

–Stort tack för att du kom hit.
–Tack för att jag blev bjuden hit.

Nu blir det vetenskapsnyheter
om nåt som hänt för länge, länge sen.

För 66 miljoner år sen
slog en komet ner i Mexiko.

Dinosaurierna och tre fjärdedelar
av allt liv dog ut.

Men vilken årstid kometen slog ner
har länge varit ett mysterium.

Fram tills nu. Dinosaurierna dog
när det var vår på norra halvklotet.

Det vet man efter att ha studerat
årsringar i fossil från fiskar.

Att det var vår på norra halvklotet–

–kan hjälpa oss att förstå varför
vissa arter dog ut men inte andra.

På våren är fler organismer
ovan jord än på hösten.

Nu ska vi röra oss framåt i tiden:

Från 66 miljoner år sen
till drygt två miljoner år sen.

Så långt tillbaka har forskare nu
kunnat spåra människors gener–

–och hur dessa gener spridits
över jorden.

Det är världens största släktträd,
skapat av nytt och gammalt dna.

Inget mänskligt dna är så gammalt.

Men genom att beräkna hur mutationer
har förts vidare i populationer–

–kan forskarna följa våra förfäder
två miljoner år tillbaka i tiden.

Skogsbränder med eld
som sträcker sig 10 km upp i luften–

–som orsakar blixtar och eldtornador.

Fenomenet kallas megabränder
och överrumplar oss allt oftare.

Varifrån kommer
deras ofattbara energi?

Se hur det går till
i nästa Vetenskapens värld.

Textning: Malin Westhall
Svensk Medietext för SVT