All language subtitles for vetenskapens.varld.s35e07.vagen.till.friskare.psyke.psykologiska.framsteg-15d2b88-svtplay

Varför är det så svårt för oss
att tala om psykiska sjukdomar?

Kanske för att de inte syns utanpå
och för att det känns otäckt.

Men varför skräms vi så av diagnoser
som schizofreni och tvångssyndrom?

Svaret finns att hitta i historien,
när rena påhitt blev allmän sanning.

2020 fick 4 % av svenskarna en
diagnos av den psykiatriska vården.

Många drabbas dubbelt, eftersom de
utöver diagnosen också stigmatiseras.

Coronapandemin har försvårat läget.

I USA visar sig sprickorna i systemet
för psykiatrisk vård allt tydligare.

Varför är det så tabubelagt
med psykisk sjukdom?

Historien kan hjälpa oss att förstå
våra svårigheter att hantera detta.

Så långt tillbaka vi kan se, har man
studerat kroppen, själen och hjärnan–

–för att hitta förklaringar
till märkliga beteenden.

Man har frågat sig om vi har att göra
med onda väsen eller med sjukdom.

På 400-talet f.Kr.
skrev Hippokrates i Grekland–

–"den västerländska medicinens
fader", så här:

Det var omvälvande. Då betraktades
galenskap som hemsökelse av gudarna.

Hippokrates ansåg att en frisk hjärna
krävde en frisk kropp.

Idén byggde
på den antika världsbilden.

De fyra elementen luft, jord, vatten
och eld var centrala för grekerna.

Hippokrates ansåg att de svarade
mot fyra kroppsvätskor.

Detta kallas humoralpatologi.

Den här läran präglade behandlingen
av psykiskt sjuka i mer än 2 000 år.

Blodet ansågs föra
kroppsvätskorna genom kroppen.

Så obalans behandlades genom åder-
låtning, med blodiglar eller knivar.

Men vem som betraktades som psykiskt
sjuk berodde på miljön och tidsandan.

Ett exempel
är en gammal grekisk diagnos–

–gällande kvinnor
som uppförde sig "för känslomässigt".

På 1900-talet, då man visste mer
om kvinnans anatomi–

–fortsatte läkarna
att ställa diagnosen hysteri.

Miljön och tidsandan
präglar synen på psykisk ohälsa.

På 300-talet ledde kristendomen till
ett sätt att betrakta psykiskt sjuka–

–som lever vidare än i dag.

Man citerade Gamla Testamentet
och varnade de otrogna.

"Herren skall slå dig med vanvett."

Humoralpatologiska tekniker
konkurrerade med religiösa ritualer.

Cecilia McGough övergav religionen
för vetenskapen för att hitta svar.

Hon förälskade sig i astrofysik–

–och var med om att upptäcka
en pulsar – en sorts stjärna.

"Schizofreni" kommer från grekiskans
ord för "splittra" och "sinne".

Det används i dag
för Cecilias hallucinationer.

Diagnosen härstammar
från början av 1900-talet–

–men symptombilden som Cecilia visar
har delats av människor i alla tider.

Samma sak gäller
även andra psykiatriska tillstånd.

Ignatius av Loyola,
jesuitordens grundare–

–kände på 1500-talet skuld för sina
religiösa tvångstankar och beteenden–

–som han kallade för "skrupulositet".

Inom psykiatrin i dag
används ordet "tvångssyndrom".

Många skuldbelägger
fortfarande sig själva.

Tvångssyndrom kännetecknas av ångest,
tvångstankar och tvångshandlingar.

I dag är terapi ett vanligt sätt
att manipulera medvetandet.

Men den moderna synen på
medvetandet är bara några hundra år.

På 1700-talet, förnuftets tidsålder–

–vände man sig inte till religionen
för att förstå psykisk sjukdom.

Kung Georg III av England styrde
över ett världsomspännande rike.

När han var 50 år drabbades han
av vanföreställningar–

–och pratade tills han fradgade.

Filosofen Locke pekade ut medvetandet
som platsen för vår varseblivning–

–och hävdade att det hör
till den naturliga världen.

Willis försökte manipulera kung
Georgs medvetande på rent fysisk väg.

Men en hovdams brev visar–

–att den nya terapiformen inte
skilde sig så mycket från exorcism.

Kung Georg försämrades igen,
tolv år senare.

Men på kontinenten tog man upp
bruket av fysiska behandlingsmetoder.

Industriella revolutionen pågick, och
alla försökte sig på mekanisering.

Läkarna hängde med och uppfann
maskiner för att bota galenskap.

Än i dag förbryllas
läkare och patienter.

Man letar efter svar i medvetandet,
kroppen och till och med själen.

Lorina lades in för psykiatrisk vård–

–men efter en vecka på mediciner
visade hon ingen förbättring.

Man hittade tecken
på en sällsynt sjukdom–

–en autoimmun hjärninflammation.

I hennes fall var det en
immunreaktion på en äggstockstumör.

Sjukdomen var nästan okänd tills
Susannah Cahalan uppmärksammade den.

Lorinas fall visar på kopplingen
mellan biologi och psykisk sjukdom.

Led hon av en fysisk eller psykisk
sjukdom? Finns det ens en skillnad?

Det har länge varit en gåta
för forskningen.

I slutet av 1800-talet
ingav ett genombrott hopp–

–om att man var på väg att hitta
en förklaring till psykisk sjukdom.

Man upptäckte så kallade hjärnceller–

–och att olika områden i hjärnan styr
olika beteenden, som tal och syn.

Var de på väg
att lokalisera galenskap också?

Hospital byggdes i hundratal, så att
man kunde behandla sinnessjuka.

När de dog
såldes kropparna ofta till forskare.

Särskilt intressant var en sjukdom
som nästan en av fyra patienter haft.

Den är numera känd som neurosyfilis.

Men läkarna noterade
ett överraskande samband.

Hos många patienter som behandlats
för syfilis, en vanlig könssjukdom–

–hade infektionen spritt sig
till hjärnan.

Så småningom kunde man detaljstudera
enskilda hjärnceller med bilder.

Forskarna såg en fysisk grund för
exempelvis alzheimer och parkinson.

I dag ger oss sofistikerade redskap
nya ledtrådar.

Genomsekvensering kan kanske avslöja
sjukdomars genetiska ursprung.

Magnetkameror och PET
låter oss förstå-

–hur sjukdomar som schizofreni
påverkar olika delar av hjärnan.

Men mycket är fortfarande okänt.

Även efter diagnosen
försökte Cecilia dölja symptomen.

Men det gick inte i längden.

Forskningen tyder på att obehandlad
schizofreni blir värre med tiden.

Cecilia fick ingen vård förrän 15 år
efter de första hallucinationerna.

Som många andra har hon testat
olika läkemedel och terapiformer.

För drygt 100 år sen insåg nån
hur komplicerat det är–

–och att biologin
kanske inte kan ge alla svar.

I slutet av 1800-talet var
Sigmund Freud en frustrerad neurolog.

Han sökte de biologiska mekanismerna
bakom tankar och känslor.

1885 mötte Freud Jean Martin Charcot,
världens mest framstående neurolog.

På ett sjukhus i Paris
försökte Charcot förstå sig på–

–en av psykiatrins äldsta diagnoser.

Charcot använde sig av en teknik
som var populär på den tiden: hypnos.

När patienten försatts i trans kunde
man kontrollera kropp och medvetande.

Enligt det medicinska etablissemanget
var Charcots arbete ovetenskapligt.

Tanken att man kunde få tillgång till
dolda delar av patientens medvetande–

–gav Freud en insikt.

Man började anamma tanken att
människor och djur bär på drifter.

Darwin hade den revolutionerande idén
att evolutionen formar människan–

–inte bara rent fysiskt,
utan även hennes beteende.

Drömtydning och fritt associerande
skulle lösa det Freud kallade neuros:

Konflikten mellan det medvetna
och omedvetna.

Efter att man
i århundraden frågat sig–

–om psykisk sjukdom är besatthet av
onda väsen eller har biologisk grund–

–hävdade Freud att det är en del
av vad det innebär att vara människa.

Men hur vi använt hans idéer
har förändrats med tiden.

I mitten av 1900-talet hårdrog
psykiatriker Freuds tankar–

–om barndomsupplevelsernas betydelse.

Man sade sig nu ha funnit ursprunget
till psykisk sjukdom: dåliga mödrar.

Under den här tidsperioden anammades
Freuds idéer, men förvrängdes.

Psykiatrikerna byggde vidare på
Freuds användning av samtalsterapi.

För att hantera sina tvångshandlingar
använder Ginny en av dessa metoder–

–så kallad kognitiv beteendeterapi
eller KBT.

KBT kombinerar samtalsterapi
med Lockes idé–

–att man kan identifiera problem
och manipulera medvetandet.

Ginny använder exponeringsterapi.

Ginny utsätter sig för att använda
samma tandborste i två minuter–

–och röra vid ytor
som hon normalt undviker.

Ginny fortsätter att leta
efter en fungerande behandling.

Psykisk sjukdom är fortfarande
nåt stigmatiserat och dunkelt.

Cecilia och Ginny lever med svår-
behandlade psykiatriska tillstånd.

Att hantera symptomen
tar över vardagen.

Men Cecilia har fått uppskattning.

Hon har tusentals
schizofrena följare i världen.

Cecilia avbröt studierna i astrofysik
och grundade Students with psychosis.

Den ger stöd och försöker
motverka stigmatiseringen.

Några dagar efter eventet–

–fick coronapandemin
hela världen att stänga ner.

Hur vi tar hand om vår psykiska hälsa
blev aktuellare än någonsin.

I nästa avsnitt träffar vi personer
som testar experimentella metoder–

–som ska lindra psykiatriska besvär,
som tvångssyndrom.

Det handlar bl.a. om
att operera in elektroder i hjärnan–

–och psykedeliska mediciner.
Nu blir det vetenskapsnyheter.

Nu har amerikanska forskare
utvecklat en ny metod–

–som gör det enklare att ta tillvara
värdefulla metaller i våra elprylar.

De sällsynta jordartsmetallerna
är ofta inkapslade i andra material.

Det gör dem svåra att återvinna.

Men med den nya metoden
sågas t.ex. kretskort i bitar–

–och mals till ett pulver.

Under bråkdelen av en sekund hettas
det upp till nästan 3 000 grader.

Plasten och andra ämnen brinner upp
och kvar blir metallerna.

I nästa steg används en syra för
att skilja metallerna från varandra–

–så att de kan bli ny elektronik.

Tekniken används bara
i laboratorium–

–men forskarna hoppas att den
ska kunna användas i stor skala.

Och nu till Afrikas savanner
och regnskogar–

–och det stora problemet med
den illegala handeln av elfenben.

Varje år dödas runt 20 000 elefanter
här för sina betars skull.

Nu visar en studie att tjuvjägarnas
nätverk är större än man vetat om.

Med dna-prov från beslagtagna betar–

–har forskare kunnat spåra vilka
elefanter som tillhör samma flock–

–och sett att elfenben
som exporterats från olika länder–

–egentligen kom från samma område–

–vilket tyder på att smugglare
i de olika länderna samarbetar–

–för att sprida ut exporterna
över ett större geografiskt område.

Nu hoppas man kunna använda
dna-metoden för att få fast fler.

Och så till sist: Nu har världens
minsta partikel blivit vägd.

Nämligen den här – neutrinon.

Det är den näst vanligaste partikeln
i universum och finns överallt.

Det här är en del av själva vågen–

–som krävdes för att väga
det lättaste som finns.

Den är på väg till Karlsruhe
i Tyskland där experimentet gjordes.

För att locka fram neutrinerna
används radioaktivt tritium–

–som också kallas tungt väte.

När det sönderfaller släpps det ut
en elektron och en neutrino.

Genom att uppmäta elektronens massa–

–kan man räkna ut hur mycket, eller
snarare hur lite, neutrinon väger.

Varför är det viktigt att veta?
Jo, neutrinon må vara fjäderlätt–

–men eftersom det finns så många
påverkar de många processer.

Från hur de stora galaxerna
en gång bildades–

–till vad som händer
när stjärnor dör och exploderar.

Fler nyheter hittar du på vår webb.

Andra delen i serien om vårt psyke
kommer nästa måndag.

I takt med att vi förstår
mer och mer om psyket–

–blir behandlingarna
allt träffsäkrare.

Men vi har mycket kvar att förstå.
Vi har bara börjat.

Textning: Maria Lidgren
© Sveriges Television AB 2022