All language subtitles for The.Expanse.S03E02.IFF.2160p.AMZN.WEB-DL.DTS-HD.MA.5.1.HDR.HEVC-SAFETY

Pappa!

Mei...

Vill du inte kunna flyga en dag?

Drömde du en mardröm?

Jag vill ha min pappa.

Jag vet, raring.
Men du är en stor flicka.

Stora flickor gråter väl inte?

Nej.

Du kunde ju ta hand om dig själv.
Ljög du?

Nej.

Var är vi?

Bara de allra mest speciella
får komma hit.

Jag tog hit dig eftersom du är speciell.

Systern ska göra en undersökning.

Det är okej,
hon ska ge dig medicin också.

-Du vet väl hur viktig det är.
-Jag får inte missa en enda dos.

Just det.
Sen är det middagsdags.

Är du hungrig? Du är nog hungrig.

Hejdå.

IO (JUPITER-MÅNE - I)

Hur står det till, sir?

Sir, det är ett nöje.
Hur står det till? Kul att se dig.

Hur var resan? Vad kul att se dig.

Sir, det var länge sedan.
Det är kul att se dig.

HELIUM-3-RAFFINADERI
AVVECKLAT

-Trevligt att se dig igen, sir.
-Det är inget trevligt med det.

ESKORTSKEPPET
UNDER ERRINWRIGHTS KONTROLL

SKROTFÄLT
RYMDSKROT FRÅN GUANSHIYIN

Eskortskeppet bromsar in,
de skannar skrotet.

Jag ser inte fraktskeppet.

Inte jag heller.

Kan du inte göra skärmen tydligare?

Den passiva skannern klarar inte mer.

-En aktiv sensor skulle avslöja oss.
-Fan.

Jag beklagar Cotyar.

Dödade du honom?

Åt helvete med dina förlåt.

PASSIV SKANNER
MAX RÄCKVIDD

Vad är det här?

-Det är Hammerlock.
-Prata politiskt sett.

Om vi passerar gränsen,
kan vi inte undgå torpederna.

Då får vi öka takten.

När vi slår på driften,
kommer de se oss och avfyra.

Det bästa är att vänta.

-Är vi säkra nu?
-Det beror på din definition av säker.

Det här är inget vapenskepp,
vi har inga försvar.

Men hon är lättmanövrerad.
På det här avståndet

kan en bra pilot undgå en torped.

-Är du en bra pilot?
-Nej, jag är marinsoldat.

Piloter bär på mig för att döda åt dem.
Jag ska se mig omkring.

Det är många skepp runt Jupiter,

både på nära håll
och utanför patrullrutterna.

Errinwright fick äntligen sitt krig.

Skit!

-De har oss.
-Inte än. Håll i dig.

-Vad gör du?
-Jag undviker att döda dig.

Jag kan inte åka långsammare.

Är det bättre?

Det är okej.
Men kanske inte om det fortsätter.

-Vi måste skicka ett meddelande.
-Vårt nät är blockerat av Guanshiyin.

Jag vet, men det måste finnas en radio
i höljet du bär på.

Jag har en nödsändare,

men den är lågeffekt
och skickar bara MCRN-krypterat,

bara marsianer kan tolka det.

Bra.

För dem är du en krigsförbrytare
och jag en desertör.

FN försöker döda oss.

Det är bättre om Mars
kastar oss i fängelse.

-Har du en bättre idé?
-Nej.

-Jag utesluter våra namn.
-Bra.

'PINUS CONTORTA'
PÅ HANDELSVÄG MOT IO

Gröna paneler kan installeras var som,
bara de kopplas till vattenfiltret.

-Du tänker väl fixa bordet?
-Vi måste äta.

De är prover.
När vi gör det ordentligt,

tar vi guldpalm, buskpalm, ampellilja,
fredlilja, de är de bästa renarna.

Vi har ont om filter.
Det här borde räcka till Io.

Amos installerade ett skydd
ifall att avdelningen måste evakueras.

Det var också doktorns idé.

Okej.

Koppla in dem.
Det var ett tag sen jag hade en trädgård.

FNF- och MCRN-flottor
gick i strid runt Saturnus,

båda sidor led stora förluster.

Marsianska skepp drar sig tillbaka
till Bältet- och Ceres-stationen

som ännu kontrolleras av MCR.

-Du måste se till motorn.
-Vad är det?

Vi bränner för mycket bränsle.

Vi kan få slut på reaktionsmassa
och hamna på drift.

-Naomi, vi ska till Io, vi vänder inte om.
-Det är inte det jag säger.

Vi fulbränner ju för att likna
en stenhoppare, men jag kan justera det.

Samma brännsignatur, men mer effektivt.
Det ger oss en större felmarginal.

Vad bra, tack.

Vad nu?

IFF tog emot en signal.

-IFF?
-Identifiera, frände eller fiende.

Ett måligenkänningssystem
som berättar om någon är på ens sida.

Jag har ett diplomatiskt mål
i direkt fara.

Detta är ett MMC-nödanrop.

FN-BYGGNADEN
NEW YORK

VAD DÖLJER NI?!

Du, sluta!

-Backa!
-Fan.

Sluta!

-Sluta!
-Är du oskadd?

Jag mår bra.

Låt mig se.

-Är du läkare?
-På sätt och viss.

-Jag heter Anna, vad heter du?
-Colin.

-Colin, se på mig.
-Är det din första protest?

-Du?
-Jag är van.

Den är bruten, men oroa dig inte.

När den läker, blir du starkare än innan.
Vad heter du?

-Vi får inte avslöja våra namn...
-Berätta vad du heter.

-Michael.
-Michael, det här är Colin.

Han behöver läkarvård.
Ni har en läkarstation i närheten.

-Den är för FN-tjänstemän.
-Jag ska kolla till Colin.

Om han inte får vården han behöver
ligger du illa till.

Hejdå, Colin. Skynda!

Om flottan - jag måste veta mängden...

Ursäkta, vi är i ett möte.

-Ursäkta, sir, jag...
-Anna!

Vad har hänt?

-Era MP:are gav dem till demonstranterna.
-Du har inte förändrats ett dugg.

Jag tycker att jag har det.

Undersekreterare Sadavir Errinwright.

Det här är dr Anna Volovodov,
en gammal vän.

-Ett nöje.
-Hej.

Ge oss en stund.

Givetvis.

-Hur länge sen var det?
-Det känns som en evighet.

Verkligen.

LÖS ÄNDE. FÖRFÖLJS.
SKA AVRÄTTAS.

Jag visste inte om du skulle komma.

Du landade ett skepp med marinsoldater
vid min kyrka.

Jag hade väl inget val.

Jag trodde inte du skulle gå till kyrkan
eller driva en.

Jag trodde inte att du
skulle regera planeten.

Vad gör jag här?

Jag tänkte skicka ett meddelande,
men det är lämpligare i person.

-Det är svårt att komma undan eftersom...
-Ett krig pågår.

-Jag behöver din hjälp.
-Skitsnack.

Det är inte längre många
som vågar tala till mig så där.

Åtminstone inte i person.

Förlåt.

Det var respektlöst.

Du är här för att du talar till mig så.

Esteban. Du har inte behövt
min hjälp på så länge.

Vi har aldrig haft såna här tider.

Eros, Venus och nu krig.

Folk är livrädda och jag måste lugna dem.

Jag ska tala inför generalförsamlingen.
Mitt livs viktigaste tal.

Du måste hjälpa mig att skriva det.

-Ska jag hjälpa dig att berättiga kriget?
-Vi började det inte.

Men för systemets bästa,
måste vi vinna och avsluta det.

Planetens folk måste känna
att Gud står på vår sida.

Abraham Lincoln hoppades
att han stod på Guds sida.

Ser du?

Du överträffar mig alltid.

Kan du hjälpa mig?

Helst inte.

Min kyrka öppnade en gratis klinik
för papperslösa.

Vi får förhandla med knarklangare
för mediciner vi inte har råd med.

Stöd min klinik i ett år...

...så hjälper jag till med ditt tal.

Vi kan nog hitta pengar
i någon anslagslista

för ett så gott ändamål.

Det finns ett ledigt rum åt dig.

Gör dig hemma, så tar vi middag ikväll
och diskuterar mina tankar.

Hörni, vi har en situation.

-Som vanligt.
-Roci tog emot ett nödanrop.

Det är en marsiansk soldat därute.

Det här är ett MMC-nödanrop.

Jag har ett diplomatiskt mål i direkt hot.

Vi är i en civil tävlingsfarkost
och förföljs av ett fientlig FNF-skepp.

Begär all tillgänglig hjälp.

Folk dör överallt i systemet.

-Ska vi inte göra något åt det?
-Exakt.

Vi drog oss just ur den heroiska
ingripningsbranschen.

Låt mig se om jag förstår rätt.

Du loggade ett nödanrop
mot Cants order.

Naomi ignorerade vad vi röstade fram.

Men när en marsian skjuter signalbloss
har vi plötsligt regler?

-Alex...
-Nej! Jag svor en ed,

det spelar ingen roll
att jag inte har uniform!

-När en marsian är i nöd, så hjälper jag.
-Alex, hör här.

Jag har lokaliserat signalen.
Du kommer inte att tro det.

Skeppet tillhör Julie Mao.

Jösses. Beräkna kursen,
jag är på väg.

Strunta i det.

-Vi svarar inte.
-Det är Julie Maos skepp.

-Det kvittar.
-Kaptenen har rätt.

-Det förändrar allt.
-Inte vad vi måste göra.

Vi lovade att leta efter din dotter.

-Jag har inget att säga i saken.
-Jo, du är besättningen.

Ska vi göra ingenting?

Se honom i ögonen och säg att det här
är viktigare än att hitta hans barn.

Jag gjorde det en gång - aldrig igen.

Återigen får jag städa upp
din röra, Jules.

Det har visst undgått dig att jag krigar,
och jag har tappat tålamodet.

Du lovade mig ett vapensystem.

Mina konton är frysta
och familjen är häktade.

När det har rättats till,
kan vi diskutera leverans.

Inte en minut innan dess.

Vilken jävel!

Jorden och Mars står inför en kraft
som kan göra en asteroid till en missil,

bryta ner ett skepp på ett ögonblick.

-De vill bara förgöra varandra över det.
-Protomolekylen är inte vad vi trodde.

Om Errinwright använder hybriderna,

kan de förinta hela Mars.

Det är ett extremt scenario.

Hybrid A-26 har laddats.
Alla hybridkapslar är redo.

Hur känns det där bak?

Som om du stod på mitt bröst.

Jag mår bra.

Tunnelseende?

Ja, det känns som att jag är i en tunnel.
Se dig omkring.

-Skarp huvudvärk?
-Vadå?

Jag försöker ta reda på
om du har en stroke.

Vad skulle du göra?

Fortsätt knip dina lår.

Jag är smickrad om du stöter på mig,

men jag har varken lusten eller...

Vad gör knipandet?

Det får blodet att cirkulera
istället för att samlas i benen.

Gillar du att vissla?

-Distrahera mig inte som ett barn.
-Det tvingar dig att andas.

Bara du inte svimmar.
Undgå att slappna av.

Givet vår situationen,
är de lätt att hålla sig spänd.

-Du verkar ta det bra.
-Jag är tränad för det.

Jag kan ta fyra G till
ståendes på huvudet.

-Om jag dör...
-Vi sitter i samma båt.

Om jag dör, se till att du inte gör det.

Du måste berätta för någon...

...vad som faktiskt hände därute.

Det är ditt jobb.
Jag tänker inte låta dig dö.

-Det var inte lustigt.
-Jag vet.

Det som är det,
är tanken på en marsiansk soldat...

...som riskerar livet för mig.

-Vi står på samma sida.
-Vilken sida då?

Den rätta sidan.

Frun?

Chrisjen?

Skit. Håll i dig.

Skit!

-Skit också!
-Vad nu?

Fler torpeder, många fler.
Ett till skepp avfyrade.

Håll i dig!

Förlåt.

Var inte det.

-Vad hände?
-Jag vet inte.

Vad i helvete?

Det är inte så de brukar funka.

Detonation bekräftad,
två av våra för två av deras.

-Uppfattat.
-Våra sex skyddar Razorback.

Det var den lätta delen.
-Alex, jag kommer upp!

En sjuhelsikes plan, du måste ha satt
taktisk krigsföring vid Navy OCS.

Jag gillade det inte mer då än nu.

Amos, Prax, på med locken och bältena.
Vi tryckutjämnar om fem minuter.

Det är för sent för kalla fötter.

Vi är i den här knipan
för att du gjorde det oavgjort.

De ropade efter hjälp.
Jag kunde inte ignorera det.

Man kan inte rädda alla.
Det är slöseri att försöka.

Varför riskera att inte hitta din flicka
för en marsiansk rekryt du inte känner?

Ni har riskerat så mycket
för att hjälpa mig.

Det är det minsta jag kan göra.

Ett års stöd?

Helt otroligt.
Kliniken kommer att bli utom sig.

Men jag blir utan dig i några veckor.

Omgiven av beväpnade vakter
och utnyttjad som ett språkrör

åt en krigstidsregering.

Vänta, jag lägger ner dig.

-Vad pratar vi runt?
-Jag vet inte.

Du gör alltid så här
när du inte vill se något rakt på.

Vad är det du inte ser?

Esteban, han...

Han lockar inte fram det bästa ur mig.

Vi har inte setts på år
och jag är fortfarande rasande.

Jag pratar ständigt om att förlåta,
men jag kan inte förlåta honom.

Du är inte där för att förlåta,
utan för att hjälpa folk med dina ord.

Orden kanske också kan påverka
generalsekreterarens hjärta.

-Och kanske ditt eget.
-Du kanske borde göra det.

-Ord är inte min gåva.
-Det är uppenbarligen inte sant.

Men du har rätt, som vanligt.

-Jag kommer att sakna dig.
-Vi kommer att sakna dig med.

Så, ska vi prata om jacket i pannan?

Nej.

Säg då godnatt till vår dotter.

Ja, Nami!

-Vinka till mamma.
-Nami, det är mamma!

Det här är du.

-Det här ni båda två.
-Jag älskar...

Jag älskar dig, mamma.

Jag älskar dig, raring.
Godnatt, sov sött.

Hejdå, mamma.

FNF-skeppet skjuter mot oss.
Vi har deras uppmärksamhet.

-Amos, Prax, spänn fast er.
-Inga problem.

-Naomi, är torpederna redo?
-De är redo.

Om vi strider med besten,
får vi slut på missiler.

-Det vet du väl?
-Vi måste göra det.

Är du säker?

Vi började och det är tufft för oss.
Säg till om du har en bättre plan.

Okej.

Då kör vi.

Hur illa är det som värst?

Femte flottan är på väg mot Jupiter.
Tio skepp har förgjorts.

Två har flytt och sju är i strid
med den marsianska flottan.

Hur hanterar vi pressen?

Vi ordnar dokument till alla stora
nyhetsorganisationer.

Vi är redo imorgon bitti.

-Jag vill ha en kopia på det.
-Ja, sir.

Håll generalsekreteraren
underrättad om förändringar.

-Förlåt för att jag stör i maten.
-Jag är inte det viktigaste i rummet.

Du ska visst gå med i
S-G:s talskrivarteam.

Rykten sprider sig snabbt här.

Alla anfall vi möter,
alla orättvisor vi genomlider

alla män och kvinnor vi förlorar på vägen

ska vi hålla i våra hjärtan
till en plats där vi kan stå stolta

och säga att vi inte blev stoppade.

Ja!

Är det du som står bakom honom?

-Det var det.
-Det var ett bra tal.

Det skapade S-G:s karriär.
De lär ut det i diplomatkåren.

Skrev du det?

Jag delar skulden.

Vi förlorade många skepp vid Saturnus.
I den här takten...

De drar sig tillbaka till Jupiter.
Det är en tidsfråga.

Ursäkta, dr Volovodov.

Anna går bra.
Pastor Anna om du går till min kyrka.

Knappast bland de här hedningarna.

Anna, vad tycker du om Arboghast?

Är det ett tecken från Gud?

Det är en fråga som oreligiösa
hånar religiösa med.

Inget spe menat.

Jag tror det är ett tecken att det finns
något större i universum än oss.

Det är bra att bli påmind om då och då.

Jules-Pierre Mao vet vad det är.
Vi ska se när vi får tag på skitstöveln.

Belöningen är uppe i 20 miljoner.
Någon måste se honom.

Jag satsar på en bältare.
De älskar pengar.

Då är du en bältare.

Om Jules-Pierre Mao är lika smart
som media påstår, så anger han sig.

Vi har frusit hans tillgångar.
Han kan inte gömma sig för evigt.

Om inte det räcker,
så vet vi var hans barn bor.

Att straffa barnen för faderns synd...?

Vi har fått ett nytt testamente
sedan dess.

Ibland måste man lägga press
där den är som mest effektiv.

Speciellt under krigstider.

Kollektiv bestraffning är ett krigsbrott.
Kolla upp det.

Det är viktigt att bli påmind om det
då och då.

Hon är alltid så här.
Ni kommer att vänja er.

-De skjuter fortfarande på oss.
-Kul att de fortfarande bryr sig.

-Hur mår du?
-Jag är okej.

Jag börjar vänja mig vid höga G:n.

Jag sänkte brännarna till 1-G
när eskorten dök upp.

Skit.

Det börjar bli tufft därute.

Doktorn, se på mig.
Kontrollera andningen.

In genom näsan, ut genom munnen.

-Jag sa till dig att säkra skåpet!
-Förlåt, jag tar det...

-Stanna i sätet!
-Okej.

-Avfyrar PDC:er.
-Uppfattat.

-Jag kan inte andas.
-Ditt syre slogs ur.

Sträck dig bakåt
och försök plugga in den.

Jag kan inte.

Första generationens hybrider
hade begränsningar,

men vi har lärt oss så mycket sedan dess.

Vi borde dissekera dem.

Sir? Ta ett andetag.
Vi behöver inte dissekera...

Protomolekylen kan inte kontrolleras.

Det är faktiskt inte sant.
Den kan kontrolleras.

Hur?

Med hjälp av dem.

Barnen är nyckeln.

Det här kanske sticker till lite.

-Jag har gjort det förut.
-Inte riktigt så här.

-Katoa?
-Mei.

Vad kul att du är här.
Vad försiggår?

-Vi är inte färdiga med dig.
-De låter mig inte träffa min pappa.

Vi satte in en säkerhet i hybriderna

eftersom protomolekylen alltid bröt ned
vår kommando- och kontrollteknologi.

Men de här barnen,

alla barnen delar en ovanlig
genetisk immunbrist

som bara uppstår på Ganymedes,

som jag upptäckte kan användas
för att hämma protomolekylen.

Otroligt.

På grund av alla strider
tar de ut barn som oss.

-Dr Strickland tar hand om oss.
-Men var är min pappa?

De tar oss tillbaka när det är säkert.
Men här är den bra delen.

Dr Strickland sa att vi ska vara botade
när vi är redo att gå.

-Är det sant?
-Han ger oss en ny behandling.

Mår du bättre?

-Vill du se något häftigt?
-Ja.

Om vi kan förstå hela processen
på en molekylär nivå,

kan det leda till ett motmedel
mot protomolekylen

och ett sätt att stoppa
det som sker på Venus.

Häftigt, va?

Gör vad du måste.

Håll ut, jag är på väg!

Håll ut, jag kommer!

Titta på mig! Håll ut!

Håll i den.

Hörni, FNF-skeppet kommer för nära.

-Nu?
-Nu!

Avfyrar missiler.

Gör dig redo för en till tur.

Den kapade motorn.

Resten av skeppet är intakt.

Åh fan, det funkade.
Jag sätter kurs mot Razorback.

-Vi gjorde det.
-Ja, det gjorde vi.

Vi har två torpeder kvar.
PDC-magasinen är under 10 procent.

Vi är i ett krig utan ammunition.

-Vi är inte i krig.
-Nu är vi det.

Tror du att FN låter oss vara
för att vi räddar liv?

Vi stympade ett av deras skepp.
Vi förklarade krig mot jorden.

-Försöker du ta död på dig själv?
-Nej.

Det du sa om att behöva rädda skeppet,
det var skitsnack.

Jag har drömt om barnet
vi hittade i förbrännaren.

Att det ska vara för sent
när jag väl hittar Mei.

Varför stanna och göra det här då?

Jag klarar inte av tanken på
att hitta Mei så.

Jag vet inte ett skvatt om föräldraskap,
men jag vet att ett barn behöver någon

som aldrig ger upp om dem, oavsett vad.

Hade du någon sån?

Det handlar inte om mig, utan om dig.

Om du ger upp på Mei,
vem har hon kvar?

Vad har du kvar?

Chrisjen?

Chrisjen?

Hjälp henne, snälla.