All language subtitles for Lady.Chatterley.1993.S01E02.576p.DVD.AAC.TomX.sv

- Så fint. En liten fågelholk.
- Ja, ett litet skydd.

Det är så vackert.
Har fåglarna byggt bo?

- Det finns ett gärdsmygsbo där borta.
- Visa mig.

- Jag har ordnat nyckeln ni bad om.
- Så vänligt av er.

Jag trodde ni glömt bort den.

Tack. Är det säkert
att min närvaro inte stör er?

Inte om ni inte störs av
att jag arbetar.

Mrs Bolton säger
att jag måste komma ut ur huset.

Jag blir retlig inomhus. Utomhus,
i er närvaro, känner jag mig trygg.

Ni gör som ni vill. Det är era ägor.

Jag ville inte störa er.

Ni stör mig inte, milady.

Då så. Var är boet?

Under taksprånget.

Jag önskar jag var en fågel.

Gör ni? En sån liten en?

Dagen går mot sitt slut.

Ännu en dag.

Tack för nyckeln.

Ingen orsak, milady.

Dra undan gardinerna, mrs Bolton.

God morgon, sir Clifford. Givetvis.

En underbar morgon.
Ni borde ge er ut i er stol.

Jaså? Det kanske jag ska.
Eller kanske inte.

Flytta vasen med nejlikorna
så de får lite ljus.

Nej. på pianot.

Försiktigt. Lite längre fram.

Lite till höger.

Utmärkt.

Nu ser jag dem bäst.
De är mycket vackra, inte sant?

De är ljuvliga.
Och de doftar underbart.

Jag ogillar doften.
Den påminner om begravningar.

Tycker ni?

Ni har kanske rätt.

Ska jag raka er nu,
eller vill ni raka er själv?

Jag vet inte.
Ni kan återkomma när jag ringer.

Givetvis, sir Clifford.

Mrs Bolton!

Ni får gärna raka mig.

Som ni behagar, sir Clifford.

Meddela Hennes nåd
att jag vill tala med henne.

Jag såg henne lämna huset
för några minuter sen.

Jaså?

Nog är det skönt
att se henne i farten igen.

Då hämtar jag varmvattnet, sir.

Saknar inte fasanerna sina ägg?

Jag lämnar några. Och de mister
fler kycklingar än tamhönsen.

- Hur många kommer att kläckas?
- Sextio eller sjuttio.

24 dagar efter att de värpts.

- Nästa månad?
- Ja.

Jag vill gärna närvara.

Det är annorlunda sen kriget. Dagens
gruvarbetare är inte som sina fäder.

De lägger varje penny på sig själva.
De röker, dricker på puben-

- och åker iväg på sina motorcyklar
till Sheffield eller Nottingham.

Men flickorna har förändrats mest.

Upp med hakan, sir Clifford.

Ingen bryr sig om moral längre.

Och de lägger varenda penny
på kläder.

Men nu måste de lägga band på sig,
eftersom gruvorna går dåligt.

De klagar nåt fruktansvärt.

Finns det mycket socialism
eller bolsjevism bland de unga?

Hur ska de bli bolsjeviker när de
bara vill ha pengar att roa sig med?

Flickorna är likadana.

När de är panka lyssnar de på
de röda, men de tror inte på det.

- Då är faran alltså liten.
- Så länge handeln fungerar.

Men om de dåliga tiderna fortsätter
kan de få för sig att stänga gruvan.

De gamla flötserna börjar sina.
Snart måste gruvorna stänga.

Det blir slutet för Tevershall
och Wragby, säger de.

Det är illa nog när de strejkar,
men en stängning vore katastrof.

Alla tycker det är synd och skam
att inget kan göras.

Så de väntar på
att Wragby ska utplånas.

Då får de vänta. Jag ska visa dem
vad jag är kapabel till.

Jag går ut i eftermiddag.
Stannar kolgruvechefen på middag?

Ja, vi har mycket att diskutera.
Jag har nya spännande planer på gång.

Nästa vecka ska jag besöka gruvan.

Så roligt.
Du har inte besökt gruvan sen kriget.

De ska få se. Männen föredrar Stacks
Gate-gruvan, enligt mrs Bolton.

- Jaså, mrs Bolton.
- Hon är en utmärkt informatör.

Hennes översiktsbild av Tevershall är
i klass med en professionell spions.

- Vart ska du?
- Till skogen.

Du har verkat rastlös på sistone.

- Har jag?
- Är du lycklig?

Jag har inte ens tänkt på det.
Varför frågar du?

För att du är så vacker.
Fräsch och livfull som en blomma.

Jag skulle inte stå ut
om du var olycklig.

Min käraste...

Jag har hämtat lite kornvatten,
sir Clifford.

Så snart ni har lekt färdigt.

Jag ville hinna i tid.
Hur många har kläckts?

Nästan allihop.

Har man sett!

De tittar på mig.
Får jag hålla i en?

Varsågod.

Den är bedårande! Inte sant?

Så liten och så pigg.

Han är en av de livligare.

Är nåt på tok?

De är så orädda.

- Vill ni gå till kojan?
- Håll bara om mig.

Jag tar det, Simpson. Det är
Hennes nåd. Kocken vill tala med er.

Ers nåd. Jag började oroa mig för er.

Varför låste ni dörrarna?

Det började bli sent.
Jag tänkte...

Vi låser aldrig vid den här tiden.

Och sir Clifford visste
att jag var ute.

Sir Clifford frågade inte efter er.

Ska jag be mrs Marshall
vänta med middagen?

Ja, tio minuter.

Då hinner ni klä er, milady.

"Jag är svart och skön,
ni Jerusalems döttrar."

Connie, Salomos beskrivning skulle
kunna användas om stenkolstjära.

Vi trodde det var
en äcklig svart sörja.

Men vetenskapen har visat
att den är full med överraskningar.

Tyska forskare
har känt till detta i åratal.

Clifford tog sin examen i Tyskland.
Vi älskade Tyskland innan kriget.

En hemsk historia, kriget.

Men kanske positiv för vår industri.

Nu är tyskarnas export
av färgämnen begränsad.

Anilinfärger, som de gjorde av kol
som vi exporterade till dem.

Nu måste vi göra våra egna färger.

Kanske en kemisk fabrik i Tevershall,
som producerar koks till Sheffield-

- men också tunnvis av stenkolstjära
för regnbågens alla färger.

Ja, min kära. Snart ska du gå klädd
i "jordens praktfulla färger”-

- som kommer från kolflötsernas svärta
under oss. Vad sägs om det?

Stackars jorden. Spensers "praktfulla
färger” fanns i blommorna.

Nu ska de slitas upp
för att gräva kol.

Det är utveckling, lady Chatterley.

Ja, mr Linley, jag är rädd för det.

- Regnar det igen?
- Bara en lätt skur.

Jag tänkte vi kunde spela bezique
efter middagen.

Eller så kan du spela Schumann
för mig på pianot.

Jag tänkte lägga mig tidigt. Vi
var uppe sent igår. Kanske imorgon?

Mrs Bolton får spela schack med mig.
Jag lär henne intellektets nöjen.

- För mig till mitt rum.
- God kväll, milady.

- Ska jag be Simpson hjälpa er klä om
- Nej, jag klarar mig själv.

Ska jag be Simpson
hämta en kopp te åt er?

Nej tack.
Gör er inget besvär, jag ber er.

Som ni vill, milady.

Ni är sen idag.

- Ja.
- Trodde ni inte jag ville träffa er?

Kommer de inte fatta misstankar?
Ni har varit här varje dag.

Varför det? Ingen vet nåt.

- Ångrar ni er?
- På sätt och vis.

- Nu har jag börjat med det där igen.
- Med vad då?

Att leva. Det går inte att undvika.
Då kan man lika gärna dö.

- Jag är på väg att öppnas igen.
- Det gläder mig.

Men vad händer
när de får reda på det? Tänk efter.

Tänk på vad ni nedlåter er till
med er makes tjänare.

- Tycker ni att jag nedlåter mig?
- Jag menar det inte så, milady.

- Hur kan jag kalla er "milady" när...
- Gör inte det. Jag avskyr det.

Det känns som om man flinar åt mig
när de säger det - till och med ni.

Jag? Inte alls. Men tänk på riskerna.

- Jag är ingen gentleman.
- Det bryr jag mig inte om.

- Det borde ni, medan ni kan.
- Stöt inte bort mig, jag ber er.

Det här pratet leder ingen vart.
Ni vet vad ni gör.

Här.

Ligg ned.

Vilken känsla att röra vid er.

Fryser ni?

Jag måste gå innan nån undrar.

Det var dömt att hända.

Jag antar det.

Säg nånting.

Vad vill ni att jag ska säga?

- Ni ångrar er väl inte?
- Jag? Nej. Gör ni?

Nej.

God kväll.

Kom nu.

- Sätt ned mig nu.
- Inte så, Field.

Det är inte en säck potatis ni bär.
Var försiktig.

Sir Clifford, Visa dem vem som
bestämmer. Men var försiktig.

Jag klarar mig. Sluta tjata.

Sitter filten bra?
Har ni det bekvämt?

Ja, inte illa alls.

Connie, jag åker till gruvan.
Följ med, det kanske roar dig.

Jag tänkte gå till gården för att se
hur det är med mrs Flints nya baby.

Jag ska själv avblåsa strejken.

Om du tänker bete dig så dumdristigt,
är det bäst att jag följer med.

Hoppa in.
Vi ska bekämpa dem tillsammans!

Är ni säker, milady?
De är råbarkade typer.

- Ja, jag vill närvara.
- Vi klarar oss, mrs Bolton.

- Det här blir problem, sir.
- Tuta. Linley borde vara här.

- Vad gör de?
- Det ska jag ta reda på.

Linley!

Glöm inte er hatt, mr Linley.

Sir Clifford,
de vägrar flytta kolvagnarna.

Vi får väl se.
- Field, hjälp mig ut.

- Vad tänker du göra?
- Jag ska se till att de arbetar.

Tänkte du tvinga dem?

Här behövs disciplin. Antingen
lyder de mig, eller så får de svälta.

Snabba på, Field.

- Clifford, du kan inte mena det.
- Gruvorna måste generera profit.

- Har du ingen medkänsla?
- Vi är män, inte kvinnor.

Kol grävs inte fram med känslor.
Särskilt när flötsen är dålig.

- Jag är redo. Be dem rulla igång den.
- De lär inte röra sig under strejken.

- De hotar med att...
- Fördömt!

Jag tänker inspektera gruvan.
Ur vägen!

Stå i min väg på egen risk.

- Lätta på bromsen.
- Det här går aldrig väl.

Lätta på bromsen, sa jag.

De bluffar! Ser ni?
Så här ska vi segra!

Bell, känner du inte igen mig?

- Tyst, Bell. Det är lady Chatterley.
- Han brukade känna igen mig.

Nog känner han igen er.
Han vill bara visa upp sig.

- Mår ni bättre nu?
- Ja tack, mrs Flint.

Vi har knappt sett er i vinter.

Vill ni se babyn?
Ni känner nog knappt igen honom.

- Bara en stund.
- Kom in.

Så rar han är. Och som han har vuxit.

Du var mig en stor pojke.

Vem kan det här vara, Luke?

Det är lady Chatterley.
Henne känner du.

Får jag hålla dig, Luke?
Han är så varm och underbar.

Vill ni ha lite te?

Nej, jag måste ge mig av.
Min make börjar snart undra.

Han mår kanske bra av att undra lite.
Män måste hållas på halster ibland.

Jag insisterar. Jag har nybakt bröd
och härlig krikonsylt.

Okej, men gör er inget besvär.

- Vilken väg tar ni?
- Jag går över kaninhålorna.

- Grinden är låst, så ni får klättra.
- Det har jag inget emot.

Skogvaktarens mjölkkanna.
Jag får fylla den innan han kommer.

- När kommer han?
- När han är i närheten.

Adjö, lady Chatterley. Kom snart
igen. Det är så roligt att ha er här.

Tack. Det ska jag.

Vad ska det här betyda?

Hur kom du hit?

Nej, hur kom du hit?

- Var du på väg till kojan?
- Nej.

- Tänker du smita?
- Sluta. Inte nu.

- Varför inte?
- Jag har bråttom.

Jag vill ha dig, och det nu.

Hitåt.

Det gick för oss samtidigt
den här gången. Det är det bästa.

Är du glad?

Glad? Ja. Men strunt i det.

Har det varit så med andra kvinnor?

Jag vet inte.

Ser jag städad ut?

Så där.

Du duger.

Vill du inte promenera med mig?

Jag skulle kunna dö för din beröring!

Om de visste,
skulle de i princip hänga mig.

- Stanna lite längre.
- Nej, jag kan inte.

- Stanna i kojan med mig en natt.
- Vågar jag det?

- Vad hindrar dig? Det är bara att gå.
- Jag vet inte.

Då kommer jag till dig.
Jag vet var ditt sovrum ligger.

Jag gör det. Redan ikväll.

Du skulle bara våga! Jag måste gå.

God kväll, Ers nåd.

Varför säger du så?

När du har gått, är det vad du är.

God kväll.

Mrs Bolton, ni måste säga j'adoube om
ni vill röra pjäsen utan att nytta.

J'adoube.

Mycket bra, mrs Bolton!

Är jag så sen? Har ni ätit middag?

Det har vi, milady.
Ska jag be Simpson hämta nåt åt er?

Nej tack. Jag var på Marehey Farm
och mrs Flint bad mig stanna på te.

Babyn är så underbar.
Undrade ni var jag var?

Vi undrande, men vi avvaktade
innan vi larmade polisen.

Med all rätt. Jag sa till
sir Clifford att det bara är bra-

- om Hennes nåd kommer ut
bland folket i trakten.

- Avsluta ert parti. Jag kommer sen.
- Stanna. Mrs Bolton har spelat nog.

Ni vill säkert vara ifred.
Jag har lite att se till.

God natt, sir Clifford.

- God natt, mrs Bolton.
- God natt, milady.

Ska vi spela ett parti?
Eller vill du att jag läser för dig?

Bestäm du, älskling.

Då ska jag recitera Racine.
På franska, som sig bör.

Quelle nuit! Quel reveil!

Vos pleurs votre présence n'ont point
de oss cruels désarrné Pinsolenoe?

Que faisait votre amant?
Quel démon envieux!

Ma Princesse,
qu'avez-vous daigné me souhaiter?

Songiez-vous aux douleurs
que vous m'alliez couter?

Tack, älskling.
Du läser Racine så vackert.

Inte vackrare än du lyssnar på honom.

Kära nån.

Kan ni inte sova, sir Clifford?

- Vad står på?
- Jag vet inte.

- Var ni i ingenmansland igen?
- Inte den här gången.

- Vad kan jag göra för er?
- Vi kan fortsätta med vårt parti.

Som ni vill.

- Jag hoppas jag kan hålla mig vaken.
- Det viktigaste är att ni är här.

Vilken tyngd!

Var var vi?

Mitt drag, tror jag.

Schack matt.

Väckte ni mig bara för det?

Vi spelar ett parti till.

Här har vi nåt.

En bröllopspresent från en av sir
Cliffords fastrar. Mycket gräslig.

Perfekt för en loppmarknad.
Hon besöker oss aldrig.

Den ger nog en bra slant.

- Vad kan detta vara?
- Vi tar en titt.

- Det är en gammal vagga!
- Ni har rätt.

- Så vacker! Är det rosenträ?
- Det kan vara mahogny.

Den är mjuk som silke.

- Den är fin, men lite klumpig.
- Jag tycker om den.

Den känns nästan levande.
Den måste ha använts mycket.

- Av sir Cliffords far och farfar.
- Och sir Clifford själv.

Tänk bara. I såna här gamla gods
finns saker kvar oavsett tidens gång.

Det är synd att det inte finns
en baby åt den idag, inte sant?

Jag antar det.

Men det kanske blir en.

- Det vore goda nyheter.
- Ja, så klart.

Men ni är väl inte havande?

Nej då, absolut inte.
Men man vet aldrig.

Det får vi hoppas -
både för er skull och sir Cliffords.

- Den här kan vi inte sälja.
- Nej, absolut inte.

Den här kan säljas på basaren.

Den är helt underbar.

Tycker ni?
Då kan ni behålla den som en present.

Tack, milady.

Det finns en chans att milady är...

Det kan inte vara möjligt!
Han kan väl inte...?

Det trodde jag också,
men sen började jag fundera.

- Det måste vara omöjligt.
- Man skulle kunna tro det.

Sir Cliffords ben
är förlamade, men...

...när jag tvättar honom där nere
händer det överraskande ting.

Den stackaren känner nog
ingenting, men ändå.

Undrens tid är inte förbi.
Man kan nästintill döda en man-

- och ändå klarar de av
nåt i den riktningen.

Det är otroligt. Men jag hoppas det
är sant, för lady Chatterleys skull.

Connie. Visste du att det ryktas att
du ska skänka Wragby en arvtagare?

Nej.

- Är det ett skämt eller illvilja?
- En profetia, förhoppningsvis.

Och vem, om jag får fråga,
är profeten?

Kyrkoherden, passande nog. Han ringde
och berättade det alldeles nyss.

Han hörde det från sin hushållerska,
så hela byn känner nog till det nu.

Skönt att hela byn vet att hon är
en oförbätterlig ryktesspriderska.

Men jag undrar...
Skulle du kunna vända dig om?

Connie...

Jag undrar om det finns en orsak till
att ett sånt här rykte uppstått.

Inte så vitt jag vet. Clifford, jag
vill att du läser en sak i tidningen.

- Får jag fråga om du har en älskare?
- Det kanske blir så.

Det är stor skillnad på "kanske är"
och "kanske blir”.

Hur skulle du känna om jag sa
att jag kanske är med barn?

- Är du med barn?
- Nej, men jag kanske blir.

Då funderar jag på det
när "kanske blir" blir "kanske är".

Jag bryr mig inte vem fadern är,
om han är frisk och normalbegåvad.

- Jag gör en riktig Chatterley av det.
- Jag ska ha det i åtanke.

Som de har vuxit!

De ska uti uppfödningsfältet
i nästa vecka.

Jag sa till sir Clifford
att jag kanske är med barn.

- Sa du det?
- Ja. Det kan nämligen vara så.

Vad sa han då?

Han har inget emot det. Han gläder
sig, så länge det framstår som hans.

- Ni pratade inte om mig, förstås.
- Nej.

Han skulle väl inte bli glad över
att jag ersatt honom.

Var är det tänkt
att du ska bli med barn?

Jag reser bort i sommar.
Jag kanske har en kärleksaffär då.

Jaså? Är det därför du åker?

Inte för att ha en kärleksaffär.

Bara det framstår som om du haft en.

Fadern måste väl vara nån lämplig.
Vad skulle han säga om det var jag?

Han skulle hata det.
Men du avslöjar mig väl inte?

Nej, om han väntar på att jag ska
säga nåt, väntar han förgäves.

Så det var det du var ute efter.
En baby.

- Inte egentligen.
- Vad var det, då - egentligen?

Jag vet inte!

Tro fan att jag gör det.

Jag ville...
Jag vet inte vad jag ville.

Jag ville ha dig.

Det ville jag. Det vill jag.

Och kanske en baby.

Då blir det som Ers nåd vill.

Du får ett barn
som sir Clifford välkomnar.

Jag har inte mist nåt. Tvärtom,
det var en trevlig erfarenhet.

- Jag har blivit utnyttjad förut.
- Jag har inte utnyttjat dig!

Till er tjänst, milady.

- Så du tyckte aldrig om mig?
- Jag tyckte om din kropp.

- Tycker du fortfarande om den?
- Ja.

Då är vi kvitt. Jag gillar din kropp.

- Vill du gå in?
- Vill du ha mig?

Ja, om du vill.

Jag vill vidröra dig som du
vidrör mig. Det har jag aldrig gjort.

Nu?

Det var inget vidare.
Du var inte med mig.

Hur är det fatt? Det blir så ibland.

Jag kan inte älska dig.

Inte? Det gör inget.

Det finns ingen lag som tvingar dig.
Ta det för vad det är.

Jag vill älska dig, men jag kan inte.
Det är hemskt.

Det är inte hemskt.
Du kan inte tvinga dig att älska nån.

Är du inte ond på mig?

Nej då. Ta det goda med det onda.

Det blev bara
lite ont den här gången.

Det finns ett ruttet äpple
i varje korg.

Gå inte! Lämna mig inte!

Subrip: TomTen

Översättning: Adam Islam Dahlström
PrimeText International, 2007

Textadministration:
PrimeText International, 2007