All language subtitles for The.Island.at.the.Top.of.the.World.1974.1080p.AMZN.WEB-DL.DD+2.0.x264-QOQ.sv

�N VID V�RLDENS �NDE

- God kv�ll.
- Jag �r professor lvarsson.

Sir Anthony v�ntar p� er.

Det ligger hos er.
St� p� er, ni kommer �verens.

Blir det problem, r�dg�r med
styrelsen. De f�rst�r mig.

Professor lvarsson! Jag �r s� glad
att ni ska f�lja med mig.

Jag har inte g�tt med p� n�t.

Men i g�r v�cktes jag av n�n
som sa sig vara ambassad�ren.

Det var ambassad�ren.

Han hade ordnat biljett
p� postb�ten.

Sen kom en som hj�lpte mig
att packa och k�rde mig till hamnen.

- Ert t�g g�r om tio minuter.
- Bra. Kom nu, lvarsson.

Men, sir Anthony...

En expedition till Arktis...

Jag �r ingen uppt�cktsresande.

L�t mig f� prata f�rdigt.
Jag har kikat n�rmare p� er.

Ni �r fr�n
universitet i Minnesota.

G�stf�rel�sare vid
universitet i Christiania.

Specialiserad p� arkeologi i norr.

Ni har lett flera
lyckade expeditioner.

Ni har gjort ett intressant arbete
p� Gr�nland. Ni �r mannen f�r jobbet.

Vilket jobb?
Vad tror ni att ni ska hitta?

Min... son.

Min fru dog n�r Donald var liten.

Jag fostrade honom
att ta �ver efter mig.

Jag pressade honom f�r h�rt, jag...
Vi gr�lade.

Pl�tsligt sl�ppte Donald allt och
m�nstrade p� en valf�ngarb�t.

Tre m�nader senare h�rde jag
att han m�nstrat av p� Baffin Island.

- Varf�r det?
- Det visste jag inte.

F�rr�n det h�r kom
fr�n Fort Conger p� Ellesmere Island.

Donald hade nog bett
faktorn ta hand om det-

- medan han �kte ut
p� n�n expedition.

D� han inte �terv�nde,
skickade faktorn det till mig.

Det �r en sida fr�n en gammal
Hudson Bay Company-dagbok.

Den �r daterad
den 15 januari 1856.

"Till handelsstationen kom denna dag
John Marcusson med sina eskim�er" -

- " som jagar den vita bj�rnen
l�ngt bortom landets gr�ns."

"Han sa att han hade sett ett moln
som s�g ut att ligga p� isen" -

- "och dolt under det, en �."

"Han ville utforska denna �
men hans eskim�er v�grade" -

- " och sa att den vaktades
av onda andar."

"Det var platsen
dit valarna kom f�r att d�."

- Vi n�rmar oss Dover, sir.
- Tack.

Sir Anthony, valarnas gravplats
var bara fantasi.

Valf�ngarens eldorado. De tror att
det finns en f�rm�genhet i valben.

I verkligheten finns den inte.
Valarnas gravplats �r en legend.

Legend eller ej, gravplatsen
�r vad min son letar efter.

Det �r min son jag letar efter.

- Till hamnen?
- Ta bagaget till Admiralty Pier.

Jag �r r�dd
att detta �r min slutstation.

Jag skulle g�rna hj�lpa er,
jag vet vad det betyder.

Men ni ger er in i det om�jliga.
Att finna en man-

- med hj�lp av
en gammal dagbokssida...

Jag har mer. Donald l�mnade
�ven den h�r hos faktorn.

Jag t�nkte att ni kanske
vet vad det �r.

Det �r ett snidat ben, eskim�arbete,
ganska vanligt i Arktis.

Det �r en karta. Med r�tt sj�kort
kunde jag visa hur den fungerar.

Min b�t ligger vid piren,
ni f�r alla sj�kort ni beh�ver.

M�nstret passar f�rhoppningsvis
in p� n�n del av kustlinjen.

Titta. Ser ni hur det st�mmer?
Det �r inte precis skalenligt.

D� kan det r�da m�rket
vara �n vi s�ker.

- Om �n finns.
- Varf�r skulle den inte finnas?

Det finns inget land h�r,
bara ett enormt fruset hav.

Alla polarforskarna �r eniga.

Och vad �r lvarssons mening?

Det finns mycket
som �nnu �r outforskat.

Men om det fanns en s�n �,
om valarnas gravplats fanns...

Det f�r v�rlden aldrig svar p�,
s�vida ni inte uppt�cker den.

Eller om n�n annan kommer f�re er.

Sir Anthony, ni �r en illfundig man.

Ja, inte sant?

Jag har ert kontrakt,
permission fr�n universitetet-

- fullmakten... Mina advokater tar
hand om era aff�rer i er fr�nvaro.

- Vi har �kt.
- Det var ett tag sen.

Vi �r i Frankrike i morgon bitti.

Det �r ju inte
kortaste v�gen till Fort Conger.

Tv�rtom. Ni kommer
att uppt�cka att det �r det.

Kan han k�ra saktare? Man kan
tro att vi ska �ka i morgon bitti.

- Det ska vi.
- Va?

Vi ska det, sa jag.
Vi �ker p� morgonen.

Det �r vinter. Inga b�tar kan komma
igenom isen f�rr�n till v�ren.

- Jag har gjort andra arrangemang.
- Vad d�?

Om jag sa det skulle ni tro
att jag var galen.

Sir Anthony, ni �r galen.

H�lsa p� en annan galning.
Kapten Brieux!

Monsieur Ross! S� trevligt!

Han byggde det �t ett syndikat,
men pengarna tog slut.

Jag har tagit �ver projektet.

- Kapten Brieux!
- Sir Anthony.

- Professor lvarsson.
- En �ra.

- F�r jag titta lite n�rmare?
- Var s� god.

Jag �r stolt �ver att ha er med
under morgondagens ceremoni.

- Vilken ceremoni?
- Min skapelses f�rsta flygtur.

I morgon blir vi ber�mda.
Frankrike har luftherrav�ldet!

St�ll in det!
I morgon �ker vi till Arktis.

Arktis? Arktis?!

Det �r l�jligt!
Det g�r inte! Det �r om�jligt!

Vi beh�ver mat, proviant, drivmedel...

Drivmedlet �verl�ter jag
�t er, kapten.

Alla andra f�rn�denheter
ombes�rjes av min stab.

- Vi b�r nog komma �verens...
- Vi �r �verens.

Jag har k�pt och betalt
ert luftskepp. Det �r mitt.

Jag ska leta efter min son
som �r f�rsvunnen i Arktis.

Men jag kan inte
g�ra det utan er hj�lp.

Jag kan endast erbjuda
pr�vningar och faror-

- och en plats i historien.

- Historien...
- T�nk �ver det.

En s�n chans f�r man bara
en g�ng i livet.

Ni blir k�nd, inte bara
f�r att ni flyger �ver Arktis-

- utan som den f�rsta
att utmana sj�lvaste Nordpolen.

I dag skriver vi historia.

Det borde vara flaggor,
musik, tal av presidenten...

Men vad har vi?
Tv� sm�barn och en gethjord.

Oroa er inte, n�r ni kommer
tillbaka bryter hyllningarna ut.

- Parez, mon capitaine.
- Tr�s bien, Marcel.

- Vi �r redo f�r avg�ng.
- Bra.

Matroser! Det blir inget spottande.

Marcel...
Lancez le moteur a babord.

Lancez le moteur a babord.

Contact!

Lancez le moteur a tribord.

Liberez les cortages!

D� var vi p� v�g.

Str�lande dag.
Vi stiger med solen.

Gratulerar, kapten.
Det blir en minnesv�rd morgon.

Det var n�t i matkorgen som bet mig.

Det er ingen matkorg.
Det �r Josephines lilla budoar.

- Det �r en sorts hund.
- Visst, den b�sta sorten. Fransk.

Det bryr jag mig inte om.
Vem tog med den?

Ingen. Hon har bott h�r
sen jag byggde skeppet.

Jag driver ingen pudelkennel h�r!

- G�r er av med den.
- Som ni vill, monsieur.

Men det tar tid.
Solen har v�rmt gasen.

Vi m�ste v�nta till kv�llen
innan vi kan v�nda...

Det inneb�r 12 timmar.
Jag har ingen tid att f�rlora.

Ni har helt r�tt, sir Anthony.

Gratulerar, Josephine.
Du har just blivit skeppsmaskot.

L�t g�. Men jag har aldrig
gillat sm� hundar.

Storbritannien m� h�rska
�ver v�gorna-

- men det franska luftskeppet
h�rskar i luften.

Vi far f�rbi ert hemland
i en triumferande fart.

Det regnar som vanligt, ser jag.
Hur l�ngt har vi �kt?

- N�stan 24 mil.
- 24 mil? P� sex timmar?

�r det vad ni kallar
en triumferande fart?

Om ett par dagar g�r det fortare,
men nu g�r motorerna p� halv fart.

Varf�r det?

De �r nya. De m�ste k�ras in.

Struntprat! Jag vill ha full fart!

Var s� god, ta spakarna.
Vill ni ha full fart, f�r ni ta ansvaret!

Vad s�ger ni nu, sir Anthony?

Jag s�ger att jag vill ha full fart,
och det ska jag ha.

Som ni vill, monsieur.
Men det blir ert ansvar.

- Vad �r det som h�nder?
- N�t fel med propellern.

Jag f�ljde era order.
Nu ser ni resultatet!

Vi m�ste tillbaka till Frankrike.

Absolut inte.
Vi forts�tter med en propeller.

I arktisk vind?
Det skulle vara galenskap.

Utan full drivkraft
�verlever inte mitt luftskepp.

- Jag v�grar att �ka vidare.
- Och jag v�grar att �ka tillbaka.

N�nstans m�ste vi �ka.
Ni har v�l en reservpropeller?

- Sj�lvklart.
- Kan vi inte s�tta p� den nu?

I luften? Om�jligt!

Ingenting �r om�jligt. Utm�rkt id�,
lvarsson. Ge mig en hand.

Sir Anthony! L�t mig f� p�minna om
att jag har bef�let h�r!

Bara en idiot ger sig p� n�t s�nt.
Jag g�r det sj�lv.

Var f�rsiktig!
Ta inga on�diga risker.

Var f�rsiktig. Vinden �kar.

Vi firar upp honom.

Bra gjort, kapten. Gratulerar.

Tack, sir Anthony.
Jag �r djupt hedrad.

Vad g�r han nu?

Marcel, kontakt!

Contact, mon capitaine.

Vive La France!

- Modigt, Brieux!
- Mannen �r otrolig.

Modig, men totalt galen.

Myskoxar.

Verkligen? Vad g�r de?

De g�r en f�rsvarscirkel.
De tror vi att vi ska anfalla.

�r det verkligen n�dv�ndigt
att flyga s� l�gt?

Det �r l�ttare att styra
p� den h�r h�jden.

Var inte r�dd, sir Anthony.
Jag har full kontroll.

Ni har visat vad ni menar,
�verdriv inte.

Ta tag i linorna!

Varf�r tog Donald bara
med sig en eskim�?

Bara en l�t sig �vertalas.
Alla visste vart han skulle.

Den mytiska �n,
valarnas d�dsplats.

En mans myt �r
en annan mans evangelium.

Eskim�erna tror att �n existerar.

De �r livr�dda. De tror
att den bevakas av onda andar.

Men eskim�n som f�ljde med, d�?

Han heter Oomiak.
De kallar honom "Den or�dde".

Men han var inte or�dd
n�r han �terv�nde.

- �terv�nde?
- Ja. Det �r han som st�r d�r ute.

Han l�r kapten att flyga luftskepp.

H�mta in killen. Ropa p� honom.

Jag tror inte att han s�ger n�t, sir.

- H�mta honom. S�g inte emot!
- Som ni vill, sir.

Han gav sig ut med min son
och �terv�nde ensam...

- Jag ska nog f� honom att prata.
- L�t mig ta hand om det.

Ni har aldrig haft med eskim�er
att g�ra. De har sin egen diplomati.

Tror ni att jag saknar taktk�nsla?

Kom, Oomiak.

D�r �r du ju. Det jag vill ha
av dig, �r en exakt skildring...

Det h�r �r den store Oomiak.

- Vem k�nner Oomiak?
- Din ber�mmelse �r vida k�nd.

Ber�mmelse? Inte ens
mina hundar k�nner mig.

Du var min sons guide.
Vad har h�nt med honom?

- Hall�?
- Det h�r �r Donald Ross far.

- Vi vill veta om...
- Vad h�nde n�r ni skulle hitta �n?

- �n?
- F�rs�k inte med mig.

Oomiak... Jag tror
att du har sett den h�r f�rut.

Det �r platsen dit valarna kommer
f�r att d�. �n Donald letade efter.

N�? Ut med spr�ket.

Huvudet har gl�mt.

�r "Den or�dde" r�dd
f�r att hj�lpa oss?

Vi reste m�nga dagar.
Onda andar iakttog oss.

D� vi fann �n,
gjorde de stor sn�storm.

Sen angrep de oss.
Jag slogs som bj�rn.

Slogs som bj�rn,
men onda andar starka.

Sprang du iv�g
och l�mnade min son?

Nej, vi sprang b�da tv�
blinda av sn�.

N�r sn�stormen �ver, letade
i m�nga timmar. Ingen Donald.

Jag talar sanning.
Du Donalds far.

Jag Donalds v�n.

Hela historien �r l�gn.

Kanske.
Men det �r v�r enda chans.

Han kan visa var Donald f�rsvann,
s� b�rjar vi d�r.

F�ljer han med oss, tro?

Ingenting i v�rlden kan f� honom
att v�nda tillbaka.

Ingenting i v�rlden...

Kapten! L�t n�n av
dem f� g� om bord?

- Han kan ber�tta f�r de andra.
- D� kommer alla!

Han d�?
Han har varit till stor hj�lp.

Vill du se luftskeppet inifr�n?

Jag? Ja, jag vill.

Bra. Ge honom en hand.

Ni kan v�l visa honom runt?

- Vi kan kanske �vertala honom.
- Vi kan ju prova.

Kapten! Kan jag f� byta ett ord?

Om�jligt, monsieur!
Det finns inte plats!

Vi kan h�mta mekanikern
p� tillbakav�gen.

Ska jag flyga utan mekaniker?

Ni har ju mig.
S�g bara vad jag ska g�ra.

Ni skulle aldrig lyda mig �nd�!

Vi ska �ka.
B�st att jag f�ljer med dig ut.

Lossa f�rt�jningen!

V�nta! Oomiak �r ombord.

Han �r ju den enda
som vet var Donald tog v�gen.

Han kommer tillbaka n�r han
har hj�lpt oss att hitta honom.

Eftersom jag
inte har n�n mekaniker...

F�r jag f�resl�
att ni f�rst st�nger d�rren-

- och sen g�r upp
och drar in landningslinorna.

Aj, aj, kapten.

Vi �r h�r.

Vi kan bara gissa hur l�ngt det �r
till �n. Eskim�kartan �r lite diffus.

Det �r mycket
som h�nger p� en benbit.

Han �r inte till mycket hj�lp.

Hade ni v�ntat er det?

Sir Anthony!

Kom upp, �r ni sn�ll!
Det �r mycket viktigt.

- Vad �r det?
- Titta d�r borta!

- Valar.
- Vitvalar. Typiska f�r Arktis.

Titta d�rborta.

Den �r helt annorlunda.

Gr�val fr�n Kalifornien.
Den ska bara finnas i Stilla havet.

En narval... Havets enh�rning.

Det �r en ovanlig syn, sir Anthony.

Du store, det �r valar �verallt!

Alla sorts valar.
Alla simmar i samma riktning.

Just det.

Det finns allts� en plats
dit valarna beger sig f�r att d�.

Kapten! F�lj den stora r�ken
av �ppet vatten.

Om vi �r p� r�tt sp�r,
borde vi ha sett n�t nu.

Titta! Minns ni dagboken?

"Ett ensamt moln som ser ut
att ligga p� isen..."

Oomiak!

- �r det d�r �n ligger?
- Fel v�g!

�n inte den v�gen,
�n tillbaka den h�r v�gen!

- Han sa just det vi ville veta.
- Ja. H�ll kursen, kapten.

Titta!

"Och dolt under molnet... en �."

Kapten! Vad h�nde?

Kapten!

Kapten! Varf�r har vi stannat?

F�r molnigt f�r att vara s�kert.

S�kert? Vad menar ni?

Jag kan inte navigera
och det kommer att bl�sa kraftigt.

Mitt luftskepp kan sl�s
mot dolda klippor.

Vi kan inte v�nda nu.

Det beh�ver vi inte.

Vi kan forts�tta till fots.

Enast�ende id�!
Ta ner skeppet p� isen, kapten.

- Jag ska g�ra allt klart.
- Nej, ni kan inte l�mna skeppet.

Professorn...
Ni k�nner till farorna d�r nere.

�ven om ni �verlever kylan
s� klarar ni inte klipporna.

Vi m�ste f�rs�ka.

Jag vet att det �r en chansning.

Men med min sons liv
som insats har jag inget val.

Sir Anthony,
det �r jag som inte har n�t val.

Jag �r inte gjord av sten.

Ibland m�ste hj�rtat styra huvudet.

Vi angriper molnet.

- Kan vi inte g� ovanf�r dem?
- Om�jligt. Vi �r f�r tungt lastade.

Lasten ska jag l�tta p�.

Skynda p�! Vi f�rlorar h�jd!

- �r ni oskadd?
- Ja, helt och h�llet.

Men jag t�nker p� kapten.
Stackars man.

- Hur l�ngt m�ste vi g�?
- Vi kan inte �verleva h�rute.

Vi m�ste hitta l�.
Det m�ste finnas grottor i bergen.

Oomiak... Liknar det h�r platsen
dit Donald och du kom?

Jag s�ger dig, Donalds far...

Vi s�g ingenting i sn�stormen.
Sen kom andarna, och...

Och du k�mpade som en bj�rn.
Ja, du n�mnde det.

- N�n iakttar oss.
- Var?

Jag ser inte. Jag k�nner.

Struntprat!

N�nting r�rde sig!

- S�g ni n�nting?
- Jag tror inte det.

Inte jag heller.

Men vi ska nog �t det h�llet.

K�r till. Vet man inte vart man ska,
�r en v�g lika bra som en annan.

Det �r otroligt! Jag fattar det inte.

Gr�nt och frodigt!

I all denna is och sn�.

D�r har vi f�rklaringen.
�n �r nog vulkanisk.

Varma stigar genom sprickorna,
f�rmodligen varma k�llor.

- Det �r byggnader d�r nere.
- Ser ut som en bos�ttning.

Det �r folk d�r!
Det inneb�r att Donald kan vara d�r.

Anden! Anden!

V�nta lite!

V�nta, vi �r v�nner!

- F�rst�r du deras spr�k?
- Det �r sagornas fornnordiska.

Vapnen, kl�derna,
hela framtoningen... De �r vikingar!

De tror att vi ska invadera deras land.

- Vi tre?
- De tror att det kommer tusen till.

Det �r ju l�jligt. Prata med dem.
F�rklara varf�r vi �r h�r.

Jag kan f�rs�ka.

Donald?

Donald Ross. Var �r han?

S�g att jag �r hans far.

- Vad �r det fr�gan om?
- Han f�rstod.

Men nu rider han
och varskor hela bygden.

- Vi ska f�lja med under bevakning.
- Det �r inte bra.

Om de tror vi invaderar dem, kan
Donald ha varit f�nge h�r hela tiden.

F� dem att s�ga var han �r.

Oomiak! Nej!

Idiot!
Vi kunde ha blivit d�dade allihop.

Men han k�mpar verkligen
som en bj�rn.

- Han s�ger att du r�ddade hans liv.
- Det v�rdes�tter jag.

Men s�g att det inte f�r
h�nda Oomiak n�nting.

Tack.

Han s�ger att din son m�r bra.

Han bor med familjen till mannen
som fann honom efter sn�stormen.

Jag visste det.
Jag visste att han var i trygghet.

- Vad h�nder?
- Vi ska stanna och �ta.

Jag har pratat med v�r v�n-

- och f�tt reda p� varf�r de �r
r�dda f�r att bli invaderade.

De har varit h�r i �rhundraden.
�ttlingar till en vikingaexpedition.

Vi har uppt�ckt
en f�rsvunnen koloni.

De har varit s� isolerade
att de b�rjat tro-

- att resten av v�rlden �r �de land
best�ende av sn� och is.

Mycket m�rkligt.

Menar ni att ingen
av dem har l�mnat �n?

De har ingen anledning till det.
De kallar �n Astragard.

De tror att det �r gudarnas hage,
perfekt och unik i en �de v�rld-

- och reserverad �t dem f�r alltid.

- Varf�r fruktar de invasion?
- En profetia.

Det kommer en dag d� barbarerna
fr�n sn�n vill ta deras paradis.

Det f�rklarar saken. De tror att vi
�r vildarna som ska f�rg�ra dem.

Det kan bli sv�rt att f�rklara.

S� snart jag f�r tr�ffa h�vdingen,
ska jag reda ut allting.

Renar.
De har dem f�rmodligen som boskap.

- Det �r huset d�r Donald bor.
- �r Donald d�r? Kom d�!

Min son...
Jag har inte sett honom p� tv� �r.

S�g det, lvarsson.

Jag f�ljer med, men inte
f�rr�n jag har tr�ffat min son.

Tack, pojken min,
det var anst�ndigt av dig.

De �r inte s� glada.
J�garen har jagat upp dem.

Jag ser inte Donald.

Tack, sir. Donald... Donald Ross.

Kan ni tala om var han �r?

Fr�ga honom om Donald.

�r ni verkligen Donalds far?

- Ni pratar ju engelska!
- Donald har l�rt mig.

Han har bott hos oss sen han
kom till v�rt land. Detta �r min far.

Tack f�r att ni har tagit hand
om min son. Var �r han nu?

Han vill att vi g�r in och pratar.

Jaha. Tack.

Vilka tog med sig Donald?

Godens m�n. De kom med vapen.

Goden �r deras �verstepr�st.

Det var j�garens fel. Han red ned
fr�n berget och skrek om invasion.

- Mannen p� h�sten?
- Ja.

D� bl�ste goden i l�nghornet.

L�nghornet �r deras kamprop.

Vilken kamp?
Vad har det med Donald att g�ra?

N�r de sa att en av inkr�ktarna
var Donalds far-

- sa goden att Donald var en spion
som skulle f�rr�da oss.

Det tror ni v�l inte p�?

Inte vi, f�r vi k�nner Donald.

Men det var m�nga som trodde
p� det. Det var ett omen p� himlen.

Omen?

N�stan som en val,
men mycket st�rre.

Det �r l�tt att f�rklara.
Det folk s�g, var mitt luftskepp.

Det �r som...

Det �r som era b�tar,
men det seglar i luften.

Jag kan f�rklara allt f�r goden.

Vi blir st�llda inf�r tempelr�det.
Erik �r medlem. Vi blir f�rh�rda.

Flickan pratar b�ttre engelska
�n Oomiak.

- Och hon �r s�tare.
- Om hon l�rt sig av Donald...

...m�ste han ha umg�tts
mycket med henne.

- Klandrar ni honom?
- Nej, det g�r jag inte.

Detta �r som en arkeologisk dr�m.

Att resa tillbaka i tiden och se
hur det var f�r 1000 �r sen.

Gl�m forntiden
och t�nk p� framtiden.

Som inte ser
s�rskilt lovande ut just nu.

Deras kl�der och vapen,
de �r som museif�rem�l.

Det �r det jag ogillar.
De d�r museif�rem�len.

Titta d�r!

Ett vikingaskepp. Exakt som
de byggdes f�r 1000 �r sedan.

Stackars man. Och allt �r mitt fel.

Templet!
Det �r d�r vi ska m�ta r�det.

Bra. G� rakt mot toppen,
det har jag alltid sagt.

Oden, Tor och Frej
De st�rsta av alla vikingagudarna.

Vi f�r hoppas att de �r p� v�r sida.
Vi beh�ver all hj�lp vi kan f�.

Vikingatinget...
r�tt ur historieboken.

D�r �r flickans far.
Han verkar var f�rnuftig.

De kallar nog fortfarande han
med staven f�r lagsagoman.

De ser f�rst�ndiga ut allihop.
De kunde ha varit min styrelse...

...om de inte hade s� m�rkliga kostymer.

Han sa: "H�mta den andre f�ngen."

- Donald!
- Far!

Det �r min son!

- Jag har letat efter dig.
- Det var det jag trodde.

Det �r min son. John lvarsson...

- God dag?
- Han gillar forntiden. Arkeolog.

Beklagar det h�r. Vi ligger
lite pyrt till, �r jag r�dd.

Han s�ger att jag gick ed p�
att jag var ensam och fredlig.

Men nu har andra kommit, och med
dem ett varsel som ej kan ignoreras.

Det �r mitt el�ndiga luftskepp.

- L�t f�ngarna tala innan de d�ms.
- Det �r precis vad jag vill g�ra.

- Pappa...
- Jag ordnar det h�r. �vers�tt bara.

- Vad kallar de �n?
- Astragard, men pappa...

�rade r�d av Astragard...

Jag kommer till ert vackra land
som en v�n.

Jag letade efter min son,
som hade f�rsvunnit.

Goden...

Han s�ger att de inte ska lyssna.

Vi �r barbarer
som vill ha deras heliga land.

Och vi ska d�mas omg�ende,
utan f�rh�r.

H�r p� h�r,
jag trodde att jag f�rklarade...

Det �r inte l�ngre en sak f�r r�det.
Gudarna har talat.

Bev�pnade horder som plundrar
och vanhelgar v�rt heliga land.

Det finns bara ett straff
f�r inkr�ktarna. D�den.

Vilket avsked...
Hedersbetygelser av vikingar.

Mycket autentiskt.

Mycket slutgiltigt.

- Jag �r ledsen, pappa.
- Struntprat, min pojk.

- Donald!
- Freja!

Vi st�r i skuld till er, unga fr�ken.

De kommer!

�, ta i!

Mot stranden!
Det �r v�r enda chans.

Stanna h�r. Jag ska lura bort dem.

- Nej, det �r f�r farligt.
- Han har r�tt.

Det �r er de jagar, inte mig.

Det finns en grotta d�ruppe med mat
och kl�der. Jag �r snart tillbaka.

Freja!

H�r kommer de.

- Hon klarade det.
- Duktig flicka.

Jag skulle inte ha l�tit henne g�.

Oroa dig inte. Hon vet vad hon g�r.

Vi m�ste hitta grottan.

Hej!

Oomiak! Min k�re gamle v�n.

- S� kul att se dig!
- Vi trodde att du var d�d.

Kan inte d�da Oomiak.
G�mt mig i vatten, simma l�ngt.

Bra, men nu g�r vi.

- Och nu?
- Fortfarande ingenting.

Ivarsson �r uppe och spanar.

- God morgon, pappa.
- God morgon.

- Sovit gott?
- Uselt. Du m�ste sj�lv vara sliten.

- Jag �r bekymrad �ver Freja.
- Det �r jag med, min pojk.

- Nu har jag allt st�llt till det.
- Vad d�?

Hela den h�r f�rskr�ckliga
mardr�mmen som vi befinner oss i.

- Allt �r mitt fel. Alltihop.
- Ditt fel? Varf�r det?

Det var ju jag som
jagade regnb�gen.

- Det �r du inte ansvarig f�r.
- Jo, fr�n f�rsta b�rjan.

Jag f�rs�kte alltid
att st�pa dig i min form.

Hackade alltid p� dig,
gav mig aldrig...

Det var jag som drev iv�g dig.

Pappa, du drev inte iv�g mig.

Jag har flugit med ett luftskepp �ver
v�rlden f�r att f� s�ga dig detta.

Om vi klarar oss ur det h�r,
f�r du g�ra precis vad du vill.

- Du ska bli kvitt mig, jag lovar.
- Det vill jag inte.

Det har jag aldrig velat.
Jag kom hit p� jakt efter �ventyr.

Och det har jag sannerligen f�tt.
Men jag h�r inte hemma h�r.

N�r vi har klarat oss ur det h�r,
f�r det ska vi-

- f�ljer jag med dig hem.

Jag vill ta del av ditt arbete
och ansvar, om du till�ter mig.

Om jag till�ter dig?

Du kommer inte att �ngra dig.
Det ska jag se till.

- Donald?
- Freja!

- Han var orolig f�r dig
- Jag gick tillbaka till g�rden.

Allt g�r som planerat.
Pappa ger oss hundar och sl�de.

- Vad har ni planerat?
- Vi har planerat att l�mna �n.

Vi hoppas att n� Fort Conger.

Ni tv� tillsammans?

Tror du att jag l�mnar henne kvar?

Inte om du �r din fars son, nej.

B�t! De kommer!

Vad g�r vi nu?

Vi kan nog ta oss till toppen
utan att bli uppt�ckta.

Det avg�r saken.

Vi kan inte stanna h�r,
hundarna hittar oss p� nolltid.

Titta... Goden �r med dem.

Blodt�rstiga busar!
Kom, s� ger vi oss iv�g.

De ger sig iv�g!

- Vi klarade det! De har gett upp!
- Gudskelov.

Se upp, pappa!

- Nu �r de efter oss igen.
- Jag �r r�dd f�r det, pappa.

Det �r otroligt, helt otroligt.

Otrevligt st�lle.

- Vi m�ste g�mma oss.
- Men var?

Valbukten.
Den �r d�r s�derut n�nstans.

Den �r tabu.
Vikingarna v�gar sig inte dit.

D� tar vi oss dit.

Nej, Donald, sn�lla. Andarna...

Tro mig, Freja. Det �r goda andar.

De skyddade ditt folk n�r de kom hit.
Och nu beskyddar de oss.

De kommer! Vi g�!

Freja... Lita p� mig.

Kom!

M�rkligt nog ska visst svavel
vara bra f�r lungorna.

Sir Anthony,
det �r inte r�tt tid f�r vila.

Hoppas att vi hittar
den f�rbaskade valbukten snart.

Kom igen!

Min pappa!

Pappa!

Stekhett ena minuten och iskallt
n�sta... Man kan dra d�den p� sig.

Det �r det intressanta
med Arktis, mots�ttningarna.

- Under min resa till Baffin Island...
- Ivarsson, sn�lla...

Vi m�ste ha en konferens.

Konferens? Om vad d�, pappa?

Om vi hittar Valbukten,
och goden inte f�ljer efter oss dit-

- vad g�r vi d�?

Vi ligger l�gt ett tag
och g�r �ver bergen till Frejas g�rd.

Vi kan inte g� tillbaka
genom infernot.

Vi hittar isb�t. Flyter. Mycket bra.

B�t? Vad i hela friden pratar han om?

Han vill nog hitta
ett isflak och flyta runt berget.

Bef�ngt!

Dit valarna kommer f�r att d�...

Alla dessa enorma djur fr�n alla hav
ligger d�r... sen tidernas begynnelse.

Titta bara p� det d�r valbenet!
V�rt miljontals pund!

Och Gud vet vad ambran
skulle inbringa.

Det d�r spelar ingen roll nu,
eller hur, pappa?

Freja! Var inte r�dd.

St�r det inte i sagan
att valarna f�rde ditt folk hit?

H�r, d�r de fann lugn och ro.
Var inte r�dd.

Tro mig.

Vi beh�ver isb�t.
Hur tar vi oss ned dit?

- Inte p� de h�r klipporna.
- Vikingarna fann en v�g ned.

St�r det i sagan
hur de kom upp ur havet?

Med gudarnas hj�lp. Det s�gs
att de kom genom helvetets mun.

Det s�ger oss inte s� mycket.

V�nta lite!
Vulkanen p� Island, Hekla...

F�rr trodde man
att det var helvetets ing�ng.

- Vad?
- Ing�ng... Det �r en vild tanke.

Kom.

- Kratern till en utd�d vulkan.
- Tyst!

H�r ni? En underjordisk flod.

Floden rinner ut i havet. Det m�ste
g� en v�g fr�n kratern till bukten!

Kom!

Titta, vattnet rinner ut! Kom!

- Vart d�?
- Dit vattnet rinner.

Var inte r�dd.
Jag brukar jaga s�l s� h�r.

Det �r dem jag �r r�dd f�r.

Ger de aldrig upp?

Varf�r har de inte skjutit mot oss?

Det beh�ver de inte.
De v�ntar bara p� att vi ska d�.

Sagan s�ger
att bukten vaktas av sj�odjur.

Vi kommer inte undan.

- Sp�ckhuggare!
- Vad g�r vi nu?

Allt vi kan.

H�r kommer den andra.

H�ll fast er!

Vad h�nde?

Hyperion!

Och, lov vare herren,
v�r gamla v�n kaptenen!

Mina komplimanger.
Ni �r en uts�kt kock.

Och en skicklig skytt.
Ni r�ddade v�ra liv.

- Tack.
- En ov�ntad gl�dje.

Sen jag landade har jag f�rs�kt
att r�dda mitt eget.

Men att ta sig h�rifr�n
blir v�l ett problem, kapten?

Jag har l�sningen.

Mitt skepp m� vara krossat. Men
huvudet som skapade det fungerar.

Skeppet har l�ckt mycket gas.
Men det har kvar sin b�rkraft.

Reducerar vi vikten,
kommer det att stiga.

Hur reducerar ni vikten?

Tar bort motorerna.

Propellerna �r �nd� trasiga.
Gondolen ocks�.

Om vi tar bort allt som tynger ner
skeppet, vad f�r vi d�?

En fri ballong.

- D� kommer vi �ver bukten.
- N�r vi packisen...

Vi kommer l�ngre �n s�.
Det bl�ser sydlig vind.

Har vi tur,
kan vi driva till Gr�nland.

N�r vi n�r land, landar vi och g�r
till fots till n�rmaste bos�ttning.

Kapten Brieux,
ni �r en mycket beaktansv�rd man.

Det har jag alltid tyckt.

Sir Anthony!

Det �r lite mycket. Vi har inte tid
att fira. Vi ger oss iv�g.

Sir Anthony...
�gonblicket m�ste njutas.

�n en g�ng st�r vi
p� tr�skeln till ett stort �ventyr.

Sk�l f�r Hyperion!

M�tte hon stiga som en Fenix
ur f�rtvivlans aska-

- och sv�va som m�nniskans fantasi
till Gr�nland och vidare.

F�r Hyperion.

- N�... Ska vi ge oss iv�g?
- Sj�lvklart, monsieur.

Nu ska jag visa er mina sm�
arrangemang inf�r avresan.

Ni har kanske sett
att jag har l�sgjort gondolen.

Skeppet �r nu f�st vid den
med endast en lina.

Likas� motorn och aktern.

Den delen �r ocks� f�st
i skeppet med bara en lina.

N�r jag sl�pper dessa linor,
lossnar gondolen, motorn och aktern.

- Och vi stiger.
- �r ni s�ker?

Ni ska f� se.

Mina herrar, kan ni bist� mig?

Gondolen... Motorerna och aktern...

N�r jag s�ger tre,
drar ni allt vad ni kan.

Till�telse att forts�tta, monsieur?

� ja, ja, forts�tt.

Gott.

Ett, tv�, tre!

- Ja, sir Anthony...
- Det fungerade perfekt.

�n en g�ng, kapten,
har jag underv�rderat er.

Jag l�gger mig. Jag har inte
sovit gott sen England.

Sir Anthony?

Ta en titt.

L�gerb�l.
De v�ntar fortfarande p� oss.

Synd att vi m�ste g�ra dem besvikna.

Vad �r det?

Du �r v�l inte r�dd l�ngre?

- Lite.
- Nej, var inte det.

Allt �r �ver. Nu �r vi trygga.

Jag vet det. Det �r inte det.

Vad �r det, d�?

Det �r v�rlden bortom v�ra berg.
Din v�rld.

Min v�rld �r inte s� annorlunda.

Den �r st�rre, och allt g�r fortare.

Vi lever efter klockor och maskiner
ist�llet f�r tidvatten och �rstider.

Du v�njer dig.

Och blir lycklig.

Du �r omgiven av m�nniskor
du �lskar och som �lskar dig.

Jag �nskar att min pappa
kunde ha f�ljt med.

Jag vet det.

Men hans hem �r Astragard. Hans
hj�rta kommer alltid att vara d�r.

Mitt �r hos dig.

Ivarsson!

N�r g�r den f�rsta b�ten
fr�n Gr�nland p� v�ren?

Vanligtvis i b�rjan av april.

Har vi tur, b�r vi vara tillbaka
i England om sex veckor.

R�kna inte med det, monsieur.
Vinden har v�nt.

Vi driver tillbaka mot land.

- F�rbaskat! Kan vi inte g�ra n�t?
- Jag kan inte styra vinden, monsieur.

- Vi stiger.
- Vinden sl�r oss mot klipporna.

Vad h�nder n�r vi kommer till toppen?

Ut allihop! Fort!

Det �r sant att gudarna var arga,
men det var goden som begick fel.

- Han ledde dem till hat och v�ld.
- Sk�nt att de insett det.

F�ngarna kan g� i fred, p� ett
villkor: Att de sv�r en helig ed...

...p� att aldrig avsl�ja
att �n finns.

F�r att vara s�kra p� att eden h�lls
f�r alltid, kr�ver vi en sak.

Forts�tt, vad �r det?

Att du l�mnar en gisslan.

Din son.

Jag v�grar att diskutera det.

L�mna dig h�r?
Varf�r tror de att jag kom?

- Det �r deras villkor!
- Jag v�grar!

- Utan gisslan f�r ingen av oss fara!
- D� blir jag gisslan.

Det tror jag inte, sir Anthony.
Allt �r faktiskt arrangerat redan.

Mycket tillfredsst�llande
f�r alla, tror jag.

�r ni s�ker p�
att det �r vad ni vill?

�r ni s�ker p�
att ni vill stanna kvar?

Ja, jag �r s�ker. En s�n chans
kan ingen arkeolog avb�ja.

Att f� �teruppleva forntiden.

Dolt bakom dimman i 1000 �r...
och jag har inte ens skrapat p� ytan.

Och jag blir inte efterl�mnad.
Arkeologer ser mer l�ngsiktigt.

Hela civilisationer
har f�rsvunnit f�rut.

En dag kan detta vara
m�nniskans sista tillflyktsort.

Lycka till.

D� ger vi oss iv�g.

Farv�l, mina v�nner!

Ansvarig utgivare: Mats Caneman
Buena Vista Home Entertainment AB