Original subtitles

Detta har hänt...

- Fantomen är som en blodhund. - Om vi hittar mer av Karas DNA...

- Så spårar den henne. - DNA finns kvar efter en urladdning.

Det var det jag drömde om.

Om vi vill få hem Kara så får vi resa i tiden till Midvale High.

Alex och Nia hade rätt.

25 maj 2009. Samma vecka som Midvales skolbal.

- Samma kväll som meteorregnet. - Är det dit vi måste åka?

Jag kom hem från Stanford och skjutsade Kara till skolbalen.

Med jacka. Det var ovanligt kallt kvällen då meteorregnet kom.

En gigantisk meteor störtade ner.

- Kara flög upp och slog bort den. - Men den bar på kryptonit.

Kara krossade meteoren men skadades och föll genom gympasalstaket.

- Utan att nån såg henne? - Den höll på att byggas.

Hon hade skurit upp handen. Det var första gången hon blödde.

Hur exakt kan vi nå tidpunkten?

Med satellitbilder och meteorens bana har jag räknat ut kontaktpunkten.

Med en 3D-modell kartlade jag spillrorna.

Med den geologiska strålningen och Karas biologiska markörer -

- så lyckades jag hitta den exakta platsen för Karas DNA.

Skolans baseballplan. Nia och jag reser när jag har hämtat mina saker.

Vad betyder "Staden med mest tur i landet"?

När jag började plugga sågs Kara och hennes kille som stans "Scooby Duo".

De räddade katter ur träd och barn ur brunnar.

Stan blev rätt känd för det.

Kenny Li dog väl när du gick på high school?

- Han drogs in i sheriffens knarkliga. - Det är annorlunda i vår nya värld.

- Kenny dog aldrig i den här världen. - Mer kan vara olikt. Jag följer med.

Absolut inte! Alla som har sett "Tillbaka till framtiden" vet -

- att ni kan springa på er själva och störa rum-tidskontinuumet.

De enda som får följa med är Nia och undertecknad.

Låt gå. Men ni reser till mitt förflutna.

Förstör det inte.

"Förstör det inte." Verkar jag förstöra nåt?

Jag var tolv 2009. Såg folk ut så här på skolbalen?

En perfekt förklädnad som låter oss chillaxa under uppdraget.

"Chillaxa" var en het fras 2009 tillsammans med odödliga "Whazaap".

Det hade jag glömt.

Mamma tvingade mig att skriva en uppsats om hur löjligt det var.

Det hade jag glömt.

Du verkar inte chillaxa, Brainy. Du stressäter igen.

Jag stressäter inte. Jag har inte ätit nån frukost.

Tänker du inte på att du förra gången missade målet med 15 000 år?

Det var 12 000 år.

Okej, jo.

Minnet av misstaget kanske har ökat kalorikonsumtionen. Vad ska jag göra?

Du är med mig och det är bara ett par år. Inget kan gå fel.

För Supergirls skull får det inte gå fel.

Sprock! Jag höll på att glömma det viktigaste med förklädnaden.

Den främsta, optiska illusionen.

Inte på instrumentpanelen.

Riktar in mot det temporala maskhålet om tre... två... ett.

"Med småstadscharm och sällsynt brottslighet" -

- "börjar Midvale bli en av de bästa platserna att bo på."

- Var fanns staden när jag bodde här? - Den väntade på att du skulle flytta.

Dissad! Midvale College - 1. Stanford - 0.

Milkshaken är klar. Kommer snart.

Nå, Alex? Du sa inte varför du skjuter upp Europaresan.

Och du har inte berättat för Kenny om universitetet i National City.

- Jag har inte bestämt mig än. - Kara...

Du kom in på dina drömmars college. Jag vet att Midvale College är bra...

Kenny och jag har planerat att plugga där sen i fjol.

Jag måste hitta rätt tidpunkt för att berätta det.

Har du beslutat men inte sagt nåt eller inte beslutat...?

Jag har inte beslutat vad jag kommer att besluta.

Motorhaveri. Golvet överhettas.

Tack, men vi är sena till studiegruppen.

Studiegruppen? Studiegruppen! Just ja.

Ni har ingen studie... Vänta. Smiter ni i väg för att rädda nåt?

- Nej. - Du lovade inga fler hjältedåd.

- Nu är du spattig, som när du ljuger. - Okej.

Vi kan ha hjälpt polisen då och då men ingen vet att det är vi.

"Staden med mest tur i landet?" Du är turen.

Tills du blir påkommen och utsätter mamma och oss andra för fara.

Vi ska sluta.

När vi har kollat vad som kraschade på baseballplanen.

- Glöm det. - Jag kan flyga dit osedd.

Du flyger ingenstans.

Jag skjutsar dig.

Vad var det?

Säg att ni har fettfri dubbel-latte.

Staden med mest tur i landet har otur på koffeinfronten.

Jag kommer från Metropolis för att skriva om den här hålan.

Jag behöver kaffe, genast. Tiden går.

Ja, det är iskallt. Men ingen trodde på miljöförstöring.

Tidsreläboxen är trasig! Den tar flera dagar att laga.

Vilken tur. Vi är en dag för tidigt.

Bal med maskeradtema?

- Våra förklädnader är värdelösa! - Det gör inget.

Vi måste hitta mer dysprosium och dessutom skaffa nya kläder.

Vi hinner göra det på 24 timmar. Vi får bara inte bli sedda.

Herregud! Kommer ni från rymdskeppet?

Kara?

Whazaap?

Ni pratade engelska och sa mitt namn.

Är folket på er planet tankeläsare?

- Ja. Vi är... - ...tankeläsande utomjordingar.

- Från planeten Psychon. - Varför är ni klädda så där?

När vi besöker andra planeter så klär vi upp oss...

- ...för att visa respekt. - Men vi kommer att byta om.

- När vi har lagat skeppet. - Är skeppet trasigt?

- Ja. - Nej.

Jag måste få prata med min rymdresekamrat.

- Ta det kallt. - Ett ögonblick.

Det var de här personerna vi inte skulle ha nåt att göra med.

Men nu måste vi komma på hur vi hanterar situationen.

Enda sättet är att få dem härifrån!

- Vi måste härifrån. - Vi måste hjälpa dem.

- Du ska ju inte väcka uppmärksamhet. - Vi kan hjälpa dem att laga skeppet.

- Även om alla utsätts för fara? - De ser inte ut att vara farliga.

Jag heter Kara Zor-El. Det här är Kenny och Alex.

Det här är... Brandon och jag heter Brenda.

- Vi är Brandon och Brenda. - Jag är utomjording precis som ni.

Från planeten Krypton. Jag kom hit när min planet förstördes.

- Jag vill hjälpa er. - Jättebra.

Vi har också flytt från en döende planet, precis som du.

Men skeppet slogs ur kurs.

Vi har en dag på oss att hinna i kapp våra medresenärer.

Vi har mycket att göra och väldigt ont om tid.

Säg vad ni behöver.

Vi måste gömma skeppet, laga flera delar -

- och hitta det sällsynta ämnet dysprosium.

Det är ett av de sällsynta ämnena som din mamma forskar på.

Det kan finnas dysprosium på skolans utställning av sällsynta ämnen.

Hon kan alltså fixa det.

- Vänta... - Jag är på väg till Midvale High.

- Polisen? - På väg hit. Ni får inte bli hittade.

- Vi måste gömma skeppet. - Kör "Måndag hela veckan".

Har ni specialtaktiker?

- Du får bo hos oss. - Då ska får han bo hos mig.

- Toppen! Häng med. - Varsågod.

Det kommer att ordna sig.

Chillaxa.

Professor Tork, jag har hittat en till kryptonier på samma planet.

- Men...? - Bör vi verkligen ge oss på den?

Hanen i Metropolis var besvärlig.

Min djurpark behöver en ny sevärdhet annars går den i konkurs.

Om två kryptonier på samma planet inte är ett tecken...

...så vet jag inte vad.

Jag har bara träffat Kara. Är alla utomjordingar uppklädda?

Mamma! Jag kan förklara.

Förklara varför du rusade in så fort att jag får komma upp med din middag?

Jag har pluggat med Kara. Du behövde inte komma med middag.

Jag ville ta en paus från bokföringen.

Jag tar hand om den senare i kväll när jag har gjort mina läxor.

Tack, mamma.

Tiden är knapp. Fett.

- Jag behöver bara din dator. - Här är den.

Är det här den bästa datorn du...

Sprock! Det får funka. Nu behöver jag bara en 3D-skrivare.

- En 3D-skrivare? - En enkel, inget flott.

Jag vet inte vad du är van vid men 3D-skrivare är inte enkla.

- Det är 2009. - Kan inte ringen trolla fram nåt?

Va? Nej! Man kan inte skapa nåt ur intet, Kenny.

Jag kanske kan fixa nåt.

En 3D-skrivare använder väl en inkjetmotor och ABS-plast?

- Det stämmer. - Det finns på skolans labb.

Ingen är där på fredagar.

Om vi går dit tidigt så får vi hela stället för oss själva.

Det kan fungera. Bra planerat.

Kul att hjälpa till.

Tänker du äta det här? Tack.

- Tack för det här. - Ingen orsak.

Du sa att du och Brandon flydde från en döende planet.

Betyder det att din familj... Är de...?

Min pappa lyckades fly.

Men min syster och jag pratar inte längre.

Mamma gick bort innan vi var tvungna att fly.

Jag beklagar. Jag förlorade också min mamma.

Men... Det här var hennes.

Den är från Krypton.

Jag minns fortfarande hur det var där och jag minns fortfarande henne.

Jag älskar min familj på jorden.

Men det är inte som att vara med andra som verkligen förstår en.

Jag förstår precis.

Mina krafter går i arv från mor till dotter.

Mamma dog innan hon lärde mig att bemästra dem.

Jag har gjort mitt bästa utan hennes vägledning, men...

Det är svårt.

Det kommer inte alltid att vara så. Det blir bättre.

Ibland undrar jag om...

Om jag bara kunde ringa och få höra hennes röst -

- så kanske jag får styrkan att fortsätta.

Vad kan dina krafter göra?

Förutom tankeläsningen och förmågan att flytta jord.

Jag kan skapa bubblor som är starkare än nåt annat.

Häftigt.

Jag kan göra så här.

Vad gör ni?!

Visar varandra vad vi kan göra.

Ni får inte göra så i morgon. Kenny har messat.

Medan han och Brandon försöker laga den där lådan -

- så måste vi få tag i allt dysprosium vi hittar.

- Sen skiljs våra vägar. - Jag förstår.

Ni riskerar mycket som hjälper oss. Vi ger oss av så snart vi kan.

Tack.

Se till att sova.

Alex kan vara kontrollerande men man vänjer sig.

Det gör jag säkert.

Hallå?

- Brenda? - Du är påklädd. Är det dags?

Vi måste vara tillbaka innan mamma åker till jobbet. Sätt fart.

Ingen stör dig med lyset släckt.

Jag byggde nåt liknande på Neuron som kretsar kring ett svart hål.

Snacka om mörkt. Det här blir inget problem.

Häftigt att vara med om såna äventyr. Det är sånt jag vill hålla på med.

Inte vara i rymden jämt, men hjälpa människor med Kara.

Vi stannar i stan för att bli bättre på det.

Jag har byggt en bas. Jorden har en superhjälte som heter Superman.

Han bor i en hemlig bunker.

- Det låter genialt. - Kara ser upp till honom.

Jag förstår. Så du har byggt en övningsbas?

Jag ska visa henne den efter examen. Jag hoppas att hon gillar den.

Det finns inget kvinnor gillar mer än tillämpad fysik.

- Det och lite emotionell sårbarhet. - Med Kara är ingenting omöjligt.

Det verkar som att hennes positivitet smittar.

Snyggt.

- Jag måste till lektionen. - Jag väntar på att det blir klart.

Med den där hastigheten kommer det att ta flera timmar.

Men ingen fara. Jag kommer tillbaka under lunchen.

Öppna inte dörren, eller nåt sånt.

Nej, Perry, jag kan inte skicka nåt. Jag har knappt varit här i ett dygn.

Jag vet att det inte är skvaller men jag vill rapportera nyheter.

Jag tror att en supervarelse ligger bakom miraklen i den här stan.

Jag tänker avslöja varelsen och skriva en artikel om den.

Sen hamnar Lois Lane bland radannonserna.

Om du ursäktar så har jag en intervju som väntar.

Bara jag hittar nån att prata med.

Ursäkta, professor Danvers? CJ Grant från Daily Planet.

Jag granskar händelserna som har gett staden mest tur i landet.

För ett halvår sen hände ett av fenomenen här.

En pelare rasade och höll på att krossa en grupp med elever.

Plötsligt flög pelaren på plats igen och alla räddades.

Oj! Helt otroligt.

Så lyder myten. Jag vill veta sanningen.

Som professor borde ni veta nåt. Era studenter får också berätta.

Mina studenter har faktiskt ett stort projekt att ta itu med.

Just ja.

Men jag har ändå nåt att säga.

Jag tycker att du borde utgå ifrån fakta.

Och faktum är att inget i Midvale är värt att hitta.

Absolut ingenting.

Det händer varje gång. Kom igen.

Kom igen. Kom igen!

Helt perfekt!

Du är tenoren gleeklubben behöver. Följ med mig, genast.

Om du inte har en lektion jag ska följa dig till.

Sprock.

Här är det.

- Det är låst. - Här.

Snyggt slag, Brandon.

- Brandon! - Kenny.

Brandon!

- Läget, polarn? - Var har du varit? Jag har letat...

- Du skulle ju hålla låg profil. - Situationen förändrades.

Jag sökte näring när jag blev värvad till gleeklubben.

Jag spelade med och blev värvad till matteklubben, teatergruppen -

- och coach Krupkey behövde en slagman.

Det är stor exponering.

Riskabelt men nödvändigt för att inte väcka misstankar.

Eller få kvarsittning med mrs Gormly.

Det har varit ögonöppnande. Har du erfarit känslan av stress?

- Jag erfar den just nu. - Jag har tampats med den känslan.

Jag trodde att alternativen var att stressäta eller att låta bli.

Men det finns mycket mer än så. Matteklubben räknar.

Teatergruppen håller monolog och baseballspelare slår.

Fantastiskt, men nu när du vet det så kanske du vill dra härifrån?

- Om Alex får veta så får hon spel. - Sant. Okej.

Men hur exfiltrerar jag? Jag är tränarens vasall.

Säg att du mår dåligt och måste till skolsköterskan.

Ett till hanteringssätt - bakslughet. Underbart.

Jag kommer att göra det.

Efter en till line-drive.

Reportern sa väl inget om mig?

Nej, men om vi begår nåt misstag så kastar hon sig över det.

- Han kunde ha dödat oss! - Vem kör bensin så där?

Ingen! Det sitter ingen bakom ratten.

Vi borde sakta ner tankbilen.

En kryptonier ger sig till känna om man bäddar för en katastrof.

De vill alltid försöka förhindra den.

Vi hinner aldrig i kapp.

HASTIGHETSGRÄNS 60

- Jag fixar det. - Nej, Kara!

Var är jag?

Det måste finnas en story i den här hålan.

Det där är inte normalt.

- Bromsen fungerar inte. - Inte växeln heller.

Det står en buss där framme! Vi måste stanna!

Använd din andedräkt på bakaxeln.

Intar höjd 150 meter.

Arten är bekräftad. Det är en kryptonier och en naltorian.

Utmärkt!

Håll kursen! Solskott om fem... fyra...

Vad var det?

Du höll inte kursen! Cirkla runt!

Vi har problem. En coluan kommer flygande.

- Alex berättade om tankbilen. - Den kunde ha krockat med bussen.

Nån sköt från ett osynligt skepp. Jag drömmer medan ni söker av.

Jag ser nåt. Där.

- Den låser vid nåt. - Coluanens scanner ser oss.

Sir! Vi måste retirera.

Förbannat!

De stack.

Vi måste dra. Reportern är på väg.

Tur, så in i...

Tänk.

System aktiva.

En puma i en bur. Vilket självklart symboliserar...

Mamma

Det här är Isabel Nal. Jag kan tyvärr inte svara.

Jag är troligen i trädgården eller ateljén, så ta inte illa upp.

Lämna ett meddelande så återkommer jag. Ha en fin dag.

- Vi berättar för mamma. - Du får inte. Jag kan fixa det här.

Det senaste dygnet har vi haft två utomjordiska närkontakter.

Vi bröt oss in på mammas jobb som hon riskerar att förlora.

Och glöm inte reportern som tänker bevisa att vår stad -

- har en alldeles egen superhjälte. Så hur tänker du fixa det här?

Vem läser tidningen nu för tiden?

Vi klarar inte det här själva. Vi behöver hjälp och vapen.

Mamma kanske kan kontakta nån på DEO.

Så du har gått på college i två år och sitter plötsligt på alla svar?

Jag ser hur världen är och du får inte riskera att röja din identitet.

Du måste vara ansvarsfull.

Du måste offra saker för ditt eget och dina närståendes bästa.

- Behövde du offra dig för mig? - Det har vi alla gjort.

Mamma offrade sin karriär och pappa offrade sitt liv.

Vet du varför jag inte åker till Europa?

Det enda jag önskat för min egen skull.

För att mamma oroade sig för dig och som vanligt ställer jag upp.

Dina krafter ger dig inte fria tyglar.

Med mer livserfarenhet skulle du veta det.

Jag har sett fler solsystem än du har gått på dejter, så försök inte.

Om du är så mogen, varför har du inte berättat för Kenny om college?

Vart ska du?

Jag ska visa hur mogen jag är.

Jag har spår efter angriparen.

- Är det DEO:s databas? - Framtida databas.

Scannern upptäckte bismollianska energier ovanför tankbilen.

Jag drog slutsatsen att de troligen har haft med DEO att göra.

Dåtida information om nuet med hjälp av framtida teknik. Skoj.

Två utomjordingar passar in.

Botanikern Saphrex Col från Lasma. En fridfull ras vegetarianer.

Och Naxim Tork, okänt ursprung. Driver ett kosmiskt menageri.

En djurpark med utomjordiska djur. Det är puman i min dröm.

Det är Naxim Tork.

DEO fångar honom i Uruguay om tre dagar.

Han har stuckit till Sydamerika.

PÅ FRI FOT

- Vad hände? - Nej, nej, nej...

- Vad hände? - Vår inverkan på det förflutna...

Vi har ändrat på rum-tidskontinuumet.

Var är det blåa ljusskenet?

- Det här är välsmakande. - Det tar jag som en komplimang.

- Är du fotograf? - Nej, men jag älskar mörkrum.

Jag är journalist och jagar en stor story.

Jag skriver för Daily Planet. Jag är...

Lois Lane?

...törstig.

Putsa bort fläcken på linsen så att du inte missar ditt scoop.

Det är ingen fläck. Det är en skugga.

Från ett rymdskepp?

Grabben, vill du tjäna 20 dollar?

Alex är fortfarande sur över hjältedåden. Jag rår för det.

Inte alls. Jag älskar att utföra dem med dig.

Jag vill inte att det ska förändras. Det vet du väl?

Alex tycker att hon värnar om mig och min framtid.

Men hon försöker bara kontrollera den.

Men det behöver hon inte för jag vet vad jag gör.

Det jag behöver göra.

Det är gubben Watsons lada. Vad gör vi här?

Du ska få se. Kom.

Jag tänkte visa dig det efter examen.

Du har haft det jobbigt och behöver muntras upp.

Välkommen till vår nya hjältinnebas.

Kenny...

Scanningen efter Naxim resultatlös.

Hittar vi inte Naxim Tork så stör vi rum-tiden -

- vilket kan förändra utgången av krig och utplåna existenser.

Alex får inte tag i Kara. Kunde jag tolka drömmen så skulle vi ta honom.

- Jag borde ha pratat med mamma. - Pratat med vem?

Min mamma. Jag ringde henne.

Nia... Hur kunde du? Varför?!

Jag kan inte tolka mina drömmar och behöver hjälp.

Jag pratade inte med henne. Jag behövde bara höra hennes röst.

Jag lyssnade bara på röstbrevlådemeddelandet.

- Ett pepparkorn i en kopparpanna... - Brainy?

- Ett pepparkorn i en kopparpanna... - Vad gör du?

Jag härdar ut.

High school har subkulturer med egna stresshanteringsmetoder.

Jag trodde under omständigheterna att en av dem skulle hjälpa.

Men de är verkningslösa!

Förlåt. Du var väl med om high school-upplevelsen?

- Vilken subkultur tillhörde du? - Jag höll mig för mig själv.

Snälla... Hur stod du ut?

Jag sjöng min favoritlåt.

Den är töntig men fick mig att tro att allt är möjligt.

Snälla, visa.

Naxim Tork har hittats.

Naxims skepp. Mår du bra?

Sätt i gång.

Kom hit.

Vet du vad det är?

Stubben där vi kysstes första gången.

Då du förändrade mitt liv, Kara.

Det här är vår framtid. Vårt fort.

Vad ville du prata om?

Förlåt för mitt beteende. Jag borde ha visat mer förståelse om din mamma.

Jag borde förstå att i en tid då din mamma lever kan...

Jag mår bra. Det gör inget. Nu fångar vi bovarna.

Jag förstår inte. Naxim Torks skepp ska vara här.

Nånting stör min scanner.

Jag vore ingen bra jägare om mina byten fick se mig.

Jaktsäsongen är över.

Bra gjort, professorn.

Jag älskar när djuren käftar emot.

Det bästa med jobbet är att man aldrig vet vad som händer härnäst.

FORTSÄTTNING FÖLJER

Text: Magnus Öberg www.sdimedia.com