Original subtitles

Är du okej, Rico?

Detta är en berättelse om terrorattacken i Köpenhamn, 14-15 februari 2015.

Rico?

Ja.

Ta det en gång till.

Ni kommer ut ur bilen. Vad händer då?

Då går jag fram.

Jag sparkar bort pistolen.

Jag ser honom dö.

Vad gör Jan?

Han säkrar området.

Han informerar de som ska informeras.

Vem pratade han med på stationen?

Det vet jag inte.

Vad vet du inte?

Det var som en...

en våg, som bara sköljde över oss.

Nu behåller vi fokus, Rico. Vad gjorde du då?

- Det är märkligt. - Vilket då?

Den där känslan av...

att se tillbaka på sin barndom -

- och tänka allt är likadant, att inget har förändrats.

Jag tror inte...

att mina barn kommer att få den upplevelsen.

För allt förändras, varenda dag.

Det går så förbannat fort.

Hänger vi med?

Kan vi bevara det som gör oss till människor?

Han, den där Omar...

Han kunde inte det.

Kan vi andra det?

'Livet förändras snabbt. Livet förändas på ett ögonblick.' Joan Didion

Terror i Paris. Två maskerade och tungt beväpnade män gick in i en byggnad -

- mitt i den franska huvudstaden, och började att skjuta.

Beväpnade män med rånarluvor i centrala Paris...

Herregud, så fruktansvärt.

Nu hör vi även explosioner -

- och samtidigt får vi information om ännu en gisslantagning...

Man hör skottlossning, och någon som skriker 'Allahu akbar!'.

Tre dagar av terror har förlamat Frankrike.

Enligt myndigheterna blev gärningsmännen snabbt identifierade, hittade och skjutna.

Jakten på de tre bröderna fortsätter.

Polisen och specialstyrkorna är nu utanför byggnaden -

- där vi tror att de tre misstänkta nu befinner sig.

För nya tittare... De här bilderna är från efter skottlossningen -

- på Charlie Hebdos kontor i Paris.

De två gärningsmännen gick lugnt in på kontoret under ett redaktionsmöte.

Efter massakern lämnade de byggnaden och sköt mot polisen.

Det är de bilderna vi ser nu.

Ångrar du dig, pappa?

Att jag gjorde nåt brottsligt?

Att du inte kan vara med oss, för att du sitter här.

Ja, det ångrar jag.

Det är tufft att sitta här inne och tänka på vad ni gör där ute.

Saknar du oss?

Ja.

Hur tänker du?

Att jag borde sett det komma.

Det finns ingen enkel väg till snabba pengar.

När du kommer ut måste du lova att du inte gör nåt brottsligt igen.

Jag ska försöka.

Jag försöker.

Tack. Jag vet att det är jobbigt. Känns det okej?

- Ja. - Ni är så duktiga.

Tusen tack.

Redaktörerna vill ha ett nytt klipp i morgon bitti.

De har ju för fan nyss fått ett. I morgon bitti?

Ja, men jag har sagt att vi inte hinner.

- Klippte du inte i går också? - Jo, men de vill ha en ny version.

Här.

Jag vet inte varför de är så hysteriska med alla deadlines, men det är de.

- Är du okej? - Ja, visst, jag har det bra.

Jag vill ge dem vad de vill ha tills de har sagt ja till nästa projekt.

- Tack för i dag. - Ingen orsak.

- Det blir bättre i morgon. - Det blir det.

- Nu måste jag sluta. - Okej. Hej då.

Jag åker in och klipper.

Det är bara fyra veckor sedan terrorister attackerade Charlie Hebdo.

I en värld där vänsterkanten blir allt mer politiskt korrekt -

- fortsatte Charlie Hebdo att provocera på samma kompromisslösa sätt.

Frågan är om chefredaktör Charb -

- tecknarna Georges Wolinski, Cabu, Tignous, Philippe Honoré -

- och alla de andra ångrade sina provokationer...

när de brutalt mejades ner av förargade islamister medan de bad för sina liv.

Kulorna regnade över tecknare, sekreterare, redaktörer och hantverkare.

Den dagen var det blod, inte bläck, som färgade redaktionen röd.

- När var det vi pratade senast? - För några månader sedan.

- Söker du? - Ja, jag söker och söker.

Gör du nåt uppsökande arbete?

- Vad menar du med det? - Du är ju nationalekonom.

Du kan gå till en bank, be att få prata med HR-chefen och säga: 'Här är jag!'

- Här är jag. - Här är jag.

Här är jag!

Ja...

Nej, jag tror inte att det är nåt för mig.

Du får gå på a-kassa om du inte hittar nåt snart.

En 37-årig arbetslös nationalekonom.

Ja.

Har du funderat på varför det är så svårt?

Alltså, jag har sökt en tjänst på DTU som logistikchef.

De måste höra av sig snart.

- Jag har funderat på ditt namn. - Vad är det med det?

Har du funderat på att byta det?

- Byta det? Menar du Dan eller Uzan? - Uzan, så klart.

Nej, det har jag inte tänkt på.

Det kan vara svårt att hitta jobb med ett namn från Mellanöstern.

Det är min pappas namn. Det var det enda han hade med sig.

Han flydde med sin familj från Tunisien till Israel.

Han var bara en stor pojke då.

Han har lärt mig och mina syskon att vara ordentliga människor.

Varför skulle jag byta ut hans namn? Nej, det vill jag inte göra.

Vad händer, Dan? Vi ska spela poker hemma hos mig. Hänger du med?

Nej, jag har jour i synagogan.

- Du kan komma senare. - Kanske det.

Jihad är bestämt av Gud.

Bekämpa dem alla, tills inget längre upprör er.

Lagen blir bara verklighet om vi använder vår makt.

Ni är våra apostlar, budbärare av sanningen.

Gå ut och sprid sanningen. Använd er makt.

Det där är friheten, bror. Det är dit vi ska.

Abu Bakr sätter stopp för orättvisorna och skapar vårt paradis.

Det är där Kalifatet kommer att vara. Förstår du?

Gud är rättvis.

Omar.

Kom hit när jag pratar med dig.

Du ska ut i morgon.

Avhämtning klockan 08.00 och sen överlämning.

Hänger du med?

- Hänger du med? - Ja.

Säg till danssmurfen att han ska till sin cell om tio minuter.

Se fram emot det, bror. Du vet vad som ska hända.

Det är Rico.

Nej.

Nej, jag kommer inte in i dag. Jag är ledig.

Ja.

Vadå för prov?

Jaha, men var det inte...

Okej.

Ja, men... Det är ju han som är chefen, så...

Då kommer jag in. Vilken tid?

Klockan tre? Okej, då ses vi klockan tre.

Ska vi ses? Ett glas vin?

Hej, Eva. Skriver efter mötet.

- Hej. - Hej.

Hej, hej.

- Hej, Rico. - Hej.

Du känner Lars.

- Hej. - Här är Pia från juridikavdelningen.

Varsågod och sitt.

Rico... Det ser inte så bra ut.

Jag antar att du själv inte känner dig i toppform.

Jag mår bra.

Mår du bra?

Om jag har förstått rätt så har du nervskador i vänster sida.

- Det är från Nordsjöaktionen. - Jaha.

Han lossnade från repet. De repellerade ner och han landade hårt.

Han har två diskbråck på gång, utöver det han redan har.

- Din rygg är sliten. - Det märks inte särskilt mycket.

Kroppen får kämpa, så inflammationsnivån är förhöjd.

- Det ingår i jobbet. - Utan tvekan.

- Hur går det med tabletterna? - Vad menar du?

Fungerar de mot smärtan?

Vad gör du i stället?

Röker och tränar.

Se upp med att träna för hårt. Kroppen håller inte för det.

- Och rökningen ger mer inflammation. - Okej, jag har fattat.

- Vilket då? - Det här.

Vad handlar det om? Två år, tre år, fyra år?

- När är mitt bäst-före-datum? - Det har redan passerat.

Nej.

Enligt dina värden mår du riktigt dåligt, och du kan vara en risk för kåren.

Vi väntar på de sista provsvaren - blodproverna och bilderna.

Det kanske har blivit bättre.

- Är du okej? - Ja, det är ingen fara.

En kamera fångade ögonblicket då männen tvingade in Corinne på kontoret.

Den ena av dem sköt webbdesignern -

- och gick vidare för att hitta Charlie Hebdos tecknare och författare.

Männen befann sig bara på Charlie Hebdo i två minuter.

- De avfyrade 36 skott. - Finn?

- Nu begav de sig ner på gatan igen. - Har du sovit här igen?

Ja, vi har klippt hela natten.

De har redan sett versionen ni skickade i natt. De vill ha ett telefonmöte.

- När? - Om en halvtimme.

Fan också.

Vår samlade bedömning är att det går åt rätt håll.

- Barnen är skitbra. - Ja, de är verkligen gulliga.

Frågan är om vi kan få de vuxna att framstå som lika sympatiska.

Går det att ge dem mer frihet i sin prestation?

De sitter ju i fängelse...

De har inte mycket frihet, och det är det som tynger dem.

Vi är intresserade av nyanserna.

Ja, det är vi nog allihop.

Jag kan se efter om jag har oanvänt material som är mer åt det hållet.

Toppen. Kan vi få en version senare i dag?

- Ett nytt klipp i dag? - Ja.

- Vi ska kika på det. - Toppen.

Kan vi prata lite om det andra projektet som ni är intresserade av?

Vi pratade om vikten av rätt vinkel, och jag tror att jag har hittat den.

- Vilket projekt? - Det om Paralympiska spelen.

Det skulle kunna handla om att lista ut exakt vad det är -

- som ger paralympierna den här övertygelsen.

Alltså ta reda på varför vissa vinner och andra inte gör det.

De kör nåt sånt på kulturdelen, Finn.

- Vadå 'kör'? - De gör nåt om Paralympiska spelen.

- Det kan de ju inte. - Varför inte?

För att det är min idé.

Det är en idé jag har kommit med och berättat om på flera möten.

Det är min idé, och folk har varit väldigt intresserade av den.

Det är jag som har kommit på den idén.

- Vem är det som kör den på kulturdelen? - Det vet jag inte. Det är inte min sak.

- Vems sak är det då? - Ring kulturdelen. Jag måste sluta nu.

Vem på kulturdelen har kört den idén?

Nu går jag hem.

Finn!

Kommer du ner?

Jag kommer.

Du har dukat. Vad fint.

- Jag somnade. - Du har sovit i två timmar.

- Jag trodde att du hade glömt middagen. - Nej då. Du har handlat också.

Jag glömde att köpa apelsiner.

Hur gick det?

Hallå? Jorden till Nørgaard.

Nån har stulit min idé om Paralympiska spelen.

- Va? Hur kan de göra det? - De byter vinkel på historien.

Det är bara att se på, helt maktlös.

Det är ett slags tyranni. 'Vi ändrar spelreglerna, för att vi kan.'

'Om du höjer rösten så tittar vi bara ner på dig' -

- 'så du förstår att det är du som har fel.'

Men jag har inte fel. Det här var min idé, och det vet de.

Jag älskar Piazzolla.

Är det verkligen värt det?

Du jobbar så hårt, hela nätterna.

Ska man jobba så hårt om det inte leder någonvart?

Nej.

Vi sticker så långt härifrån vi kan.

De där Marskolonierna, kanske? Kan vi inte vara de första som åker?

Jorden och Nørgaard på Mars.

Hur är läget, din sjuka jävel? Sitter du inte inne längre?

- Stäng dörren, det är kallt! - Det är Omar. Ta det lugnt.

- Ja, men stäng dörren. - Jag kommer ner. Två sekunder.

Alaikum salam.

Varför står du här och fryser? Vet du inte vad en dörrtelefon är?

Har de inga dörrtelefoner i fängelset? Nej, det har de ju inte.

Det var längesen jag var här.

- När kom du ut? - Nyss.

- Varför? - Det är i väntan på min överklagan.

Är du fortfarande med i gänget? Ska du inte hoppa av snart?

Med eller inte är väl samma sak. Just nu är jag med.

Hur var det i fängelset?

Jag läste klar min HF-utbildning.

- Är det som att ta studenten? - Ja.

De flyttade mig från Slagelse till Vestre.

Jag satt i 23 timmars isolering.

Vad skulle jag göra i 23 timmar? Jag läste.

Kommer du ihåg att din farsa skällde på oss för att vi spelade Nintendo?

- Innan jag flyttade till Jordanien. - Långt innan du flyttade till Jordanien.

Jag hatade att bli nedskickad hit. Jag var rädd för de stora grabbarna.

Vi gömde oss alltid därborta vid lekstugan. Nere i källaren.

Vet du vad som var bäst med det här stället?

Snygga killar och söta tjejer?

Att du var här. Att vi var här tillsammans.

Du vet att jag älskar dig, va?

Jag älskar dig också, bror.

Nu måste jag dra.

Vart ska du? Har du nånstans att sova?

Du kan ta soffan om du behöver.

Allah har lovat de sannfärdiga att de ska ta makten på jorden.

De ska ta över allt.

Gud har givit oss den sanna religionen.

Det är en stor synd att inte följa den.

Detsamma gäller straffet.

Jag körde genom förorterna på väg från de Gaulle sist jag var i Paris.

Det är skrämmande att se fattigdomen i förorterna.

Jag förstår att man vänder sig till religionen...

Det mest skrämmande är att man sitter på jobbet -

- och skriver en rolig text eller gör en rolig teckning...

Det är sekreterare, grafiker, författare, tecknare... Alla har fullt upp.

De diskuterar och springer runt på varandras kontor.

Vi vet ju alla att allt blir bättre när man diskuterar.

Och så plötsligt tar allt slut -

- för att det kommer in två beväpnade män. All diskussion upphör.

Ja, det är fruktansvärt.

Jag såg ett program med de dödade tecknarna på Charlie Hebdo, som Wolinski.

Jag läste mycket Wolinski som ung, som stor pojke.

Han var anarkist. En mycket vänlig man som drev med allt.

Han hade ingen respekt för auktoritet eller religion.

Allt skulle kläs av så att man kunde skratta åt det.

- Det är tråkigt, men också märkligt. - Märkligt?

Att vi inte lär oss. Vi såg konsekvenserna av Muhammedteckningarna 2006.

- Vi behövde påminnas om det. - Om vad?

- Det kostar att pissa på andras känslor. - Ja, det kostar en livet.

Men varför får vi inte säga vad vi tycker eller vad vi tycker är kul?

Det får vi, och det ska vi göra.

Men det finns kulturella skillnader som gör att vi uppfattar humor olika.

Vi har rätt att uttrycka oss, men det är inte vår plikt.

Om jag känner en plikt att uttrycka mig ska jag inte behöva bli skjuten.

Det är en kamp för det fria samhället som vi har byggt upp.

Vi kan inte lägga vår energi på att lyssna på religiösa knasbollar.

Religiösa knasbollar? Det handlar om en majoritet av världens befolkning.

Vi måste säga vad vi tycker.

Då försvarar du alltså människor som säger hemskheter om andra.

- Ja, för det är deras rättighet. - Skål!

Skål, Janne!

Folk får säga vad de tycker, men inte alltid, och inte i kväll, Finn.

- Skål. - Skål.

Tiramisun var verkligen jättegod.

- Skål! - Vinet var gott också.

Ni menar alltså att om nån har ett gevär och vill döda för sin tro -

- så ska vi bara säga: 'Det förstår jag. Var det nån som retade dig? Usch, då.'

Ska vi leva med det nu? Är det inte orättvist mot dem som inte har gevär?

Jo, men det är ju en motreaktion på en orättvisa.

- Som? - Dålig uppväxt eller olika möjligheter.

- Att man upplever att världen är orättvis. - Och då är det okej at bli tyrann?

De känner att det inte finns nåt för dem, att de är utanför.

Det är möjligt, men vad har det med religion att göra?

Det enda leder till det andra. Ju sämre möjligheter, desto mer religion och våld.

Det enklaste i världen är att vinna en debatt med våld.

'Jag skjuter dig om du inte håller med.'

Vi har uppfunnit demokrati och frihet för att slippa det.

Om det hotas måste vi reagera.

- Jag är så trött på det här samtalet. - Och det har inte pågått så länge...

- Är det nån som vill ha en avec? - Ja, tack.

- Då sätter jag på kaffe. - Jag kommer och hjälper dig.

Men du, Finn... Varför skriva eller teckna nåt som man vet kränker andra?

- För att man får. - Så här tycker jag...

Jag tycker att det är en pervers version av yttrandefriheten.

Det perversa är väl att vissa anser att de har rätt att döda andra -

- för att de säger nåt de inte gillar.

- Vi har ju själva skapat situationen. - Hur menar du?

Genom vår olagliga krigföring i Irak och Afghanistan, till exempel.

Jag skulle också bli sur om nån med 'rätt åsikter' bombade mitt land.

Det är ju inte deras land. De bor och är födda här.

Jag gjorde en filmserie om unga pojkar från gettona.

- Ja, den var skitbra. - Väldigt bra.

Jag trodde att jag skulle kunna nå dem, men icke. De hatar allt vi står för.

De hatar landet och samhället. De vill inte.

- Självklart, om de inte får en chans. - De tar inte chansen de får.

Lägg av nu. Du låter som alla de andra ute på högerflanken.

Va? Jag är väl inte höger. Varför säger du så?

- Jag står i mitten av det här. - Det låter inte så.

Du blottar bara strupen och accepterar vad som helst.

Jag vill inte prata mer om det här.

Vad är viktigare att prata om? Hur mycket du tjänar?

- Ta det lugnt nu. Slappna av. - Jag är lugn.

Vad ska vi prata om, om vi inte ska prata om samhällets grundvalar?

- Din nya kombi? - Nu är du bara orimlig.

Vi kan även prata om varför du satte dina barn på privatskola -

- i stället för en skola med 45 procent barn med utländsk härkomst.

- Det har ni ju gjort allihop. - Menar du att jag är en hycklare?

Jag vill bara prata om nåt intressant.

Nu finns det kaffe. Ta med er avecen.

Jag sätter på lite musik så att vi blir på bättre humör.

Jag tar konjaken.

Jag älskar Piazzolla.

Jag också.

Vad tänker du, Omar?

- Vad jag tänker? - Ja.

Jag har inga para. Det är därför jag är här.

- Menar du pengar? - Ja.

Du har rätt till 1 700 kronor i startbidrag, så dem får du.

Jag undrar mer allmänt.

Hur tänker du?

Att jag precis har blivit frigiven.

- Har du fått nån bostad? - Nä.

- Var bor du, då? - Hos mamma.

- Hos mamma? - Ja.

- Kan du bo kvar där? - Nä.

Varför inte?

Jag har varit strulig, så det är svårt för henne att ha mig där.

Du knivhögg en ung kille på S-tåget som nästan förblödde.

Han överlevde med nöd och näppe.

Han hade knivhuggit mig en månad innan.

Jag var tvungen att ge igen. Förstår du?

- Nej, det förstår jag inte. - Okej.

Det är femte gången du knivhugger nån, Omar.

Du har åkt dit för skadegörelse, bilstöld, inbrott och två andra misshandlar.

- Han överlevde. - Ja, han hade tur.

Och du hade tur att han hade tur.

Men nu ser vi framåt. Hur tänker du?

Om vad?

När tar det slut, Omar? När tar det slut?

- Det tar slut nu. - Nu?

Jag läste in gymnasiet på kåken.

- Bra jobbat. Grattis. - Tack.

Jag vill gärna hjälpa dig in på en utbildning.

Jag ska prata med kriminalvården. De måste vara med på beslutet.

Om fjorton dagar vet jag mer, men då måste du stanna i landet.

Har du redan kommit ut?

- Varför blev du släppt? - Det är bara i väntan på min överklagan.

- Vad hade du tänkt dig? - Syrien, kanske?

Fuck Syrien. Det finns snart inget som heter Syrien.

Eller Palestina eller Israel.

Om Gud vill.

- Fuck staterna. Det är ingenting. - Vad fan pratar du om?

Krigen kommer att breda ut sig tills allt blir ett.

Tills allt motstånd är bekämpat. Alla måste underkasta sig Kalifatet.

- Om Gud vill. - Abu Bakr visar oss vägen.

Kalifatet förenar muslimerna på väg över Levanten.

Släpp det där politiska skitsnacket. Varför har du hängt upp dig på det där?

För att vi inte får nån respekt.

Rättvisa, bror. Förstår du?

- Isam. De har släppt ut Omar. - Jag sa ju det.

Vad har du tänkt dig, Omar?

Ska du inte börja med kickboxning i stället för att snacka skit?

- Du var ju bra. - Inte bara bra, han vann allt.

- Vad hände sen? - Han blev knivhuggen i låret.

- Efter det kunde han inte sparka. - Du höll dig för dig själv därinne.

- Du har inte sagt nåt, va? - Ni måste göra mig en tjänst.

- Berätta vad du har tänkt dig. - Jag ska staka ut vägen för oss.

Jag har hämtat para hos kommunen och har en massa på kontot.

- Studiemedlen har samlats på hög. - Det är samma sak varje gång.

Det är inte samma sak, bror. Det är annorlunda nu.

Danmark Muhammedteckningar

Lars Vilks står under polisbevakning dygnet runt efter sin fatwa.

Lars Vilks är inte rädd -

- för att göra flera Muhammedteckningar.

Lars Vilks fick en dödsdom av al-Qaida 2007 -

- på grund av sin teckning av Muhammed som en rondellhund.

Ursäkta?

- Omar? - Ja, mamma.

- Vill du ha te? - Jag är upptagen, mamma.

Jag tittar på en film. Kom och titta du också.

Jag kommer strax.

- Vill du ha en bit kaka? - Ja.

Driver du med mig, mamma?

- Du måste ha sett den här tio gånger. - Ja, men den är så bra.

Nästa!

Vänta! Nu kör vi åt andra hållet. Kom igen, grabbar.

God dag, ringer jag olägligt?

Nej, jag tränar med några vakter, men vi är snart färdiga.

Du har sökt jobbet som rådgivare på Ekonomistyrelsen.

Jag ringer för att berätta att jobbet dessvärre redan är tillsatt.

Okej. Jag trodde att deadline var på tisdag.

Det stämmer, men vi fick in rätt sökande, så vi valde henne.

- Så kan det ju tyvärr vara ibland. - Ja. Hej då.

- Ja. - Då kör vi igen, grabbar.

- Varsågod, fru Jørgensen. - Tack.

- Hej, älskling. - Hej, mamma.

- Maten är snart klar. - Ja.

Hur mår fru Jørgensen?

Hon mår bra, under omständigheterna.

- Hur går det med jobb? - Det går inte lika bra.

Jag har fått två avslag till, så det är en svacka.

Det är bara att fortsätta.

Du är lika duktig som alla andra.

Du har en bra utbildning.

När jag ser på dig, tänker jag:

'Det där är en perfekt skapelse. Helt perfekt.'

- Du ska fortsätta. - Självklart ska jag det.

Annars går det bra. Riktigt bra, faktiskt.

Tjena!

- När åker vi? - Briefingen är om trekvart.

- Var det narkotikarelaterat? - Ja, mc-gäng. Bra underrättelser.

- Vill du ha kaffe? - Ja, tack.

Jag tar en cigarett.

- Vad sa läkaren? - Att jag har massor av skador.

Jag ska göra fler prover och utvärderas på torsdag.

Har du testat cannabis mot smärtorna?

- Funkar det? - Ja, det gör det. Jag mår bra nu.

Hur är det att bo här ensam?

Det är okej.

Får du träffa flickorna?

Det ligger hos myndigheterna.

- Får du inte träffa dem snart? - Jag måste vänta på beslutet.

Hon ska fan inte få bestämma när jag får träffa mina ungar.

- Har du träffat hennes nya? - Ja, vi spelade badminton förra veckan...

Nej, och det tänker jag inte göra.

Han är snäll mot flickorna, säger hon.

Så ni pratar, i alla fall?

Han är musiker.

Åh, nej...

- Han har två pojkar. - Rico.

Uppfattat. Vi kommer.

Det är dags.

- Svart Mercedes på väg. - Uppfattat.

Jag ser honom.

Varorna ska över i bilen innan vi går in. Jag upprepar, varorna ska in i bilen.

Tre, två, ett, nu.

- Polis! Lägg dig ner! - Lägg dig ner!

- Ner! - Lägg dig ner!

Stanna!

- Hur mår du? - Bra. Jag har haft hjärnskakning förut.

- Armen, då? - Det är ingen fara.

- Håll koll på honom i ett par timmar. - Vi ses på torsdag.

Tack för i dag.

Tog ni honom?

Nej.

Kom igen, det är inte ditt fel. Släpp det.

Ska vi ses i kväll?

Är du trött?

Är du skild?

Ja.

Det är jobbigt med barn, va?

Ses vi igen?

Det vet jag inte. Kanske.

- När ringer de, Line? - För fem minuter sen.

Jag har skrivit att vi blir sena.

Fan också...!

- Ska jag gå och köpa en ny modul? - Nej.

Ring till dem och säg att de kan göra vad de vill med klippen de redan har fått.

Det kommer inga fler. Jag orkar inte mer.

Jag är färdig.

Varför kommer du inte upp? Det är ju svinkallt.

Minns du när jag och min bror åkte till Jordanien med mamma?

- Ja, det minns jag. - Det var helt sjukt.

Vi borde ha stannat här.

Jag borde ha fortsatt med kickboxningen. Att träna var det enda jag var bra på.

- Kan du lova mig en sak? - Vadå?

Titta till mamma ibland och se till att brorsan inte går med i nåt gäng.

- Det kan du väl göra själv. - Lova.

Varför är du så konstig? Visst, jag lovar, men gör det själv också.

Hur går det med huvudet?

- Det är inte så farligt. - Bra.

Du kan vara den bästa gruppchef jag har haft, Rico.

Jag är stolt över att ha varit din chef genom åren.

Det var jag som såg din talang och tog in dig.

Du är bäst utbildad och har flest specialiteter.

Du har dina kollegors fulla tillit.

De skulle gå genom eld och vatten för din skull.

Din karriär är ett gott exempel för alla.

Därför är det svårt att informera dig om att det är dags att hitta på nåt annat.

Det tror jag inte.

Vad menar du?

- Det är inte möjligt. - Varför inte?

För att...

Vad är då meningen?

Man jobbar halvt ihjäl sig för att uppnå något exceptionellt -

- och sen tar det bara slut.

Vad är meningen med det?

Det handlar om att vara en av dem som klarar sig.

Det tror jag.

- Hur länge får du jobba kvar? - En månad.

De får väl hitta nåt nytt till dig, eller hur?

Jag kan inte sitta bakom ett skrivbord.

Min farbror har en vaktfirma om du behöver ett jobb.

Jag ska inte jobba som vakt. Då är jag hellre...

pedagog.

Stackars barn.

Hej, det är jag. Har du en stund över?

Jag vet att det är en överraskning, men...

Hur går det?

Det förstår jag.

Hur har flickorna det?

Ja, de är rara.

Jag orkar inte vara sur på dig längre. Jag ber om ursäkt.

Ja.

Jag mår...

Jag mår som jag brukar.

Jag ska... Jag ska sluta i aktionsstyrkan.

Ja.

Ja, det är dags.

- Hejsan. - Hej.

Ursäkta att jag har varit så omöjlig på sistone.

Det är okej.

Om jag var du hade jag varit sur på mig.

Varför ska du alltid vara bättre än jag?

Du har ju rätt i det du säger.

Har jag?

- Jag har lagt ner. - Varför då?

Det är inte värt det.

- Inte? - Nä.

Nej, det är det inte.

- Vem är det där till? - Till dig.

- Det är alla hjärtans dag i morgon. - Det är ju...

Ja, jag vet. Därför äter vi alltihop i dag.

Det är choklad, sushi, vin och blommor.

Och så har jag en film till senare.

- Vadå för film? - Det får du se.

Och du har helt rätt - jag kämpar hela tiden.

Se på oss, bara. Du är stressad och kan inte göra nånting.

Ingen av oss är glad.

Nä.

Vad vill du jobba med?

Nåt som ger mycket pengar.

Nåt med 'konsult' i titeln. Det brukar vara där pengarna finns.

Du, då? Astronaut.

Hjärnforskare.

Båtbyggare. Mark-och betongarbetare.

Krukmakare.

Marknadsföringschef.

Hallå?

Det är Inge-Marie Thomsen från DTU. Jag söker Dan Uzan.

- Ja, det är jag. - Jaha, hej.

Du har sökt tjänsten som logistikchef här på DTU.

Det är det jag ringer angående.

Jag vill informera dig om att vi dessvärre...

- Hallå? - Jag tror att det bröts.

Det är okej. Jag söker en annan gång.

Nej, alltså... Förlåt, jag är lite förvirrad.

Jag ringer för att säga att vi har blivit försenade i processen -

- men att vi gärna vill träffa dig.

Du får träffa mig, vår personalchef och en representant från styrelsen.

Du är ju kvalificerad, kanske lite överkvalificerad -

- men vi anställer aldrig folk utan ett samtal först.

Självklart. När då?

- Kan du på måndag klockan tio? - Ja, självklart.

Kan ni berätta hur många som kommer på samtal, eller är det hemligt?

- Du är faktiskt den enda. - Okej.

- Skål! - Skål!

Det skålar vi för!

- Är du redo för den sista? - Jag har den här. Så där, ja.

Jag lägger de här två. Jag går med.

Nej!

Skål, grabbar. Kul att ni kunde komma.

Ska vi ses igen?

Nej.

Varför inte?

Du är för trött för mig.

Jag är vaken nu.

Kul för dig.

Jag har upptäckt en sak.

Vadå?

Att man alltid har mer att förlora.

Usch, då. Okej, ring mig i morgon.

KONST, BLASFEMI OCH YTTRANDEFRIHET LARS VILKS-KOMMISSIONEN

14 FEBRUARI

Dan? Vad gör du här?

Det kommer en vakt senare som jag ska ge en introduktion.

Jag har tagit Adams pass.

Omar? Klockan är tolv. Ska du sova hela dagen?

Jag är vaken, mamma.

Helvete.

JAG FÖLJER ABU BAKR LYDIGT. JAG FÖLJER VARJE ORDER.

JAG SER ÖPPEN VANTRO.

Det är här vi håller till.

Det är hit folk kan springa vid ett angrepp. Det kan stängas ner helt.

Det finns ett mötesrum och böcker att läsa i fall man blir kvar länge.

Här har vi materialrummet. Skottsäkra västar, jackor och kläder.

Här har vi monitorerna. Här ser man hela gatan.

Vi står två eller tre därute i taget. Vi byter ofta, särskilt när det är kallt.

Härinne ser vi allt.

Hälsa på Daniel, grabbar. Han är ny volontärvakt.

- Hej, Daniel. - Hej.

Här är tavlan som visar den dagliga hotbilden.

Här finns Krystalgade, synagogan och grinden.

Det är nästan alltid samma, men polisen kan uppgradera det.

Ska vi ta lite kaffe?

Jag tror att det blir väldigt intressant.

Attacken mot Charlie Hebdo för bara fem veckor sedan.

Det är därför vi är här - för att hedra dem, deras arbete -

- och de värderingar de stod för.

Med dessa ord vill jag välkomna vår första talare.

Välkommen.

Tack.

En sak som attacken mot Charlie Hebdo lärde mig -

- var att det inte är märkligt eller onaturligt att vi reagerar med rädsla.

Rädsla för yttrandefrihet.

Rädsla för att uttrycka sig fritt, och...

Det är det vi måste bekämpa först - vår egen rädsla.

Och nu den franske ambassadören, Francois...

De blev mördade av islamister.

Vi skyddar muslimer, men inte islam, från kritik.

När vi talar om yttrandefrihet, även i Väst, finns uppfattningen:

'Ja, vi är för yttrandefrihet, men...' Varför detta 'men'?

- Jag behöver hjälp. - Med vad? Att ge oss 16 år båda två?

Det här är Guds vilja. Det är det här vi har pratat om.

Vi måste göra nåt, och jag behöver hjälp med den här.

Vad fan är det här? Glöm det.

Jag rör inte det där vapnet. Är du galen?

Ni är mina bröder. Hjälp mig nu så blir vi belönade senare.

Skärp dig, mannen.

- Ge mig vapnet så gömmer jag det. - Vad fan är det med dig, Omar?

Jag behöver nya kläder. De här är efterlysta. Hjälper du mig?

Vid min morsas trappuppgång? Visst, men det här är sista gången.

En mörkklädd man i skottsäker väst skjuter med automatgevär.

En 40-årig man är skjuten. Polisen är nervös och tror att det kommer mer.

Briefing om tjugo minuter.

Full mobilisering och uniformering så att alla ser vem som är vem.

- Det är fem skadade. - Ja.

Det var ett evenemang som bland annat hade besök av en omdiskuterad svensk konstnär.

Polisen letar i detta nu efter gärningsmannen.

Vid 15.30-tiden sköt gärningsmannen genom foajén.

En 40-årig man omkom och tre blev skadade.

Gärningsmannen flydde i en VW Polo...

Det här är Finns mobilsvar. Lämna ett meddelande efter tonen.

Hej, det är jag. Jag har precis hört vad som har hänt.

Jag antar att du springer runt och filmar, men kan du inte höra av dig?

Så...

- Janne Pedersen? - Ja.

Det handlar om Finn Nørgaard. Är han hemma?

Nej.

Deltog han tidigare i dag på ett möte på Krudttønden på Østerbro?

Ja.

- Har du hört om attentatet? - Ja, för en stund sen.

Vi tror dessvärre att den omkomne är din pojkvän, Finn Nørgaard.

Nej.

Den döde är 40. Finn är 55.

Kan jag få dig att följa med för att se om det eventuellt kan vara han?

- Nej, han kommer hem snart. - Jaså? Då väntar vi på honom.

Janne...

Är det okej om de skickar en bild på den avlidne?

Då kan du berätta om det är Finn Nørgaard eller inte.

Ja, men det är inte Finn, så...

Är det din pojkvän?

Han ser så gammal ut.

Varför ser han plötsligt så gammal ut?

Jag tror att döden gör det med oss.

Cirka 30 skott avfyrades vid kulturcentret Krudttønden på Østerbro.

Man höll ett evenemang som gästades av en omdiskuterad svensk konstnär.

Polisen letar för fullt efter gärningsmannen.

Den svenska konstnären Lars Vilks är oskadd, och en 55-årig man är död.

Vi har kontakt med polisen, som har skickat två man med automatgevär.

Det kommer 80-100 personer hit i kväll.

De ska in här i lugn och ro, utan att någon blir orolig.

Vi tar en titt på formationen.

Vi börjar med en trekantsformation runt slussen.

Poliserna ska gå fram först om det händer något.

- Elegant, Mette. - Tack.

- Hur mår kvällens huvudperson? - Hon höll ett jättefint tal.

Vårt fokus är på att få in och ut folk så smidigt och snabbt som möjligt -

- utan att någon blir rädd eller orolig.

BAT MITZVAH - Privat evenemang

En man i keps...

Den misstänkte går på Nørrebrogade.

KSN till alla enheter.

Vi har fått information från Rikspolisen -

- om fyra mörkklädda män i en svart bil...

- Är du okej? - Det är bara armen.

Misstänkt observerad i Botaniska trädgården. En man forcerade gallret...

De ser honom överallt för att de är rädda.

Jag byter av nu. Du går på om tjugo minuter.

- Gå in du. - Tack, Dan.

Kom igen!

Ta alla till säkerhet! Nu!

Dan! Dan!

Skottlossning vid synagogan. En volontärvakt är skjuten.

Gärningsmannen är identifierad.

Omar El-Hussein. Tidigare straffad för våldsbrott och vapeninnehav.

Taxiföraren körde honom till Østerbro efter Krudttønden.

Han har kopplingar till gängen i Mjølnerparken. Foto är på väg.

- Är vakten död? - Ja.

Kan du inte stanna en stund?

Ville du inte bli martyr? Allah, upp till jungfrurna och allt det där?

- Det är inte lätt, bror. - Självklart inte. Det ska det inte vara.

Är du okej, Rico?

Jag stod och tänkte...

Jag stod och tänkte på att jag borde ha frågat honom varför...

han gjorde som han gjorde.

Varför var det så viktigt?

Vi behöver en man på väg västerut från Ørnevej. Nu på en gång.

Vi kommer ner på Nørrebrogade.

Vi får veta att han står i en uppgång vid Svanevej.

Vi kör runt hörnet.

Vi stannar och ser honom direkt.

Han står med ryggen mot oss.

Jag hinner tänka: 'Tänk om det är han.'

- Polis! Visa händerna! - Visa händerna!

När han vänder sig om har han redan pistolerna klara.

Han skjuter... två gånger.

Vi besvarar elden...

och fortsätter tills han ligger ner.

Han ligger stilla och jag rör mig fram mot honom.

Jag sparkar bort hans pistol.

Sen låg han där och förblödde.

- Men jag tror på det. - På vad?

Att vi kan klara av förändringar, att förändringar är möjliga.

Att vi kan hänga fast vid det som gör oss till människor.

Vi måste bli bättre än vi är.

Dagen efter samlades 30 000 människor i Köpenhamn -

- för att hylla Finn Nørgaard och Dan Uzan.

Över hela landet hölls två tysta minuter.

Dan Uzan och Finn Nørgaard blev postumt hedrade av franska staten.

Dan tilldelades 'Médaille du Courage' -

- och Finn tilldelades konstorden 'Arts et Lettres'.

Nära vänner till Finn stiftade Finn Nørgaard-föreningen -

- vars mål är att främja medmänsklighet, förståelse och dialog -

- samt att stötta utsatta barn och unga, inte minst de med annan etnisk bakgrund.

Vänner till familjen Uzan startade efter attentatet Dan Uzans Minnesfond.

Fonden stödjer aktiviteter som speglar Dans värderingar och livsstil.

För att motarbeta antisemitism bildades Judiskt Informationscentrum.

Centret upplyser om dansk-judisk kultur, historia och religion -

- och får stöd från Köpenhamns kommun.

Text: Michael Bach sdimedia