Original subtitles

December och folk njuter av stränderna.

-45 grader... -Issmältningen avslöjar prehistoriska...

Protester mot klimatförändringarna...

Den stigande vattennivån för med sig miljontals klimatflyktingar.

...forskarteam till Antarktis.

Issmältningen avslöjar prehistoriska och välbevarade...

-...nån sorts viralt utbrott. -Kaos sprider sig i städerna.

Experterna har gett det okända coronaviruset namnet covid-21.

Det sprids över hela landet.

...med symtom som förvirring, anfall, sår och raseriutbrott.

-Landet har utlyst undantagstillstånd. -Tre sjukhus är satta i karantän.

Myndigheterna har spärrat av området utan några förklaringar.

Det är covid-21.

Befolkningen kräver lösningar.

En global pandemi.

Flyktingarna strömmar in och regeringen försöker hålla tillbaka...

Läkarna som hjälper till vet inte...

-De försöker fly städerna... -Kaoset sprider sig.

Myndigheterna har spärrat av området utan några...

Märkliga följder av coronavirus sprider sig över landet.

Tre sjukhus är satta i karantän.

Världshälsoorganisationen förordar isolering. Fysisk kontakt är förbjuden.

...symtomen kan vara förvirring...

Spridningen av nya coronaviruset oroar Världshälsoorganisationen.

-...för att säkra våra rättigheter... -Undantagstillstånd är utlyst.

Överlevarnas vittnesmål är skrämmande.

Våldet sprids okontrollerat.

Regeringen utlyser undantagstillstånd.

-Det är vår tids största pandemi. -En global pandemi.

De manar till olydnad i sociala medier.

Vi vet inte vad som pågår med de smittade.

-De har spridits i alla städer. -Våldet sprider sig.

Regeringen rekommenderar att hushålla med vattnet.

Polisen kan inte stoppa dem. Armén rycker in.

-...hushålla vattnet. -Stäng dörrar och fönster.

-Må Gud välsigna oss. -Viruset sprider sig snabbt.

Kommunikationssystemen har kollapsat.

Undvik sjukhus och platser där smittan finns.

-Händelserna upprepas i huvudstäderna. -Vi är i krig mot viruset.

...i karantän. Myndigheterna har spärrat av området utan några förklaringar.

Det är världens största pandemi.

Vi måste göra uppoffringar för mänsklighetens skull.

Vad pågår?

Okej, okej. Hej då.

Charlie! Kom.

...och aktivister barrikaderar sig framför byggnaden och kräver att få svar.

De protesterar mot undantagstillståndet.

Spridningen av nya coronaviruset oroar Världshälsoorganisationen

som sammankallats akut.

Vi står inför en global pandemi.

Det här är ett officiellt meddelande.

Det är förbjudet att vistas på allmän plats.

Det är undantagstillstånd i hela landet.

Inskränkningen av människors friheter för att garantera säkerheten...

...att vistas ute gäller än.

Regeringen rekommenderar att hushålla med vatten och hamstra mat.

Dr Allyson, epidemiolog och coronavirus-expert landade nyss.

Vad i helvete...

Vad i helvete är det som händer?

Vad i helvete?

Fan!

Fan!

Ja.

Ja, sir. Jag kommer.

Ja.

Ja, det är uppfattat. Ja, sir, jag kommer.

Har du bytt hennes blöja än?

-När? Vad har hänt? -Jag måste åka.

-Nej, Canum. Du lovade. -Det är ett globalt larm.

Låt dem ringa nån annan.

Min mamma kommer och hjälper till med bebisen.

Kom igen.

Fan! Det funkar alltid på film.

Jösses.

Okej.

Åh, cigg. Rökning dödar. Bra att veta.

Jag älskar de där. De luktar så gott.

-Fas ett avslutat, sir. -Du och ditt team ska eskortera...

...forskarlaget till labbet snarast möjligt.

På vår kant blir det snabbt allt mer komplicerat.

Ja, sir.

-Sänk den där skiten. -Kom igen, det här är inte armén.

Det här är inte Afghanistan. Slappna av tills vi är framme.

-Vad fan är det där? -En bilolycka.

Jag ringer in det. Stanna inte. Vi stannar inte. Fortsätt.

-Okej, chefen. Det låter bra. -Lovecraft till Eco-base.

-Hör ni oss, sir? -Vad är det?

Vi tappade kontakten. Vad i helvete!

-Fan! Jag såg inte att det rörde sig. -Vad?

-En flicka? -Kanske från bilolyckan.

Jag antar det.

Vi kör bredvid och fortsätter, eller hur?

-Inte en chans. -Lägg av. Vi har våra order.

Inga stopp under några omständigheter och tjejen är några omständigheter.

Vi ringer in det när vi får radiotäckning.

-Du vet att jag inte kan. -Kom igen.

Vi plockar upp henne och släpper av henne i säkerhet.

Vi stannar för att plocka upp en som överlevt bilolyckan.

-Vad händer? -Hon åker med...

...till vi kan lämna henne i säkerhet. Det är en flicka mitt på vägen.

Sa han att det var en flicka?

-Hej, sötis. -Du.

Mår du bra?

Stanna där!

Det här är en militärkonvoj! Kom inte närmare! Vi öppnar eld!

Stanna!

-Eld! -Det är helsjukt.

-Stanna där! -Bakhåll!

Bakhåll! Tillbaka till bilarna!

Varför angriper de oss?

Vad fan är de för variant?

Vad är det som händer? Vad händer?

Kan vi hjälpa dig?

Tillbaka till bilen! Sätt fart!

Vad fan var det som just hände?

-Vad är de för nåt? Såg du deras ögon? -Vi tar frågorna sen, Johnson.

Hela jävla enheten. Vi miste alla på grund av dig och den där jävla flickan.

-Käften, soldat. Vi har ett uppdrag. -Det du precis ödelade?

Inget hade hänt om du inte skickat dem för att kolla den där jävla flickan.

-Sluta. -Vad gör vi nu, kapten.

Nu håller du käften och är alert. Vi måste ta oss härifrån.

Jag försöker nå dem via satellit.

Lovecraft till Eco-base, kom.

Vår situation är kritisk, sir. Vår konvoj har blivit angripen.

Vi har mist hela enheten. Vi behöver förstärkning.

Vi är i högsta beredskap. Det är ett globalt biologiskt nödläge...

Slutför uppdraget. Ni får inga förstärkningar.

Uppdraget har misslyckats, sir. Vi har mist alla.

-Inklusive forskardelegationen. -Nej.

Dr Allysons biologiska sensor är aktiv. Ungefär 15 km väster om er position.

Lokalisera henne. Det är er främsta prioritet.

Hon är den enda som kan stoppa viruset.

-Det bryts. -Skydda och eskortera henne till labbet.

Det bryts.

-Slutför ert uppdrag. -Sir? Sir?

-Inget. -Vad gör vi nu?

Vi har ett uppdrag.

Fan!

-Har du blivit biten? -Nej, snälla. Skjut inte.

Du leder de där blodsugarna in mot mitt området.

Kom igen, vi måste ta oss härifrån.

Kom igen!

Jag tror att vi har skakat dem av oss.

Vem fan är du?

Jag heter Allyson och är biokemist.

Precis vad vi behöver, ännu en jävla forskare.

-Vad fan lekte du zombibete här för? -Jag är på väg västerut.

Jag har ett uppdrag. Har du en mobil? Jag måste ringa ett samtal.

Menar du regeringens favoritspionpryl? Aldrig i livet.

-Allvarligt? Vem fan har inte en mobil? -Ja och håll käften nu.

Okej? Du blir vår död annars.

Nu drar vi härifrån. Kom igen.

-Det här bådar inte gott. -Vem dödade honom då?

Vår lilla klyftiga subba?

Inte en chans. Och var är resterna?

Det var nån mer här.

-Vart ska vi? -Jag har en säker stuga...

...där jag kan vänta ut det här. Jag har mat och vapen så det räcker.

Det är dit jag ska. Jag vet inte vart du ska.

Just det, västerut. Vad finns det där?

Jag måste ta mig till Baxton. Okej?

-Baxton? Du kan inte ta dig dit härifrån. -Varför inte?

För du måste gå till Oats och genom Oats, och det kan du aldrig göra.

Det är fullt med hjärnsugare där.

Precis som alla andra städer. De är som kuvöser för de jävla hjärnsugarna.

Jag kanske kan gå runt.

Det går inte att ta sig runt. Varken söderut eller norrut.

Det går bara inte.

Är du säker? Jag måste ta mig dit. Jag måste försöka.

Du lyssnar tydligen inte på mig. Jag trodde att du var forskare.

Du kan inte ta dig dit. Det är för långt bort och för många städer.

Jag måste. Du förstår inte. Jag har studerat viruset de senaste veckorna.

Det är möjligt att man kan backa effekterna.

Backa viruset? Vad snackar du om?

Vi hade första fallet för två månader sen.

Du vet väl att isen håller på att smälta?

Man upptäckte prehistoriska lämningar i Antarktis

och forskarna undersökte dem.

Några av världens bästa forskare åkte för att studera lämningarna

och de måste ha kommit i kontakt med nåt.

Nåt dolt virus som klarar av extrem kall temperatur.

Så dina forskare bär ansvaret för att vi får våra hjärnor utsugna?

Är det vad du säger? Varför blir jag förvånad?

Jag sa att viruset upptäcktes för att isen smälter.

Vad du måste känna till är att den sprids genom kroppsvätskor

och att den kan kontrollera allt som har ett centralt nervsystem

även om hjärtat slutar att slå. Ja...

Och det börjar med blödandet, från ögon, mun och näsa.

Kroppen kokar och de blir aggressiva och okontrollerbara...

Även om hjärtat stannar? Det är sjukt.

Jag vet hur det låter, men du har sett det med egna ögon.

Jag är utled på den här skiten och på dig om jag ska vara ärlig.

Du lyssnar inte. Jag måste ta mig till Baxton.

-Proverna på original... -För farligt.

De är i labbet i Baxton. Jag kan bota de här monstren. Snälla.

Håll käften.

Så här kan vi göra... Min stuga är på andra sidan berget.

Jag kan ta med dig dit. Därifrån är det en dags färd till Baxton.

Jag kan visa dig några stigar.

Men det är rena självmordet.

Men du måste hålla dig borta från städer. Okej?

Städer blir vår död, baby. De blir vår död.

Var det allt? Varför lyssnar du inte?

-Jag kan sätta stopp på det här. -Lycka till, miss. Jag följer inte med.

-Jag heter Allyson. -Jag följer inte med dig, Allyson.

Du är visst en jobbig jäkel. Okej.

Om du ska följa med finns det två regler.

Regel nummer ett gör mig inte förbannad.

Regel nummer två se upp med de smala.

De jävlarna är lömska.

De är jättekänsliga för alla sorters...

...visuell eller ljudlig stimulus.

Med andra ord om du gör nåt ljud så ger de sig på dig.

Är det uppfattat?

Bra.

-Vad är det? -Vad fan gör de?

De äter upp ett levande djur.

Är de mänskliga?

-Känner de vår vittring? -Som vilda vargar.

Vi drar!

Struntar du i att det här sker överallt?

Det är hela mänskligheten som utplånas.

Varför skulle vi bry oss? Bryr sig nån du möter på gatan om du lever eller dör?

Anpassa dig och överlev, det är mitt motto. Men jag är ingen jävla scout.

Och det bekymrar dig inte att det finns levande döda överallt?

Vad spelar det för roll?

De sprider inte dynga på sociala medier och tar selfies i alla fall.

Mänskligheten har varit dömd länge men vi var för upptagna för att se det.

Snälla. Du måste hjälpa mig.

Inte en chans.

Om du hjälper mig kan vi förändra allt.

-Kanske, men till vilken nytta? -Vad menar du?

Ett samhälle som inte tar hand om de sina är dömt att försvinna.

Utan värderingar finns det ingen framtid.

Du har visst ingen tilltro till mänskligheten, eller hur?

Det måste väl finnas nåt som är värt att rädda? Nån?

Jaså? Vem vill du rädda? Låt höra.

Vem då? Folk som klankar ner på dig utan anledning?

Idioter som tror att de är bättre än du för att de har en utbildning?

Rika jävlar som slösar pengar på skit medan halva världen svälter ihjäl?

I vilken jävla rostäckt planet har du levt i?

Vi ställer bara till med skit.

Det finns människor som är värda att leva för.

Människor som är värda att kämpa för.

-Har du ingen familj. -En exfru och ett underhåll att betala.

Så du bryr dig inte om nån?

Bryr de sig om mig?

Jag vet inte, men jag gör vad som helst för att skydda min familj.

Låt mig ge dig ett sista råd.

Hoppas inte för mycket av mänskligheten.

Då kanske du slipper en rejäl besvikelse.

-Titta. -En gammal gruvstad.

Det kanske finns en telefon, vatten, en bil eller nåt.

Ja, en fontän med champagne.

Varför tänkte jag inte på det? Jag är glad att du följde med.

Det är nog därför du tjänar storkovan.

Det verkar säkert.

Det verkar så ödsligt. Vad tror du hände här?

Jag vet inte men det är helt klart dött nu.

-Okej. Vi drar. -Vänta.

-Vadå? -Kan vi vila? Snälla.

Du sa att det var säkert.

Vi är nästan där. Det är inte långt kvar.

Okej. Vi slår läger här ikväll...

...och fortsätter imorgon.

Du kan sova där borta. Du kan vila.

Jag tar första vaktpasset.

Sluta! Sluta!

Ledsen.

Jag sparade på kulorna.

Jag tänkte göra det tyst men...

Det är uppenbart att med ditt skrikande så har du redan

sagt att det är dags för frukost.

Ledsen, jag sov. Jag väntade mig inte...

Gå, gå, gå!

Fan, fan, fan!

Släpp in dem. Gör det bara!

-Snabbt! -Fan!

Fan!

Vad är det för ställe? En jävla fälla! Tackar!

-Jävla skit! -Ledsen.

Jävla skit.

Vi kommer ingenstans med din ursäkt.

Jävla skit!

-Om vi väntar så kanske de... -Ja, kanske.

Vi kanske ger dem Big Macs så att de dör av matförgiftning.

Jävla skit! Du skriker som en liten jävla flicka.

-Jävla skit. -Det måste finnas nåt vi kan använda.

Du vet väl att det är en tidsfråga tills dörren ger vika.

Vi är körda. Jävla skit.

-Det här är allt jag hittade. -En jävla vattenflaska.

Vatten? Jag antar att vi är i säkerhet nu. Jävla skit!

Ja, du skrek.

Ja, jävla skit.

Vänta.... Vänta!

Vadå? Har du fått en till lysande idé?

Vadå? En dörr. Såg du en dörr? Vad?

Vad fan är det där?

Det är avloppet.

Vi har inget val.

-Det är fullt med råttor. -Det är nåt annat härnere.

-Jag hoppas det där var en råtta. -Det var det inte.

Ta vapnet!

Kom igen! Skjut! Kom igen!

Skjut! Kom igen!

Kom igen! Spring! Kom igen! Spring!

Kom igen! Kom igen!

Kommer du?

-Gick det bra? -Ja. Jag mår bra.

Hej, jo, jag ville prata med dig om en sak.

Förlåt att...

-Förlåt för det jag sa tidigare. -Det är ingen fara.

Jag är... Tack för att du räddade mig.

Det är okej. Varsågod.

Scott.

Jag heter Scott.

Okej.

-Vad var det? -Jag vet inte, inget bra.

-Det kan vara ett räddningsteam. -Det kan vara vad som helst.

-De kanske kan hjälpa oss. -Kanske inte.

Hör ni mig, sir?

Vi går i blindo.

Varför utsätter vi oss för fara när allt har gått åt helvete?

-För vi har ett uppdrag. -Vadå? Det finns inget kvar att försvara.

-Forskaren? -Har vi nåt annat alternativ?

Vänta, vänta. Vänta.

Jag gillar inte det här, inte alls.

-De kanske har mobiler. -Jösses.

Kom nu.

-Ursäkta! -Vad gör du?

-Hej. -Herregud.

Vänta lite, kompis. Låt oss se vem det är.

Okej.

-Snälla, vi har ett nödläge. -Ett nödläge?

Se dig omkring, gullet.

Självklart är det ett nödläge, hela världen har gått åt helvete.

-Jag måste ringa. Har du en mobil? -Vad tror du att jag är för idiot?

Självklart har jag en. Här.

Varsågod att testa. Linjen är överbelastad.

Allt har gått åt helvete.

Jag och grabbarna har haft fullt upp sen det här började.

Jag ser att ni har roat er själva.

Vi började i staden men...

Du ska veta, kompis, att vi miste riktigt bra män där.

Tråkigt att höra, men du har gott om män än.

Vi funderar på att göra en ny räd om du vill haka på.

Det får bli nästa gång. Vi har middagsplaner.

Vi behöver hjälp. Vi har ett uppdrag.

Åh, ett uppdrag. Okej. Ja, sir, ma'am.

Jag skulle inte kalla det ett uppdrag.

Förlåt att jag säger det men ni tycks inte vara så många.

Eller är det andra som gömmer sig i mörkret?

Vi är de enda som överlevt.

Åh, jag förstår nu. De där monstren skrämde dig, älskling.

Va? Var de jävlarna skrämmande?

Ni råkar väl inte ha lite vatten och ammunition?

Självklart. Vad som helst till mina nya vänner.

Kom, följ med mig.

Så berätta. Vad går ditt uppdrag ut på, min sköna?

Jag är biokemist och jag måste till ett labb i Baxton.

Jag kan syntetisera botemedlet och få slut på allt det här.

Få slut på det här? Hur i helvete skulle det gå till?

Jag är mållös.

Men en sak ska du veta. Jag börjar vänja mig vid att den starkaste överlever.

-Jag tar vad jag vill när jag vill. -Va?

Äsch då, jag skojar bara. Du skulle ha sett din min. Herregud.

Vi måste ta hand om varandra om vi ska överleva. Eller hur?

-Länge leve mänskligheten, eller hur? -Precis.

-Ja. -Vad fan är det frågan om nu?

Nåja, grabbarna har druckit för att lätta på all anspänning.

Det har varit några infernaliska dagar. Vad behöver en man egentligen?

Jo, en sup...

...och en kvinna.

Men eftersom kvinnor är en bristvara så vi tog två supar.

Vet du vad? Vi uppskattar verkligen din hjälp men vi måste gå vidare.

Vadan denna brådska? Tänker ni inte njuta av festen?

Världen har gått åt helvete så varför inte njuta av det som återstår?

Vet du vad? Kan jag prata med min partner ett ögonblick bara?

-Självfallet. -Så det är okej? Ett ögonblick bara.

-Vad gör du? -Vad jag gör? Jag behöver hjälp.

-Du får ingen här. -Varför?

-Vi kan inte lita på dem. -Varför?

Måste de ha en varningsskylt målad på pannan?

-Nej, det enda jag behöver är hjälp. -Det får du inte här.

De verkar mer villiga. Du har bara tagit mig halvvägs.

-De har det jag behöver. -Visst.

Jag står i skuld till dig så jag tar dig till Baxton, men nu måste vi dra.

Nu.

-Har de följt efter oss? -Håll käften.

De är väldigt nära.

-Otroligt. -Håll käften. Se upp!

Dra åt helvete!

Dö!

-Varför dör inte de jävlarna? -Skjut dem i huvudet!

Lägg ner geväret.

-Ner. -Du är inte en av dem.

Hallå, kapten. Den här lever.

Tja, kompis, vi behöver lite information.

Har du sett en kvinna som ser ut som en nörd?

Ja, jag tror det. Hon sa att hon var på väg till Baxton.

Baxton? Är du säker?

Jag vet inte. Hon sa att hon hade nån sorts uppdrag.

Sir, Baxton är 100 kilometer från målet. Det är för långt ifrån labbet.

-Det är iskallt. -Ja, välkommen klimatförändringen.

Men du måste ha sett det komma. Du är forskare.

-Ja, ingen väderkvinna. -Bröd på cirkus.

-Va? Vad betyder det ens? -Min pappa brukade säga så.

-Skumt. -Strunt samma.

För att vara forskare så är du inte så värst klipsk, eller hur?

Jag är klipsk så det räcker, du vet bara inte om det än.

Visst, rökridåer.

-Gungor och karuseller. -Va?

Du är inte klipsk. Du är ingen forskare. Jag köper det bara inte.

Charmig. Om jag inte vore en forskare skulle du inte trava omkring i skogen

och försöka rädda mänskligheten med mig, eller hur?

Du lägger för stor vikt vid dig själv.

Jag går min egen väg och du hakar på.

Från insidan av en stuga.

-Du önskar väl att du vore där nu? -Ja.

Jag älskar min stuga. Jag har...

...eld.

Jag har min...

...whisky.

Kan du inte tända en eld eller nåt? Det är torr ved där borta.

Det går inte. Det är det första de skulle upptäcka.

Jag trodde inte att vi skulle hamna här. Som art, menar jag.

-Har du inte fattat det än? -Vadå?

Om inte viruset dödar oss så gör tredje världskriget det

den jävla klimatförändringen eller en jäkla asteroid. Det spelar ingen roll.

Det är som med dinosaurierna. En gång i tiden levde de på jorden.

De var den jävla herren på täppan.

Tills universum bestämde sig att förinta dem. Det var det. Nu är det vår tur.

Nu är det vår tur och vi förtjänar det.

Vi är en jävla farsot för den här planeten.

Du har ingen tro alls på mänskligheten, eller hur? Ingen alls.

Vem skulle du rädda?

Säg bara en person. Vem skulle du rädda? Jävla Gandhi?

-Din pappa? -Ja, jag skulle rädda min pappa.

Jag skulle rädda min familj. Jag skulle rädda dig.

Va?

-Vadå? -Du vet fan inte vad du säger.

-Du är en bra människa. -Du känner inte mig.

-Gör jag inte? -Nej, så prata inte om mig. Okej?

-Du har fört mig hit. -Du dömer mig efter vad vi gjort.

Ja, vem annars skulle ta sig genom skogen och riskera sitt liv

för att rädda mänskligheten. Det är vad du gör just nu.

Du känner inte mig. Du vet inte vad jag har gjort.

-Vad har du gjort? -Du vet ingenting om mig.

-Vad har du gjort då? -Jag dödade nån. Duger det?

Va?

Vem? Vem dödade du?

Jag stred i Afghanistan.

Ja. Jag var bara 25.

De skickade mig dit. Jag hade aldrig lämnat min delstat.

De sa att vi gjorde det rätta. Jag sköt en grabb.

-En grabb? Varför? -Han hade en granatkastare.

De sa att han var ett mål, att jag måste skydda de mina.

-Men han var ett barn. -Jag sköt ner honom.

Han var kanske jämngammal med min lillebror. Jag vet inte.

Jag kan inte sova sen dess. Okej? Jag kan fan i mig inte sova.

Jag köper det inte.

Jag var...

Jag var knäckt. Jag hade mardrömmar.

Jag försökte hitta hans familj. Jag hittade hans hus men det var tomt.

En granne sa att de var...

...på deras två söners begravning.

De hade mist båda sönerna.

-Jag beklagar. -Och du vill rädda den jävla världen.

Titta.

Vad?

Vad skulle du säga att det här är?

-En jävla växt. -För dig.

För mig är det liv.

Som växer fram ur asfalten mot alla odds.

Förstår du inte? Det finns alltid en anledning att fortsätta.

Vi säger väl det, doc. Vi säger väl det.

Otroligt.

Vi kanske klarar det trots allt.

Tack, jag menar det.

Vänta! För helvete! Kolla där.

-Är det nåt av de här husen? -Ja.

-Vilket då? -Där. Bakom de där.

Där? Märklig plats för ett labb.

Okej. Häng på. Vänta.

Hitåt. Kom.

-Vi behöver ett fordon. -Oroa er inte. Jag fixar ett.

-Litar du på honom? -Har vi nåt alternativ?

Vad fan är det här för ställe?

-Helvete. -Vad?

Stå inte bara där. Hjälp till! Det är nåt bakom dörren.

-Håll den här. -Skynda dig.

-Skynda dig, Scott. -Jag gör mitt bästa.

-Skynda dig, Scott. -Jag försöker.

-Flytta på dig! -Okej, dr Allyson.

Håll käften, herregud.

Charlie!

Inte en chans att det här är ett labb.

Sara?

Stanna!

Fan. En kula kvar.

-Jag har inte mycket kvar heller. -Vi fortsätter.

Fan ta, de snubbarna. Jag drar härifrån.

Ja!

Helvete! Nej, nej. Försvinn! Lämna mig ifred, era jävlar!

Fan ta er!

Sara?

Nej.

Jag litade på dig. Jag litade på dig!

Var är hon?

Var är Charlie? Du lovade att ta hand om henne.

Du lovade att ta hand om henne till det var över.

Nej, skjut inte, snälla. Det är Sara.

-Mamma! -Charlie?

Vem fan är Sara?

Charlie? Charlie...

Charlie? Är du där inne, Charlie? Öppna dörren för mamma, snälla.

Charlie, kom igen. Släpp in mig.

Du lever. Min älskling.

Du lever. Du lever. Jag är så ledsen. Jag är så ledsen.

Mår du bra? Är du säker?

Åh, Charlie.

Jag älskar dig så.

Åh... Jag älskar dig så.

Scott. Vänta, Scott.

-Scott. Snälla, Scott. -Jag visste det.

Vad fan gör jag här. Herregud!

-Fan! -Snälla.

Stanna, snälla. Jag är ledsen.

Allt var bara lögn.

Jag försökte berätta men jag vågade inte.

-Jag var tvungen att hitta henne. -Du gjorde det.

Jag hoppas att du är glad.

-Nej, vänta. Snälla. -Hej då, Allyson.

Vart ska du? Det finns ingenstans att ta vägen.

Jag litade på dig, för helvete.

Jag är ledsen. Jag är ledsen.

Snälla, jag är ledsen.

Vad?

Tack för att du räddade min mamma.

Är hon inte värd det? Förtjänar inte hon en chans?

Nå? Kom igen.

Nå?

Kom!

Sätt fart, kom igen! Herregud, skynda er! Sätt fart!

-Spring! Spring! -Vänta, Scott!

Kom igen.

Spring, spring. Kom igen.

Spring, spring!

Spring, spring!

Fan ta er!

-Där är hon! -De jävlarna!

Fan!

Okej... Vänta här, Charlie. Okej?

Mår du bra?

Snabbt! Snabbt!

Mår du bra, Charlie?

Är du? - Jag är glad att se er, kapten Canum.

Detsamma.

-Hör ni mig, sir? -Fick ni tag på henne, Canum?

Vi har målet, sir.

Kom igen, soldat. Jag vet inte hur länge vi står ut. Ni är vårt enda hopp.

Okej, sir.

-Vad händer nu? -Nu avslutar vi uppdraget.

Översättning: Angel Hammer