Original subtitles

–Didrik! Var har du varit? –Tack ska du ha!

Tack...? Var så god!

–Var nånstans var han? –I mitt rum.

–Hur kom han in? –Genom dörren. – Gjorde du inte?

–Jo. –Didrik, så kan man inte göra.

Ursäkta oss...just nu är han inte riktigt som vi hade tänkt oss.

Vad hade ni tänkt er?

–Jag heter Fredrik Reng. –Yrla.

–Yrla? Det är... –Ja.

Så trevligt!

Jag är Didriks mamma. Lena heter jag.

Hej! Ebba Matilde Reng. Syster.

Yrla Nor.

–Ska vi bara stå här? –Nej! Kom in och sitt!

Välkommen.

–Yrla, vill du sitta i vår nya soffa? –Ja, tack!

–Kan vi bjuda på något? –Jag skulle visst få saft.

–Saft! Är det inte bättre med kaffe? –Nej tack, jag tar hellre saft.

–Det är väl bara att blanda, Lena? –Ja. Ta lite till mig också.

De trodde inte att du fanns...

–Är det dig Didrik brukar träffa? –Ja, det är det.

–Så trevligt för Didrik. –För mig med.

De träffas jätteofta!

–Pappa, vad sysslar du med? –Behöver du hjälp där ute?

Jag kommer nu.

–Var så god! –Tack!

Hoppas den är bra.

–Är den bra? –Ja. Tack.

–Den är för svag. –Du kan ju inte.

Jag ska blanda ny.

Välkommen då, Yr...Yrla!

–Herregud! –Sitt stilla, Ebba!

Och var bor du någonstans?

–I stan. Jag bara hälsar på. –Alldeles ensam?

Äsch...det har inte jag med att göra.

Lena...! Ska du inte komma?

Jaha, ja... Nää.

Och...

–Hur gammal är du? –23.

–Jag är 41. Det trodde du inte, va? –Jo...

Vilken gammal gubbe du är! – Didrik, har du tänkt på det?

Många gånger...

Jag är nio år...fast snart tio.

Var så goda. Och vad arbetar du med?

Nu är jag ledig. Vad gör ni själva?

Själv är jag läkarsekreterare och Fredrik... – Berätta själv!

–Ingenjör. –Jag är barn.

Och du, när du inte är ledig?

Konsertpianist.

Det var värst!

–Var spelar du, då? –London...Paris...New York...

...Wien och Tokyo. Lite här och där. Ni känner inte till det?

Yrla Nor? Nej...

Vi är inte så insatta på det området.

Yrla Nor... Har jag inte läst det nånstans...?

Jo, nu vet jag...det har jag läst!

Det var roligt. Men det står nog mest i de utländska tidningarna.

Jag läser Times ibland...

Så det är du – så ung och redan så framgångsrik!

Jag får i alla fall göra det jag tycker är roligt.

Du måste vara oerhört begåvad!

Lite begåvad kanske... Jag fick spela som jag ville när jag var liten.

Det handlar minst lika mycket om lust som om begåvning.

Jag fick sitta vid pianot och klinka dagarna i ända.

Många förlorar lusten–

–på grund av föräldrarnas oförstånd.

Tack för saften.

Det var trevligt att träffas.

Följer du mig till dörren?

–Ebba, stanna här! –Varför då?

Hej då, Didrik.

–Ses vi sen? –Om jag är kvar, men det är jag nog.

I så fall ses vi nere vid havet. Hej då!

–Hej! –Varför kan du aldrig knacka?

Det är så tråkigt att knacka.

–Ska du på maskerad? –Vad då? Jag är faktiskt söt!

Det finns de som tycker om tjejer i lagom ålder.

–Vad är det där för band? –Rulla ut!

Sluta putta på mig! Vems band?

Det har inte du med att göra.

–Vad vill du veta? –Är det du som spelar?

–Jag vet vem det är! –Det vet du inte!

–Min kärlek är stor... –Jag varnar dig, Ebba–Läbba!

Smile, flickor! Fint...jättefint!

Mamma, ta om det där! Jag blundade.

–Är alla här? –Inte Ebba.

Klockan är tre. Vi kan inte vänta.

Be dina vänner komma till bords nu.

–Här kommer jag! –Hej, Ebba!

Hej!

Jag förstår att du är Ebba.

En sån söt klänning du har!

Nu går vi in och sätter oss.

–Ska vi inte hälsa ordenligt först? –Jag sa ju hej. Jag känner alla här.

–Men VI har aldrig träffats förut. –Nej.

Då ska man ta i hand och presentera sig...

–God dag. –...och niga. Det blir trevligare då.

–Jag heter Ebba Matilde Reng. Och du? –Ja...just det...

–Ska jag ta hand om blommorna? –Då sätter jag mig.

–Men var är blommorna? –Tyvärr, jag har inga.

Nu får du vara en duktig värdinna!

Sätt er ner!

Ta saft också!

–Tack! –Var så god!

Vad glor ni på?! Jag ska prata ensam med Ebba. Det är mitt kalas!

–Hur är det med Mårten? –Bra.

Jättebra.

–Hur ofta träffas ni? –Ofta.

–Har du fått fler presenter? –Ja.

–Så ska jag också ha det. –Tjuvlyssna inte!

–Hur träffades ni? –Tyst nu!

–På dass. –Dass?

Jag sa fel. Jag fick inte berätta.

Det skulle vara vår hemlighet.

Jaha...

–Vad brukar ni göra? –Vara hemma hos honom.

Han bor i ett jättestort hus. Lyx!

De har en massa fina saker som man inte för röra.

Men vi är mest i hans leksal. Han har en massa dyra leksaker.

Han har en datamaskin som kan prata – den brukar vi spela på.

–Bara han och du? –Vad har han mera?

Tre bilar och två båtar, en ligger i Medelhavet.

–Varför det? –Praktiskt!

–Var ligger den andra? –I hamnen, det vet jag!

–Som om jag inte visste det...! –Jag med.

–Vi ska åka ut med "Gefanina"... –Åh, ska ni det!

...till en ö som heter Längtan.

–Underbart! –Gud, så mysigt!

–Vilken dröm! –Ta mera tårta!

–Ebba, vi kan väl... –Du kan väl komma på mitt kalas.

Jag ska också ha kalas...

Ebba var min kompis långt innan ni kände henne.

Tyst! Det här är mitt kalas.

Jag ska prata ensam med Ebba.

Vill du ha lite mer tårta?

Jag ska säga nåt viktigt till dig.

De andra är falska.

De vill bara träffa Mårten.

Jag ville alltid bli vän med dig–

–men du var alltid med Philip.

Jag ska ha maskerad snart...

Om jag bjuder dig, tar du med Mårten?

Det är bara vissa som får komma.

Hej då, Ebba!

Ebba! Hej.

–Var har du varit? –På kalas.

Hos vem då?

–Ingen särskild... –Berätta!

–Känner jag henne? –Du vet vem hon är.

–Får jag träffa henne? –Du har träffat henne.

Hon försökte tvätta dina fötter i toaletten.

Är du kompis med henne?

–Nej... –Säkert?

DÖRRKLOCKAN

–Hej, Philip. –Min mamma ska på dans i kväll!

Jaså... Kom in!

Hej!

Jag ska vara här i kväll. Min mamma ska på dans.

–Hon är fransyska. –Benfri!

–Och resten av familjen? –Ebbas pappa är nog på väg hem.

Och hur är det med mormor?

Oj! Vad gör jag?

–Men lilla gubben... –Varför gör du så där?

Gå nu och hämta en tröja till Philip.

Ebba, hämta en tröja!

NU, sa jag!

–Är hon mycket sjuk? –Ebbas mormor?

Mamma, du tvättar aldrig mina kläder!

Inga av mina kläder är rena!

Mina kläder är alltid smutsiga!

De tvättas aldrig...ALDRIG!

Mina ligger alltid i tvättkorgen!

–De andras ligger i tvättmaskinen... –Hallå! Här är jag!

Philip, nu får du vara artig och inte fråga så mycket!

–Så sent du kommer! –Ja, det var bussarna...

Jag ringde till jobbet och de sa att du hade gått redan vid fyra.

Jag var tvungen...ett möte på stan.

Vi har en middagsgäst.

–Mitt namn är Philip Clavelle! –God dag!

Min mamma ska på dans i kväll. Var så god.

Hon vill hitta en man... Det är ont om såna som passar henne, säger hon.

"Om nåt skulle gå sönder hemma." Men så ska det väl inte vara, ni som vet?

Vi som vet? – Vad det ser ut här!

–Det var Ebba. –Ni som är gifta!

Jaså...ja.

Du är väl inte gift för att det är praktiskt?

–Nej. –Och du, då?

Nej...det är klart...

–Nej, inte för att det är praktiskt! –Det är praktiskt med pappa.

–Var har du varit? –Fråga inte så dumt.

Didrik, om du hade en fru skulle du väl vara kär i henne?

Det är klart.

Blir det efterrätt?

Ibland går några månader så fort – och ibland så fruktansvärt långsamt.

–Kvällarna är mörkare nu. –Men varmare.

Jorden är varm. Hela rymden är varm.

Tar den aldrig slut?

Den kanske är som en cirkel som går runt, runt...

–Men vad finns det utanför cirkeln? –Jag vet inte.

Undrar varför allting finns?

Varför har man otur att träffa vissa?

–Menar du mig? –Nej! Fortsätt!

–Fortsätt med vad? –Prata.

–Jag önskar jag var vuxen. –Varför då? Du är bra som du är.

–Äh! –Du kommer att bli jättefin när...

Frans–Bertil, kom hit!

Att inte Teofil kan uppfostra honom...

Dumma hund, vi ska hem!

Är du gift eller förlovad?

–Nej. –Inte alls?

Inte ett dugg.

Men det finns någon som jag tycker mycket om.

Ibland önskar jag att han var liten som du.

Frans–Bertil, kom då!

–Följer du med in? –Nej, klockan är för mycket.

God natt.

–Är du kvar i morgon? –Ja...

–Lovar du? –Jag lovar.

God natt, min allra finaste pojke.

God natt, min... God natt, Yrla!

–Sov gott! –Vi ses i morgon!

TELEFONSIGNAL

Yrla!

SVT Undertext: Lisbet Olofsdotter (c) Sveriges Television AB