Original subtitles

Kolla om du kan fastställa koordinaterna.

Allt säkrat utanför.

Jag går in.

Augusti, första anteckningen:

Exemplaret ser mycket lovande ut.

Det vi upptäckt är mycket större än vi kunnat föreställa oss.

Men nåt finns runtomkring oss här i bergen.

November.

Vi har försökt fånga det.

Ljuset verkar skadligt.

Alla finns inte med oss längre.

December.

Sista anteckningen.

Den vet... att jag är den sista kvar.

Jag ska försöka fly...

...men jag klarar det inte.

Vi måste finkamma området och alla märkta utgångar.

Solomon har kontroll, ma'am.

Han går inte att nå på komradion.

Tills vi kan verifiera var han och Lane är, så har du kontrollen.

Kom igen, Bob!

Inte nog med skiten. Det är total radioskugga här.

Ingen täckning allas.

Vi får hitta ett ställe med täckning så att vi kan få info till hembasen.

Signalerna kommer varken in eller ut.

Formationerna runtom oss är betydande.

Det är som en stor låda tenn.

Byt till proximal kommunikation. Se om vi kan triangulera den närmaste masten.

Jag är på det.

- Dr Smith? - Vad är det, Victor?

Vad har du där, Victor?

Vad i helvete höll de på med här?

Datumen stämmer med tidpunkten för hans försvinnande.

Det är definitivt hans anteckningar

"Ondska påminner oss om att den har ett ansikte."

"Det var fel av oss att söka."

"Det var fel av oss att försöka förändra våra öden."

- Jag har det. - Vad har du där?

Sydväst om den döda zonen finns det en stor glänta.

Där kan vi nog hitta en utvinningspunkt.

Okej. Då vänder vi tillbaka, gör oss i ordning och sätter igång direkt.

Vad är det?

Vår kommunikation funkar inte om vi inte fixar en förstärkning av signalen.

Okej, och?

Stället där vi upprättar vår sändning är norrut, uppe i bergen.

- Sätt upp ett kopplingsschema. - Så här ser det ut.

Området har inga kända data att extrapolera.

Nån får stanna här och koordinera.

- Utan kännedom om området... - Går vi i blindo.

Vi måste manuellt scanna området för att upprätta en signal.

Okej, uppdraget uppdaterat. Vi upprättar en sändning vid utvinningspunkt A.

Sarah och Victor tar sydsidan. Robert och jag tar norra sidan.

Känner jag Solomon hittar en ett sätt att få ut budskapet.

En till sak.

- Jag har spårat en storm västerut. - Det är inte möjligt.

Normalt sätt hade jag hållit med dig, men om vi inte kommer ner från berget i tid...

Du är allt förgäves och vi dör av att ha exponerat oss.

Ni vet vad jag ska säga. Lämplighet är vår allierade.

Pete, lås till och håll ställningarna här, och ni andra har fått era order.

Varför ska jag lämnas kvar? Jag vill inte sitta här helt overksam.

Du är en viktig del av gruppen.

Du ska triangulera systemet och stannar här tills vi lokaliserat området

och hittat en väg ut ur det här berget.

Strikta order, direkta order.

Nån annan?

Bra. Det finns inget som är viktigare än det här uppdraget.

Sätt fart.

Det måste finnas en orsak till att igen hittat yetiplantan, Sarah.

Det är det enda som ger henne hopp.

Hon tror att växten kan rädda liv.

Hon är min vän. Jag gör vad jag kan för att rädda henne.

Hjälp!

Hjälp mig nån!

Hjälp mig!

Finns nån där?

Solomon här, kom! Kan nån höra mig?

Lane! Lane, häng kvar!

Hjälp mig!

Hallå?

Pete? Dr Smith?

Leta inte efter oss.

Det är nånting härute.

Vet de fortfarande ingenting?

Ganska smart att hålla mig uppdaterad. Det är så jag hade gjort det.

Snön här är så märklig.

Snö är snö.

Nej...

Den är...

Den är gammal.

Dr Martins studier refererade till en äldre stig... en som syntes.

Vi går på den.

Kan nån hjälpa mig!

- Känner du dr Smith sen kriget? - Jag skulle inte kalla det för krig.

Mer som barnpassande i Mellanöstern.

RPG:n slog ner hårt. Teknikerna visste att det skulle hända.

Pressar man dem tillräckligt hårt har de en tendens bryta samman.

Hade vi bar insett att fienden inte skulle anfalla oss.

För att kunna vinna hade de behövt tvinga oss att förgöra oss själva.

- Hör du det där? - Jag hör ingenting.

Precis.

Vi är förföljda. Tre grader norrut. Titta inte.

När jag säger till rör du dig sakta sidledes.

Jag står beredd.

Nu!

Se upp var du går.

Status?

Vad det än var, så testade den vår styrka.

För i helvete!

Nu vet jag varför plattan kärvade.

Panelen är kopplad till en gammal modell.

Den har loopat signaler baserat på en gammal algoritm.

Vänta!

Vi behöver sändaren, Victor.

Om vi ska nån hopp att hitta yetiplantan.

Varför är den här? Vad är det som är så speciellt med växten?

Den hittades först av tre forskare vid en utgrävning.

- Bara en överlevde. - Dr Martin?

Han var den siste att dokumentera det många trodde var medicinens framtid.

Växten helade snabbt trasiga och döda celler.

- Kan den bota cancer? - Inte bara cancer.

Den kan stoppa celldöden helt och hållet.

Kolla här!

- Hur länge hade den varit här, tror du? - Ett år. Precis som dr Martin.

Är den fortfarande operativ?

Den drivs av litiumbatterier som kan hålla fem år på en laddning.

Den som satte hit den, hade inte planerat att ge sig av.

Självmordsuppdrag?

Det som fanns därute är tillbaka.

Jag måste dra ledningar till stordatorn för att synka med våra koordinatorer.

Du sa att den försökte kartlägga våra begränsningar.

Jag tror den ville veta vad vi är kapabla till.

Bara en av oss kan springa tillbaka.

Säkra sändaren. Jag täcker dig.

Spring!

Dr Smith?

Det var som fan. Vad har hänt här?

Jävla galning.

Det här är inte slumpmässigt. Det är en varning.

- Han undvek den. - Vad undvek han?

Han kom hit för att leta efter den.

Så växten finns inte? Har operationen ingenting att göra med medicinalväxten?

Vi måste till högsta punkten. Vi håller oss till stigen och sätter upp sändaren.

När visste han?

Jag skiter i om du tycker jag är dum.

Jag vet att d et finns en möjlighet att växten inte existerar.

Jag har letat efter mirakelkuren i två år.

Och för sex veckor sen...

...fick jag diagnosen hjärncancer.

Aggressivt glioblastom.

Fjärde gradens.

Jag har dedikerat livet till att hjälpa folk överleva mot alla odds.

Nu är det dags för mig att sluta.

Så nej, jag vet inte om växten finns. Gör den det, hittar jag den.

- Jag bara måste. - Jag beklagar, doktorn.

Dagboken berättar allt vi behöver veta och sånt jag önskar jag inte visste.

Men det är en sak.

Odjuret som dr Martin tecknade. Jag har skäl att tro att den finns.

Den lever och den beskyddar växterna.

- Hitta odjuret. - Då hittar vi växterna.

- Vad är det? - Öppna.

Till vänster är min fru, till höger min dotter. Hon är bara sex.

Vad vackra.

Hon har fått diagnosen arteriosklerotiskt syndrom. Hon har konstant värk.

Allt jag gör är för hennes skull.

Jag är ledsen, Robert.

Jag kan inte garantera att växten hjälper, men det här kan jag lova.

Om jag ska välja mellan mitt liv och växten-väljer jag växten.

Fan!

Helvete!

De borde varit här nu.

"Det var nära, dr Smith."

"Ett medicinskt genombrott. Den rubbliga är i rörelse, den sjuke-frisk."

"I morgon är jag tillbaka i USA Följ mig inte."

Vad hände med dig, Martin?

Okej.

Jag väntar på en länk och kontakt.

Vad var det?

Det är lönlöst.

Stormen är på väg.

Storm.

Det är inte en storm.

Från vår GPS.

Systemet rebootas.

Nej, nej, nej.

Kom igen.

Det är okej.

Nästan där.

Sarah?

Vad är du?

Vad i...

Herregud.

Helvete.

- Sarah? - Varför var du utanför?

Varför är du inne?

Det är nåt jag måste berätta. Det gäller Victor.

Han är död.

Det finns nånting därute.

- Inte bara nånting. - Vad menar du?

Stormen är direktrelaterad till terrängen, men snöns konsistens är inte normal.

Ställer är inte normalt.

Vi är fångade i en naturlig anomali en förhistorisk klyfta i nutid.

Du menar att vi är i det förflutna i framtiden?

I princip, ja. Yetiplantan kan dateras till triasperioden.

Den här saken... är äldre än den första neanderthalaren.

Vilket skulle förklara myten om en yeti med övermänsklig styrka.

- En avskyvärd varelse. - Har dr Smith upprättat sändaren?

Nej. Din är den enda som är online.

Vi måste varna dem.

Det är det enda sättet. Du ville ju ändå ut och uträtta saker.

Vi borde vänta här inne. Lita på att hon får det gjort.

Vi vet inte om de är i livet, den risken vill jag inte ta.

Vi sticker.

Om det är rätt stig är vi inte långt ifrån.

- Hur långt är det, doktorn? - 16 km, enligt anteckningarna.

- Det är en del att gå till fots. - Därför måste få igång kommunikationen.

Vi är så nära nu.

- Kan du känna det? - Du sa att växten kanske inte existerar.

Vi måste kämpa oss fram i 20 minuter till.

Enligt anteckningarna finns det ett ställe där vi kan vila och samla styrka.

Vad gör du om du hittar det?

Vi måste hitta en väg ner från berget innan mörkret kommer.

Nåt så värdefullt ska inte gömmas för resten av världen.

Om det fungerar får alla del av det, tro mig.

Jag ska syntetisera extrakt med en kontrollpunktshämmare

och sen göra kliniska försök på åtminstone en patient som jag känner.

Vad är det?

Jonas Salk experimenterade på sig själv. Han upptäckte poliovaccinet.

- Hörde du det? - Den ger inte upp.

Vi måste ut ASAP.

- Har du allt? - Vänta... Ja.

Den här kommer till nytta när det blir mörkt. Vi kan signalera efter hjälp.

- Jag måste sätta timern för generatorerna. - Generatorerna?

Annars har vi ingen stadig överföring när vi är borta.

När den andra sändaren är uppe kan vi navigera bort från berget.

Inte om generatorerna står still. Håll ett öga på det här kraftnätet.

Det här är inte klokt. Vi vet inte var varelsen är och vad den gör här.

Lita på mig.

Okej...

Nu är det bara att hoppas att Sarah och Victor upprättat sändaren på sydsidan.

- Inte en sekund för sent. - Snälla, Pete, triangulera signalen nu.

Vi är hjälplösa utan en karta över terrängen.

Vad?

Menar du allvar?

Vi måste bort från berget innan stormen. Det där hjälper inte nån.

Det är inte vad du tror. Jag hade trott att nån med ditt intellekt hade fattat.

Om du vill fortsätta för att hitta växten, varsågod.

Men jag fortsätter med dagboken.

Plantan är så mycket mer än bara ett botemedel.

Tror du att det bara handlar om det? Du vill bara rädda dig själv.

- Din fru och ditt barn, då? - Jag har ingen familj.

- Stanna där. - Var inte dum. Upprätta sändaren.

Oroa dig inte. Jag ska upprätta den.

Jag är här för den här.

- Odjuret? - Jag sa ju att jag hört historierna.

- Jag ska bli den som lägger ner den. - Robert...

Du är det verkliga odjuret.

Ta hand om såret, doktorn. Du vill inte att yetin ska känna vittringen.

Sarah?

Okej, det här borde funka.

Okej...

Kom igen!

Fan... Så långt, allt väl.

Linorna är kapade.

Pete?

Pete?

Pete?

Pete?

- Dra kablarna! - Pete, vad har hänt?

- Den är verklig. Det är en snöman. - Vad pratar du om?

Sätt fart på generatorn.

Till röd! Till svart!

Hej!

Hej!

Hej!

Kom igen!

Kom igen!

Pete!

Pete, vakna. Kom igen, Pete.

Pete, det är jag.

- Och varelsen? - Borta just nu.

- Fick generatorn att fungera? - Nej, jag räddade ditt liv.

- Vi måste få igång den. - Pete, ficklampan.

Jag lyste mot den och den försvann.

To handlar det om att ögonen inte tål en högre ljusstyrka av spektrat.

Jag tar hand om kablarna. Gå tillbaka till stugan. Kolla laddningen i monitorerna.

Laddningen är 75%. Norra sändaren är uppe.

- Dr Smith och Robert lever. - Det är inte allt. Titta här.

Allt runt oss är uppslukad i en sonisk ficka.

Allt förutom det här området.

- Det är där anomalin finns. - Precis.

Om det är där den avskyvärda snömannen är, finns plantan där också.

Pete?

Ingen fara.

Den är tillbaka.

Utan kraftkällan måste vi reboota manuellt.

Ta dig till norra sändaren och ta den "svarta lådan".

Jag sänder en nödlägessignal. Norra sändaren och svarta lådan.

Pete.

Synkning pågår.

Norra och södra sändarna uppkopplade.

Synkning komplett.

"Yetins natt."

Vad hade du på gång?

"Jag måste undvika dödens stig."

"De andra vill förgöra den, men den kan ge så mycket mer."

"Plantan är bara en del."

"Yetin kan avslöja människans utveckling."

"Kommer ligga slumrande när den inte längre känner sig hotad."

"Gå västerut på stigen med den välbekanta snön."

"Allt kommer att avslöjas."

Kom igen!

Kom igen!

Beskyddare. Jag kommer att ta dig.

Många har larmat, många har försvunnit.

Ingen har lyckats få tag på yetiplantan.

Efter förgreningen ta till höger.

Gå västerut tills du kommer till en platå.

Där hittar jag plantan och dr Smith.

Okej, nu kör vi.

Platå...

Jag visste att du skulle följa efter mig.

Vad?

Måste vara ära nu.

Oroa dig inte, vi är nära din älskade planta.

Robert, ditt svin.

- Kom igen, visst fan är vi vänner? - Vi är fan i mig inte vänner.

Skulle du verkligen riskera våra liv för en planta?

- Våra liv? - Ja.

Det har aldrig handlat om våra liv.

Det är därför du aldrig hittar plantan eller yetin.

Kom igen!

Vi är framme, doktorn.

Dr Smith?

Robert?

Det var som fan! Plantan finns.

- Det var som fan. - Och jag som tvivlade.

Vad gör du, Robert?

Plantan är bara en del av pusslet.

Yetins blod är värt mycket mer på den svarta marknaden.

Plattan är en ny språngbräda.

Låt mig bara gå. Jag tar plantan, vi kommer bort från berget. Det finns tid.

Inte för dig, tyvärr.

Den här plantan? Ingen är ämnad att leva för alltid.

Det är därför vi inte kan ta med oss plantan.

Skrik så mycket du vill. Du hjälper mig locka hit yetin.

- Då kan jag förvärva det som är mitt. - Dr Smith.

- Sarah! - Försök inte spela hjälte.

- Sarah, rädda plantorna. - Rör dig inte.

Ta plantorna och ta dig ner från berget.

Ligg ner. Vill du verkligen dö för det här?

Hon hade tänkt att lämna dig kvar.

Vad pratar han om, dr Smith?

Det handlade inte om att göra nåt för mänskligheten.

Det handlade om att rädda hennes eget liv. - Kom igen, berätta!

Du vet inte vad du pratar om. - Skjut.

Vi tar plantan bara. Sen går vi. Okej, Robert?

Inte innan slutshowen.

Den avskyvärda snömannen gör mig mycket rikare

än nåt botemedel skulle göra.

Det här är människans sista stora jakt! Den sista ärkefienden!

Sarah, rädda den!

Spring, Sarah!

Kom igen, jag har väntat på dig.

Kom igen!

Jag tar dig. Kom igen!

Ja, kom igen! Är det allt du har? Beskyddare, fan i mig!

Titta på mig. Det är jag som har gjort det här.

Titta på mig!

Jag gjorde det! Titta på mig!

Jag vann! Jag har gjort det. Titta på mig!

Titta på mig!

- Vi har ont om tid. - Kom igen!

Ta den och spring! Ta den.

- Nej. - Ta den. Spring!

Jag är inspektör Carson.

Underlig tid att vara i bergen på.

En storm på väg och en sån här natt.

- Vadå för natt? - Yetins natt.

Ortsbefolkningen beväpnar sig. De tror att den finns.

En beskyddare.

Ja, vi har stängt bergen för att behålla yetins frid.

Var sa du att du kom ifrån?

Jag är inte från stan.

Det måste väl finnas nån du vill ringa?

Vänta.

Vad heter stan?

Den har inte haft nåt namn på åratal.

Med tanke på alla dinosaurier och flygfän

så hittar de nog på nåt.

.:: TWA - Your Source Of Quality! ::. www.shareuniversity.org

Översättning: Mika Wainonen Ordiovision