All language subtitles for Nazi Mega Weapons S01E02 HDTV x264 [StB]

De �r bland de st�rsta byggnaderna
fr�n andra v�rldskriget.

Det �r det st�rsta som har byggts
i hela v�rlden.

Det �r bombs�kra f�stningar.

Det �r tre v�ningar betong.

De byggdes f�r att skydda
Nazitysklands d�dligaste vapen.

Ub�tskriget var det enda
som skr�mde Churchill.

Det f�rsvagade Storbritannien.

Det h�r �r ber�ttelsen
om Hitlers ub�tar.

Systemet �r det enda i sitt slag
p� Atlantkusten.

St�ng ner omedelbart!

De som kallade det sitt hem.

De hade sv�rt att h�lla bes�ttningen
i skick att strida.

Flygplan anfaller!

De allierade skulle krossa dem alla.

Det h�r �r en makal�s
f�rsvarsbyggnad.

Andra v�rldskrigets
st�rsta byggnadsprojekt-

-skulle s�kra Hitlers v�rldsdominans.

De st�r kvar som bevis p�
den fanatiska ambitionen.

Det h�r �r hemligheterna
bakom nazisternas byggnader.

2 SEPTEMBER 1940
640 KM S�DER OM ISLAND

- I Atlanten...
-25 knop.

...�r 1940.

Kapten G�nther Prien
�r ute p� sin sjunde patrull.

Han leder nazisternas ub�tar
in i strid.

- Avst�nd: 500.
-Avst�nd: 500.

De ska f�rg�ra transportfartyg
som �r p� v�g till Storbritannien.

H�ll stadig kurs.

Kriget avg�rs av
huruvida konvojerna n�r fram.

Om ub�tarna kan stoppa dem
har nazisterna chansen att vinna.

Eld!

De s�nkte 730 fartyg
under krigets tv� f�rsta �r.

Prien och hans g�ng
�r ett osynligt hot under vattnet.

N�r de g�r i land-

-g�r de fr�n att vara osynliga
till att vara o�vervinnerliga.

Deras hem �r en
av v�rldens st�rsta f�stningar.

Ub�tsbasen i Lorient
var ett av v�rldens b�sta f�rsvar.

Historikern Glyn Prysor
utforskar basen-

-och avsl�jar
dess otroliga hemligheter.

Basen str�cker sig
�ver 20 hektar.

Det �r ett av de st�rsta
byggnadsverken i v�rlden.

Bara Hooverdammen i USA sl�r den.

Det k�nnetecknar
nazistregimens ambition.

De ville dominera �ven till havs.

Den franska hamnstaden
blev nazisternas ub�tsbas.

Det var en enda mans id�.

Den 22 juni 1940.

Hitlers styrkor
har h�rjat runt om i Europa.

Frankrikes nederlag
har fullbordat nazisternas styre.

480 km d�rifr�n-

-fokuserar en tysk general
p� ett eget projekt.

Amiral Karl D�nitz
leder den tyska ub�tsstyrkan.

Han �r �vertygad om att ub�tarna
ska ge dem seger och letar-

-efter en l�mplig ub�tsbas.

Storbritannien stod ensamt
mot Tyskland vid det h�r laget.

Storbritanniens akillesh�l-

-var behovet av diverse importer.

En blockering av transporter
skulle f� Storbritannien p� kn�.

N�r Tyskland segrade mot Frankrike-

-kontrollerade de kusten
fr�n Norge ner till Biscayabukten.

De beh�vde inte l�ngre
segla hela v�gen fr�n Tyskland.

D�nitz hade nu baser i Frankrike.

Det gav tyskarna
b�ttre tillg�ng till Atlanten.

Med tillg�ng till Atlanten-

-anser D�nitz att han kan f�rg�ra
Storbritanniens transportfartyg.

Han v�ljer snabbt ut
var de nya baserna ska ligga.

Den b�sta av dem �r Lorient.

Den lilla fiskebyn
blir en strategisk bas.

D�nitz vill f�rvandla hamnen
till en f�stning-

-d�r han kan f�rvara
sina k�ra ub�tar.

Till skillnad fr�n moderna ub�tar-

-m�ste ub�tarna
�terv�nda till basen.

Moderna ub�tar klarar flera m�nader
ute till havs-

-tack vare modern teknik.

Ub�tarna drevs av en kombination
av motorer och batterier.

De klarade sig bara ute till havs
i n�gra veckor.

N�r br�nslet tog slut
var de tvungna att �ka tillbaka.

Det fanns begr�nsat utrymme
f�r mat och vatten ombord.

Det faktum att f�rr�den t�mdes
var n�stan lika viktigt-

-eftersom det h�ll mannarna
i skick f�r strid.

N�r maten och torpederna tog slut-

-var kaptenerna tvungna
att �ka tillbaka f�r att h�mta mer.

- Hur gick det?
-Bra.

Fler torpeder
skulle ha gett er fler priser.

Du hinner.

I september 1940
har Prien blivit tysk hj�lte-

-efter att ha s�nkt ett krigsfartyg.

Prien och de andra kaptenerna
f�r ny inspiration.

Den nya basen
�ppnas f�r ub�tsreparationer.

Vi hade inget br�nsle kvar.

Vi beh�ver en ny upps�ttning
med torpeder.

Ub�tarna lastades om och besiktades
n�r de hade varit ute till havs.

Hur f�r man upp en miljon kilo
ur vattnet?

I b�rjan anv�nde man sig
av existerande anl�ggningar.

Men man m�ste utveckla basen
f�r att kunna skydda ub�tarna.

Nazisterna planerade en ny l�sning.

Ub�tarna fraktades p� den h�r r�lsen-

-in i den h�r byggnaden.

De var 16 meter breda
och hade 1,5 meter tjocka v�ggar.

De h�r byggnaderna
som byggdes p� fyra m�nader-

-var de f�rsta reparationsbunkrarna
i Lorient.

Ub�tarna l�g p� det h�r lastbordet.

Det har byggts om f�r att h�lla
f�r v�ldigt stora fartyg.

Men det �r samma utrustning.

Det var viktigt att komma in.

P� s� s�tt kunde man
g�ra reparationer.

Byggnadernas viktigaste funktion
var att skydda.

H�rifr�n ser man bunkerns form.

Den har ett brutet tak
och branta ned�tlutande v�ggar.

Eventuella bomber skulle
bara rulla ner p� sidorna.

Tyskarna b�rjade kalla den
f�r "dombunker".

Det betyder "katedralbunker".

Man f�rst�r varf�r.

Det var bara en tillf�llig l�sning
trots att de anv�nds �n idag.

De har inte plats f�r stora ub�tar
som D�nitz vill bygga.

Ritningen f�r bunkern, tack.

D�nitz dr�mmer om en bas
med enorma ub�tsbunkrar.

De ska omslutas av betongbunkrar
som skyddar hans flotta.

Visst ser det utm�rkt ut?

Dessutom beh�ver han
hundratals nya ub�tar.

Har vi tillr�ckligt m�nga batterier?

R�cker det?

Amiral D�nitz beh�vde fler ub�tar.

Om han hade 300 ub�tar
varav 100 var ute till havs-

-s� skulle han
stoppa Storbritanniens transporter.

Men i b�rjan p� kriget
hade han bara 22 ub�tar.

De skulle strida
mot Storbritannien.

Men Hitler delar inte
D�nitz vision f�r ub�tarna.

Hitler s�g krigsfartyg
som det fr�msta vapnet.

Det var prestigefyllt.

Fartygen skulle utg�ra en bild
av nazisternas makt i utlandet.

Vi talar om en man
som ritade bilder p� krigsfartyg.

Han ans�g att krigsfartyg
skulle vara stora skepp.

Inte ub�tar under ytan.

F�r att f� Hitler att �ndra sig
litar D�nitz p� Prien-

-som ska visa att ub�tar
kommer att leda till seger.

Den 19 oktober 1940
lyckas Prien bevisa det.

Den saknar m�rkning.
Det verkar vara ett transportfartyg.

Varning!

Fiendens hastighet: 12.

Babordsvinkel: 60.

H�ll stadig kurs!

- Torped: 25 knop.
-Torped: 25 knop.

- Avst�nd: 500.
-Avst�nd: 500.

Tv� bombplan st�r redo.

Inv�nta order...

-Eld!
-Eld!

Torpeden �r p� v�g.

P� bara 48 timmar
lyckas Prien anfalla tv� konvojer.

De s�nker 34 allierade fartyg.

D�nitz beh�vde exakt
den h�r typen av framg�ngar.

F�r varje fartyg man tog
gick resurser f�rlorade.

De f�rsvagade Storbritannien.

Men skulle framg�ngarna
ge D�nitz det han ville ha?

Den 25 oktober 1940-

-har D�nitz ett m�te med Hitler
om ub�tar.

Vi har ett vapen som tr�ffar
Storbritanniens svaga punkt.

Vi kan bara vinna ub�tskriget
om vi har tillr�ckligt m�nga b�tar.

Vi beh�ver minst 300 ub�tar.

300...

Beh�ver ni 300 nya ub�tar?

Ber�tta mer om betongbunkrarna.

De ska bli bombs�kra, f�hrer.

Ni ska f� era ub�tar och era bunkrar.

Det ska jag se till.

Hitler kunde inte l�ngre
f�rneka ub�tarnas framg�ng.

D�rf�r best�ller han nya ub�tar
strax efter m�tet.

Han best�ller �ven
en okrossbar bas.

200000 kvadratmeter v�ljs ut-

-mitt emot D�nitz h�gkvarter.

Bunkrarna som utgjorde basen-

-bestod av en miljon kubikmeter.

Keromanbasen �r
nazisternas viktigaste byggnad-

-i alla ockuperade l�nder.

Arbetet inleds
med den f�rsta av tv� bunkrar-

-i februari 1941.

En fj�rdedel av Frankrikes betong
g�r till uppbyggnad av bunkrarna.

Det kommer att kosta
2,6 miljarder dollar.

De tekniska utmaningarna
�r kolossala.

Byggnaderna �r
100 x100 x 18 meter.

Det �r en enorm massa p� stommen.

F�r att snabba upp processen
bygger man p� land.

Utgr�vningar av marken visar-

-att marken inte klarar
de enorma byggnadernas vikt.

Man var r�dd f�r
att de skulle sjunka ner i jorden.

D�rf�r valde man att bygga p� p�lar.

L�nga st�lbalkar trycks ner i marken.

P� s� s�tt finns det ingen risk
f�r att byggnaden ska sjunka.

N�r grunden �r lagd-

-kommer b�tar, lastbilar och t�g
med 152 miljoner kilo material-

-till Lorient varje m�nad.

Uppbyggnaden forts�tter.

Tusentals arbetare
skickas till Lorient-

-f�r att bygga bunkrar.

En handfull franska ingenj�rer
leder arbetet.

En av dem heter Jacques Stosskopf.

R�kna ut tonnage och meddela mig.

Stosskopf var en fransk ingenj�r
som jobbade vid basen.

Hans uppdrag var f�rr�den
d�r torpederna skulle f�rvaras.

De l�g i n�rheten av bunkrarna.

Det ska st� klart
innan m�nadens slut.

Urs�kta.

Stosskopf kom fr�n Alsace
vid den franska och tyska gr�nsen.

Han talade utm�rkt tyska.

D�rf�r blev han
s�rskilt anv�ndbar f�r tyskarna.

Skicka rapporterna till mig.

Han fick allt mer ansvar
och han fick �vervaka fransm�nnen.

Han var inte s�rskilt omtyckt
f�r att han var v�ldigt allvarlig.

Dessutom arbetade han
med tyskarna.

M�n som han var viktiga
f�r att arbetet skulle fortg�.

Medan byggnadsarbetet fortgick
sj�sattes ub�tar fr�n Lorient.

Det blir den viktigaste basen
i Frankrike.

Den kallas "stj�rnbasen"-

-eftersom alla viktiga ub�tar
dockar h�r.

M�n som G�nther Prien.

Efter att ha tagit 27 fartyg-

-seglar han iv�g p� ett nytt uppdrag
i slutet p� februari 1941.

7 MARS 1941
770 KM UTANF�R SKOTTLAND

H�ll stadig kurs.

Prien och tre andra ub�tar g�r
till anfall p� 37 fartyg.

'Eld!
'Eld!

Men de blir uppt�ckta
och tvingas till d�den.

Dyk 90 meter!

Bes�ttningen f�rs�ker
f� ub�ten att dyka snabbare.

Det �r viktigt att vara tyst-

-eftersom fartygen lyssnar
efter ljud fr�n ub�tarna.

N�r de blir uppt�ckta
blir de beskjutna hundratals g�nger.

Inga �verlevande?

D�nitz sl�s h�rt av Priens d�d.

Det bevisar bara
hur sk�ra ub�tarna �r-

-och hur viktigt det �r
med de nya bunkrarna.

Byggnadsarbetet g�r fram�t
och Stosskopfs inflytande �kar.

Han var en allvarlig typ.

Hans samarbete med tyskarna
gjorde att han fick d�ligt rykte.

Han skulle skicka 250 fransm�n
till Tyskland f�r att arbeta.

Det s�gs att n�gra av dem ropade:
"D�d �t Stosskopf!"

Under tiden fortsatte bunkrarna
K1 och K2 v�xa fram.

Den 20 december 1941
efter tio m�naders arbete-

-st�r bunkrarna klara.

Nio dagar tidigare hade Hitler
f�rklarat krig mot USA.

Trots att de stod inf�r
v�rldens starkaste flottor-

-�delades Atlanten
av nazisternas ub�tar.

De s�nkte 27 fartyg
under december m�nad.

Ub�tarna g�r av med sina torpeder
s� snabbt de f�r nya.

De nya ub�tsbunkrarna st�r redo.

Ing�ngen h�jer sig �ver hamnen
i Lorient.

Det fanns bara en ing�ng
till K1 och K2 fr�n vattnet.

N�r de kom in till lastkajen-

-st�ngde man portarna
och vattnet pumpades ut.

Under vattnet
finns en r�rlig plattform p� en ramp.

Ub�ten s�nks ner p� plattformen
som �ker upp till anl�ggningen.

Ub�tarna flyttas fr�n K1-

-till en transportenhet
mellan bunkrarna.

Det h�r �r en fransk ub�t,
men det h�r �r originaldelar.

32 hjul �ker p� r�lsar-

-som g�r parallellt med bunkrarna.

Ub�ten kunde allts� flyttas
till en tillg�nglig lastkaj.

Systemet �r det enda i sitt slag
p� Atlantkusten.

Men det �r ocks� s�rbart
eftersom ub�tarna �r synliga.

Framf�r allt
�r sj�lva systemet s�rbart.

En enda bomb skulle r�cka
f�r att f�rst�ra systemet.

P� s� s�tt skulle ub�tarna
inte komma ut till havs.

De f�rst�s heller inte
kunna sj�s�tta nya ub�tar.

Det tar 90 minuter
innan ub�ten �r skyddad igen.

Det �r sv�rt att beskriva
hur stort utrymmet �r.

Det fanns tretton likadana bunkrar.

Det �r s� h�gt i tak
att det fick plats en lyftkran.

Den kunde ta bort hela periskopet.

Att ta bort det fem meter l�nga
periskopet p� ub�ten-

-�r bara en av m�nga kontroller
som m�ste g�ras.

Ungef�r h�lften av alla reparationer-

-p� ub�tar gjordes h�r i Lorient.

Det var d�rf�r det var s� speciellt.

Lorients f�rvandling
fr�n fiskeby till ub�tsbas-

-ger D�nitz m�jligheten
att s�nka 500 fartyg under 1941.

Storbritannien blir tvungna
att kapitulera.

Ub�tskriget var det enda
som avskr�ckte Churchill.

Det skulle kapa deras f�rbindelser.
Det tvingade Churchill att fokusera-

-p� att vinna slaget om Atlanten.

Han jagade ub�tarna i havet.

Han slog till vid baserna.

Uppbyggd f�r att skydda
ub�tsflottan fr�n bomber-

-�r Lorient nu Winston Churchills
viktigaste m�l.

Kommer betongj�ttarna
att klara den h�rda pressen?

Taket p� K2
var ungef�r 3,5 meter tjockt.

Det �r tjockare
�n v�ggarna p� Fort Knox.

Ursprungligen ville de
ha ett �nnu tjockare tak.

Problemet var
att grunden inte skulle h�lla.

Det �r dags f�r Lorient
att utvecklas igen.

Nazisterna b�rjar
bygga en �nnu st�rre bunker.

De hoppas att den blir okrossbar.

K3.

Det nya bygget
kr�ver en starkare grund.

Byggd bakom en stor f�rd�mning
som h�ller vattnet borta-

-skapas bunkern
av sj�lva berggrunden.

Anl�ggningen var jobbigare.

Man jobbade h�rdare p� K3
�n p� K1 och K2.

De ville ha en perfekt byggnad.
De allra h�gsta v�ggarna-

-var upp till 6 meter tjocka.

De kunde f�rst�rka �verv�ningen
utan att grunden blev instabil.

K3 byggs i rasande fan.

Man gjuter betong dygnet runt
f�r att allt ska st� klart-

-innan de allierade attackerar.

Himlarna f�rblir tomma
trots Churchills p�bud.

Britterna har lyckligtvis inte
anfallit oss fr�n luften-

-under uppbyggnadsfasen.

D�nitz tror att Lorient �r s�kert.

U-111, kapten Kleinschmidt.

Han vet inte om att fransm�nnen
har anlitat en mullvad.

Jacques Stottskopf.

Stottskopf var k�nd
som samarbetspartner.

Det kunde inte
ha varit mindre sant.

Genom sin tillg�ng till ub�tarna
kunde han h�lla uppsikt.

Han hade
n�stan ett fotografiskt minne.

Genom identifiering av ub�tarna-

-kunde han bygga upp en bild
av den dagliga verksamheten.

Han tr�ffade en kontakt
fr�n franska motst�ndsr�relsen-

-f�r att skicka informationen vidare.

Kapten Lemph �kte kl. 5.00
den 20 februari.

U-106, kapten Rush.

Han reciterade informationen
tv� g�nger.

U-103, kapten Schultz-

-ankom kl. 23 den 24 februari.

Tre fartyg sj�nk.

En g�ng till.

Kapten Lemph...

Han meddelar
hur det har g�tt f�r ub�tarna.

Stosskopf avsl�jar
�ven teknisk information-

-som kanske kan anv�ndas
mot ub�tarna.

Informationen
skickades till britterna.

Informationen kunde vara viktig
i slaget om Atlanten.

I sin hemliga kamp mot D�nitz-

-riskerar Stosskopf allt han har.

Under 1942-

-anv�nds Tysklands resurser
till att bygga K3.

P� grund av betongtillverkningen
har sanden tagit slut.

D�rf�r h�mtar man sand
fr�n str�nderna.

Den h�r sanden
h�mtades fr�n kusten.

Sand med salt
fungerar inte bra med cement.

Den h�ga j�rnhalten-

-skulle p�skynda korrosionen
och g�ra byggnaden mer s�rbar.

D�rf�r tv�ttades sanden
i rent vatten.

N�r man f�rs�ker bygga
en okrossbar ub�tsbas-

-�r det viktigt att vara noggrann.

Mot slutet av 1942
st�r den tredje bunkern snart klar.

Det �r en betongf�stning
med stora st�lportar-

-och en lastkaj som kan t�mmas
p� vatten p� bara n�gra timmar.

Taket som t�cker byggnaden
�r ingenj�rernas st�rsta bedrift.

De var inte n�jda
med ett 3,5 meter tjockt tak.

De ville ha n�t tjockare.

D�rf�r ritade man om den-

-med tv� balkar p� taket
i triangul�r form.

D� skapades ett tomrum
p� ungef�r en halv meter.

Ovanp� det byggde man
ett till likadant tak.

I slut�nden var taket
7-7,5 meter tjockt.

Det �r som tv� dubbeld�ckare-

-eller tre v�ningar ren betong
ovanp� sj�lva byggnaden.

D�nitz ville ha n�t okrossbart-

-och de tyska ingenj�rerna
verkar ha lyckats.

I januari 1943.

- Spr�nger man f�rd�mningarna
och K3 har �ntligen �ppnat.

Det �r mer �n en milit�r byggnad.

Det blir hem f�r tusentals m�nniskor.

Med 15000 bofasta personer-

-beh�vde man mer
�n bara material till alla ub�tar.

M�nniskorna beh�vde sitt.

Basen hade flera kraftverk-

-reningsverk, f�rr�d...

Man byggde nya j�rnv�gssp�r
f�r att transportera allt.

I takt med att basen
blev allt viktigare-

-beh�vde man bygga mer
f�r att underst�dja arbetskraften.

Det �r inte bara en verkstad.
Det �r en liten by.

Inne p� de �vergivna kontoren-

-st�r en del kvar of�r�ndrat.

Man kan fortfarande se
glimtar av folk som jobbade h�r.

Det finns kvarlevor
av livet p� den tiden.

Det sitter tyska texter p� v�ggarna.

Efter kriget tog man bort
eventuella nazistm�rken.

Man m�lade �ver tysk text.

Man kan fortfarande se
ursprungliga detaljer.

H�r sitter det ursprunglig m�larf�rg.

De ville g�ra sig
s� hemmastadda som m�jligt.

Det �r sp�klikt.

Det h�r �r en s�ngram.

Det h�r var ett sovrum
och en arbetsplats.

Genom f�nstret syns bunkern
d�r alla jobbar.

Man jobbade dygnet runt.

Lorient var central
f�r ub�tskampanjen.

De beh�vde bli klara snabbt
och sj�s�tta ub�tarna.

Med allt underh�llsarbete-

-skulle jobbet
ha varit i full g�ng h�r.

Lorient var mer �n en bas
f�r bes�ttningen.

Sen krigets b�rjan
har man f�rlorat 154 ub�tar.

H�lften av dem
f�rlorades under 1942.

Uppoffringarna resulterade dock
�ven i f�rluster f�r de allierade.

1600 fartyg skickades
till havsbottnen av de h�r sj�m�nnen.

Bland dem finns Peter D�nitz.

Den 21-�rige amiralsonen-

-tillh�r den unga bes�ttningen
som f�r ers�tta de som har d�tt.

Churchill �r fast besluten
att stoppa ub�tarna.

Bombplanen anfaller basen
g�ng p� g�ng.

Kontakta basen.
Jag vill ha en skaderapport.

Ja, sir.

Trots all skadeg�relse
st�r ub�tsbunkern kvar.

D�nitz beslutsamhet
att skydda flottan har l�nat sig.

Men de allierade ger inte upp.

De bygger den st�rsta bomben
som har sk�dats...

Tallboy.

Tallboy v�gde �ver 5 ton
varav 2 ton var spr�ng�mnen.

Den sl�pptes p� 600 meters h�jd
och passerade ljudvallen.

Man hoppades att den skulle
tr�nga igenom bunkerns tak.

Elva enorma bomber
sl�pps ner p� staden.

Bara en av dem tr�ffar.

Men eftersom det var en Tallboy
kan det r�cka med en.

I b�rjan p� 1943
st�lls ub�tsbunkrarna p� prov.

2,5 miljarder kilo betong tr�ffas-

-av en jordb�vningsbomb.

Det h�r �r helt otroligt.
Det var h�r Tallboy tr�ffade bunkern.

Man ser tydligt var taket gick.

Bomben har tr�ngt igenom
3,5 meter betong.

Man ser �ven tomrummet
mellan taken.

D�rifr�n syns det andra lagret.

Det andra lagret
har knappt blivit skadat.

Det m�ste ha varit ett hemskt oljud
f�r m�nniskorna som jobbade.

Men de b�r inte ha lidit n�n skada.

Det �r en otrolig f�rsvarsbyggnad.

Basen �r okrossbar.

D�nitz forts�tter personligen
att leda ub�tsstriderna.

Mina order...

Meizergruppen ska �ka nordv�st
i h�g hastighet.

Uppfattat? Bra.

De allierade inser
att ub�tsbasen �r okrossbar.

S� de beslutar sig
f�r att sl� dem till havs ist�llet.

Det �r D�nitz kommunikation
som ger de allierade sin chans.

Underr�ttelsetj�nsten
avlyssnade tysk kommunikation.

D�nitz h�ll st�ndig kontakt
med ub�tarna.

Han koordinerade attackerna.
Ub�tarna kontaktade varandra.

P� s� s�tt kunde
de allierade till slut f�rg�ra dem.

J�garna blir snart jagade.

De allierade utvecklar teknik
som uppt�cker radiosignaler.

De kn�cker D�nitz kod-

-och lyckas l�sa
meddelanden till ub�tarna.

Den 17 maj 1943-

-beordrar D�nitz att ub�tarna
ska attackera en konvoj p� 37 fartyg.

Vilka fartyg �r n�rmast?

U-544 och U-954, amiral.

Beordra att de n�rmar sig.

I U-954 finns D�nitz son Peter.

21-�ringen ser fram emot
sin f�rsta stora upplevelse.

Order, sir.

Konvojen kommer mot oss.

Den innefattar minst 14 tunga fartyg.

Konvojens bef�lhavare
vet exakt var ub�tarna finns.

Bombflygplanen fr�n Island
gillrar en egen f�lla.

Herregud... Flygplan anfaller!

Tack.

U-954 med D�nitz son ombord
har g�tt f�rlorad.

De allierades tekniska �vertag
blir avg�rande i slaget om Atlanten.

243 ub�tar s�nks under 1943.

Mina ub�tsmannar...

Ni har k�mpat som lejon.

Vi har tvingats in i ett h�rn.

Vi kan inte l�ngre...

...forts�tta kriga.

Fem dagar efter sonens d�d
beordras ub�tarna tillbaka.

Operationen avvecklas.

Kampanjen hade misslyckats.

De allierade hade blivit starkare
ute p� Atlanten.

De allierade hade slagit ub�tarna
och under 1944-1945-

-tvingade man tillbaka
alla Hitlers arm�er.

Nederlaget var oundvikligt.

I Lorient fanns en man
som inte fick se slutet p� kriget.

Jacques Stosskopf f�rsvann 1944.

Han var inte s�rskilt saknad
p� grund av sitt rykte.

Motst�ndsr�relsen hade avsl�jats
och hans namn hade framkommit.

Gestapo anh�ll honom.

De tog honom
till ett koncentrationsl�ger.

D�r blev han torterad
och avr�ttad med ett enda skott.

1945 faller Hitlers rike.

Kriget var slut.

Medan allt f�ll
var bunkrarna okrossbara.

Medan allt f�ll
var bunkrarna okrossbara.

De var nazisternas sista f�rsvar.

H�r �verl�mnade man sig
tv� dagar efter kriget.

Bunkrarna st�r kvar �n idag.

Som en l�mplig hyllning
har byggnaderna till�gnats-

-mannen som ville
f�rinta ub�tsflottan.

1946 d�pte man om basen i Lorient...

...efter Jacques Stosskopf.