All language subtitles for Nazi Mega Weapons S01E01 HDTV x264 [StB]

L�ngs V�steuropas kustlinje-

-finns spillrorna fr�n ett av
1900-talets st�rsta byggprojekt.

Hitler s�ger:
"Jag vill bygga en Atlantvall."

"Jag vill ha st�ngsel
l�ngs hela kusten."

40 miljoner ton betong
f�r att stoppa D-dagsinvasionen.

Femton tusen bunkrar
l�ngs kustlinjen-

-som �r 500 mil l�ng.

Den byggdes p� bara fyra �r.

Ett stort n�tverk
av of�rst�rbara bunkrar-

-d�dliga minf�lt-

-och ogenomtr�ngliga positioner.

Alla separata delar som arbetar ihop.
Som ett monster.

Det �r
historiens st�rsta fortifikationer.

Det h�r �r historien om
Hitlers Atlantvall.

Andra v�rldskrigets
st�rsta byggprojekt.

Best�llda av Hitler
f�r att s�kra sitt v�rldsherrav�lde.

I dag �r de m�rka p�minnelser
om F�hrerns fanatiska ambitioner.

Det h�r �r hemligheterna
bakom nazisternas j�ttebyggnader.

6 juni 1944.

D-dagens invasion har b�rjat.

1500 tyskar sl�ss mot de allierades
styrkor p� 150000 man.

Unga soldater som Franz Gockel-

-beh�ver bunkrarna f�r att �verleva.

Bunkrarna bildar
en 500 mil l�ng fortifikation-

-k�nd som Atlantvallen.

Nazisterna byggde den
l�ngs Europas v�stkust...

...f�r att skydda Hitlers imperium
fr�n en invasion.

Dr Peter Lieb,
expert p� krigsstudier-

-har studerat vallens uppbyggnad.

Det fanns bunkrar l�ngs hela kusten
i Frankrike, Belgien och Holland.

Det �r
historiens st�rsta fortifikationer.

Vallens ursprung kan
sp�ras till 1942.

Hitlers invasion av Ryssland
har avstannat.

En miljon av hans b�sta soldater
krigar mot sovjeterna.

Och i december blir hans
st�rsta r�dsla verklighet.

USA g�r med i kriget.

Hitler visste att det skulle ske,
och han visste att det var d�ligt.

Han har fullt upp
med Ryssland i �st-

-och Storbritannien har nu
en stark allierad i v�st-

-n�mligen USA.

Med hundratusentals amerikanska
trupper och vapen till sin hj�lp-

-�r britterna nu ett hot
mot Hitlers er�vringar-

-av Frankrike, Belgien,
Holland och Norge.

F�r att skydda Atlantkusten m�ste
Hitler vidta defensiva �tg�rder.

Han ger det ber�mda
fyrtionde direktivet.

Han r�r helt enkelt om i grytan-

-och s�ger "nu �r det nog".

Han presenterar en lista
med tydliga f�rv�ntningar-

-p� sina stridande trupper-

-och sin ingenj�rsorganisation.

Hitler beordrar byggandet
av en 500 mil l�ng skyddsbarri�r.

N�ra dubbelt s� l�ng
som USA:s �stkust.

Kanonbatterier och bunkrar-

-kapabla att tillintetg�ra
en allierad invasion.

Arbetet med att bygga dem
faller p� en man.

Heil Hitler!

Lystring! Det h�r �r
F�hrerns senaste order:

Kusten m�ste rustas
med s� m�nga kanoner som m�jligt.

Franz Xaver Dorsch,
chefsingenj�r p� Organisation Todt.

Tysklands st�rsta
ingenj�rsorganisation.

De h�r kanonerna
ska omslutas av betong.

Dorsch och hans kollegor
�r experter p� storskaliga byggen.

De banade v�g f�r Nazitysklands
ber�mda "Autobahns".

Ett v�gn�t som existerar �n i dag.

Jag kommer personligen
att styra arbetet.

�r det uppfattat?

Dorsch har redan byggt
20 kulspruten�sten vid Calais.

Den franska hamn
som ligger n�rmast England-

-och den troligaste platsen
f�r en invasion.

De h�r gigantiska bunkrarna,
som best�r av 40000 ton betong var-

-kommer att vara mall
f�r Hitlers planerade vallbygge.

Otroligt m�nga finns kvar �n i dag.

Att bes�ka de h�r bunkrarna
�r som att resa bak�t i tiden.

Arthur van Beveren
�r expert p� Atlantvallen-

-och har utforskat dess ruiner
sen han var barn.

V�ggarna �r 3,5 m tjocka.

H�r i h�rnet kan man fortfarande se
formen av tr�t i betongen.

Det l�mnade m�rken i betongen
medan den h�lldes p�.

Den stora kupolliknande byggnaden
�r kulspruten�stet-

-som hade en 38 cm kanon under sig.

P� den h�r sidan
har vi manskapsrum-

-k�k, f�rsta hj�lpen och ammunition.

En v�ldigt atmosf�risk plats
p� den tiden...

...och det �r det fortfarande
enligt mig.

Granaterna �r 1,6 m l�nga
och v�ger �ver 800 kg.

De �r s� stora att de m�ste flyttas
via ett �verliggande sp�rsystem.

Sp�ret g�r in,
igenom den h�r luckan-

-men man kan fortfarande se
att det finns en del kvar h�r.

Sp�ret anv�ndes
till att transportera ammunition.

Det h�r �r bara en tom lucka-

-men f�r 70 �r sen
fanns det en d�rr h�r.

Och ett bord h�r uppe.

Ammunitionen f�rbereddes-

-n�r den l�g p� bordet.

P� den h�r sidan
fanns det ett litet t�g-

-d�r ammunitionen lastades p�-

-och transporterades
upp till kanonen.

De enorma kanonerna-

-kan s�nka invasionsflottans
st�rsta stridsfartyg-

-innan de ens har l�mnat hamn.

Under molnfria dagar
kan man se Storbritannien h�rifr�n.

Det ligger bara 3,6 mil bort.

Och de h�r kanonerna
n�dde tre mil in i landet.

Dorsch och hans ingenj�rer-

-s�tter ig�ng att bygga
liknande fortifikationer-

-vid strategiska Atlanthamnar.

Journalfilmer i Berlin
skryter om landets eldkraft-

-och den 16-�rige Franz Gockel
f�ljer framstegen ivrigt.

"Jag hade sett s� mycket
om vallen i journalfilmer"-

-"att jag trodde
vi var o�vervinnliga."

Gockel kommer att f� se
Atlantvallen p� n�ra h�ll-

-p� sj�lvaste D-dagen.

Under 1942 intensifieras byggandet
av Atlantvallen-

-till och med uppe i Norge.

Soldater och resurser
skickas f�r att f�rsvara kusten-

-�nda upp till Arktis.

Norge var v�ldigt viktigt i b�rjan
p� grund av sitt l�ge.

Mycket j�rnmalm
fraktas fr�n Sverige-

-till skepp i norska hamnar.

J�rnmalm �r avg�rande
f�r tyskarnas krigsinsats.

Det ger st�l till Hitlers bomber,
stridsvagnar och bunkrar.

Den norska f�rs�rjningslinjen
m�ste skyddas.

En extrem l�sning:
flytta ett kanontorn till �rland-

-f�r att skydda Trondheims hamn.

H�pnadsv�ckande nog
finns tornet fortfarande kvar.

I grund och botten
�r det h�r ett skepp byggt p� land.

Inbyggt i det h�r berget.

Ett fem v�ningar djupt schakt
gr�ptes ur berget-

-och fylldes med betong,
sen placerades tornet i schaktet.

De tyska ockupationsstyrkorna
l�ter krigsf�ngar-

-gr�va ett elva meter djupt h�l
genom berget.

N�r det har fodrats med betong
kan tornet �teruppbyggas inuti.

Kanonerna skickades till Trondheim
i 80 t�glaster-

-och lastades d�r ombord p� b�tar
som fraktade dem hit.

De tre kanonerna �r det enda
man kan se fr�n utsidan-

-men bunkern finns inne i berget.

Allt h�r �r stabilt konstruerat.

Alla separata delar som arbetar ihop
f�r att driva maskinen.

Som ett monster.

Det h�r svarta golvet
�r skeppets torn.

Det h�r �r sj�lva bunkern.

Schaktet inne i berget.

Det h�r �r betong.

Och det h�r �r
ett fem v�ningar djupt schakt.

Precis som n�r den var p� ett skepp
m�ste den stora kanonen rotera.

Tornet vilar p� de h�r kulorna
som vi har runt om oss h�r.

Riktigt tung.

Jag gissar p�...40-50 kg.

De vilar h�r ovanf�r
runt omkring schaktet.

138 st�lkulor
b�r den 900 ton tunga kanonen-

-s� att den kan rotera smidigt.

Granater och drivmedel
f�rvaras fem v�ningar under kanonen.

Vi har tre sorters ammunition h�r:

H�gexplosiva granater-

-pansargranater-

-och granater
med tidsinst�lld utl�sare.

F�r att man�vrera
de 300 kg tunga granaterna-

-uppfinner nazisterna
ett hydrauliskt hissystem.

Granaterna kommer ut
genom v�ggarna-

-i ammunitionsrummen,
glider ut h�r-

-rullar upp p� det h�r bordet,
sen upp hit.

Och n�r de slutligen kommer hit-

-kan man f�ra dem bakl�nges-

-in i hissen.

Den h�r drevs f�rst�s hydrauliskt.

Ammunitionen hissas upp
fem v�ningar.

D�r kan den fyras av.

Kanonerna hade en r�ckvidd
p� 3,7 mil.

Det �r ungef�r
s� l�ngt som �gat kan se.

Fr�n norra Norge
ner till s�dra Frankrike-

-finns samma typ av bunkrar.

Det �r inte bara betongklossar -
det �r stora skepp p� land.

Bredvid de tungt
f�rsvarade batterierna-

-i M�vik, Cherbourg,
Brest och p� �n Jersey-

-b�rjar ett v�ldigt f�rsvar
att ta form.

Men Hitler inser
att det �nd� inte �r tillr�ckligt.

Mellan hamnarna �r fortfarande
l�nga kuststr�ckor oskyddade.

Hitler ger en ny order
om att 15000 bunkrar-

-m�ste byggas
l�ngs den 500 mil l�nga kustlinjen.

Och de m�ste bemannas
av 300000 trupper.

Hitler vill att varje meter
av den 500 mil l�nga Atlantkusten-

-ska skyddas av en oavbruten linje
av fortifikationer.

Han vill att den ska st� klar
i maj 1943.

Sju m�nader senare.

Speer beskrev att Hitler
�gnade sina kv�llar �t-

-att designa betongbunkrar.

I skrivbordet hade han
kartor �ver Europas v�stkust-

-och d�r ritade han ut
var fortifikationerna skulle st�.

Han �r besatt av Atlantvallen.

De h�r skisserna uppfyller alla krav
p� en frontlinjesoldat.

I vinter ska vi bygga en f�stning
med fanatisk iver-

-och den ska h�lla
under alla omst�ndigheter.

Heil Hitler!

Att g�ra verklighet av vallen-

-blir chefsingenj�r Dorschs uppgift.

Det �r den absolut h�gsta volym
av byggande vi klarar av.

Vi klarar inte av mer.

Dorsch har sina bekymmer,
men ingen s�ger emot F�hrern.

Bygglagen f�rs�ker
tillm�tesg� Hitlers krav-

-och fokuserar p� omr�den
d�r en invasion �r mest trolig-

-till exempel Wissants str�nder,
som ligger n�rmast Storbritannien.

Nu st�r vi ovanp�
en pansarv�rnsbunker.

Den byggdes i mars 1943-

-och �r av typ 631.

Tyskarna designade
omkring 500 olika typer av bunkrar.

Atlantvallen var inte
en rad av bunkrar-

-utan bestod av flera f�stningar
med �ppet utrymme emellan.

Storbritannien har
kontroll �ver luftrummet-

-vilket g�r att de 425 soldaterna h�r
lever i st�ndig skr�ck.

Vid invasionen kommer stridsvagnar
att rulla upp p� stranden-

-och i den h�r bunkern finns kanonen
som kan stoppa dem.

Det h�r �r bunkerns viktigaste rum.

H�r inne fanns n�mligen kanonen.

En pansarv�rnskanon,
37 mm, av tjeckiskt ursprung.

Soldaterna h�r v�ntade
i flera m�nader p� en invasion.

Avst�ndet till alla t�nkbara m�l
�vades noggrant.

Det h�r �r en h�ftig funktion.

Det st�r fortfarande kvar siffror h�r
bredvid kanonen.

De talar om hur l�ngt ifr�n bunkern
vissa referenspunkter finns.

Det finns en kyrka,
eller ett hus n�ra stranden.

Via de h�r punkterna kan de m�ta
hur de ska sikta med kanonen.

Bunkern designades
f�r att vara of�rst�rbar.

Men risken finns fortfarande att bli
levande begravd av spillror.

H�r finns en annan utg�ng.
Det �r r�ddningsschaktet.

F�r att komma igenom tegelv�ggen-

-m�ste man gr�va sig igenom
fyra meter grus-

-och sen ta sig ut via det h�r
schaktet p� sidan av bunkern.

De h�r j�ttebyggnaderna-

-g�r att j�mf�ra med Stonehenge.

Det �r v�ldigt g�tfulla byggnader.

Skulle man se dem i bruk-

-med alla kanoner och soldater-

-skulle man bli imponerad �ver
vad de har utvecklats till.

V�ldigt skr�mmande krigsmaskiner.

Bara 30% av de beg�rda bunkrarna
st�r klara-

-vid Hitlers deadline i maj 1943.

Chefsingenj�r Dorsch vet att Hitler
kommer att ge honom skulden.

9671 bunkrar
st�r redo att ockuperas-

-och betongen har gjutits
f�r ytterligare 1500.

Men Dorsch saknar resurser
f�r att �ka produktionen.

Kriget har nu p�g�tt i fyra �r-

-och tyskarna b�rjar f� slut
p� material, pengar och manskap.

Hitler blir irriterad n�r resurser
f�rsvinner fr�n v�stkusten-

-fr�n hans Atlantvall,
till kriget i �st.

Han s�ger:

"Ingen flyttar n�got eller n�gon
fr�n Atlantvallen"-

-"utan min direkta till�telse."

Oktober 1943.
Colleville, Normandie.

Menige Franz Gockel �r bara 17 �r-

-n�r han anl�nder
till sin sektion av Atlantvallen.

Propagandafilmerna han har sett
ber�ttade om enorma f�stningar.

Men f�r honom v�ntar en chock.

D�m om min f�rv�ning
n�r jag kommer till Normandie-

-och det inte finns
en enda skyddande bunker.

Hitler tror att invasionen
kommer ske i Calais-

-den franska hamn
som ligger n�rmast England.

D�r �r hans Atlantvall som starkast.

F� blickar riktas mot Normandie.

I Franz Gockels dagbok
n�mns glada dagar-

-som �gnades �t att simma
n�ra stranden i Colleville.

En sandstr�cka som senare ska
bli k�nd som Omaha Beach.

Frankrike �r ett vackert land.

Jag ser havet varje dag.

Det finns inte s� mycket att g�ra.

Det var ett bekv�mt liv
i j�mf�relse med �stfronten.

Soldaterna h�r var glada �ver
att f� vara i Frankrike.

November 1943.

Situationen i Ryssland
blir bara v�rre och v�rre.

Tyskarna har tvingats till retr�tt
av den kraftfulla sovjetiska arm�n.

Tyskarna f�rlorade
i genomsnitt 2000 m�n-

-i strid varje dag sen juni 1941.

Hitler och hans generaler
st�r inf�r en kris.

De m�ste strida p� tv� fronter.

Miljoner soldater �r
stationerade i �st-

-med en 500 mil l�ng kuststr�cka
att f�rsvara i v�st.

Nazisterna har utposterat
300000 soldater l�ngs Atlantvallen-

-men de �r oerfarna trupper.

Manskapet i bunkrarna bestod av
unga soldater i 17-1 S-�rs�ldern-

-eller familjef�der n�rmare 40.

Killarna i 20-25-�rs�ldern-

-allts� det b�sta soldatmaterialet-

-var stationerade p� �stfronten.

Nazisternas �verkommando beh�ver
miljontals ton betong och st�l

-f�r att h�lla
de allierade p� avst�nd.

Bunkrarna gjorde soldaterna
till b�ttre slagsk�mpar.

Man kunde vara �verviktig
eller �ver�rig-

-men �nd� avfyra maskingev�ret.

Bunkarna kanske kompenserade
f�r de oerfarna trupperna...

...men i genomsnitt
finns det bara 100 soldater-

-till att f�rsvara
varje km av kusten.

Och bara 50% av Hitlers
ointagliga vall-

-har f�rdigst�llts.

Det h�r �r hoppl�st.

Jag �r tidernas b�sta
fortifikationsbyggare.

Och det h�r �r allt jag f�r.

I november 1943
tar Hitlers t�lamod slut.

Byggandet av vallen g�r f�r sakta.

Han utser en ny bef�lhavare.

En man vars legendariska tuffhet-

-kanske kan kompensera
f�r vallens svagheter.

F�ltmarskalk En/vin Rommel.

Fort, fall in i ledet!

Rommel b�rjar omedelbart
att inspektera hela Atlantvallen.

Han har slagits mot de allierade
i Nordafrika i tv� �r.

Rommel �r m�stare
p� anfall och f�rsvar.

Det han f�r se i Normandie
g�r honom chockad.

Rommel kom hit i januari 1944.

N�r han tittade p�
hur f�rsvarsberedskapen s�g ut-

-blev han uppr�rd.

Han sa:
"Ni har varit h�r i tre �r"-

-"och vad har ni gjort? Inget."

De tyska planerarna tror inte
att en invasion kommer att ske h�r-

-eftersom det inte finns n�gon hamn.

S� f� bunkrar har byggts h�r.

Men Rommel ser n�got
som de inte kan se.

Den h�r stranden liknar
Salernobukten i Italien-

-som de allierade invaderade.

Den m�ste omedelbart s�kras
mot en allierad landstigning.

F�r britterna fotf�ste p� torra land-

-kan de inte kastas ut igen.

Rommel vet
att stranden m�ste skyddas.

Stiger de allierade i land h�r
kan nazisterna f�rlora kriget.

Han g�r r�tt i att oroa sig.

P� andra sidan kanalen
samlas 150000 allierade trupper-

-i st�rsta hemlighet.

Atlantvallen ska st�llas inf�r
det ultimata kraftprovet.

Och Franz Gockel ska f� uppleva
invasionens v�ldsamma angrepp.

I januari 1944-

-pressar Sovjet fortfarande tillbaka
tyskarna i �st.

I v�st �r Hitlers Atlantvall
l�ngt ifr�n f�rdigst�lld.

Rommel st�r inf�r en stor utmaning-

-i att f�rb�ttra f�rsvaret.

I hans dagbok st�r det skrivet:

"Fortfikationerna �r skapade
av en ingenj�r"-

-"som varken �r strategiskt kunnig
eller vet n�got om krig."

Att strida mot de allierade
har l�n Rommel-

-att det kr�vs noggrann planering
f�r att st� emot en invasion.

Han har en tydlig strategi.

Rommel tror att en invasion
m�ste krossas-

-antingen till sj�ss
eller p� stranden.

Tar sig fienden fr�n stranden-

-tror han att spelet �r �ver.

Rommel vill se
tusentals sm� bunkrar-

-f�r enskilda soldater,
rustade med tunga maskingev�r.

De g�r fortare att bygga,
men det beh�vs arbetskraft.

Arbetskraften som kr�vs
finns inte i Tyskland.

De v�rvar folk fr�n grannl�nderna.

Polacker, tjecker, och s� vidare.
Fransm�n...

Folk fr�n koncentrationsl�ger...

Krigsf�ngar...

Allt g�r oerh�rt inhumant till.

Tusentals dog under byggprojekten
av d�lig kost och d�lig behandling.

De blev slavar.

Tusentals civila tvingas att bygga.

En brutal, men effektiv plan.

Bunkrar byggs l�ngs n�stan
hela Nazitysklands kustlinje.

De byggs i grupper
som kallas f�r.

"WN" st�r f�r Widerstandsnest-

-som betyder motst�ndsn�ste.

Det �r mer eller mindre en f�stning-

-best�ende av flera
sammanbundna f�stningar.

Gockel och 30 av hans kamrater
bor i en f�stning-

-som finns kvar �n i dag.

Det lilla rummet h�r-

-var troligen underofficerarnas.

H�r fanns s�ngplatserna
f�r alla andra grader.

Bland dem fanns
den 18-�rige Franz Gockel.

Men soldaterna var inte h�r
hela tiden.

De h�ll vakt, de byggde-

-och deltog i milit�rtr�ning.

Gockels f�stning ligger
p� en strand i Normandie-

-som kommer att bli �k�nd -
Omaha Beach.

H�r finns 13 kanonpositioner-

-varav tv� pansarv�rnskanoner
och tre granatkastare.

Kanonerna arbetar i par
och avger en d�dlig b�ge av korseld.

Taktikten skapar en zon
av maximal eldkraft-

-som kallas f�r d�dszon.

D�dszonen �r omr�det-

-d�r fienden avger
st�rsta m�jliga eldkraft-

-inom en koncentrerad yta,
f�r att d�da s� m�nga som m�jligt.

H�r ser vi tv� positioner.

De har maskingev�r, granatkastare...
Samma sak h�r borta.

Zonen �r h�r.

- F�r att de allierade f�rs�ker ta sig
upp d�r och bort fr�n stranden.

Att f�rsvara den h�r str�ckan
�r avg�rande-

-f�r att h�lla tillbaka invasionen.

Gockels ska bemanna
ett maskingev�r.

Hans position t�cker
den h�r d�dszonen.

Det h�r �r Gockels position.

I dag �r det bara ett h�l i marken.

1944 fanns h�r ett maskingev�r.

Det var en skyddad position,
och det fanns tv� eldkastare.

Gockels bunker st�r f�rdig
i maj 1944-

-tillsammans med tusentals andra,
f�r att skydda Atlantkusten.

Men Rommels �r
fortfarande inte n�jd.

Det r�cker inte med bunkrar.

Han vill se fler byggnader-

-som kan avv�rja
en allierad invasion.

Rommel anv�nder
sin erfarenhet fr�n Nordafrika-

-f�r att skapa f�r�ndring.

Bland annat l�ter han l�gga ut
ett enormt minf�lt.

50 miljoner minor ska l�ggas ut
l�ngs Frankrikes kust-

-till havs och p� stranden.

Han vill ocks� att str�nderna
ska fyllas med hinder.

Rad efter rad
skr�par de ner stranden-

-f�r att skapa
ogenomtr�ngliga f�rsvarslager.

Den f�rsta linjen �r st�lbarri�rer
k�nda som "belgiska grindar".

H�r har vi belgiska grindar-

-vars syfte �r att h�lla tillbaka
infanteriet och stridsvagnarna-

-s� l�ngt bak p� stranden
som det bara g�r.

Belgiska grindar saktar ner
infanteri och stridsvagnar-

-och ger tyskarna
mer tid att d�da dem.

Ifall de allierade skulle Iandstiga
vid h�gvatten-

-har Rommel uppfunnit
�nnu en �verraskning.

H�r stod rammstockarna.

T�nk er en telegrafstolpe
i 30 graders vinkel.

L�ngre ner finns det �nnu fler.

I �nden sitter det s�gblad-

-som sk�r s�nder
landstigningsfarkosten-

-om de allierade kommer
vid h�gvatten.

Men inte ens det �r tillr�ckligt.

Tyskarna anv�nder allt
som kan st�ra landstigningsstyrkan.

H�r �r det som kallas f�r
tjeckiska igelkottar.

Det �r st�lkonstruktioner
som placeras ut s� h�r.

Deras syfte �r att st�ra
de som kommer upp p� stranden.

Om landstigningsstyrkan
tar sig upp p� stranden-

-�r det h�r den sista f�rsvarslinjen
som ska stoppa stridsvagnarna.

Det h�r �r en st�lt�ckt
betongtetraeder.

Det h�r �r ett av de sista hindren
f�r att f�rsvara stranden.

T�nk er att det st�r s�na h�r
l�ngs hela stranden-

-med femmetersintervaller.

Det blir jobbigt f�r stridsvagnarna.
De �r v�ldigt robusta.

Stridsvagnar med tunna
bandaggregat glider av h�r.

I juni 1944 f�rs�ker Rommel
fortfarande f�rdigst�lla-

-det tyska f�rsvaret
l�ngs Atlantkusten.

P� andra sidan kanalen
�r de allierade trupperna redo.

Hitlers Atlantvall
har kostat miljarder riksmark-

-och det har g�tt �t
miljontals ton betong.

Men den �r fortfarande
full av luckor.

Rommel lovade Hitler
att vara klar i maj 1944-

-men h�ll det inte.

M�nga av bunkrarna l�ngs kusten
saknade kanoner, eller soldater-

-eller taggtr�d, eller minf�lt...

5 juni. Gockels patrullerar
i klipporna ovanf�r Omaha Beach.

Han vet inte om-

-att tusentals allierade trupper-

-�r p� v�g �ver havet
f�r att inleda en invasion.

KI. 02.00 den 6 juni-

-beordrar sjunde arm�n
beredskapsniv� tv�-

-som var den tyska arm�ns
h�gsta beredskapsniv�.

Soldaterna fr�n
artilleriregementet-

-i det h�r fallet f�rsta kompaniet-

-intog direkt sina positioner
h�r i WN62.

Vakna! Upp och hoppa!

Amerikanska fallsk�rmsj�gare
kommer in tre mil h�rifr�n!

"Ingen av oss trodde p� larmet."

"Det hade larmats s� ofta
att vi inte tog det p� allvar."

Du ocks�, Gockel. Ut med dig!

Vi intog v�ra positioner.

Maskingev�r, kanoner
och granatkastare f�rbereddes.

De trodde att en invasion skulle ske
vid en st�rre hamn.

De hade aldrig trott att den skulle
ske h�r p� deras strand.

Har Gockel ammunition?

Hitler och m�nga andra
var �vertygade-

-om att det skulle ske vid en hamn-

-f�r att materielet
skulle kunna tas iland.

De visste inte att de allierade
hade uppfunnit Mullb�rshamnen.

De allierade kom p� ett genialiskt
s�tt att undvika hamnarna.

De byggde v�rldens f�rsta
flytande hamn - Mullb�rshamnen.

De bogserade den till Normandie.

- Beh�ver du ammunition, Gockel?
-Ja.

Lycka till.

Jag f�rs�kte koncentrera mig
p� mitt vapen.

Ett tyskt maskingev�r
ska bemannas av tv� soldater.

H�r hade vi bara en soldat
per maskingev�r.

De allierades stridsfartyg
bombarderar tyskarna.

Gockels �verlevnad h�nger nu p�
att betongen i bunkern �r stark nog.

"Tunga granater sm�ller i jorden"-

-"och visslar i luften."

De sl�r emot betongen med en duns.

Gockels bunker st�r emot anfallet.

Men det h�r �r bara b�rjan.

N�r de alllierade landstiger m�ts de
av haglande maskingev�rseld.

500 tyskar m�ste f�rsvara
en sex km l�ng strand-

-mot 35000 amerikaner.

Atlantvallens ultimata kraftprov
har b�rjat.

Tyskarna ger eld med alla vapen
de har tillg�ngliga.

Eldkastare, maskingev�r-

-och artilleriet fr�n inlandet.

Det h�r var n�r tyskarnas
eldkraft var som st�rst.

Omaha �r bara en
av fem invasionsstr�nder.

150000 allierade trupper landstiger
l�ngs Normandiekusten.

Den enorma Atlantvallen
b�rjar spricka.

16 mil bort v�ntar tyskarnas
arsenal av stridsvagnar.

Det finns fortfarande en chans
att h�lla tillbaka de allierade.

Men det finns ett problem.

Hitler sov,
och ingen v�gade v�cka honom.

Det var bara Hitler som kunde
frig�ra de bepansrade enheterna.

Han trodde inte att det det var
en fullskalig invasion.

Stridsvagnarna �r kvar
l�ngt in i landet.

Den ende man som kan p�verka
�r �nnu l�ngre bort - i Tyskland.

Han firar sin frus f�delsedag.

"F�rsta dygnet �r avg�rande f�r att
sl� tillbaka invasionen", sa Rommel.

Den 6 juni var han inte ens h�r.

Det var f�rst sent p� eftermiddagen
han kom tillbaka fr�n Tyskland-

-f�r att koordinera
f�rsvarsstyrkorna.

Men vid det laget hade de allierade
redan kontroll �ver str�nderna.

09.00, sju timmar efter
att de f�rsta skotten har avlossats-

-f�rst�rs bunkern bredvid Gockels.

Han �r sist kvar
fr�n sin bunkergrupp.

"Ammunitionsb�ltet fastnade
p� grund av sand."

Jag var tvungen
att anv�nda mitt gev�r.

F�rv�nansv�rt nog h�ller tyskarna
tillbaka amerikanerna.

Men trots m�nader av f�rberedelser-

-b�rjar ammunitionen att ta slut.

Tyskarna skulle ha ammunition
f�r 48 timmar vid Atlantvallen.

I sj�lva verket hade de ammunition
f�r tre och en halv timme.

S� kl. 10.00 b�rjade tyskarna
att f� slut p� ammunition.

N�r ammunitionsf�rr�det �r t�mt-

-f�r tyskarna problem-

-och amerikanerna vinner mark.

Gockel och hans kamrater
tvingas falla tillbaka.

"Jag var p� v�g
upp f�r en sluttning."

"Jag kr�lade mig upp."

"Tre av mina fingrar
h�ngde i tr�dar."

Gockel och de f� �verlevande
fr�n hans kompani retirerar.

Omaha �r den sista
av invasionsstr�nderna att falla.

Den enorma Atlantvallen
har tagit tre �r att bygga-

-men bryts igenom
p� bara n�gra timmar.

Tyskarna f�rlorar striden,
och kommer snart att f�rlora kriget.

Trots kostnaderna -
flera miljoner riksmark-

-och miljontals kubikmeter betong-

-inbyggt i de h�r byggnaderna-

-kunde inte Atlantvallen st� emot
den allierade invasionen.

Atlantvallen hade flera brister.

Den �r f�r l�ng
och har f�r m�nga h�l i sig.

Sj�lva id�en bakom den
�r bristf�llig.

Tyskarna hade aldrig en stor plan-

-f�r hur de skulle
anv�nda sin maskin.

Hur de skulle ta ut den i krig.

Xaver Dorsch f�rblir
Organision Todts chef-

-tills tyskarna ger upp.

Han var en framg�ngsrik ingenj�r-

-fram till sin d�d vid 86 �rs �lder.

Hitler tvingade Rommel
att beg� sj�lvmord-

-fyra m�nader efter D-dagen.

Franz Gockel �verlevde kriget-

-och bodde i Tyskland
fram till sin d�d.

Han bes�kte Normandie flera g�nger-

- F�r att minnas de m�n som dog
f�r och emot Atlantvallen.

D-dagen �r den viktigaste
h�ndelsen i Europa-

-de senaste 500 �ren.

Att sl� tillbaka mot Nazityskland-

-och �terta kontrollen �ver Europa...

Det �r en f�rbluffande h�ndelse.

Det fungerade eftersom
de allierade var oganiserade-

-och det var aldrig tyskarna.

S� enkelt �r det.