All language subtitles for The Otherworld.2013

Man kan inte komma in i labyrinten
om man f�rdas i rak linje.

Det h�r handlar om det m�rkligaste
jag har varit med om.

Jag f�rv�ntar mig inte att ni tror mig.
Det kan ingen-

- som inte har varit med om samma sak
eller n�got liknande.

Jag var l�nge os�ker p� om jag skulle
ber�tta om vad som hade h�nt.

Sen ins�g jag att det �r
viktigt att dokumentera det-

- innan jag l�ggs i min grav,
eller vad som nu v�ntar mig.

H�r, i s�dra Frankrike-

- finns det ett n�t
av koncentrerad jordisk energi.

En plats med en port. Monts�gur,
Rennes-le-Ch�teau och Bugarach-

- skapar tillsammans
en passage till en annan v�rld.

F�r 700 �r sen
utf�rde korsfararna ett folkmord-

- i occitanska riken
mot den katariska l�ran.

�r 1244 intog de Monts�gur
d�r 210 martyrer-

- d�mda av katolska kyrkan,
br�ndes p� b�l.

Men deras tro och ockulta
vetenskaper dog inte med dem.

MONTS�GUR - SOMMARSOLST�ND - 2012 e.Kr.

Den h�r tiden p� kan en sorts port...

...en ing�ng till den andliga v�rlden
�ppna sig.

Den till�ter vissa personer,
de som vill-

- att lyckas med det som kallas
en transmutation. Det �r alkemiskt.

Det �r en del av det system-

- som katarer och tempelriddare
anammade fr�n-

-f�rhistoriska, megalitiska platser-

- d�r olika jordiska
och kosmiska energier samlas upp.

Slottet Monts�gur h�r
har en speciell geometrisk form-

- som �terfinns
i sideriska unders�kningar...

Det �r ett slags...
Det �r ett slags testamente efter dem.

Det �r n�got
man har gjort i tusentals �r.

Det �r katarernas arv.

Den katargral, som Otto Rahn beskrev-

- har samma form som slottet.
S�ttet det �r byggt p�-

-s�ttet man tar sig runt det.

Det f�ljer stj�rnsystemets
geometriska symbolik.

Pentagram:
k�ttets inkarnation.

Hexagram: himlen och jordens f�rening.

Det �r symboliskt och radioniskt.
Det �r formv�gor.

F�rbindelsen
har etablerats under �rhundraden-

- av personer som har haft
tilltr�de till den andliga dimensionen-

- och vars uppgift har varit
att f�ra den kunskapen vidare.

Och portarna �r fortfarande aktiva.

Vetenskap och s�nt...

Den syftar till
att f�rs�ka f�rst� hur allt fungerar-

-och f� tilltr�de till andra v�rldar.

Det h�nder saker h�r.
Alla som kommer hit s�ker efter n�got.

F�r ungef�r 20 �r sen
var vi m�nga fler vid solst�nden.

Occitaner, nazister, hippier,
Krishnadyrkare och �ven inkvisitorer-

- som k�ndes igen p� deras munkkl�der.
De kom hit f�r att se vad som f�regick.

De undrade s� klart-

- varf�r alla fr�s h�cken av sig p�
Monts�gur bara f�r att se en solstr�le.

Man har h�vdat
att det var ett soltempel-

- men det var bara en kalender.
Folket som levde h�r var b�nder.

De var tvungna
att veta n�r solst�nden var slut-

-s� att de kunde plantera.

Det �r bara en klocka. Alla �r
som galna �ver det orange ljuset-

- och visst �r det ett fenomen,
men det �r inte det som �r grejen.

Det har varit en betydelsefull plats
sen f�rhistorisk tid.

Man v�nder ansiktet upp�t
i jakten p� Gud.

Det r�cker att titta upp
stj�rnlandskapet ovanf�r.

Man har alltid samlats h�r
f�r det �r en plats fylld med energi-

-och jordiska krafter. Det �r allt.

H�r kan man tr�ffa m�nniskor-

- med andra visioner
och andra tankeg�ngar.

Vi �r h�r f�r att n�rvara
vid soluppg�ngen i morgon bitti.

Allt �r exakt utr�knat. Det radar upp
sig p� rak linje och s� kommer ljuset.

M�let �r att frig�ra v�ra sj�lar
f�ngade i v�ra k�ttsliga kroppar-

- i Satans v�rld
och stiga upp till v�r Faders rike-

-fr�n vilket vi �r sprungna.

En gammal katarisk profetia
f�rutsp�r att de gamla traditionerna-

-kommer att �teruppst� efter 700 �r.

N�r man bes�ker Monts�gur i dag,
sl�s man av platsens magi.

F�rst och fr�mst naturen-

- med det skogsbekl�dda berget
som vetter mot Pyren�erna-

- och rovf�glar ibland sv�var.
Det k�nns som att f�rflyttas i tiden.

Monts�gur-berget �r v�ldigt speciellt.

Oavsett varifr�n man observerar det-

-ser man en spets som st�r ut-

- och som har
en stark magnetisk dragningskraft.

Bara genom att titta p� det-

- k�nner man en stark, naturell
magnetism fr�n Monts�gur.

Sen �r det sj�lva tragedin ocks�.

Mycket kan s�gas om skatten, om b�let-

-men man f�r�ndras efter ett bes�k.

F�r m�nga �r Monts�gur ett soltempel.

F�r andra �r det ett tempel
d�r man kan dyrka katarerna.

En del r�r vid slottets stenar
i ett f�rs�k att-

-kommunicera med dess minne.

N�gra kommer hit f�r att meditera.

En del p�st�r �ven
att de har st�tt p� utomjordingar h�r.

Platsen har blivit en helig plats
dit fler och fler vallf�rdar.

Jag tror att det beror p� att man
vill veta mer om katarismen-

-och den mystik som omg�rdar den.

Men det �r p� andlig niv�.
De f�rs�ker f�rst�.

Monts�gur �r en sorts invigningsplats.

Folk kommer till Monts�gur
f�r att f� svar.

Svar om det f�rflutna,
framtiden och nutiden.

De identifierar sig
med katarernas historia-

- en historia god nog f�r
en roman eller en film.

Man f�r k�nslan av
att allt var f�rutbest�mt.

Man k�nner att folk s�ker
efter n�got inuti sig sj�lva-

- som om platsen frammanar
en vilja om sj�lvrannsakan.

Man ser att bergets h�jd-

- symboliserar
himlens och jordens f�rening.

I alla civilisationer
�r det gudarnas boning.

Det �r d�r m�nniskan
kan komma n�rmare Gud.

Det �r allts� inte enbart ett fort,
inte enbart en historisk plats-

- utan den betyder mycket mer �n s�
f�r v�ldigt m�nga.

F�rsta g�ngen jag bes�kte Monts�gur
var f�r 22 �r sen.

Jag f�rberedde en dokument�rfilm-

- om Otto Wilhelm Rahn,
tysk gralhistoriker.

D� visste jag n�stan ingenting
om slottet eller byn.

Under arbetet med filmen f�ll jag f�r
omr�det, orten och dess traditioner.

H�r �r legender och magi
st�ndigt n�rvarande.

M�nga kom f�r att
utf�ra magiska seanser d�r uppe.

Det g�r de fortfarande. Sekter kommer
hit f�r att utf�ra magiska seanser.

Jag kom hit f�rsta g�ngen
f�r fem �r sen med Richard.

Det var i augusti-

- vid tiden f�r en fullm�ne
som �ven var en m�nf�rm�rkelse.

Jag hade dr�mt om slottet-

- och visste att jag var
tvungen att �ka hit, men inte varf�r.

N�r vi kom till byn
gick vi direkt upp till slottet.

Det var en varm sommarkv�ll. Ugglor
hoade och fladderm�ss fl�g runt.

Enorma paddor hoppade uppf�r berget.

En som passerade oss
var den st�rsta jag n�gonsin har sett.

N�r vi gick in
verkade slottet vara str�mf�rande.

H�ret p� mina armar stod rakt upp-

- vilket jag bortf�rklarade och sa
att det var statisk elektricitet.

Scarlett sa att vi inte var ensamma,
att andra v�sen r�rde sig runt om oss.

Jag �r r�tt rationell och tror inte
p� sp�ken. Jag har aldrig sett ett.

Jag bortf�rklarade det med att
v�r fantasi spelade oss ett spratt.

Vi b�rjade g� mot det norra tornet.

Jag k�nde mig observerad.
Det k�ndes som om slottet levde.

Pl�tsligt mojnade det och en varm bris
fr�n tornet tr�ffade mitt ansikte.

Det b�rjade dofta underligt, lite som
lagerblad eller br�nda mandlar.

Slottet var elektriskt.

Pl�tsligt blev luften v�ldigt tung,
som om det var v�ldigt fuktigt.

Jag minns att jag s�g p� Richard
och t�nkte:

"Det h�nder saker och ting h�r."

Jag b�rjade g� nedf�r
tr�rampen till tornet-

-men stannade, f�r vi var inte ensamma.

Det stod en dam lite l�ngre in
i tornet, vid skottgluggen.

Vi trodde att vi var ensamma,
men pl�tsligt var hon d�r.

Hon kom ut fr�n muren. Jag minns
att jag inte ens blev f�rv�nad.

Jag hade inte
en enda rationell f�rklaring-

-men min irrationella sida visste-

- att hon hade varit d�r
och observerat oss hela tiden.

Hon var inget sp�ke,
mer ett sp�r av n�got som har h�nt.

Det �r som om tiden upprepar sig.

Hon var v�ldigt konkret.

Jag trodde f�rst att hon var en hippie
eller gotperson i medeltida kl�der.

Min hj�rna
f�rs�kte f�rklara situationen-

- men sen ins�g jag att hon m�ste
ha tagit samma trappor upp som vi.

N�gra �gonblick senare
k�nde jag igen henne-

-vilket var helt orimligt.

Hon bar en m�rk kappa med huva,
en mantel, som man sa p� medeltiden.

Hon gl�dde,
som om hon var full av kraft.

Bakom henne gick m�nen upp
i skottgluggen.

D� s�g jag hennes fl�tor i ljuset.

Jag minns hennes blick.

Den var inte k�rleksfull,
inte heller hatfylld.

Den var n�got mittemellan.

Vi vet att katarerna var f�re sin tid-

- och att kvinnor och m�n
var j�mst�llda.

En kvinna h�rifr�n blev v�ldigt ber�md.
Hon hette Esclarmonde av Foix.

�nda sen hon var liten hade hon varit
omg�rdad av poeter, trubadurer-

- och musiker. Hon var
v�ldigt kultiverad och intelligent.

N�r trubadurerna sj�ng om Esclarmonde-

- hyllade de hennes sk�nhet,
men inte enbart hennes yttre sk�nhet-

-utan �ven hennes inre.

Hon l�g bakom �teruppf�randet
av fortet i Monts�gur-

- s� att man kunde hj�lpa katarer
som flydde fr�n korsfararna.

N�r korsfararna kom till Languedoc,
med vapen i h�nderna-

-f�rv�nades de �ver kvinnornas frihet-

-och att kvinnor gav m�n order.

Grevinnorna av Comminges
f�rde bef�l �ver sina trupper.

Kvinnor bev�pnade sig.
De var occitanska Jeanne d'Arc.

Esclarmonde dog 1240-

-och var inte med n�r Monts�gur f�ll.

Det intressanta inom katarismen
�r kvinnans framskjutna st�llning.

Man kan s�ga att
utan de katariska kvinnorna-

- hade inte katarerna skr�mt
katolska kyrkan lika mycket.

D� hade kanske aldrig
korst�gen beh�vts.

Det var kvinnorna som skakade
katolska kyrkan i sina grundvalar.

Jag satte min v�nstra hand p� muren.

Det k�ndes som att f� enorma elst�tar
utan att det gjorde ont.

Vi var som f�rtrollade.
Jag v�nde mig mot Richard.

T�rarna str�mmade nedf�r hans kinder
och han kn�b�jde.

Jag reagerade inte alls s�. Det
k�ndes inte som att jag blev f�rl�ten.

F�r mig var det n�got v�ldigt gammalt
som hade funnits v�ldigt l�nge.

Det var mer som en yttring av Henne-

-platsens gudinna.

Jag k�nde mig tacksam och f�rbryllad.

Jag stod s�kert p� kn� i fem minuter
framf�r damen.

Jag tror att hon gjorde
ett tecken med sina h�nder.

Jag v�gade inte titta.
Om jag m�tte hennes blick-

- skulle jag upph�ra att existera
och inte minnas vem jag var.

Luften i slottet
k�ndes pl�tsligt tyngre.

Vinden mojnade, dofterna f�rsvann.

Hon v�nde sig om och gick d�rifr�n.

Hon gick rakt igenom muren
i tornrummet-

- p� v�nstra sidan d�r det var skuggor.
F�r henne var det nog som en d�rr.

Jag vet inte om det var Esclarmonde-

-men hon var en yttring av-

- den vilda, feminina energin
som lever kvar h�r.

Det h�r �r hennes berg.

F�rutom det �r det intressant-

- att n�r de f�rhistoriska folken
avbildade m�nniskor-

-var de alltid kvinnor.

De vackraste exemplen
hittades av arkeologer-

-l�ngt nere i grottor i Pyren�erna.

De kallas f�r Modergudinnor.

Det �r sm� statyetter-

- och �r de f�rsta konstverken
skapade av m�nniskor.

�n i dag i romaner-

- n�r man talar om katariska kvinnor
och Esclarmonde-

- �r det uppenbart att man menar
dyrkandet av kvinnosl�ktet-

- som fortfarande existerar
i Pyren�erna.

Vi hade sv�rt att bearbeta-

- att en mytologisk figur
hade g�tt in i v�ra liv genom en mur.

Jag �kte tillbaka till London
och Scarlett till Los Angeles-

- och f�rs�kte forts�tta som f�rut, men
ins�g att allt om slottet var sant.

Det gjorde att allt annat
blev mindre viktigt.

Det har h�nt s� m�nga saker h�r
att man borde unders�ka-

- varf�r platsen �r s� viktig,
varf�r d�r �r s� m�nga kraftf�lt-

- och vad man har gjort f�rut
f�r att m�rka ut dem.

Det �r sj�lva slottet Monts�gur
som �r gralen.

Den har svaren till
arkitekturen och n�tet-

- som installerades
under f�rhistorisk tid.

DJ�VULENS F�T�LJ - RENNES-LES-BAINS

Varf�r �r s� m�nga geografiska punkter
utsatta p� kartan-

- och formar pentagram, hexagram,
stj�rnsystem och stj�rntecken?

Vi vet inte varf�r det finns pentagram
och hexagram. Ingen har en aning.

Jag tror att de tatuerade
sina antika, alkemiska kunskaper-

-p� Modergudinnan.

Det h�r �r de astronomiska mark�rerna
f�r s�rskilda tidsperioder.

De �verensst�mmer med-

- byggnadsverk p�
jordiska och kosmiska landm�rken.

CIRKELNS K�LLA

Det �r n�got med
den heliga geometrin i omr�det-

- som vi alla f�rs�ker f�rst�, men det
kanske finns en djupare hemlighet.

Det �r arvet, det �r gralen.

Man beh�ver inte leta inuti slottet -
det �r sj�lva slottet som �r graalen.

Denna antika kunskap �r Moderns
hemlighet och d� �ven gralens.

Om man har lite tid �ver-

- kan man ta en karta
och dra streck mellan punkterna-

-och se vad det ger.

Jag tog allts� en karta-

-�ver slottet och dess omgivningar.

Om det fanns n�got,
skulle det vara tillg�ngligt f�r alla.

Alla skulle kunna hitta det l�tt.

Alla �r inte frimurare och kan allt-

-om heliga geometrin.

Jag b�rjade med
Rennes-le-Ch�teau, Rennes-les-Bains.

Jag b�rjade med en cirkel,
av ren nyfikenhet.

Jag satte passaren p�
kyrkan i Rennes-le-Ch�teau.

Sen drog jag ett streck
till kyrkan i Rennes-les-Bains.

Jag ska f�rs�ka g�ra det ordentligt.

Och s� gjorde jag en cirkel,
det �r allt.

D� s�g jag att cirkeln-

- l�nkades samman
Campagne-les-Bains-

- med sitt antika tempelriddarfort
och kyrka.

Jag drog en linje
och den f�rsta som stack ut var-

- den mellan Rennes-le-Ch�teau
och Rennes-les-Bains. Jag fortsatte...

Saker och ting bara f�ll p� plats.

Jag satte passaren p� Rennes-les-Bains,
med samma radie-

- jag �ndrade inget,
och d� blev det vad man kallar f�r-

- vesica piscis,
som man s�ger p� byggspr�k.

N�r jag gjorde det-

- s�g jag att kyrkorna i
Rennes-les-Bains och B�zu-

- l�g p� samma radie.
�nnu ett sammantr�ffande.

Fyra kyrkor p� samma radie...

Det skapade en figur-

-med tv� hexagram, n�got f�rskjutna-

- som gjorde att jag kunde rita
en tolvuddad stj�rna.

Efterhand hittade jag
andra intressanta punkter-

-och d� s�g jag att min egendom...

URANIES EGENDOM

P� min egendom finns det landm�rken-

- relaterade till
solst�nd och dagj�mning.

Tre axlar h�rifr�n sett-

-fanns redan i figuren.

Det �r det som �r grejen...

...n�r man p�b�rjar en personlig
efterforskning, f�r det �r vad det �r.

Ingen annan kan g�ra det �t en.

Man m�ste rita ut det sj�lv f�r att se.

N�r man g�r det
ser man s�nt som man inte kan...

Och d� inser man
att formerna �r levande-

-de �r aktiva och agerar med sj�len.

Till slut h�nder det n�got-

- som leder till att man uppt�cker
en ny figur av misstag.

Jag har gjort m�ngder av misstag-

- och hittat mycket p� grund av
fel jag gjort med mina vinklar.

Jag ritade en figur
och pl�tsligt ritade jag en helt annan!

Vissa saker sker av sig sj�lva
f�r platsen fortfarande �r aktiv.

RENNES-LE-CH�TEAU - SOMMAREN 2012

"Denna plats ska fruktas. Det
�r Guds hus och porten till himlen."

MARIA MAGDALENAS KYRKA

Kyrkan �r till�gnad Maria Magdalena,
en annan yttring av Gudinnan.

Den f�rsta solstr�len den 17 januari
lyser upp byggnaden.

Abb� B�renger Sauni�re s�gs ha hittat
en fantastisk skatt under 1800-talet-

- som gjorde honom
enormt f�rm�gen.

Han byggde kyrkan
efter ett ockult koncept-

-och tog med sig hemligheten i graven.

G�tan har skapat
en blomstrande kommersiell industri-

- med allt fr�n "Heligt blod, helig
Gral" till "D� Vinci-koden".

Rennes-le-Ch�teau �r en g�tfull plats-

- d�r man har tillbett gudar
under v�ldigt l�ng tid.

Det �r otroligt vackert,
men �ven magiskt-

-f�r det sker of�rklarliga saker d�r.

Rennes-le-Ch�teau �r en plats-

- som kan vara lika givande
som den �r negativ.

Rennes-le-Ch�teau �r
en gammal by, en historisk by.

Den har f�r�ndrats sen
Abb� Sauni�re kom hit 1885.

Abb� Sauni�re-

- l�t uppf�ra
flera st�tliga byggnader h�r-

- vilket bidrog till
Rennes-le-Ch�teau-g�tan.

Samtidigt �r Rennes-le-Ch�teau
en initiationsplats.

Alla kan inte g� in d�r.

Under romartiden blev byn ett citadell.

Det var en viktig plats,
f�r den hade sju brunnar.

De �ldsta visste
att helvetet hade sju portar-

-vaktade av fruktansv�rda v�ktare.

Endast om man passerade dem-

- kunde man fly
den materiella v�rldens helvete-

-eller ta ner himlen till jorden.

I Rennes-le-Ch�teau hittade vi gamla
omslag till italienska skr�ckfilmer.

Lucio Fulcis "L'aldil�" och "Zombier".

Det k�ndes som en varning.
Tecknen ledde oss till Uranie-

-v�r oumb�rlige guide-

- n�r vi utforskade omr�det
som kallas f�r Zonen.

Det f�rsta
man l�gger m�rke till i Zonen-

-�r att det �r s� rofyllt och vackert.

Men man k�nner �ven
att man m�ste vara h�r.

N�r man �terv�nder hem, m�rker man
att ens medvetande har ut�kats.

Rennes-le-Ch�teau �r...

...en plats d�r man antingen
f�rlorar sin sj�l eller reser sig.

Det �r som
en labyrint i de gamla katedralerna-

-som v�ra f�rf�der byggde.

Med fallgropar och falluckor.

Vi har runt 120000 bes�kare per �r.

F�r en liten kommun som v�r-

- med 18 byinv�nare,
�r ett tiotal butiker mycket.

Det �r turismen som h�ller
Rennes-le-Ch�teau levande.

Rennes-le-Ch�teau �r som ett spindeln�t
med en spindel i mitten.

Den �r gigantisk,
men samtidigt osynlig.

De som kommer hit
b�r k�nna till att de �r som flugor.

Fastnar de i spindeln�tet
blir de upp�tna.

Tack vare Abb� Sauni�re
lever mystiken kvar.

Forskare kommer hit,
flera filmer har gjorts om platsen-

-runt 600 b�cker har skrivits om den-

- s� visst har Rennes-le-Ch�teau blivit
v�rldsk�nt sen Abb� Sauni�re kom hit.

N�r ni �ker runt i Frankrike
under er initiation-

- �r det upp till er att inte snubbla,
utan v�lja r�tt v�g-

-och bli det vi kallar "f�ljeslagare".

Om ni inte klarar av
att vara f�ljeslagare-

-om ni inte kan sluta...

Om ni inte kan se att ni �r nyb�rjare-

-d� kan ni inte bli f�ljeslagare-

- i Rennes-le-Ch�teau, s� enkelt �r det.
Det m�ste folk f�rst�.

Eftersom jag �r guide
m�ter jag m�nga m�nniskor-

- som �r helt of�rberedda, som tror
att de bes�ker en gullig liten by.

Sen k�nner de sig annorlunda.

En del k�nner sig omfamnade-

- medan andra blir r�dda. De vet
inte varf�r, men de vill d�rifr�n.

Det kommer fr�n urgamla tider,
fr�n en f�rlorad tid-

-med portar och...

Det m�ste folk f�rst�.

De som kommer hit-

- f�r att s�ka efter n�got,
f�r se till att inte g� vilse.

Det �r allt jag har att s�ga.

En del f�rlorar sig sj�lva h�r-

- medan andra vill ha svar. Det gjorde
till exempel Fran�ois Mitterrand-

- som kom p� bes�k
n�gra dagar f�re presidentvalet.

Mitterands bes�k i Rennes-le-Ch�teau-

- gick inte till s�
som det beskrivs i b�cker och filmer.

Det var under presidentkampanjen
i maj 1981.

Mitterrand hade bjudits in-

- till Couiza, f�r att
presentera sig sj�lv f�r inv�narna.

Som traditionen bjuder-

- hade man
ordnat med middag i byns festlokal.

Efter middagen v�nde sig
ordf�rande Robert Capdeville-

- till Mitterrand och fr�gade
om allt var till bel�tenhet.

Det var det, sa Mitterand.

D�refter sa Capdeville:
"F�r att sm�lta denna uts�kta m�ltid"-

- "skulle jag vilja visa er
en of�rgl�mlig plats."

"I st�llet f�r den vanliga turen,
vill jag visa er Rennes-le-Ch�teau".

N�r de kom hit m�ttes de av
en landstingsman och borgm�staren.

Mitterrand strosade sen runt p� platsen
och h�nf�rdes av utsikten-

-och Sauni�res byggnader-

-men fr�gade ingenting om n�gon skatt.

Efter en stund-

-ville Mitterrand se Magdalatornet.

Vi gick hit
och han gick upp till tornets topp-

-och blev h�nf�rd av utsikten.

S� gick det till n�r Mitterrand
bes�kte departementet Aude-

- och omr�det runt Couiza
och Rennes-le-Ch�teau.

Det var en enkel promenad
f�r att sm�lta maten.

F�r n�gra �r sen h�nde det en sak h�r.

Spegeln d�r nere
�r inte originalspegeln.

Det var n�mligen s�
att n�gra ungdomar �kte upp hit.

En av dem var �garens dotter.

N�r de tittade in i spegeln,
s�g de dj�vulen.

De blev livr�dda-

- och kom hem till mig.
Det var enda g�ngen de gjorde det.

De ber�ttade att de hade
sett dj�vulen i spegeln.

Det fick mig att t�nka p� vad en
forskare hade ber�ttat f�r mig.

Han hette Jean Pel�.

Han kunde en formel f�r
att kalla till sig dj�vulen i speglar.

Den hade han l�rt ut
till vissa personer-

- vilket han �ngrade,
f�r de missbrukade den.

Jag tror
att de som bodde h�r f�rr i tiden-

- anv�nde sig av formlerna
f�r att �ppna portar i speglar-

- och d� s�g de dj�vulen.
Men de var inte redo.

Jag tog s�nder spegeln
n�r jag kom hit i b�rjan av 1990-talet.

Jag skulle g�ra en sorts rening.

Den var s� laddad,
jag var tvungen att g�ra n�got.

Spegeln var historiskt viktig.

Jag k�nner inte riktigt till historien-

-men jag tog s�nder den-

- och st�ngde d�rmed
d�rren till dj�vulen.

Man f�r ha en stor sked om man ska �ta
med dj�vulen, annars �ter man inte.

Omr�det �r lite
som ett spindeln�t, som en spindel.

H�r tas alla impulser emot-

-de som skickas fr�n olika platser.

De kan komma fr�n England
eller �nnu l�ngre bort.

Hela n�tet anv�nds.

Och under �rens lopp
i Rennes-le-Ch�teau-

-och Lacume-omr�det...

Det har varit m�nga attacker.

M�nga f�rs�k har gjorts
f�r att f�rst�ra...

...den h�r platsen
och folket som bor h�r.

Allt det h�r �r gjort lite i s�nder.

Jag har inte haft n�gon konstn�rlig
avsikt med att st�lla ut objekten.

Meningen �r
att de ska f� energierna i balans.

Allt har gjorts lite i s�nder-

- under s�rskilda perioder,
�gonblick, faser.

Det �r en form av terapi. Magi-terapi.

F� energierna i balans,
s� att man inte k�nner dem f�r mycket.

Det �r sk�ldar.

Vi kom hit efter att ha l�st
"Heligt blod, helig Gral".

Min fru och jag
hade varit p� semester i Spanien-

- och passerade i n�rheten.
"Vi �ker dit", sa jag.

S� fort vi kom in i omr�det
b�rjade det h�nda m�rkliga ting.

Vi �kte f�rst till slottet Montaillou.

Det �r bara fyra murar,
men det sp�rade ur helt.

Vi fortsatte till Rennes-le-Ch�teau
och �ven d�r h�nde det m�rkliga ting.

Efter det fortsatte vi bes�ka
Rennes-le-Ch�teau.

Ibland var vi d�r 5-6 g�nger per �r,
vilket �r ovanligt.

Man brukar bara �terv�nda en g�ng
till en plats.

Det �r fantastiskt
hur platsen p�verkar m�nniskor.

Vi var h�r s� ofta att vi till slut
besl�t oss f�r att k�pa ett hus h�r.

Det finns en avbild
p� tr�det h�r bakom mig.

Den d�k upp f�r fem �r sen.

Det �r en avbild
som m�nga m�nniskor har identifierat-

- som Maria Magdalena.
Hennes energi finns h�r.

Maria Magdalena �r...

...gudinnan som bodde h�r.

M�nga kommer hit till tr�det.

De sitter
och mediterar vid det i timmar.

De gr�ter, de omfamnar tr�det-

- fantastiska saker h�nder,
de f�r uppenbarelser.

Vi �lskar det.
Vi �lskar henne i tr�det.

Hon �r Les Labadous vita fru.

Jag vet inte vad orber �r,
men jag har fotograferat m�nga-

- och l�st p� om dem,
men jag vet inte vad de �r.

Jag har skrivit en bok om dem:
"Orbernas sk�nhet."

Jag har flera teorier.

De kan vara m�nniskor utan kropp-

- eller energier,
f�r de beter sig som energier.

Orber kan vara v�sen som
kommer upp ur jorden f�r att st�da.

De kan vara v�sen
fr�n andra dimensioner.

Jag kan visa er orber med h�l
eller ansikten eller vad det nu �r.

Det h�r �r en bild p�
Maria Magdalena i tr�det.

Det regnade.

H�r �r en orb som lyser upp
Maria Magdalena i tr�det.

H�r har vi en orbkonstellation.

N�gra har dragit linjer mellan dem-

-och uppt�ckt att det �r en stj�rnbild.

Jag tror att orber vill s�ga oss n�got,
precis som s�descirklar.

M�nga s�ger
att det h�r �r en sn�flinga-

- men jag har aldrig sett en
med en r�d kant runtom.

H�r �r en orb som kommer ut fr�n en tv.

Inne i huset!

H�r �r en orb formad som en...
drake kanske.

I bakgrunden ser man Rennes-le-Ch�teau.

Ett nygift par med en orb som
gratulerar mannen ovanf�r hans huvud.

H�r �r en orb som pussar en kvinna.

Den visar sig verkligen
och hon v�nder upp kinden mot den.

Det �r v�ldigt speciellt.
Jag �lskar orber.

JAAPS VIDEO - LES LABADOUS -
SOMMAREN 2012

F�r att f�rst� Rennes-le-Ch�teau
m�ste man bes�ka platsen.

D�refter f�r man titta p� en karta.
Rennes-les-Bains ligger h�r-

- och Rennes-le-Ch�teau h�r.
Man drar sen en liksidig triangel...

Sen r�cker det att titta ut genom
f�nstret och se vad som finns d�r.

Om man tittar noga,
ser man g�rden La Carla.

Om man delar den p� h�lften
och tar bisektrisen...

...hamnar La Carla precis d�r.

Det �r allts� en geometrisk figur
som �r s�rskilt...

Om man tittar vid foten av kullarna-

- precis vid f�ltkanten,
d�r ligger ett r�tt omr�de.

Det enda som beh�vs
�r lite fonetisk kabbala-

- f�r att g�ra ett enkelt anagram
av Carla: Craal.

Craal betyder graal.

Det plus det som Sauni�re visade oss,
vilket var gralen.

En fin g�va, inte sant?

Och sen uppt�ckte jag-

-en figur h�r...

En kvinnas huvud...

...i den upp�tg�ende solens vinkel
och i r�t linje mot La Carla.

Carla kan man se fr�n Magdalatornet.

D� ska vi se vad Sauni�re kan t�nkas ha
velat s�ga oss, om han nu ville det.

Trappknoppens placering-

- och mitten av f�nstret
som har placerats h�r.

Om man tar en rak linje fr�n dem...

...hamnar man
i Maria Magdalena-grottan.

F�rr hette den Fournet-grottan,
men nu heter den Maria Magdalena.

Jag tror att den var
en plats f�r kelter eller druider-

- d�r de utf�rde olika initiationsriter
och andra ritualer.

Grottor symboliserar ofta fruktsamhet-

-och d�d och �terf�delse.

Och p� kyrkans altare-

- finns det en m�lning av
Maria Magdalena i grottan.

Det har alltid varit en plats f�r-

- grupper som utf�r ritualer.
Den �r alltid aktiv.

Den verkar ha speciella egenskaper-

-och en ruvande roll-

-inom vissa ockulta grupper-

- som dyrkar
kvinnliga och manliga demoner.

Vissa f�rs�ker para sig-

-med en demon-

-f�r att skapa fantastiska varelser.

Enligt legenden var Merovech,
den f�rsta merovingska kungen-

-son till en h�xa och en demon.

Som trollkarlen Merlin.

Rennes-le-Ch�teau
har allts� l�nge varit en plats-

- f�r m�nga ceremonier
och sexuella riter-

- f�r att f�rkroppsliga sj�lar
som vissa anser vara �verl�gsna.

Jag vill att byn forts�tter
att vara vacker och rofylld-

- och forts�tter locka turister,
men normala s�dana.

Jag har haft administrativa problem-

-och sv�rt att f� byggnadstillst�nd.

Just nu bor jag i mitt hus
som en brottsling-

- f�r det f�ljer inte
de sanit�ra reglerna.

F�r tre �r sen �verraskade vi ett g�ng-

- som gr�vde p� kyrkog�rden.
De stoppades i tid.

Jag f�r mejl fr�n personer som s�ger
att Jesus �r begravd i Bayonne-

- som tror att Jesus kropp
ligger i kyrkan-

-eller att de har hittat skatten.

De tror att Maria Magdalena
�r begravd under byn.

Det tog mig tolv �r
och tre interneringar-

-innan jag fick tillbaka min mark.

Dessutom hade jag problem, bekymmer...

Allt ni kan t�nka er-

-som kan h�nde n�r m�nniskor med makt-

-vill f�rst�ra ens liv.

Saker som isolering...

Total isoleringen och separation
fr�n v�nner och familj.

Inga pengar, ingen bil, ingen inkomst.
Total mis�r.

Jesus sj�lv har ocks� varit p� bes�k.

Han p�stod att han var Jesus.
Det �r fantastiskt.

Jag anm�lde dem.
De sa att jag hade r�tt-

-och sen m�tte de marken.

F�r att visa att jag hade r�tt
tog de en bit av den!

Det �r
administrativa trakasserier-

- d�r man inte kan s�ga
att de gjorde det med flit.

Efter tolv �r sa de
att det var ett misstag.

"Ledsen, vi gjorde fel."
Likv�l sp�rrade de in mig tre g�nger-

- p� ett mentalsjukhus
och gav mig en kemisk behandling.

Det �r tufft. Jag har fortfarande...

Jag f�r fortfarande behandlingar.
Tre m�nader p� sjukhus-

- och sen tre m�nader
med terapi och injektioner-

- med psykotropiska substanser.
I mitt fall Aldol.

Jag brukar avf�rda dem sn�llt-

- genom att s�ga att Rennes-le-Ch�teau
vill f�rbli rofyllt.

Vi vill inte ha
den sortens m�nniskor h�r.

Och sen alla hot.
Jag har blivit hotad till livet.

Folk har f�rs�kt att f� mig ur v�rlden.

Fysiskt.

Det finns ganska m�nga
som �r lite speciella-

-men de flesta bor i Bugarach.

F�r mig var Rennes-le-Ch�teau
f�reg�ngaren till Bugarach-fenomenet.

BUGARACH - SOMMAREN 2012

Vi �r alla lite m�rkliga.

De som kommer hit
har sina �vertygelser.

Vi �r en demokrati.
Folk f�r tycka och tro vad de vill.

Jag har inga problem
med de som vallf�rdar hit-

-eller s�ker n�got annat-

- bara de inte �r f�r m�nga
p� en och samma g�ng.

Jag har varit borgm�stare i 36 �r.
Det �r som vilket jobb som helst.

Lite som att vara stamh�vding.

Jag har ansvar f�r 200 personer-

- och en fantastisk natur.
Och det d�r �r fantastiskt.

Det �r ett speciellt berg.

Det syns p� formen och placeringen.

Dessutom �r den speciell geologiskt.
Alla lager �r omkastade.

Och n�r man tar fram kompasset-

- st�mmer den inte l�ngre. Det m�ste
finnas en massa j�rn under jorden.

Jag s�ger till alla: "G� dit upp, s�
f�r ni se. Ni �terv�nder f�r�ndrade."

Vissa kommer aldrig ner igen.
De stannar d�r uppe.

F�rra �ret b�rjade det hela-

- n�r folk kom till Bugarach
f�r att k�pa mark-

-och hus och h�ll ceremonier.

Det uppskattades inte av byborna.
De ville bara vara i fred.

N�r man b�rjade tappa kontrollen,
sa borgm�staren till en journalist:

"Om situationen blir oh�llbar,
kallar vi in arm�n."

Sanningen �r den-

- att n�r jag h�rde talas om
evenemanget-

-kontaktade jag prefekturen-

- s� att de ocks� intresserade sig
f�r fenomenet.

De i sin tur kontaktade Miviludes, som
tar hand om sekteriska h�ndelser-

- och som har gjort
efterforskningar h�r.

De hittade r�relser-

- och prefekten besl�t d�
att �vervaka v�r region.

Han kanske kallade in arm�n,
det �r inget som jag kan g�ra.

Borgm�staren �r v�ldigt jordn�ra-

-s� han �r f�rmodligen r�dd f�r-

- att en del ska f�rs�ka sl�nga sig
igenom en port i Bugarach.

N�r december �r f�rbi
hittar de bara ett annat datum-

-och d� framst�r de som idioter.

Det �r min �sikt. Det �r bara bluff.

De �r inte kloka n�nstans. Jag har b�da
f�tterna p� jorden och �r kvar.

Om jag hade velat g�ra en s�n h�r sak
p� egen hand...

Med en PR-firma
hade det kostat en f�rm�genhet.

F�rmodligen
hade det inte gett samma gensvar.

Jag f�rst�r inte hur det kunde anta
s�dana proportioner.

Historier om att jordens underg�ng
�r n�ra dyker upp d� och d�-

- eftersom vi �r r�dda f�r att planeten
ska g� under. Det �r problemet.

En natt sov jag och n�gra v�nner
i en grotta.

Vi l�g precis vid ing�ngen.

Runt klockan tv� p� natten vaknade jag.

D� s�g jag ett vitt ljus utanf�r.
Det fyllde upp hela grotting�ngen-

-som s�ker var 10-15 meter bred.

Jag hade inte n�rvaro nog
att g� och se vad det var.

P� morgonen ber�ttade jag om det
f�r mina v�nner.

En av dem hade sett samma sak-

- men hade inte heller
sett efter vad det var.

Ett stort vitt ljussken
en m�nl�s natt.

Vi var l�ngt ifr�n v�gen,
s� det kunde inte ha varit billyktor.

Det f�rblir ett mysterium.

Historien hittades p� av en person
som bodde, han �r d�d nu-

- han bodde n�ra Saltk�llan,
en egendom i slutet av byn.

Han l�tsades h�ra-

-ljud fr�n en grotta.

Han sa att det var
en underjordisk verkstad-

- d�r flygande tefat och s�nt
reparerades. S� startade det.

Det skrevs om det i UFO-tidskrifter-

-och senare �ven p� internet.

Jag vet inte vad det �r p� fotot.

Det �r ingen optisk effekt.
Solen �r till v�nster-

-och jag fotograferar mot bergen.

Vad �r d� det h�r?

Det s�g ut som ett mini-UFO,
som f�ljde efter mig.

Den dagen jag ser ett UFO,
vilket jag inte har �n-

- kommer det att k�nnas helt normalt.
Jag vet inte varf�r.

En vandrare tog den h�r bilden
i Montferrier 1976...

Det �r ett flygande tefat som-

-tydligen d�k upp p� himlen en morgon.

Den har inte blivit
autentiserad av proffs-

- s� ingen vet
om det �r �kta eller inte.

Personen som fick id�n-

- att trycka ett vykort
med ett flygande tefat-

-�r en fotograf fr�n en av grannbyarna.

Han s�lde det till oss.

Det finns ett annat foto-

- med en liten bl�gr�n figur bredvid
toppen, vilket �r en utomjording.

H�r �r samma fenomen, ett mini-UFO.

Min bil st�r parkerad vid v�gen som
leder till Maria Magdalena-grottan.

En del �r �vertygade om att
Monts�gur �r en bas f�r utomjordingar.

En grupp kom hit med
en massa elektronisk utrustning-

- och satte upp antenner
�ver hela berget.

Jag fr�gade dem vad som p�gick.

De f�rklarade att de kommunicerade
med utomjordingar som levde i berget.

Jag har m�nga v�nner
som �r n�ra naturen.

De ser feer, gnomer...

...gnomer och tomtar i Bugarach.
Alla m�jliga slags fenomen.

Jag k�nner till
minst tv� historier om portarna.

En av dem handlar om plat�n-

-s�der om Rennes-les-Bains.

N�r man promenerar d�r,
k�nns det som att tiden st�r still.

Det finns historier om personer
som har vandrat d�r och f�rsvunnit.

Det h�r man ingenting om.
Ortsborna v�grar tala med media.

Det finns ocks� historier om de som har
trott sig promenera i 10-15 minuter-

- f�r att sen �terv�nda till v�nnerna
i Rennes-les-Bains-

- som undrar var de har varit
de senaste tre timmarna.

Man har inte koll p� tiden.

Det finns �ven en historia
om platsen d�r Moria-templet stod-

- om att det �r en port
till andra dimensioner.

Man passerar en port
d�r man ser alla materiella ting.

Hus, st�ende stenar, dolmens,
tr�d, kullar, berg, jord...

Det �r vad man ser.
Sen finns det en annan port-

-d�r man h�r r�ster, ljud fr�n h�star-

- men man kan inte kommunicera med dem.
De ser en inte.

Alla s�dana platser,
som i Monts�gur, �r d�rrar.

Det finns perioder under �ret
d� vissa energier-

-�r mer aktiva �n andra.

Det �r en sorts...

Det �r b�de en himmelsk port
och en helvetisk.

Det �r �ven en port
som leder till helvetet.

Man kan �kalla dj�vulen h�r.

Han dyker upp
och fr�gar vad du vill ha.

N�r man passerar en port-

- ser man en blandning av
det f�rflutna, nutiden och framtiden.

F�r n�gra �r sen-

- hade jag en intensiv upplevelse
som r�rde Monts�gur.

Jag l�ste en bok om katarerna,
som jag aldrig hade h�rt talas om.

N�r jag s�g omslagsbilden,
fick jag en uppenbarelse.

Jag hade levt h�r i ett tidigare liv.

F�rsta g�ngen jag bes�kte Monts�gur,
mindes jag vem jag var.

Det s�gs att innan man d�r
passerar livet revy framf�r ens �gon.

Det upplevde jag, fast tv�rtom.

Jag var Arpa�x de P�reille-

- en av Raymond de P�reilles d�ttrar.
Han var en av Monts�gur h�rskare.

Jag hade en viktig roll.

Men jag br�ndes inte p� b�l
med de andra. Vi flydde.

Vi sprang mot bergen.

D�r greps vi av v�ra egna m�n.

Jag vet inte varf�r.

Det var sv�rt f�r mig,
f�r jag flydde med min make-

- och han bar p� v�rt barn, en pojke,
jag vet inte hur gammal han var.

Vi skiljdes �t d�r.

Jag levde resten av mitt liv
i Carcassonne, i ett f�ngelse.

Jag m�ste hit regelbundet
f�r att h�mta kraft.

Jag k�nner mig hemma h�r.

F�r inte s� l�ngesen,
kanske 3-4 �r tillbaka-

- ins�g jag
att jag hade levt flera tidigare liv.

Under en f�rel�sning om akasha
fick jag veta-

- att jag hade levt under Medeltiden,
n�got som hade m�rkt mig.

Det f�rklarar problemen
jag har haft i mitt nuvarande liv.

Jag jobbade med det...

...och ins�g att-

- alla lever flera olika liv med olika
erfarenheter, bra som d�liga-

- och att man m�ste hitta
en j�mvikt mellan de tv�-

- f�r att bli fullbordad
och inte beh�va reinkarnera.

Det �r kanske d�rf�r som
jag gav mina barn medeltida namn.

Jag k�nde inte till mitt f�reg�ende
liv och f�rstod inte reinkarnation.

Jag d�pte dock mina barn till-

- Ali�nor, Margaux,
Child�ric och Alaric.

Det var ingen slump. Jag har alltid
k�nt mig dragen till Medeltiden.

Problemet �r-

- att vissa ser sin �nskan, eller dr�m,
som en realitet.

Det �r r�tt lustigt
att det under ett �r-

- dyker upp fyra olika Raymond de
P�reille p� museet i Monts�gur.

Om vi hade r�knat alla
som har blivit reinkarnerade-

- skulle det ha varit tusentals katarer
som dog p� b�let.

Vi �r f�rutbest�mda
att �terfinna varandra.

Jag har tr�ffat folk i Lavalanet-

- och andra platser,
som har upplevt samma som jag.

Jag har tr�ffat folk �ven p� Facebook
av en slump.

S� sa hon: "Min son, min son,
vad glad jag �r �ver att se dig igen."

Hon ber�ttade att jag hade levt h�r
f�r 2000 �r sen.

Jag f�ddes h�r-

- och v�xte upp i omr�det och k�nde till
alla vattendrag, tomtar och alver.

"Du v�ntade p� n�got,
men visste inte vad", sa hon.

Hon hade trivts h�r
och stannat ett par �r.

Vi hade suttit tillsammans i Maria
Magdalena-grottan, 30 minuter h�rifr�n-

- och tittat ut mot Rennes-le-Ch�teau,
eller Rhedae som det hette d�-

-d�r det l�g ett Isistempel.

N�r hon ber�ttade det
b�rjade jag gr�ta.

Det var otroligt k�nslosamt, f�r jag
k�nde igen det hon ber�ttade.

Jag mindes pl�tsligt
att jag hade varit h�r d�-

-och det var v�ldigt speciellt.

Jag lovade att skriva om henne,
s� som jag s�g henne-

- och den boken heter
"Jamie p� sitt moln".

Om den blir popul�r,
ska jag skriva fler Jamie-b�cker.

"Jamie i Jerusalem",
"Jamie och katarerna"-

- kanske "Jamie
och franska revolutionen", vem vet?

Klockan satte jag d�r
f�r att ha koll p� klockan.

Vi �r n�mligen inte i realtid.
Kolla er klocka.

Klockan �r v�l tv� p� eftermiddagen?
Kanske halv tre?

Det �r faktiskt tv� timmars tidsskillnad
h�r. Vi lever i en falsk tid.

Vi f�rs�kte r�kna ut
n�r vi skulle �terv�nda-

- f�r att f�rs�ka uppleva
samma sak igen.

Vi tittade p� m�ncykeln,
stj�rnornas position-

- och olika historiska h�ndelser
p� slottet.

Vi var h�r or�kneliga g�nger
och stannade kvar under natten-

- v�ntade och observerade och undrade om
vi skulle f� uppleva n�got s�dant igen.

Men s� f�r fyra �r sen h�nde det.

V�rt ber�mda pentagram.

Det var fullm�ne,
precis innan sommarsolst�ndet.

Det hade regnat mycket det �ret
och slottet var extra vackert.

N�r vi gick uppf�r torntrappan, s�g jag
m�nljuset genom skottgluggen igen.

H�ret p� armarna och i nacken
st�llde sig upp igen.

"Det kommer att h�nda igen",
t�nkte jag.

Jag hade f�rberett mig s� l�nge.

Jag hade v�nt och vridit p�
vad det egentligen var.

Var det en parallell v�rld eller n�got
som hade existerat f�r 700 �r sen?

Jag gick till tandl�karen-

- f�r jag t�nkte att tandv�rden
d� inte var s� bra.

Vad skulle h�nda om
vi fastnade p� andra sidan?

FILMAT MED V�RMEKAMERA

Samtidigt f�r�ndrades bergets energi.

Det var som om n�got p�gick
och om man tog n�gra steg fram�t-

- skulle n�got annat h�nda.
Det k�ndes inte alls bra.

Vi gick tillbaka till g�rdsplanen,
som s�g konstig ut.

Den s�g ut som torkad is fr�n
en d�lig Black Sabbath-video.

Det s�g inte bra ut.
Det rann vatten fr�n valvporten-

- som om vattnet hade tr�ngt in i
slottets murar och rann som en gardin.

M�nljuset lyste genom vattnet
och fladderm�ss fl�g �verallt.

Om jag steg in genom porten, skulle jag
f�rflyttas till en annan v�rld.

Jag kunde inte h�lla fast i mig sj�lv,
jag kunde inte stanna i min kropp.

Jag blev livr�dd.

Det var en varm och inbjudande natt,
men...

Jag ville bara d�rifr�n.

Luften blev pl�tsligt t�tare. Det
k�ndes som att r�ra sig under vatten.

Jag minns att jag t�nkte: "Vad �r det?
Mikrov�gor? Ultraljud? Infraljud?"

Luftkvalit�n verkade f�r�ndras.

Delar av g�rdsplanen blev suddig.
Jag visste inte riktigt var vi var.

Scarlett blev mer och mer panikslagen.
Jag tror till och med att hon skrek.

Vi kom s� l�ngt som till
den �stra porten, Gudarnas port-

-sen ville hon inte forts�tta.

Vi satte oss ner och visste inte
om det var dag eller natt.

Scarlett tjatade om att solen gick upp.

Jag v�nde mig mot honom och sa:
"Vi �verlevde natten!"

"Vi vann, vi kommer att klara oss."

"Jag s�g samma sak", sa han,
"men det �r fortfarande natt."

Jag ville inte att det skulle ta slut.
Jag ville vara kvar f�r alltid.

Jag v�nde mig om
f�r att f�rs�ka springa d�rifr�n-

- men visste
att jag inte skulle klara det.

Jag skulle d� och jag var livr�dd.

Sen minns jag ingenting mer.

Jag tog min ryggs�ck
och f�ljde efter henne.

N�r jag rundade h�rnet,
var inneg�rden tom.

Jag funderade p� om jag skulle
f�rs�ka ta mig tillbaka till v�gen.

"Nej, jag vill inte", t�nkte jag.
"Jag h�r hemma h�r."

"Jag m�ste ta mig igenom det h�r.
Jag har v�ntat hela livet p� det."

Jag var tvungen att ta reda p�
vad det var, s� jag gick tillbaka.

Jag h�ll en hand mot muren f�r att
f�rs�ka stanna kvar i verkligheten-

- men jag gl�mde v�ldigt snabbt
vem jag var.

Att jag var regiss�r och h�rde hemma p�
2000-talet k�ndes som en galen dr�m.

Det betydde ingenting. Det enda som
betydde n�got var att g� mot ljuset.

Jag gick runt slottet
och b�rjade g� uppf�r torntrappan.

Jag undrade om det var slutet,
om jag gick mot giljotinen.

Jag visste inte vad hon var.

T�nk om hon var en spindel
som skulle �ta min hj�rna?

Den h�r g�ngen var jag f�rberedd.

Jag tog av mig hatten
och satte handen mot hj�rtat.

Jag sa n�got p� occitanska.

Jag ber�ttade f�r henne
att jag �lskade henne-

- att jag gav henne min sj�l,
mitt hj�rta, mitt liv, mitt vida .

Jag kn�b�jde framf�r henne
och k�nde hennes hand mot mig.

Den var varm.

Pl�tsligt k�ndes allt s� ljust.

Det vita ljuset blev fluroscerande rosa
eller ultraviolett.

Efter det �r mitt minne suddigt.

N�sta minnesbild �r
n�r jag sitter p� en kulle.

Naturen runt omkring mig
var otroligt gammal.

Jag minns att jag t�nkte
att jag skulle f� se en dinosaurie.

Det var samma plats, men f�rre tr�d-

-och m�nen var enorm.

N�r jag satt d�r och tittade p� m�nen
f�rlorade jag min identitet.

Jag var varken man eller kvinna l�ngre.
Jag var ingenting-

-det var bara jag och m�nen.

N�gra turister var p� v�g upp
f�r att se sommarsolst�ndet.

De hade pannlampor-

- och en av dem m�ste ha lyst mig
i ansiktet och bl�ndat mig.

Det pl�tsliga ljuset
br�t f�rtrollningen eller transen-

- och jag vaknade till.
Jag var naken och bl�t.

Jag visste inte var kl�derna var, jag
var vilsen och �tta timmar hade g�tt.

Jag var v�ldigt orolig f�r Richard.

Det k�ndes
som att han inte skulle �terv�nda.

Jag var chockad och besviken �ver
att vara tillbaka.

Det var traumatiskt,
men inte p� ett negativt s�tt.

Det var mer som en initiation.

Jag vill inte g�ra om det-

- men �gonblicket med m�nen p� berget
�r n�got jag aldrig mer f�r uppleva.

Under senare �r
har jag talat med m�nga-

- som antingen har sett damen
eller varit med om n�got liknande.

De flesta var f�r r�dda f�r
att vara med och ber�tta om det.

De var r�dda f�r att tas f�r galningar-

- eller att om de ber�ttade om det
inte skulle f� vara med om det igen.

Jag avskydde tanken p�
att om jag ber�ttade om det-

-inte skulle f� se henne igen.

Det enda jag vill
�r ju att �terv�nda dit.

Det �r pl�tsligt v�ldigt jobbigt
att vara fast i 2000-talet-

-och bara ha minnet av de tv� g�ngerna-

- och undra om jag kommer
att hitta porten igen.

Det r�cker
att �ppna sitt hj�rta och sin sj�l.

Hj�rtat �r nyckeln.
Det �r d�r gralen finns.

V�ra sj�lar �r fast
i den h�r k�ttsliga v�rlden.

Allas v�rt �de �r att stiga upp
till alla goda sj�lars fader.

S� �r det.
Ha en trevlig resa hem!