Original subtitles

I tidigare avsnitt...

Ingen annan skulle nånsin göra det här för mig. Tack.

Chefsrollen har sina fördelar.

Umgås, lära känna varandra på nytt...

- Jag förstår vad jag gjorde fel. - Jag kan inte ha dig i mitt liv.

Jag borde vilja ha Will, jag känner det bara inte.

Jag vill ha Jake.

Ja. Strunta i bilarna.

Två skivor här. Ett par soffor här.

Baren löper längs hela väggen.

- Du ser det, va? - Och vem kommer till en depå...

- ...i Bushwick för en cocktail? - För helvete - allihop!

Du har sölat i månader. Det här är det rätta stället.

Jag hämtar nåt att dricka. Jag kommer strax.

Hej, kan jag få en vatten? Tack.

- Kan jag få en till? - Du ser ut att kunna göra nån illa.

Låt mig gissa. Du dansar inte.

Varför är du här?

Jag vill äta - med dig.

- Just nu? - Ja, jag vill äta med dig just nu.

Ensamma.

Vi går.

Är det här en dejt?

Gillar du att sätta etikett på saker?

Nej, jag är bara nyfiken på om du klassar det här som en dejt.

Jag vet inte. Det är nåt med sketna diners.

De är pålitliga, lugna, man hör sig själv tänka.

Och man kan prata.

Vill du prata?

Vi kan prata om du vill prata.

Jag tittade på en lokal i dag.

- En lokal? - En restaurang. Eller bar.

Jag vet inte. "En bar med mat", säger Scott.

Du och Scott?

Han vill slippa Howard och Maddie, och jag... Jag har ju huset.

- På Cape. - Det är ju Simones hus...

...men en del är mitt, och om vi säljer det så får jag lite pengar.

Det är en jättebra idé.

Vi får se. Det lär aldrig hända.

Säg inget till nån.

Simone vet inget heller.

Kalkonmacka. Biff och ägg. Låt det smaka.

Charmig.

Vi har samma jobb.

Jag ser mig omkring här och tänker... Den där killen?

Han är som Nicky. Och hon är som Simone och...

...nånstans finns en Howard.

Nej, det här stället är inte pretentiöst nog.

Att bry sig är inte pretentiöst - apati är det.

Oj. Jag vet att du tycker att jag är en skithög, men jag låtsas inte.

Howard är full av skit. Folk som han är farliga.

Ända sen jag kom hit har nån varnat mig för nån annan.

Jag vet inte hur många gånger jag varnats för dig.

Folk försöker skydda dig.

De kanske inte behöver göra det.

När jag först kom hit var jag skräckslagen.

Så jag tittade och lyssnade.

- Jag ville bara passa in. - Och nu?

Nu vet jag att alla på restaurangen har nåt att dölja.

Folk säger inte vad de menar. Inte ens du.

Och jag behöver inte gömma mig.

Det kanske är för att jag är ung...

...men jag hoppas att jag aldrig behöver göra det.

Du är annorlunda.

- Jämfört med vad? - Hur du var förut.

- Var inte nedlåtande. - Jag ger dig en komplimang.

Jag har aldrig velat ha nåt som inte känns logiskt.

Du måste sluta tänka så mycket.

Jake.

Inte här.

Jake!

Har du en säng?

Ariel.

Jag mår inte särskilt bra och skulle vilja ha en godsak.

Det här är första gången som du tilltalar mig personligen -

- på fem år, och du vill ha droger?

Har du inga?

Jag har massor.

Jag vet bara inte om jag är irriterad eller imponerad. Vad är fel med dig?

Jag har ett par skitdagar och behöver lindring.

En "peach treat".

Det är bara så kittlande att du också har skitdagar.

Det får mig att må mindre dåligt över min dag. Huset bjuder.

Jag har alltid undrat...

Varför jobbar du här?

Va?

Du har inte tagit ut din lön på 14 månader. Det är intressant.

Jag fattar inte att vi inte är vänner.

Inte en chans...!

Ibland snöar det så mycket att de stänger Fifth Avenue.

Man kan gå i mitten utan bilar och bussar.

Det är lugnt. Det är grymt.

- Jo... - Ja?

- Vi borde nog prata. - Jag måste ta hand om saltet...

...men ja, jag kommer sen.

- Hej, Nick. - Baltimore, baby.

- Är frun och barnen bortresta? - De hälsar på hennes föräldrar.

Jag är en fri man. Jag ska till Home Bar.

Vem är på? Howard.

- En gång, baby. - Jag har dessvärre ingen t-shirt.

Du verkar trivas med din nya position.

Det är lite mer komplicerat än jag trodde, men värt det.

- Det är komplicerat. - Jag vill bara hålla alla nöjda.

- Gästerna, servitörerna, köket... - Dig själv.

Du måste ta hand om dig själv. Annars överlever du inte.

Och blanda inte ihop dina egna och restaurangens intressen.

Ingen kan göra det åt dig.

Det varar bara en kort stund.

- Ursäkta? - Snön. Jag vet att det är vackert...

...men naturen vinner inte här.

Det blir fult. Det blir det alltid.

- Mår du bättre? - Jag? Jag mår toppen.

Hur var din kväll?

Jo... den var bra.

Musiken var toppen. Skönt gäng.

Jake dök upp. Det var bra.

Vänta lite nu... Kom hit.

Herregud.

Herregud.

- Ja. - Det gick fort.

Det överraskade mig.

Han överraskade mig.

- Han är full av överraskningar. - Ja...

Jag vet att du och Jake är familj.

Jag skulle aldrig vilja inkräkta i det.

- Vår relation är så viktig. - Du oroar dig för mycket.

Har nån talat om det för dig?

- Lammkotletter. - Här är orecchietten.

Vi dubbelkollar...

"Weights", inte "waste". Ni kan för fan inte ens texten.

Var fan var du? Jag köpte biljett till dig.

Jag hade planer.

- Med vem? - Med mig själv.

Jag bygger ett kollage av allt jag vill ha.

Den ultimata manifestationen av "The Secret".

När jag är amerikansk medborgare -

- ska jag bo i det här huset med min man.

Du dissade mig för ett lågstadieprojekt. Du också.

Du gick iväg och knullade linjekocken.

Inget är värre än kvinnor som väljer kukar framför vänner.

- Han följde mig till tunnelbanan. - Vad gör du ens med honom?

- Han är min vän. Jag beundrar honom. - Sluta nu, Ariella.

Nej. Mina vänner är narcissistiska skithögar.

God kväll, allihop. Laxen till er.

- Varsågod. - Ryggbiff. Hoppas att det smakar.

Tack.

Dra åt helvete, Ari. Eddie har ambitioner.

Han fick mig att fundera på att plugga juridik igen.

- Du hatade juridiklinjen. - Hallå! Vad försiggår?

Inget.

Vadan allt drama i kväll?

Jag vet inte.

Ett glas Sancerre, tack.

Nej, nej. I en kaffekopp. Till mig.

- Vad vill du? - Du känner mig så bra.

- Ja, ganska jävla bra. - Krångla inte, Jake.

Det är bara en sipp vin, för helvete. Skål.

- Vad? - Inget.

Jag vill inte prata med dig om det här.

Det var nåt nytt.

Vad är det där?

- Vad tror du att det är? - Kaffe?

Nej, det är det inte.

Det är inte kaffe.

- Kom igen. - Nej, nej. Nej.

Will har nåt som han vill säga. Så säg det, Will.

- Du får inte... - Vad?

Får jag inte dricka vin i tjänsten?

Du ska nog hitta en annan syssla eller ett ärende att springa.

Eller förödmjuka dig ytterligare och jaga efter Tess.

Han vet inte om att du och Tess knullar.

Kom igen. Är du blind?

Vet du vad? Jag går hem.

Förlåt, Will. Det snöar fortfarande. Du kan ge mina bord till Heather.

Kom igen, Will.

Kom igen, Will! Säg åt mig att gå hem.

- Gå hem. - Duktig kille.

Du...

Jävla Simone.

- Jag har ett bord kvar. - Ja, hon var inte sig själv i kväll.

- Säkert att gå in? - Visst.

Vad behöver ni? Droger, kläder?

Taxipengar? Jag vet vad du behöver.

Sätt dig. Berätta mer om dina killproblem.

- Jag lyssnar i all jävla evighet. - Vad är fel med dig i kväll?

Ni. Ni är felet, allihop. Jag är ett skämt i era ögon.

- Det är inte sant. - Jo, det är det.

Ni är inte ingenting för mig.

Ni är allt.

Det är därför jag jobbar här.

Ni är mer än vänner. Jag gör vad som helst för er.

Men det är inte ömsesidigt. Ni kommer alla att lämna mig.

Ari... Ingen ska lämna dig.

Och du har rätt. Jag hatar juridiklinjen.

Vi är alla begravda i den här restaurangen tillsammans.

- Du berättade för henne. - Vem?

Simone.

- Hon visste. - Det gjorde hon inte.

Varför spelar det nån roll? Hon är okej.

Absolut inte. Såg du henne i dag?

Etienne fördärvade henne. Och det här mellan oss...

Du kan inte göra så här. Du kan inte fly för att ta hand om Simone.

Jag tror att du vet om det.

Det gör jag.

Skulle du vilja följa med mig till ett riktigt häftigt ställe?

Det heter Home Bar. Det är barernas sketna diner.

- Luktar precis som jag minns det. - Alla barer luktar så här.

Bondlurken skakar min Manhattan.

Skojar han med mig? Den ska vara rörd.

Det är så smakerna från rågen kommer fram.

Tack.

Sätt dig med alla andra.

Jag ska ta ett till glas här.

I kväll var mitt fjärde pass för veckan.

- Jäklar. Redan fyra? - Två dubbelpass och så i kväll.

Jag vägrar jobba på tredje våningen mer.

- Du tjänar inte de pengarna där nere. - Var jobbar ni nånstans?

- Spotted Pig. - Fina burgare.

Stället är alltid fullt. Men det lär suga för servitörerna.

- Var fan jobbar du? - Det är mer fine dining.

Det är ett slags institution. Rosa stolar.

- Jag älskar det stället! - Jag sökte dit när jag flyttade hit.

- Nå, vad dricker ni? - Den här killen är bäst.

Jag bjuder på shots!

- Som om hon behöver det. - Hon är lite av ett vrak.

Har nån varit hemma hos henne? Hundratals tomma kvadratmeter.

- Stället är hemsökt. - Hennes föräldrar bor i London.

De övergav henne i princip.

De betalar fortfarande för att barnflickan ska bo kvar.

- Jag lider med henne. - Jag också. Men när jag slutar...

...kommer jag då verkligen att vara vän med Ari?

- Det var hårt. - Jag är bara ärlig.

Jag kommer inte att ha tid när jag studerar.

Jag vet att vi alla vill vara vänner för evigt -

- men vad har vi egentligen gemensamt utöver jobbet?

- Hela grejen ska vara temporär. - Det behöver den inte vara.

Men det är bara ett jobb. Jag äger mitt hus -

- kör barnen till skolan varje dag... Det är bra.

Vi köper en shot till gamlingen.

- Jag trodde att Ari tog hand om det. - Jag fixar dricka.

Du borde prata med honom.

Han vet.

- Hej. - Låt bli.

Jag vet hur dina ursäkter låter.

Det är inte ditt fel, du vet inte vad du gör...

- Jag kan hela charaden. - Det är ingen charad.

Will, jag vet visst vad jag gör.

Jag är ledsen.

Jag bryr mig om dig, så mycket. Det är förvirrande.

Nej, det är faktiskt riktigt enkelt: Du är inte den jag trodde att du var.

Du är faktiskt lik honom. Ni kommer att passa bra ihop.

Vi måste få hem Ari. Hon börjar må illa.

Herregud...!

Jag fixar en taxi.

Jag saknar inte det här ett dugg. Jag saknar min säng.

God natt.

Jag borde hjälpa Ari.

Lugnt. Vill du äta frukost i morgon?

Visst.

Så du... läste franska som huvudämne?

Ja. Jag är privatlärare.

Jag läser ur läroboken för en 14-åring, och hon suger.

Vi tar alltid...

- ...emot ansökningar på restaurangen. - Ja, det är en slaskhög.

Men jag kan hålla ett öga öppet efter den.

Jag menar... Jag är faktiskt chef.

Är du?

- Hon ville komma. - Du behöver inte tala för mig.

Jag ville be om ursäkt för i går kväll.

Jag var inte mig själv.

Och det hade inget med dig att göra.

Och jag är ledsen om jag inte alltid har varit så stöttande i det här.

Det är bara för att jag bryr mig om och vill skydda er båda.

- Jag vill inte att nån blir sårad. - Tack.

Jag har tittat på en lokal. För att öppna en bar.

Jaså, det här igen?

Han tänker göra det med Scott.

Med pengar från huset.

Toppen. Jag ser fram emot att diskutera det.

- Du hatade kalkonmackan. - Det gjorde jag.

Jag tar biff och ägg, tack.

- Och en kaffe. - Och två öl.

- Tre öl. - Va? Du jobbar ju.

Jag har upptäckt vilken fröjd det är att vara berusad på jobbet.

Vem visste det?

- Alla. Bokstavligen alla. - Allvarligt?

- Ja. - Och ni har hållit det hemligt.

Där ser man.

Text: Fredrik Ringstedt-Axberg www.sdimedia.com