Original subtitles

Jag tänker på dig hela tiden.

Du kom hem sent för att ni hade haft en avstämning.

-Enligt honom har ni inte haft det. -Ester, snälla.

Britt Gahn ska bli socialborgarråd. Hon vill att jag ska bli sekreterare.

Vi har en idé till ett tv-program som vi vill prata med er om.

Vill ni prata mer om det?

-Hur säger man: "Ni har vackra ögon"? -"Ha gli occhi belli".

Begäret som jag inte blir av med...

Jag försöker stå emot, men jag klarar det inte.

Vi får gå till en läkare. Det finns metoder.

-Det går att bota, Gustaf. -Jag kanske bara skulle lämna allt?

-Vad gjorde du i går? -Det vet du.

Nej, det vet jag inte.

"Utan dig hade jag aldrig överlevt. 'Bisous' Suzanne."

Jag har träffat Suzanne, ja.

Hon är i Sverige på bokturné. Jag var på ett föredrag och fick den där.

-Är det enda gången ni har setts? -Nej, vi har setts en gång till.

-Men varför har du inte sagt det? -Jag visste hur du skulle reagera.

-Hur då? -Överreagera.

Du träffar en kvinna du varit förlovad med bakom min rygg.

Jag har all rätt att reagera.

Jag borde sagt nåt. Men Suzanne är en stor del av mitt liv, därför ses vi.

-Nu är det slut med det. -Det bestämmer inte du.

Hon förstörde ditt liv i flera år. Du var deprimerad när vi träffades.

-Ge mig boken. -Nej.

-Jag vill inte att du träffar henne. -Jag har förstått det. Ge mig boken.

Säg det, då.

-Ge mig boken. -Säg det, då. Säg det, då!

-Varför skriker ni så? -Hej, gumman. Vi skriker inte.

Lät det så? Vi skojade bara lite.

Ska vi gå upp och leka? Sisten upp är en bajskorv! Oj, oj, oj!

Jo, jag...får impulser, drifter-

-som egentligen inte är jag, men som tar över.

-Hör ni röster? -Nej, inte så, utan...

Det handlar om begär till män.

-Har ni agerat ut dessa begär? -Ja.

-Och hur känner ni inför det? -Jag känner skuld och skam.

Mot min hustru som har en pervers make.

Jag vet att det här inte är Gustaf.

Det finns nåt som heter schizofreni, att man har flera personligheter.

Det avser nåt helt annat, utifrån det ni berättar.

-Vad kan min make få för hjälp? -Samtalsterapi.

Även medicinering kan ha effekt. Nu talar vi långvariga insatser.

Jag måste ha hjälp nu. Jag kan inte leva med det här längre.

Upplever ni att ni är starkt deprimerad?

Mycket.

Ser ni er som självmordsbenägen?

Ja, i mina mörkaste stunder.

Då är elektrokonvulsiv behandling en möjlighet.

-Elektrokonvulsiv? -Det som brukar kallas för elchocker.

-Det är för riskabelt. -Det har god effekt mot depression.

Alicia Karlunds bror fick elchocker. Han är intagen permanent nu.

Han kan inte äta själv.

-Han var väl illa däran redan före? -Jo, men han är som en skugga nu.

Du kanske aldrig blir dig själv igen. Ska barnet aldrig få lära känna dig?

Vi måste försöka med terapi och medicin först.

Här är ett underlag om Bella Italia. Tyvärr har vi gått med förlust.

-Premiären var ju helt utsåld. -Ja, men resten av veckan gick sämre.

-Kostnaderna är för höga. -Dyrare råvaror och större svinn.

-Bokför ni alla råvaror som svinn? -Ja, de används ju inte till menyn.

Jo. Vi har en pastarätt den här veckan, och nya tillbehör.

-Då har han ändrat det nu. -Ni borde ha frågat Calle om det.

-Han vill förstås ge den bilden. -Den är sann.

-Framställer ni oss i dålig dager? -Det behövs ingen rapport för det.

-En ökänd missbrukare uppträdde. -Borchert är inte missbrukare längre.

Gästerna älskade Bella Italia. Vi fick gratis reklam i tidningarna.

Ni ska inte framställa det som ett misslyckande.

Nina säger att det inte blir dyrt...

Så! Nina tar hand om klubben på det sätt hon finner lämpligast.

Oscarshof slutar konkurrera. Ni får hitta en annan inriktning. Förstått?

Varför säger du inget? Nina anklagar mig för att ha förfalskat rapporten.

-Du kunde ha sagt nåt. -Ja. Men du kunde ju ha frågat Calle.

Du kunde ha sagt det i morse när du läste den.

-Du läste den inte. -Inte i detalj, nej.

Otroligt! Och du accepterar att vi ska ändra inriktning på Hofvet.

Vi får prata mer om det här i kväll.

-Ha! Tomt med ett hus, 2 500 kr. -Åh! - Christina, din tur.

-Norrmalmstorg! Den bästa gatan. -Ska du köpa den?

-Hur mycket kostar den? -8 000. Åh! Det har du ju.

-Jag får sköta klubben som jag vill. -Bra.

Det var nog tack vare Bella Italia.

-Du fuskar väl inte nu? -Nä, kom igen!

-Varför jobbar inte du i kväll? -Jag är ledig för att få träffa dig.

-Ska vi titta på Kvitt eller dubbelt? -Det går inte. Vi har ingen tv.

Varför har ni ingen tv?

Vi tittar väl inte på tv.

Nu missar jag Kvitt eller dubbelt.

Jag vet var vi kan se tv.

-Jag har tackat ja till jobbet. -Åh! Kommer du att få mer betalt?

Vi har inte pratat om lön.

-Du borde få mer betalt. -Det ska jag säga till Britt Gahn.

Så, kan jag få en ny cykel?

En producent på Radiotjänst ville göra nåt med oss.

-Ett radioprogram? -Nej, tv.

Nåt matprogram. Han kommer in i veckan och berättar mer.

-Jag vill nog inte vara med i tv. -Jo, snälla!

-Snälla! -Vi får se.

...en tävling alla mot alla med Lennart Hyland i juryn.

Oj, det är jättemycket folk. Vänta, jag tar ditt paraply.

Nämen, Margareta. Det är här man träffas nuförtiden.

Christina älskar Kvitt eller dubbelt.

-Vem är din favorit, då? -Ulf "Hajen" Hannerz.

-Han som kan allt om fiskar? -Akvariefiskar.

-Nu börjar det! -Ser du ordentligt?

Vad skulle du göra om du vann 10 000 kronor?

Köpa en tv, kanske.

För sista gången kan jag presentera Ann-Marie, vår värdinna på scenen-

-och enväldige domaren Mats Rehnberg.

Gustaf! Jag har inte sett dig på flera dar.

Jag har varit hemma. Sjuk, influensa.

Bella Italia blev en stor succé.

Och vår Angelo blev en fullfjädrad servitör på bara en vecka.

Jag hade en aning, inte mycket, men en aning skepsis. Jag tänker...

Håll käften. Kan du inte bara hålla käften?

Tre sexor O.P.

Jag hörde. Du behöver inte vänta.

Oj!

"Scusi."

-Jag tar det. Gå härifrån. -Förlåt. Jag ska hjälpa...

Vad är det du inte förstår? Gå härifrån.

Ni är vänlig och tar upp det sista.

-Hur mycket vet Ester? -Inte allt.

Det kanske är lika bra. Jag åker ju hem snart.

Får jag följa med?

Inte för gott, men en vecka eller två.

Tänker du lämna henne?

Jag vet inte.

Jag tror det.

Tror du att vi klarar av att du lämnar din familj?

Tänk på allt vi har gått igenom, allt vi har gjort mot varann.

-Allt jag har gjort mot dig. -Ändå sitter vi här.

Det måste ju betyda nåt.

Låt mig följa med, så ser vi hur det känns.

Va?

Låt mig följa med till Paris. Tar du med mig?

En lätträtt var beställd!

I varje program följer vi arbetet med en rätt, t.ex. sjötunga walewska.

Hur långt är programmet? En sjötunga ska stå i ugnen i flera omgångar.

Vi har rätter i olika stadier.

Ni ställer in rätten i ugnen, men tar fram en färdig rätt.

-Det blir väldigt dyrt. -Råvarorna kostar nog inte mest.

-Det är hummer på. -Det är inget bekymmer.

Jag kan inte ha folk springandes här, och jag har inte tid.

Vi ska inte vara i ert kök. Vi bygger ett restaurangkök i en tv-studio.

Du får ta ledigt. Peter kommer att förstå hur bra reklam det är.

Jag får fundera på det. Nu måste jag jobba.

-Jag ska prata med honom. -Jag litar på er.

Vad bra att du är här! Styrbjörn Hansen, Radiotjänst.

-Helga Löwander. -Vilken fantastisk restaurang ni har.

-Vi hörs snart igen. -Det gör vi.

Radiotjänst vill göra ett matprogram med Calle, för tv. Du får köpa en tv.

Nej, de är fruktansvärt fula. Jag får inte plats med en sån.

Mamma, du bor ensam på 250 kvm. Jag tror att du får plats med en tv.

-Varför? -Jag trivs inte.

Du trivs inte? Angelo, det kan jag bara inte tro på.

Jag har sett många servitörer. Angelo har en unik fallenhet för yrket.

-Du känner väl att du har det i dig? -Jag vill sluta ändå.

Men kära människa! Det är ju som om Mozart skulle ha sagt:

"Jag vill sluta göra musik. Jag är trött på dessa odödliga mästerverk."

-Jag börjar i disken igen. -Sånt tokprat vill jag inte höra på.

-Jag byter till annat jobb. -Men varför? Har det hänt nåt?

-Har nån gäst sagt nåt? -Nej. Bara inte passar mig.

Har du hört om nån i personalen har sagt nåt till Angelo?

Han vill sluta som servitör. Det är helt befängt. Han är väldigt duktig.

-Han kanske inte är road av arbetet. -Är man duktig, brukar man vara road.

Angelo är en vuxen människa. Han kanske kan få bestämma själv.

Hur som helst har jag övertalat honom att stanna veckan ut.

Ethel... Jag har tackat ja till att bli borgarrådssekreterare nu.

Grattis! Borgarrådssekreteraren!

-Borgarrådssekreterare...! -Ja.

-Jag får härmed säga upp mig. -Jaha.

Är det vad du har att säga till Maggan som har varit här i...

13 år.

-Vad vill du att jag ska säga? -Du kunde säga grattis.

-När börjar du? -Snarast.

-Ethel är glad när personalen slutar. -Skadeglädje är den sanna glädjen.

Tänk om Ethel nån gång kunde tänka på nån annan än sig själv.

Bara pröva hur det känns.

Vad ska du ta? Vad sa vi? Ska vi ta förrätt?

-Ska vi dela på en? -Jag är inte så sugen.

-God kväll. -God kväll, kära kollega.

-Är det sista gången du serverar oss? -Jag har i alla fall sagt upp mig.

-Du har väl inte ångrat dig? -Nej. Men det känns nervöst.

Det blir nog en stor omställning.

Britt är så glad, ska du veta.

Kom och titta på kontoret på söndag. Det brukar bara vara jag där då.

-Så kan jag visa dig runt. -Gärna. Om ni ändå ska dit.

Då säger vi det. Men du får sluta med det där förskräckliga niandet.

Har ni hittat nåt i menyn?

Hej. Vad gör du?

Jag går igenom lite fakturor.

-Ska vi ta sällskap hem? -Nej, jag måste bli klar med det här.

Jag tänkte på Hofvet.

Jag tycker inte att du och jag ska ge upp så lätt.

Profilen har kostat tid och pengar. Nu måste vi avboka band och personal.

Vi tar ett nytt möte med Helga och får henne att inse hur dumt det är.

-Det är ingen idé, Ester. -Jo.

KNACKNING

Ursäkta, källarmästarn, men en gäst frågar efter er.

-Vem då? -Åke Hörnberg.

Vad är det här för nåt?

Ett ögonblick.

-Vad är det för nåt? -Ester...

Du är en feg jävla krake som tänker smita i väg utan att säga nåt!

-Jag skiter i vem som hör! -Lugna ner dig!

Det är bra att alla här får veta vilken gris du är!

-Ta biljetterna och åk vart du vill! -Lugna ner dig.

Vet ni vad han tänker göra? Han tänker lämna mig och barnen!

Släpp!

-Lugna ner dig nu. -Jag är lugn.

-Tänker du lämna mig? -Vi får prata om det här hemma sen.

Nej, vi ska prata om det nu. Tänker du lämna mig?

-Vi tar det sen. -Nej! Tänker du...

Ja, jag tänker lämna dig!

Kan du gå hem nu?

GRÅT

Nej, jag vill inte.

Du får inte.

-Då tänker jag ta barnen. -Nej, det gör du inte.

-Gå hem. -Nej.

Släpp mig och gå härifrån nu!

Jag tänker ta barnen och rädda dem från din sjuka familj.

-Gå bara härifrån. -Hör ni vad han säger?

Kan du gå härifrån?!

Ja...det tänker jag göra.

Hur går det till, rent praktiskt?

Ni får vila på en sjukhussäng, och sen får ni en lugnande spruta.

Vi fäster elektroder vid tinningarna.

Ni får ett munskydd för att inte skada tungan eller tänderna.

Strömmen framkallar ett epileptiskt anfall.

Efteråt vilar ni ut till nästa dag och sen åker ni hem.

Kan man vänta sig några biverkningar?

En viss minnesförlust kring behandlingstillfället.

Huvudvärk. Men det går över fort.

Man har ju hört att folk har tagit permanent skada.

Det har skett en del missgrepp tidigare, men det är längesen nu.

Har det effekt mot den här typen av...perversion?

Jag har inte behandlat just homofili med elkonvulsion tidigare.

Men er störning ger ju depression, asocialitet, överdriven sexuallust...

Så det har mycket sannolikt effekt.

När kan jag komma in?

Hej, Margareta. Gick det bra att hitta hit? Vi går in.

Kvittera ut papper, pennor o.s.v. På vaktmästeriet hämtar du ut mer.

Var ute i god tid. De kan vara fruktansvärt långsamma.

Det här är ditt rum.

-Vad tycks? -Det ser bra ut.

-Här gör du blåstenciler. Kan du det? -Nej, inte med en sån här apparat.

När man behöver nåt snabbt är det smidigt att kunna göra det själv.

-Tack. -Stoppa in det här. Lyft på locket.

-Dra spaken bakåt. Lägg i papperet. -Åt det hållet?

Dra tillbaka spaken och stäng locket.

Sen vevar du bara.

Smidigt, va? Ditt första dokument som borgarrådssekreterare.

Jag har inte börjat än.

Här sitter jag.

Fint. Man ser vem som bestämmer - socialborgarrådet.

"Du" ska du säga. Här duar vi varann.

Åh, nej. Stå still. Du kan inte springa runt med blåa fingrar.

Då tror folk att du har fått smäll.

-Brukar du ge personalen smäll? -Brukar, skulle jag inte säga.

Hur ofta, då? Nån gång i veckan?

-Hörde du om min förra sekreterare? -Nej.

Bra.

Jag vet ju inte hur du är som chef. Du kanske är ett monster.

Nej, jag är inget monster.

Hallå! Åh.

Hej, Arne. Margareta ska börja jobba hos oss.

-Jaha. Välkommen. -Jag är blå.

Britt har visat dig stencilerings- apparaten. Det där får du inte bort.

-Vad trevligt det var sist. -Ja. God mat...

Och trevliga människor.

-Svante var väldigt duktig i köket. -Ja, han är en mästerkock.

Den franska potatissalladen var...

Gustaf, det här är skandal. Peter och Ester...

Ester kastade en tågbiljett på Peter här inne!

Hon kastade en tågbiljett på Peter. Ska källarmästarn till Paris?

-Han kommer ju att lämna henne. -Va? Tyst. Lugna ner dig.

Jag ska prata med Peter.

Jag ska vara borta torsdag och fredag nästa vecka.

-Nu? -Torsdag och fredag. Lugna ner dig.

Hej. Jag ville bara be om ursäkt för mitt beteende i baren häromdan.

Ingen fara.

Angående det som hände på bakgården...

Det var spriten. Jag ska behandlas, så det kommer inte att ske igen.

-Roos säger att Angelo vill sluta. -Ja.

Angelo är duktig. Noggrann, snabbtänkt, trevlig mot gästerna.

Det vore verkligen synd om Angelo slutade.

Flyttar du på stolen?

Om man kan ta in den mot fönstret...

Nej, den är för stor.

Vi prövar här inne.

-Den är så fruktansvärt ful. -Ska du ha duken framför rutan?

Jag måste ju dölja den på nåt sätt. Varför måste rutan vara så stor?

Vi försöker med blommorna, om det hjälper.

Tack, Inger. Det är bättre.

-Jag ska åka bort några veckor. -Några veckor? Vart då?

Till kontinenten.

Jag och Ester behöver komma ifrån varann lite.

Ja, jag hörde om det stora grälet ni hade i matsalen.

Ni som alltid har verkat som gjorda för varann.

Du kanske vill att det ska vara så.

Och vem tar över när du är borta?

-Kan du? -Ja. Men jag blir lite förvånad.

På sistone har det känts som om du och Ester vill få bort mig.

Vad ska du göra?

Jag ska till Paris, med Suzanne.

-Suzanne Goldstein? -Ja, vi har börjat träffas igen.

-Ska du lämna Ester för Suzanne? -Jag vet inte. Inget är bestämt.

Oj. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det, men jag känner med Ester.

Suzanne är min stora kärlek. Det bara är så.

Jag vet det.

-Det är ingen garanti för lycka. -Nej, men jag måste göra det här.

Den här vägen. - God dag.

-Då är vi här. Det här är... -Per Sjöstedt, programchef.

-Carl Svensson. -Nina Löwander.

Det här har kostat en rejäl slant, så man vill se vad man får för pengarna.

Ja, just det. - Ska vi gå in och ta oss en titt?

-Det är väl bara på prov? -Ja. Premiären blir nästa vecka.

Svensson står ungefär här och riktar sig till kameran där.

-Det är starka lampor. -Det är lite som att stå på scen.

Men inför tusentals människor över hela landet.

-Jo, Astrid... -Ja?

Jag måste resa bort torsdag och fredag nästa vecka.

Det är för restaurangens räkning.

Jag ska samla lite intryck i Malmö och Köpenhamn.

-Var inte orolig, jag ska inte rumla. -Det är inte det.

Men du har ju inte mått så bra de senaste veckorna. Orkar du verkligen?

Jag mår bra.

Varsågod och börja!

Eh... I dag ska vi göra sjömansbiff.

Eh...

-Kan vi ta det igen? -Bryt!

-Det blev bara stopp i huvudet. -Ingen fara.

Titta rakt in i kameran - när Calle inte tittar ner på råvarorna. Börja!

I dag ska vi göra sjömansbiff, en klassisk köksrätt.

Eh... Till det behöver man innanlår-

-lök, potatis och kryddor. Och allt det har vi här.

Och då börjar vi med att skiva potatisen.

Tack. Vi går vidare.

-Va? -Gå vidare.

-Med vad då? -Med att göra sjömansbiff.

Eh...

-Förlåt, kan vi... -Bryt!

-Det här går åt skogen, va? -Nej. Du måste bara slappna av.

-Jag får försöka hitta nån annan. -Synd. Killen ser ju trevlig ut.

-Jag hoppades på Svensson. -Säg till när du har ett nytt namn.

Låtsas att du pratar med mig.

Vi är hemma i köket och jag är dålig på att laga mat.

Det blir inte så svårt.

Kan man bjuda på sjömansbiff på en lite finare tillställning?

Det måste inte vara finare sjömän? En styrman eller en kapten?

Nej, vällagad husmanskost uppskattas såväl i slott som i kabyss.

Ni ser ju, min man är inte bara köksmästare...

-Sigurd Nilsson på Continental. -Där har du ett program.

-De två tillsammans. -Fingrarna ska räcka till mycket.

-Tänker du på nåt speciellt? -Kanske det.

Ursäkta. Vi står bara och nojsar. Ska jag...?

Vi har sett nog.

-Hej. -Hej.

-Jag trodde inte du skulle komma hem. -Jag ska bara hämta lite kläder.

Peter, vi kan väl prata?

Förlåt. Jag betedde mig fruktansvärt i går.

Jag...

Jag har betett mig som ett svin. Förlåt.

Jag hade tänkt berätta om Paris när jag hade fått biljetterna-

-men du hann före mig.

-Du får inte lämna mig. -Ester...

Jag kan inte leva utan dig.

Vi löser det här. Jag klarar det. Vi kan...

Ester, snälla.

Det är du och jag.

Jag kan bli bättre. Jag kan bli en bättre hustru.

Jag vet att jag kan vara envis.

Jag vet att jag kan vara envis och långsint.

Det är du och jag.

-Sluta. -Det är du och jag.

Nej... Förlåt.

God morgon.

Jag måste gå. Men jag kommer tillbaka hit i kväll.

Så går vi tillsammans ner till stationen. Blir det bra?

God morgon. 1-0 till mig.

Oj, nu måste jag gå.

TELEFONSIGNAL

-Löwander. -Hej, det är jag.

-Är du redan framme? -Nej, i Alvesta. Tåget har stannat.

Är det nåt fel? Blir ni kvar länge?

Jag vet inte. Vad gör du i dag, då?

Jag ska träffa Caroline vid Röda korset. Vi ska planera höstbasaren.

Är det nåt, Gustaf? Har det hänt nåt? Mår du dåligt?

-Jag vet inte. Det... -Älskling, säg.

Jag ville bara höra din röst. Du vet väl att jag älskar dig?

Var är du? Kom hem i stället. Jag hör ju att du inte mår bra.

Vi får prata senare. Jag måste gå nu.

Gustaf?

-Roos, vet ni var Gustaf är? -Han har tagit ledigt i några dar.

-Sa han vart han skulle? -Det var nån affärsresa, men...

-Rosersbergs sjukhus. -God dag. Är Gustaf Löwander hos er?

-Vem är ni? -Hans hustru.

Ett ögonblick.

Herr Löwander, här är nåt lugnande.

Herr Löwander behandlas i dag, ja.

-Vilken typ av behandling? -Det kan jag inte gå in på.

-Ni måste stoppa behandlingen. -Inte på grund av ett telefonsamtal.

Jag vill tala med von Essen.

-Herr Löwander. Hur mår ni? -Bra.

Var vänlig och lägg er i sängen.

Har doktorn en minut? Det är viktigt.

Nej, det får vänta.

Doktorn är upptagen. Kan jag ta ett meddelande?

Gustaf! Gustaf...

Gustaf...

-Vad har ni gjort? -Inget. Han har fått lugnande.

-Fru Löwander... -Ni stoppar en effektiv behandling.

Jag känner Gustaf bättre än ni. Jag vill ha honom som han är.

Som ni vill.

Gustaf, älskade!

Sju, sex, fem, fyra-

-tre, två, ett.

-Välkomna till Min man köksmästaren. -Titta, där är de ju!

...köksmästare på en av Stockholms ledande restauranger.

Carl är även min man, vilket är passande med tanke på programtiteln.

De är ju roliga!

-Vad ska vi få lära oss i dag? -Sommartid passar ju inkokt lax.

Så trevligt.

-Jag ska visa hur man filear en lax. -Nina gillar ju inte inkokt lax.

-Om man inte köper färdiga filéer? -Det är onödigt.

Det är så lätt att filea. Ingen riktig husmor köper färdiga filéer.

-Jag skulle aldrig komma på tanken. -Du har väl aldrig fileat fisk!

-Vi lägger ett snitt... -Akta fingrarna. Du har bara tio.

Hon gör sig dummare än hon är. Varför är hon inte bara sig själv?

Tack. Ha en trevlig kväll.

De såg nöjda ut.

De lämnade... fem kronor och 40 öre i dricks!

-Ångrar du att du fortsatte servera? -Nej.

-Roos, jag går hem nu. -Jaha.

-Det var ju min sista kväll, så... -Jaså, var det?

Så jag vill tacka Roos för alla år tillsammans i matsalen.

Tack själv.

Ni lärde mig allt om servering. Ni har varit bra och rättvis.

Ja, ja. Innan Margareta går... Det behövs dukar.

Om ni kan hämta en trave på fest- våningen, så är de på plats i morgon.

-Javisst. -Tack.

Trodde du att du bara kunde gå hem?

-Hur har ni hållit det hemligt? -Det hade inte gått utan Roos.

Din lurendrejare!

Margareta, som en liten påminnelse om vårt gemensamma förflutna-

-vill jag överräcka den här.

Det är en pamflett som Margareta delade ut här 1946-

-för att hela personalen skulle ansluta sig till facket.

Tack vare ditt engagemang har vi blivit en ännu bättre restaurang.

-Du ska ha stort tack. -Tack, källarmästarn.

För Margareta!

-När börjar du i stadshuset? -På torsdag nästa vecka.

Du kommer väl hit och äter ibland? Det lät tveksamt.

-Passar inte vår mat längre? -Snälla... Det vet du.

Men det är svårt att bli serverad av sina gamla kolleger.

Skulle Bellan passa upp på mig?

Nu ser du till att pallra dig hit. Jag kommer att sakna dig.

-Usch, jag skulle ju inte... -Men Ethel...

Jag kommer att sakna dig också.

-Vem ska jag prata med nu? -Jag kommer hit ibland och sladdrar.

-Lovar du det? -Ja.

Och du har ju kvar alla andra.

Men du är speciell.

-Ska vi säga nåt till personalen? -Nej, det här är Maggans kväll.

Du får samla personalen i morgon och berätta det.

Hej då.

-Kan jag få tag på dig? -Ja, jag ringer från Paris.

Men det här klarar ni utan problem.

Den är till pappa.