All language subtitles for [SubtitleTools.com] Vår.Tid.Är.Nu.S03E02_Subtitles01.SWE

USA ut ur Vietnam! USA...

–Vi tämjer systemet för demokratin.
–Tvärtom. Ni urholkar demokratin.

–Vem är det där?
–John Hansen.

Jag vill bara
att du är försiktig med pengarna.

Internationell klass rakt igenom.

Vill du gå? Premiär.
Vi kan göra nåt bra av det här.

Hon kopierar oss.
Hon är ute efter våra gäster.

Christina!

Kostelic heter han. Mirko Kostelic.

Vill du inte veta om Nina
eller Christina ligger på sjukhus?

Nina har annat för sig
än att prata med mig.

–Länge sen!
–Verkligen.

Jag vill inte bli indragen
i RFSL:s frågor. Bara så du vet.

–Du är fortfarande arg på mig.
–Nej. Du betyder ingenting för mig.

Tack.

Vi behöver prata om mitt kontrakt.
Jag har fått ett annat erbjudande.

Vi har kontrakt ett halvår framåt,
så det finns inget att diskutera.

–Ett mycket bättre erbjudande.
–Du har kontrakt med mig.

Vad då? Är jag din slav?

Nej. Men i kontraktet står vad du
ska göra och vad du ska ha betalt.

–Inte längre.
–Nu är det så här...

–Du, vänta...
–Tjing, pling!

Leif!

–Hej.
–Uselt att locka över vår diskjockey!

–Vänta nu... Vad är det du pratar om?
–Efter allt detta, stjäl ni personal!

–Jag trodde du hade nån heder kvar!
–Vänta nu... Vilken diskjockey?

Viking ska börja på Club Royal.

Ester har väl gett honom
ett bättre bud.

–Och då är allt tillåtet?
–Affärer är affärer.

Och då kan man kasta in
en tårgasgranat?

–Vad sa du?
–Kostelic. Han jobbar väl för er?

–Han hjälper oss med diskpersonal.
–Det sägs att det var han.

–Vem har sagt det?
–Gör han som han vill?

–Vem har sagt det?
–De som tjänar på att vi går dåligt.

Det är ni – Club Royal.
Och Peter, jag tror inte på slumpen.

Du är fan helt jävla paranoid!

Hallå!

–Ja?
–Den är kall.

–Jag ber om ursäkt, jag hämtar en ny.
–Är det ny regi här?

–Nej, det är samma.
–Vi känner inte igen oss alls.

Jag hämtar en ny. Jag ber om ursäkt.

Gästen vill ha en ny rätt.
Den här var kall.

–Gör om!
–Jag?

–Vem annars? Det liknar garvat läder!
–Maten står ju hos dig i fem minuter!

Hörni! Nu lugnar ni ner er, båda två!

Jävla...

–Ja?
–Vi behöver en ny köksmästare.

–Tro mig, jag vet.
–Vi tycker att du borde fråga Calle.

Calle har faktiskt redan ett jobb.

Jag kan be om
ett förutsättningslöst möte.

Tack.

Nån nämnde att den här diskjockeyn,
herr Viking, har sagt upp sig.

Ja, Peter har lockat över honom till
Club Royal. Skönt att slippa idioten.

–Vem spelar skivor i kväll, då?
–Jag har inte hunnit ordna nån ny...

–Det här är väl nåt för Christina?
–Hon har ledigt.

Det var bestämt sen länge.

–Hon får visst göra som hon vill?
–Nej, det får hon inte.

Dags att titta på ekonomin, då.

Det vore bättre
om USA styrdes av apor än av Johnson.

Låter som om du pluggar sociologi,
inte driver nattklubb.

Vilka fördomar.

–Tänker du börja plugga nån gång?
–Kanske. Tänker du börja jobba?

–Ja, jag funderar på att bli polis.
–Polis?

–Men du verkar ju vänster?
–Ja?

Ja, du går bra ihop med John,
som är väldigt vänster.

–Är inte alla poliser högervridna?
–Jo, det...

Jag är orolig,
du kommer inte att passa in.

Du får sitta ensam med din unicabox.

Och när du frågar "Ska vi gå ut
och ta en öl?" så blir det helt tyst.

Alltså, inget slott med tinnar
och torn. Mer som en stor herrgård.

–Bodde bara du och din pappa där?
–Farmor också, när jag var liten.

När jag var 12 träffade pappa en ny.

Hon flyttade in efter två dar,
kändes det som.

–Tyckte du inte om henne?
–Nej. Jag var hemsk mot henne.

Jag flyttade till mamma
när jag var 18.

Varför bodde du med din pappa?
Det är väl lite ovanligt.

–Förlåt. Det var en dum fråga.
–Mamma var...sjuk när jag var liten.

Jaha.

Jahapp, nu ska jag hit.

–Tack. Jag har haft jättetrevligt.
–Ja, jag också.

–Kommer du till klubben nånting?
–Absolut. Vi ses där.

–Hej då.
–Hej då.

Ja... Vi förlorar pengar,
varje kväll. Stora pengar.

Ja. Folk vågar sig inte hit för
att de är rädda för fler attentat.

–Vi får hyra in säkerhetsvakter.
–Har du nämnt Kostelic för polisen?

Ja, men de behöver konkreta bevis,
säger de.

Säkerhetsvakter kostar fruktansvärda
pengar. Det kan lösas på annat sätt.

Jaha, vad då?

Jag har ju en del kontakter
som skulle kunna garantera ordningen–

–mot att de tar hand om garderoben
och intäkterna därifrån.

–Jaha. Vad är det för kontakter?
–Bland annat känner jag Lars Vinge.

–Lasse Vinge, boxningspromotorn?
–Ja. Vi träffades på Solvalla.

–Han har en del intressanta hästar.
–Ja, ja. Men Lasse Vinge...

–Skulle inte jag kunna känna honom?
–Det blir en säkerhetsfirma.

Det krävs ju faktiskt mer än så
för att locka tillbaka folk.

Vi skulle behöva ha hit nån
som lockar till sig andra gäster.

Vem var det som alla pratade om
på premiären? Innan tårgasen?

–Kronprinsen!
–Mm.

–Hej.
–Hej.

Nina kom in i dag och anklagade Mirko
för att ligga bakom tårgasattacken.

–Och mig.
–Är hon inte klok?

–Men kan hon ha rätt, tror du?
–Nej. Inte vad jag vet i alla fall.

Gör Mirko mer än bemannar disken?

Ja, han bemannar spelborden
och sköter garderoben också.

Varför har du inte berättat det?

Jag sköter klubben. Då måste jag väl
inte ta vartenda beslut genom dig?

Så då är det här en väldigt stor
inkomstkälla för honom?

Ja, men han skulle aldrig våga göra
nåt sånt utan att fråga mig.

–Vi måste ju prata med honom.
–Ja. Det får vi göra då.

Men vi får tänka efter ordentligt
vad det innebär i så fall.

Om han säger "Ja, det var jag",
vad gör vi då?

Då måste vi ju gå till polisen.
Då blir vi och klubben indragna.

–Då är det bättre att vi inte vet.
–Jaha...

–Vem kan ersätta Leffe Viking?
–Cat Ballou har ju några.

Barry Catstone, Ola Hammarlund.
Kenned Falk, kanske. Jag kan kolla.

Bra. Och jag försöker locka hit
kronprinsen igen.

Jag har kontakt med en av hans
närmsta vänner, Fredrik Wetterström.

Vi ska ses i morgon,
och jag vill att du kommer.

–På ditt allra charmigaste humör.
–Det är jag alltid!

Det har jag inte märkt.
Hur var det i går, förresten?

–Bra. Uno är väldigt söt.
–Hm.

Det här är den mest avancerade
räknemaskinen på marknaden i dag.

–Dyr, säkert.
–Ja, men inget slår en äkta Facit.

Det finns
elektroniska räkneapparater.

Tro mig, det är en fluga. Jag skulle
aldrig lita på en sån. Från Japan!

–De kanske räknar på ett annat sätt.
–Det tror jag inte.

Vi behöver honom. Köket fungerar inte
– så nu måste du bjuda till lite.

Vi måste skilja
på det privata och på affärerna.

KNACKNING

Calle!

–Välkommen.
–Tack.

–Hej, Nina.
–God dag.

Ja...

Vi är glada och tacksamma för att
du ville komma hit och träffa oss.

Vi behöver en ny köksmästare, och
på önskelistan finns Carl Svensson.

–Vem hade ni?
–Hans-Erik Jonsson, som du känner.

Varför slutade han?

Han tyckte att det var obehagligt
med tårgasattacken.

Jag har ett jobb jag trivs med,
på Reymers.

Med all respekt... Får du verkligen
använda allt du är bra på där?

Du söker inte lite större utmaningar?

Det här är väl en nattklubb numera,
med begränsad meny?

Menyn får ju du utforma själv.

Och vad gäller lönen, så
kan vi nog erbjuda betydligt högre.

Fast vi har så klart en budget.

Vill du att jag ska börja här?
Jag vill höra det från dig.

Vi undersöker alla olika alternativ.

–Fortsätt med det då.
–Snälla Calle...

Tack för mig.

–Kallar du det "bjuda till"?
–Han insinuerar att jag har barmeny!

–Du hör det du vill höra.
–Jag sa att det var bortkastad tid.

–Jag åker till hotellet och packar.
–Ska du till Tanzania nu?

–Det vet du väl? Du lyssnar aldrig.
–Men Gustaf...

Gustaf!

Gustaf, vänta. Du har rätt.

Jag skötte inte det där bra.
Men jag ska hitta en ny köksmästare.

Om allt det här är för övermäktigt...

Det är ingen skam att gå tillbaka
till en klassisk restaurang.

–Jag ska ordna det här.
–Jag vet.

–Jag skickar ett telegram.
–Hälsa Astrid och Mårten.

Lycka till.

–God dag.
–God dag. Du har besök.

–Hej.
–Hej.

Jag hade tänkt ringa, men...

Jag bor på Kungsholmen, så jag tänkte
att...jag kan lika gärna titta in.

Kom in.

–Var det nåt speciellt?
–Nä, jag...

Jag tänkte bara fråga
om du...ville hitta på nåt nån kväll.

–Kanske gå till stället jag nämnde?
–Jag vet inte...

–Det är kul.
–Jo. Jo, men...

Det är lite mycket på jobbet nu bara.

Jahapp.

–Borde inte det ingå i din tjänst?
–Du tycker det?

Ja. Som socialborgarråd borde man väl
ha lite koll på Stockholms uteliv?

Faktum är att jag kräver det.
Som skattebetalare.

När då?

Kina är väl ingen demokrati?

Jo, den ser bara inte ut som vår,
och då kallar vi den diktatur.

Men alla andra partier är förbjudna?

Allt arbete kanaliseras
genom Kommunistpartiet.

Men när en samhällsmodell visar sig
stämma på punkt efter punkt–

–då bygger man samhället efter den.

"Låt tusen blommor blomma" – säger en
diktator så? Att göra uppror är rätt!

–Har ni vad ni behöver?
–Absolut. – Jag kommer sen.

Du har inget folk här. Sätt dig.
Jag kom faktiskt hit för din skull.

Inte för att jag lovade dig
en gratis drink då?

Hej.

–Får jag bjuda på nåt?
–Nej tack.

Vad snygg du är.

–Rör mig inte!
–Är du inte klok?

–Kom, dags att gå hem. Följ med nu.
–Vad fan har jag gjort?

Men kom igen.

–Vilket svin.
–Ja. Tack.

Det var inte så jag sa,
förstår du väl?

–Nu vill jag dansa.
–Inte i kväll.

Diskjockeyn har sagt upp sig.
Det är skittråkigt.

Då kör vi efterfest hemma hos mig!

–Ja, gärna.
–Absolut!

Jag går nu. Jag ska på efterfest. Det
kommer nog inte många fler i kväll.

–Nej...
–Jag letar diskjockey i morgon.

–Okej, vilka vill ha vin?
–Ja tack.

Kom, du måste se lägenheten.
– Vi tar två glas.

Här har vi redaktionen
för Kommunistisk Orientering.

Torsten, vår chefsideolog,
kan Maos lilla röda utantill.

–Mild överdrift.
–Hur börjar "Klasser och klasskamp"?

"Klasser kämpar, en del klasser
triumferar, andra elimineras."

–Där hör du.
–Välkommen i det röda!

Vi trycker den på stan. Dyrt, men den
måste se ut som en riktig tidning.

–Kom och ta en bärs!
–Ja, jag kommer sen.

–Vems är den där?
–Ett borgarsvins.

170 kronor! Och lite till.

En enkel dröm

En vacker dröm om sanningen

Låt aldrig den ta slut

Det är en otrolig tid. Det bubblar
i Paris, i Prag, i tredje världen.

Världsrevolutionen är på gång.

Om hundratals år kommer man att
skriva om de här åren. Och om oss.

Jag är säker.
Vi behöver bara tända på stubinen.

Vad menar du med "tända på stubinen"?

I morgon möts sossarna i ABF-huset.
En konferens om industripolitik.

Vi ställer dem till svars
för att de sålde ut arbetarklassen.

De kastar ut er.

Då visar de att de inte
kan bemöta oss med argument.

Eller så vågar de inte kasta ut oss
för att det verkar odemokratiskt.

Vad än de gör, så vinner vi.
För att vi har rätt. Vi är framtiden!

Är du trött?
Jag ska visa dig var du kan sova.

Det finns inget historiskt exempel på
en revolution som inte varit blodig.

Om vi kan skapa
ett rättfärdigt samhälle–

–och nå socialismen som är historiens
slutmål, vilka offer är då för stora?

Tänk ett samhälle
där pengar inte spelar nån roll!

Nej, jag sticker hem.
Men...tack för i kväll.

–Hej då.
–Hej då.

–Hörde du när jag nämnde aktionen?
–Ja. Nån konferens.

–Vill du följa med?
–Jag är på Nina's på kvällen.

–Det är innan ni öppnar.
–Då kommer jag.

Så får du se
vad mitt riktiga liv handlar om.

Ja, vi får börja utan min dotter.
Ni vill inte ha nånting att dricka?

Det är bra, tack. Kronprinsen hade
det så trevligt på öppningskvällen.

Vi var där nere och drabbades inte.

Och vi har höjt säkerheten sen dess,
så nåt liknande ska aldrig mer hända.

Utmärkt. Det är inte där
skon klämmer, så att säga.

Vi är ju ett gäng som umgås,
och några har inte åldern inne än.

De kanske är 18,
till och med 17 i nåt fall.

Jaha. Men...det kan vi ordna.
Vi skulle formellt sett kunna säga–

–att ni...abonnerar diskoteket.
Och är ett slutet sällskap.

En smidigare lösning skulle ju
kunna vara att vi får medlemskort.

Jo. Absolut. Om ni ger mig namnen på
dem det gäller, så kan jag lösa det.

Eller så får jag tio kort in blanco.

Så...tror jag inte att vi kan göra.

Vi vill ju att det ska gå så smidigt
som möjligt både för er och för oss.

Ja...

Nu brukar vi inte göra så här.

Det förstår jag till fullo.
Jag ska sköta det här mycket diskret.

–När kommer han?
–Kronprinsen?

Vi tänkte komma på lördag,
om det går bra?

–Då är ni välkomna.
–Ja.

–Vi ses på lördag då.
–Det gör vi.

–Tack så mycket.
–Tack.

–Tack.
–Tack.

Förlåt att jag säger det,
men det här känns inte bra.

Jag vet. Men vi behöver kronprinsen.

Vi kan förlora alkoholtillståndet
på det här.

Ja. Men nu är läget som det är,
och jag behöver ta lite risker.

Jag har tagit reda på att kronprinsen
är oerhört förtjust i skaldjur–

–så skaldjursplatå passar på menyn.

–Skaldjursplatå?
–Ja, du vet vad det är?

–Det är väl klart!
–Bra. Då borde vi ha några platåer.

–Det kommer att bli ett jävla bök.
–Carmen, vi hjälps åt.

Ja, men vad tycker han om för kött?

Man kan göra en köttplatå
med fågel, gris och oxfilé.

Ja. Men nu var det skaldjur
som nämndes, så det blir skaldjur.

Ni hörde vad hon sa. Sätt i gång!

–Jaså, där är du.
–Mamma, det här är Mark.

–Du har inte ringt?
–Jo, men du svarade inte.

Jag var på jobbet. Var har du varit?

–Jag är vuxen, mamma.
–Du missade mötet.

Han spelade på efterfesten i går.

En kväll, på prov.

Du är röd på halsen.
Gnidit dig mot en igelkott?

Hmm...

–Peter. Det var länge sen.
–Det var det.

Det ser bra ut här. Ester sa
att ni ska renovera i sommar.

Det är planen.

Ska vi ta en promenad?

Vad drar du in
på spelborden och garderoben?

Det håller jag helst för mig själv.

Visst. Men det vore en ganska stor
förlust för dig om vi tappade gäster.

Vad vill du veta?
Är det nåt du är missnöjd med?

Har du nåt att göra
med tårgasen på Nina's?

Jag kommer att börja lugnt
och få över dem på min sida.

–När börjar vi dela ut KO?
–När dialogen kommit i gång.

Och hur mycket motstånd ska vi göra?

Vi ska göra det svårt för dem att få
ut oss, men inte gå till motangrepp.

–Alla redo? Ska vi göra det här?
–Ja!

Gå rakt in. Låtsas som ingenting.

–God dag.
–Det här är ett slutet möte.

–Slutet? Det står ju i tidningarna.
–Vi har ju rätt att delta i mötet.

Var snälla och kliv åt sidan nu,
så andra kan komma in.

–Jag ser inga andra här.
–Var vänlig kliv åt sidan.

–Ni kan inte stoppa oss!
–Kliv åt sidan, säger jag!

Jävla slödder!

Nej! Lugna ner dig!

Aj!

–Nu ligger du still!
–Sluta!

Jävla fascist!

Kapitalistsvin!

Ta det lugnt! Ta det lugnt!

–Angelo, har du sett Christina?
–Nej, tyvärr.

TELEFONSIGNAL

Ja, fast då har vi nog
missförstått varandra lite.

På Nina's var jag alltid med
och splittade på entrén.

–Så gör vi inte här.
–Nähä?

Det trodde jag var allmänt känt
i branschen. Så jobbar "The Big L".

Men du har ju väldigt hög lön,
så mer än det blir det inte.

Okej, så här gör vi.
Jag riskerar min del av entrén.

Om det här blir den succé vi vet att
det blir, så tar vi ett nytt snack.

Nej.

Det var inget mer, eller?

Det här är
under all jävla kritik, alltså.

Jag frågade Mirko i dag om han hade
nåt att göra med tårgasattacken.

–Jaha?
–Han sa ju nej, så klart.

Jag vet inte vad jag tänkte, men...

Jag sa ju det.

Ja, då får vi försöka lita på det då.

Men om du vill,
så kan jag hålla ett öga på honom.

Mm.

Du...

Jag förstår att du oroar dig,
men gör inte det.

Du har fullt upp
med Henriksdal och Oscarshof.

Jag lovar
att jag tar hand om klubben.

–Okej.
–Mm.

Jag vet att du gör det.
Och du gör det jätte-jättebra.

–Vad är det för ställe?
–Downtown.

–Är inte det en svartklubb? Lilly!
–Vad då?

Jag kan inte gå på svartklubb!

Jag förstår. Men vi...

Vi kan gå nån annanstans. City Club
är också ganska bra. Eller...

Men...

–Vi går in en stund, då.
–Bra. Det blir kul.

Akta så du inte ramlar där.

–Det är dragshow i kväll.
–Jaha.

De kallar sig för Downtownbaletten.
Jag känner Jörgen som är med där.

–Där är han ju! – Jörgen, kom!
–Hej, min darling. Välkommen.

–Du måste hälsa på Maggan.
–Margareta.

–Hej. Välkommen.
–Jörgen brukar låna behåar av mig.

–Jaha? Ni har samma storlek, eller?
–Kanske skulle låna dina nästa gång.

Syns skäggstubben, eller?

Ursäkta, kan vi få två öl?

Puh! Varmt.

SKIVAN VÄXLAR TILL 45 VARV

MUSIKEN TYSTNAR

MUSIKEN STARTAR IGEN

Varmt välkomna till Downtown!

–Vad snygga ni är! Vi älskar er.
–Vi älskar er!

Njut av showen.

Men framför allt – njut av varandra!

Vad säger Britt om att du är här, då?

–Snuten! Snuten kommer!
–Va? Polisen?

–Min väska.
–Lilly...?

Hör upp! God kväll.

Ni får strax gå. Vi vill bara se era
leg först, så visa dem på vägen ut.

Kom igen.
Körkort eller giltig ID-handling.

Vi får nog nöja oss med i kväll.

Det var rätt bra ändå. Tills du
klantade till det fullständigt.

–Vi fastnade i en razzia.
–Var var ni?

Downtown. Det är en svartklubb.

–Tog Lilly med dig på en svartklubb?
–Ja. Men jag valde själv att gå in.

–Polisen tog leg på alla.
–Herregud, så korkat.

Ja, väldigt dumt.

Nån av Lillys RFSL-kompisar ringde
väl polisen. Fantastisk publicitet.

"Socialborgarråd går på homosexuell
svartklubb." Precis som hon ville.

Det var nåt konstigt med det där.
Som om de visste att vi skulle komma.

–Jag skulle aldrig ha dragit in dig.
–Jag ville själv.

Tror du nu på att samhället
i grunden är fascistiskt?

Ja.

Jag tänker inte fråga var du varit,
för du är faktiskt vuxen nu.

Men en vuxen sköter sitt jobb! Och du
har ett jobb som värdinna på Nina's.

Din diskjockey kan inte spela skivor,
du kommer och går som du vill–

–du beter dig som att det här vore
en lek, men vi kan gå i konkurs!

–Jag har suttit i häkte i natt.
–Va?

Så orättvist! Jag har frågat runt
i hela Stockholm, men ingen kunde.

Mark var bättre än inget. Och i går
på ett politiskt möte blev vi gripna!

Rör mig inte! Nattklubben är inte det
enda i livet. Det finns annat också.

–Men förlåt. Jag vill bara...
–Jag gör så gott jag kan.

–Jag tänker anmäla polisen.
–Varför då?

–De gör bara razzior mot oss.
–Nej, mot alla svartklubbar.

–Men bara vi måste visa leg.
–Vad skulle det vara för brott, då?

Diskriminering? Jag har en jurist
som kan kolla på det där.

Dålig idé. Anmälan kommer bara att
läggas ner, det är slöseri med tid.

Jo, fast uppmärksamheten
är ju alltid värd nåt.

–Så det är det det handlar om, eller?
–Ja. Delvis.

Var det ni som ringde till polisen?
Ville ni att jag skulle åka dit?

–Litar du på dina kollegor på RFSL?
–Är du allvarlig? Jag litar på dem!

Vet du, jag hatar
att bli manipulerad!

Hon har inte ens beställt
ostron och havskräftor.

–Det är jag som fått ringa.
–Ja, det är dåligt.

Och hon och Andersson tjafsar om
varenda kvadratmillimeter arbetsyta.

Jag får prata med henne.

Jag vet ärligt talat inte
hur det här ska sluta, Nina.

–Hej.
–Hej?

Mina kockar är osams. Och i kväll
kommer kronprinsen med sällskap.

Finns det nån möjlighet
att du kan hoppa in som köksmästare?

–Säg vad du vill ha.
–Nej, jag kan inte i kväll.

Jag förstår.

Nina! Nina, vänta.

De klarar sig utan mig, en kväll.
Så vad gillar kronprinsen, då?

Vi får inte tag i nån annan.
Gör inte om det du gjorde i går.

En platå i luckan!

–Tre platåer och en CB.
–Tre platåer och en CB.

–Tre platåer.
–En "sebbe".

–Så har det aldrig hetat förut.
–Vad sa du?

Vi brukar ju alltid säga chateau,
men "sebbe" går väl också...

–Är ni redo för anstormningen?
–Absolut.

–Vet du när de kommer?
–Snart.

–Jag säger till när de är i dörren.
–Toppen.

–Går det bra?
–Jag är så glad att du är här.

–En skål med bröd?
–Absolut.

–Och sen är ni välkomna till klubben.
–Ja, absolut.

Smaklig måltid.

–Hej!
–Tjena. Hur är läget?

–Bra. Vi väntar på kronprinsen.
–Är John och de andra här?

–Vet du vad som hände i går?
–Nej.

Vi skulle på ett politiskt möte, men
polisen tog oss innan vi kommit in.

–Spöade upp oss med batonger.
–Är det sant?

–Jag satt i häkte, fick inte ringa.
–Det låter ju inte klokt.

Jag kan berätta mer sen.
– Välkomna. Har ni medlemskort?

Ja, vi har redan visat dem i entrén.

–Hur gamla är ni?
–21.

–Lägg av. Hur fick ni tag på de här?
–Svara inte.

Ni har fått dem av kronprinsens vän
Fredrik. Det är okej, säg som det är.

Vi vill gärna ha kronprinsens vänner
här. Så, har ni fått dem av Fredrik?

"Fått" har vi inte. De var svindyra.

Vet ni om kronprinsen kommer i kväll?

Nej, han är i Tyskland och jagar.

Fredrik är också med.

Skit i kronprinsen. Han kommer igen.

Vi drar in medlemskorten, så
får folk bli förbannade på Fredrik.

Det ordnar sig.

Förlåt. Om det är någons fel att det
går åt skogen, så är det bara mitt.

Du gör väl också så gott du kan.

–Vill du berätta vad som hände i går?
–Nej. Vi tar det i morgon.

Du ska veta att jag är så glad över
att vi gör det här tillsammans.

Fru Löwander?
Kan ni komma till entrén?

Ja.

–Hej.
–Har ni nåt bord i diskoteket?

–Tiotal personer, sitter gärna ihop.
–Absolut.

Då blir mr Hendrix glad.

Välkommen.

Det är han.
Jag tänkte att du ville veta.

–Jag är glad att ni kom hit i kväll.
–Enda stället jag ville ta Jimi till.

Tack för i kväll.
Jag måste upp och plugga i morgon.

–Tack själv. Vi ses.
–Det gör vi.

De blev misshandlade och satta
i häkte då de skulle till ett möte.

–Säger de själva, ja.
–Vad fan håller polisen på med?

De gör sitt jobb.
Vi delar information med dem.

Ska jag ens berätta om sånt här?
De planerar ju inte direkt mord.

Jag förstår om du är arg.
Vi tar en kaffe.

–Mycket folk i kväll.
–Ja, ryktet gick att Hendrix var här.

Då så. Alla nöjda.

–Och de älskade maten, åt upp allt.
–Vad bra.

Det här köket har saknat dig.

Jag har nog saknat
det här köket lite också.

Vill du komma tillbaka? Permanent?

–Vi kan väl prata om det.
–Bra.

–Det var fullt på Nina's i kväll.
–Vad gör vi nu, då?

–Ingenting. Peter är misstänksam.
–Nej, inte längre. Jag sa ju det.

Du var jätteduktig,
skötte det jättebra.

Om nåt går snett, är jag helt körd.

När det gällde Aladdin,
så tvekade du inte.

Det var nåt annat. Trulsson försökte
blåsa mig. Det var personligt.

–Det här är personligt för mig.
–Hur då?

Det första jag gjorde när jag öppnade
här var att prata med dig om beskydd.

Men Nina Löwander,
hon tror inte att hon behöver det.

För Nina's, det är ju gamla fina
anrika Djurgårdskällaren.

Och jag säger bara:
"Välkommen in i leken!"

"Samma regler gäller för dig
som för oss andra."

Kom hit.