Original subtitles

"Seger eller död är gerillans språk, även i den här banala situationen."

"Människor som vägrar ge upp kampen, antingen vinner de eller så dör de"-

-"i stället för att förlora och dö."

"Alla ska dö. Frågan är bara hur, och hur du har levat. Och saken är klar:"

"I kamp mot svinen, som människa för människans frigörelse."

"Som en revolutionär, med kärlek till livet och förakt för döden."

"Det är för mig att tjäna folket. RAF."

-Vad är det där? -Holger Meins avskedsbrev.

Han skrev det bara fem dagar innan han dog. Han dikterade det.

-När kommer de? -Snart.

-Vad behöver de hjälp med? -Logistik, mat, husrum.

Inget dramatiskt. Rekognoscering, kanske. Jag vet inte.

-Vad är det vi hjälper dem med? Theo? -Vi vet vad vi ska göra.

-De ber oss inte delta i aktionen. -Det spelar ingen roll.

Om vi hjälper dem är vi lika skyldiga.

-Om kamraterna släpps, skadas ingen. -Stene, är du inte klok?!

Fan, vilken jävla fegis du är.

Det är precis det här vi väntat på.

Eller hur?

Dramat är nu över.

Det börjar se, om inte normalt, så åtminstone lugnare ut här.

Det är brandkåren som ska reda upp.

Du kastar in två lik i utredningen av ett av de grövsta brotten i Sverige.

-Ohlsson och Welander? -Varför gjorde du det?

-Våra militära kollegor tipsade oss. -Var Must inblandat?

Tips från militären är inte vanliga.

Du kan ju tänka dig. Så jag frågade varifrån de fått informationen.

Tyskarna. Grabbarna från BND, Bundesnachrichtendienst.

Katarina Holm på terroristroteln.

Hon har forskat om Stasi. Jag har känt henne länge.

Och hon fick tipset från Must? Det kan ju knappast hända varje dag.

Hon trodde att Must fått uppgifterna av BND. Surkåls-CIA, kallar hon dem.

-Polishumor. -Vi är nog nåt viktigt på spåren här.

Du har säkert rätt.

Lars Björn. Moderklubb?

-Lars? -Han gillade aldrig Lasse.

-IK Kometen. -Helvete.

Jag har kollat Welander och Ohlsson.

Förutom Welander och Ohlsson, är det tredje namnet nog en Theo Tischler.

-Tischler... -Finansman och god vän till Ohlsson.

-Och den fjärde? -Oklart.

Ta reda på vem det är. Jag ska höra om Berg har några idéer om det här.

Den fjärde mannen.

Kan du inte kolla om jag finns med? Bara för skojs skull.

-I de gamla Stasi-arkiven? -Om man finns med för sina synder...

Hallå. Lars Martin Johansson här. Är Berg, eller jag menar maken, hemma?

Vad säger du?

Radiumhemmet? Är det så illa?

Kan man besöka honom?

Inga problem. Jag kan åka dit en annan dag. Tack. Hej.

-Hur är det med byråchefen? -Inget fel...

Jag menar gamle chefen. Är han sämre?

Det verkar så.

-Hur illa är det? -Han håller på att dö.

-Åh, fan. Besöker du honom ofta? -Varje dag.

-Ni har en lång historia tillsammans. -Det är den bästa chef jag haft.

Här bor du fint. Du ser ut att må bra.

Ja... Jag har träffat ett fruntimmer.

Bra kvinna, en finska. Terränggående.

Rejäla nypor. Jobbar på hemtjänsten.

Vi pratar om att köpa nåt i Spanien.

-Det sägs att det är varmare där. -Ja. Fast vi bor inte ihop.

-Jaså? -Lagom svalkande avstånd.

Hon har ett jävla humör.

Att bo i var sin holk är hemligheten bakom ett framgångsrikt förhållande.

-Nå, vad kan jag hjälpa dig med? -Jag skulle ha tagit det med Berg...

Men vi kan få det undanstökat, så kan vi prata minnen sen.

Västtyska ambassaden.

Västtyska? Det var innan jag kom till Säpo.

-Då var jag på den gamla tjuvaroteln. -Ja, men sen, när du kom till Säpoo?

Jag var inne i ärendet 1989.

Berg ville att jag skulle kolla upp en Kjell Ohlsson som blivit mördad.

Varför var Berg intresserad av honom?

Det behövs ingen större analysförmåga för att inse-

-att västtyskarna fick hjälp på utsidan av våra inhemska förmågor.

Ohlsson var en av dem som hjälpte tyskarna. Det räknade snart Berg ut.

Ja... Du undrar varför inte Ohlsson och hans såta vänner togs in.

-Det är just det jag funderar över. -Det skulle du fråga Berg om.

Det fanns nog flera skäl till varför inte Ohlsson och hans vänner togs in.

Politik har aldrig varit min starka sida, men om du frågar mig...

Jag frågar dig.

Det hade blivit pinsamt för fler än honom. Ohlsson hade jobbat åt oss.

Han höll koll på andra studentjävlar-

-som inte nöjde sig med att kasta tomater på såna som vi.

Berg hängde av Ohlsson efter västtyska.

Varför konfronterade ingen honom?

Han ansågs nog för insyltad med sin uppdragsgivare för det.

Han stod ju på lönelistan för externa medarbetare.

Varför åkte inte hans medhjälpare fast?

Det gick väl inte att gå runt Ohlsson.

Då fick de andra också slippa undan.

Jag vet att du lyfte ut fyra namn.

För en tid sen blev Welander och Ohlsson ditlagda igen.

Är det nåt du känner till?

Det hade jag ingen aning om. Det tror jag inte att Berg skulle gått med på.

En sak till... Ohlsson, Welander och Tischler. Vem var den fjärde mannen?

-Minns du Stridh? -Stridh?

-Du menar "Fred till varje pris"? -Prata med honom.

Känner du till den där Stridh? Just det, latoxen vid radiobilarna.

Åk hem till honom.

Ja, må han leva Ja, må han leva

Ja, må han leva uti hundrade år!

Ja, visst ska han leva Ja, visst ska han leva

Ja, visst ska han leva uti hundrade år!

Tack så mycket! Vad ni är gulliga.

-Går du i strumplästen? -Käften.

-Jag ska gå igenom Ohlssons papper. -Igen?

-Vi kanske missade nåt. -Inte jag.

Gick nån igenom hela hans telefonbok?

-Gå igenom den från A till Ä. -A till Ä?

Från analakrobat till ändtarmsartist. Gå igenom B, G, H, K, P, R, S också.

Bög, fikus, fruktkaka, gay, homofil, korvryttare, kråka...

-Tack, det räcker! -Pederast, skinkprins, stjärtgosse.

-Okej. -Glöm inte V - för vaselin.

-Kan du låna mig dojor? -Nej.

Men för helvete... Fan också!

Älskling, jag är hemma! Vad blir det till middag?

-Du kan väl låtsas att jag är rolig. -Du är jätterolig.

-Jag har skaffning. -Tack.

-Hur går det? -Dåligt.

Tranströmer. Näe...

Han verkar mest ha suttit och räknat ut hur mycket han tjänat på aktier.

Och så alla dessa foton som inte föreställer nåt.

Meningslösa. Han fotar, han antecknar - men inget har nån uppenbar mening.

-Vem är han? Vem känner honom? -Har han några vänner egentligen?

-En observatör? -Fluktare?

Ordningsam - nej, nästan pedant.

Ingen familj, respekterad av folk som inte känner honom.

Illa omtyckt av dem som fattar vem han är. En ond människa.

Nu ligger han på bårhuset. Jag hann gå igenom pärmarna i arbetsrummet.

På tre timmar? Går du på amfetamin?

Ohlsson har de senaste åren genomfört hundratals aktieaffärer-

-och med vinst nästan varenda gång. Han verkar ha haft hjälp av Tischler.

En kompis på ekoroteln sa att Tischler använt Ohlsson som bulvan-

-i småfula affärer, och stack åt honom en hacka som tack.

-Olagligt, men riskfritt. -Om bägge håller käften.

Vad ska miljardären Tischler med hundratusen till?

-Han hjälpte en kompis. -Är det så enkelt?

Ja, jag hjälpte honom med det.

Jag ställde gärna upp även om han var Stenes kompis från början.

Överskatta inte svårighetsgraden.

Det här decenniet har de här bolagen på börsen gått upp ungefär 1 000 %.

Det är om du kastar pil på listan.

Sen har jag kisat lite, så bolagen vi jobbar med har gått bättre än andra.

Det är aldrig fel med lite kosing. Vi vet båda vad fruntimmer kostar.

Jag har ingen insyn, men små gossar i sjömanskostym är nog inte billigare.

Känner du till nån av hans partners?

Kjell var en jävligt hemlig typ, så om han hoppade stjärt på kammaren-

-drog han ner gardinerna innan.

Det var ett sant nöje, kommissarien, men nu har jag lite att ta itu med.

Det var en liten grej till bara.

-Ta inte illa upp nu. Den 26 maj... -Jag var i London.

Min sekreterare kan ge dig detaljerna.

Hon är inte så dum att titta på.

Ja, ja. Då så. Jag hittar ut själv.

Trevligt att träffas. Vi kanske ses.

Sten Welander, tack.

Tjena, Stene, det är jag. Har du haft den där vidriga kommissarien hos dig?

En riktig gris. Homofob. Han tror att Kjell var bög. Jag lät honom hållas.

Ja. Om det där är den bästa de har kan vi nog vara lugna.

-När lärde du känna offret? -Det är drygt 20 år sen.

Ohlsson var min elev. Jag undervisade på universitetet i sociologi.

Han kom från enkla omständigheter. Jag ordnade jobb på institutionen.

-Hur ofta träffades ni? -På alla år... Nån gång i månaden.

-Jämt? -Nej.

Det gick ett halvår emellan ibland.

Kanske 200 gånger på 20 år. Det är ungefär en gång i månaden i snitt.

-Visst, jag kan räkna. -Vad bra.

Hade han andra nära vänner, nån han umgicks med mer än dig?

-Jag förstår inte. -Det var väl ingen svår fråga?

Du säger "närmare" och sen "oftare".

Frekvens och närhet är väl i detta sammanhang inte samma sak?

Han träffade Tischler oftare. De sågs angående privatekonomiska spörsmål.

Det var jag som sammanförde dem. Ibland umgicks vi alla tre.

Min uppfattning är att Ohlsson inte hade nån nära vän överhuvudtaget.

-Jaha, ja... Kvinnor? -Förlåt?

Kvinnor. Träffade han några kvinnor?

Vad jag vet träffade Kjell aldrig kvinnor på det viset.

-Varför inte det? -Han var väl inte intresserad.

-Män, då? -Det tror jag inte.

-Du har väl funderat på det nån gång? -De mortuis nil nisi bene.

-Vadå? -De mortuis nil nisi bene.

Du får nog slå upp det sen.

Jag måste på ett möte. Skippa sista frågan. Jag har alibi för den dagen.

Här är en lista med alla närvarande middagsgäster. Varsågod.

Du hittar ut själv, va?

Bäckström: Jävla besserwisser.

-Nån hade spytt i handduken. -Det har jag räknat ut med röven.

Personen i fråga hade intagit fisk, potatis och grönsaker.

-Åh fan, jag trodde det var kassler. -Samt kaffe på maten.

Vi ska ju till banken. På med rocken, Späckis. Ohlssons bankfack...

Det kan finnas godsaker. Med såna som Ohlsson kan man förvänta sig allt.

Analplugg i guld, en lista på dem han vill ska hålla käft om vad han gör-

-svarta ballar, en loverboy som ska få ärva och vill att han ska dö nu.

Om man sitter i bankfacket en hel timme, som han gjorde i fredags-

-finns det heta, härliga hemligheter.

Fittans helvete! Fan... Han har tömt den!

Det låter inte helt otroligt - med tanke på att den är tom, menar jag.

Svälj huvudet, din jävel.

Fan också.

-Ursäkta. -Konstapeln.

En sexa 12-årig Macallan. Ta 18-årig. Eller finns det 36- eller 100-årig?

-Kommissarie Johansson bjuder. -Samma sak för mig.

-Få höra nu, vad håller du på med? -Spaningsmord.

Hederligt spaningsmord. Det låter nåt det - om det inte är Palme förstås.

-Men det finns vissa problem, tyvärr. -Börja med det största.

-Bäckström. -Bäckström på våldet?

-Densamme. Spaningsledare. -Åh, herregud!

Han tror att det är ett bögmord.

-Tack. - Skål. -Skål.

Passa dig nu, Jarnis. Du ska inte krångla till det.

-Det handlar nog inte om sex. -Utan...?

-Pengar. -Pengar är väl bra.

Bäst är fylla och galenskap, sen sex - och sen pengar.

Kollegan tror att orsaken är makt.

Makt för maktens skull, mot sin omgivning. Inget politiskt.

-Är hon snygg? -Va?

-Är hon snygg? -Har jag sagt att det är en hon?

"Har jag sagt"... Nu har du det.

Ja, hon är snygg. Rätt stel. Lite mager.

Fy fan, magra fruntimmer är en styggelse.

Du vet amerikanen som ramlade ut från studenthemmet med en lapp i pjäxan...

Säk spanade på honom. En kollega var en ung tjej.

Var det Eriksson? Delar du framsäte med en spion?! Är hon nåt att ha, då?

-Snabb, tuff, klipsk. -Men mager.

-Usch... Man kan ju inte få allt. -Jo, då.

-Bon appétit. -Tack.

Vet du vad jag har gjort? Jag har gift mig.

Vad fan säger du? Ja, då får jag väl gratulera.

-Ja, det får du väl. -Grattis.

Hälsa Pia.

Jävla hemlighetsmakare!

Våra dagar som Späckströms utredare är över. Vi ska tillbaka till span.

-Så vad händer nu? -Bäckström tröskar på med bögspåret.

Han inser att han kliat på fel ställe och utredningen hamnar i en pärm-

-och får samla damm tills korna kommer hem.

-Bara sådär? -Bara sådär.

Jaha...

-Vem är det, då? -Nåt med själva gärningen retar mig.

Den som stack ner Ohlsson var nån han kände och litade på-

-eller åtminstone inte var rädd för.

Men det är varken Welander, Tischler eller städerskan - så vem fan är det?

-Jag har en kompis, min bäste vän... -Johansson, slaktaren från Ådalen.

Han är rent överjävlig på att räkna ut hur saker och ting hänger ihop.

Han tjatar alltid om att man ska skita i motivet när det gäller mord.

Vi har jobbat ihop i många såna här ärenden, och han har aldrig haft fel.

-Jag anar ett "men" där nånstans. -Men den här gången har han nog det.

Har du sett det här? Det är nåt med det.

-Läs på baksidan. -"De fyras gäng."

Gäng? Ohlsson var väl inte gängtypen?

Det är den enda bilden på honom tillsammans med andra.

Varför har Johansson inte rätt?

Om vi bara kom på motivet till varför Ohlsson mördades-

-skulle vi hitta den som gjorde det.

Hej.

Förlåt för att jag sa så där.

Det var dumt.

Du...

Du kan väl titta på mig i alla fall?

Snälla, säg vad jag ska göra.

Vad ska jag säga?

Du är en borgarunge som vill springa hem till pappa läkaren om det bränns.

Nej...nej. Gå nu, snälla.

Du... Du förstår väl hur ont det gör när du sviker mig så där?

För en tid sen skickade dina killar ett tips-

-angående västtyska ambassaden. Kan du berätta mer om det?

Vi fick det från våra amerikanska vänner.

Vi ses ibland och utbyter gemensamma erfarenheter.

I en sittning i december dök det här ärendet upp.

De delade, och använde sig av BND som kurir. Inte svårare än så.

-Och det fick dig inte att undra? -Hur menar du?

Ett så gammalt ärende... Det har väl ingen ägnat en tanke åt på decennier.

Ni fick också ett tips om ett par personer som är döda sen flera år.

-En Welander och en Ohlsson. -Det kom mer.

Amerikanarna hade lagt ner en hel del tid på att analysera de data de fick-

-när tyskarna fick tillgång till Stasiarkiven.

De körde det mot sitt eget material.

Hur som helst verkade de säkra på att de kunde få fram namn på personer-

-som fortfarande var intressanta.

Sa de vilka det var?

Nej. Unga radikaler från 70-talet som kommit upp sig-

-men som inte gjort upp med sitt förflutna-

-och därför kanske är intressanta för både oss och er.

Långt mer intressanta i dag än när de sprang omkring i demonstrationståg.

Ge mig ett namn.

Vem kom med den här informationen?

Eh... Jag svarar helst inte på det - och du vet varför.

Jag är rädd att det är lika bra att du svarar. Jag tänker inte ge mig.

Normalt går det inte till så här.

Men...

Eftersom det är du som frågar...

Född i Ungern under kriget. Flydde till USA efter revolutionen 1957.

-1956 -1956.

Michael Liska, kallas för The Bear.

Så Björnen hörde av sig?

Och han erbjöd äkta vara.

Hello, sir. Mister Liska.

Hur fick du namnet "Fred till varje pris"?

Du är inte rolig. Min dotters tredje... Trean, kallas det.

-Hur kan det gå mode i att föda barn? -Fråga inte mig, jag har inga.

Katt däremot... Du undrar kanske varför jag vill prata med dig?

Jag anar. En enda gång tidigare har jag haft besök av säkerhetspolisen.

Persson. Det gällde västtyska ambassaden.

Jag kan inte säga varför jag är här.

-Jag skrev om det där. -Gjorde du?

Jag är inte så lat som de säger, och så sparar jag alla papper.

-Har du läst det? -Nej. Var det ett pm?

Ja. Jag tog en kopia, kanske inte helt enligt reglerna.

Har du kvar den?

Ja. Du kan följa med hem.

Det var en söt tjej. Han var mycket äldre. Vi fick ett radioanrop.

Det var våren 1975. Det kom ett samtal från västtyska ambassaden-

-om en konstigt parkerad bil på Gärdet.

Hur var det här, då?

Jo...tackar. Det är väldigt bra.

Får jag se på körkortet?

Det är min pappas bil.

-Okej. Ta det lite lugnt. -Japp.

-Jag ska aldrig mer äta kalvbräss. -Det sägs motverka cancer.

-Sa jag att det är illa med Berg? -Mm.

Jag tänkte hälsa på honom i morgon.

Kommer du aldrig mer att kunna berätta för mig vad du gör på jobbet?

-Det är ju absurt. -Vill du ha mig i fängelse?

Det är faktisk ännu bättre än så.

Jag kan hamna bakom galler bara för att jag svarade ja på din fråga nyss.

Men om du får lite kaffe, då?

-Och lite konjak. -Inte en chans.

Och lite...

Vad vill du veta?

Är allt det här mitt?

MOBILSIGNAL

Nej.

Johansson.

Varför kopierade Stridh sitt pm?

Han insåg att det var en historisk händelse. Historia är hans intresse.

Jag fick fem Churchillcitat till kaffet.

"I motgång oövervinnelig, i medgång odräglig"-

-sa Winston Churchill om fältmarskalk Montgomery.

Churchills favoritklubb var West Ham. Vilken finne hade de i laget?

-Jag har viktigare... -Du vet inte.

Jääskeläinen.

-Vad skriver han, då? -Man kan ha synpunkter på språket...

Men han skrev ner bilens registreringsnummer. Han är nitisk.

Tidpunkt och plats står också här.

Bilen var en Mercedes av -73 års modell.

Registrerad på läkaren George Stein på Riddargatan, Östermalm.

Vänta, det kommer mer. Föraren var Sten Welander, född 1947.

Welander? Där ser man.

Jag tror att vi har identifierat den fjärde mannen i bilen på Gärdet.

-Ja? -Medpassageraren var Steins dotter.

Helena.

Helena Stein, förstås.

Så den fjärde mannen var en kvinna?

Helena Stein, statssekreterare på försvarsdepartementet. Född 1958.

Tidigare på UD, där hon främst höll på med frågor om krigsmateriel.

Alla statssekreterare har hög skyddsklass.

Innan hon fick jobbet, gjordes en personkoll - som hon klarade.

Statsministerns kansli vill ha en ny koll-

-och nu med den högsta skyddsklassen.

-Varför? -Jag återkommer...

Lewin upptäckte Steins namn i samband med ockupationen av ambassaden 1975.

-1975? Stein måste ha varit 16-17 år. -En politiskt engagerad ung kvinna.

Skulle en 16-åring ha varit aktiv i ett så spektakulärt attentat?

-Många dådkraftiga medlemmar... -Dådkraftiga?

...i europeiska terrororganisationer då, var kvinnor.

En enklare version: Hon var ihop med nån snubbe som manipulerade henne.

Det är ofta enkelt - kanske banalt.

-Vilket? -Livet.

Var konkret! Jag ska på "Ladies night".

Vi har hittat fyra svenskar med anknytning till ambassaddramat.

Stein, Theodor Tischler, Sten Welander - avliden...

...och Kjell Ohlsson.

-Kjell Ohlsson? -Ohlsson mördades 1989.

Tischler och Welander förhördes, men avskrevs. Mordet är ännu ouppklarat.

Nu är det så lyckat att Eriksson var med när det begav sig.

Det var mitt första spaningsmord, men lyckat var det inte.

-Det var jag och Jarnebring. -Vi lyssnar.

Vad jag minns, var Ohlsson illa omtyckt och isolerad.

Vi var oeniga om motivet. Några hän- visade till hans sexuella läggning.

-Vilken sorts? -Bäckström körde bögspåret.

Jag och Jarnebring trodde att han utnyttjat eller utpressat nån.

-Fanns Stein med i utredningen? -Jag tror inte att hon nämndes.

-Okej. Så vad ska vi på den att göra? -Ja, vad ska vi på den att göra?

Det handlar inte om att lösa ett mord och slå kollegor på fingrarna.

Förhoppningsvis är det jag som är trött, yrkesskadad och paranoid-

-men innan vi godkänner Stein-

-vill jag försäkra mig om att hon inte har fler lik i lasten.

En sista koll bara, så att vi inte har missat nåt.

Men innan ni gör nåt som kan orsaka besvär, så ber ni mig om lov först.

-Ber om lov? -Är det uppfattat?

Varför Stein?

Statsministern avser att utnämna Helena Stein till försvarsminister.

Inte ett ord om det här till nån. Hör ni det? Inte ett ord!

Steins försvarspolitiska grundsyn är:

Nedrustning, neutralitet, nej till Nato.

Men hon balanserar radikala åsikter med knytblus, pumps och veckad kjol.

Hennes grundsyn är knappast förenlig med vår export av försvarsmateriel-

-till USA, Nato och andra demokratier i väst.

Men många ser det som en angenäm inställning.

Det måste ha varit en rallarsving att sätta henne på försvarsdepartementet.

Stein är begåvad, och är noga med-

-att prata om dessa frågor i principiella och ideologiska termer.

Bortsett från att hon bara var ett barn vid ockupationen av västtyska-

-var hon nog ett offer där, utnyttjad av sin betydligt äldre fästman.

Jag gillade aldrig Welander. En posör, en farlig typ.

Använde sitt "samhällsengagemang" till att förföra flickor.

-Förföra? -Han ville ligga.

Det ville vi väl alla på den tiden?

Vi lever olika liv.

Inte alla. Min släkt i Ångermanland lever som de alltid har gjort.

Vissa...

När det gäller Stein har jag bett mina medarbetare att vara extra noga.

Ingen av oss är betjänt av slarv.

Du får besked om en vecka till din chef.

Gott.

Hoten mot vår säkerhet är komplexa och måste mötas brett.

-Många kallar Försvaret ett skämt. -Det får stå för dem.

Mitt intresse för försvar är stort.

-Det talas om en ny uppgift för dig. -Det har jag också läst.

-Har du ombetts att bli minister? -Nej.

Inte ännu?

-Hon är jävligt snygg. -Vad har det med saken att göra?

Hon har bergis gått sängvägen.

-Man? Barn? -Nej.

-Chefen har fått en leverans. -Tickar det?

Band som skulle lämnas till dig. Det var en lång man som lämnade dem.

-Han var...sliten. -Persson.

Han sa att det var värt att lyssna på.

Du har lurat mig, och du har ljugit om allt. Du är inte klok! Mördare!

Helena, du får inte ringa till mitt arbete.

Jag hatar dig!

-Nu lugnar du dig. Ring inte mer. -Jag ska gå till polisen.

Jag ska anmäla dig...

...och mig - oss alla. Hajar du det? Oss alla!

Jag varnar dig. Det här slutar illa om du inte skärper dig.

Sten...

Ja... Det där var Sten Welander och Helena Stein.

Och så ett annat, tre år senare.

-Tischler. -Det är jag.

Jag är förvånad att du kan låtsas som att inget hänt.

Vad vill du att jag ska göra?

Se till att det inte finns några spår efter oss.

Mitt liv får inte bli mer förstört.

Här har vi nåt lite annorlunda.

Stein.

Hallå? Hallå?

Kjell?

Kjell? Jag vet att det är du.

Sluta ring mig!

Vad är det du vill?

-Jag har en hel del om henne. -Ingen roman nu!

Okej. Vid ambassaddramat var Helena Stein nyss fyllda 17 år.

Under hösten hade hon inlett ett förhållande med Welander-

-som var 27 år och tvåbarnsfar. Hon rörde sig mellan vänstergrupper.

Till slut fastnade hon för SKP. Hon var också engagerad i FNL och KRUM.

Att hon är statssekreterare för försvarsdepartementet!

Militären är nog inte glada över det.

Nån i regeringen vill ge militären en knäpp på näsan.

Hennes familj var inte så glad.

Är man inte röd när man är ung har man inget hjärta.

Är man röd när man är gammal har man ingen hjärna..sa min farsa..alltid.

Stein tog examen i juridik med högsta betyg.

Satt ting i Stockholm. Gjorde praktik på en fin advokatfirma på Östermalm.

Fem år efter examen blev hon medlem av Advokatsamfundet, 27 år gammal.

-Började med arbetsmarknadsfrågor. -Och hennes privatliv?

Hon har levt ensam länge. Inga barn.

Och den röda tråden är hennes starka politiska engagemang...

...hela tiden mot vänster.

TYSKA

AUTOMATELD

Textning: Barbro Garneij Hansson Svensk Medietext för SVT