Original subtitles

Fan, det är kört. Vi har inget wifi.

- Ki-jung! - Ja?

Tanten där uppe har satt ett lösenord på sitt nätverk.

Lösenord? Har du provat med 123456789?

- Funkade inte. - Prova tvärtom, då.

Redan provat!

Fan! Då kan vi inte kolla WhatsApp?

Nej, det funkar inte.

Kim Ki-taek!

Ligg inte där och låtsas sova. Vad säger du?

Våra telefoner funkar inte, och nu funkar inte wifi: t heller.

Vad har du för plan? Va?

Ki-woo. Om du vill ha wifi, håll den högt upp.

Prova i vartenda litet hörn och så.

Men förbannade bärfisar!

Här borta funkar det!

- Gör det? Har du mottagning? - Ja, kolla!

Den här. "Coffeeland 2G." Har det öppnat ett nytt kaffeställe?

- Varför funkar det inte för mig? - Kom upp hit, då.

Funkar det, eller?

- Ja! - Kolla WhatsApp, då.

Pizza Generation sa att de skulle kontakta mig.

Vänta lite. Här är det. "Pizza Generation."

Wow! Kolla på det här!

Om vi blir lika snabba som hon så kan vi bli klara i dag.

- Och få betalt. - Borde vi också stå upp?

Hon är ju proffs.

Va? Sanerar de med gas nu?

Gör man fortfarande så?

- Tydligen. - Stäng fönstret.

Låt det vara öppet. Lite gratis skadedjurssanering dödar bärfisarna.

Ja, det kryllar av bärfisar nu.

Gud, vad det stinker!

- Jag sa ju åt dig att stänga! - Ska jag stänga, pappa?

Och vad är problemet, egentligen?

Titta på den här, till exempel.

Tycker du att den ser rak ut? Och varför är den vikt här?

Varför sticker den här upp? Du har ju inte ens vikt den.

En fjärdedel av dem ser ut så här.

Var fjärde kartong är alltså defekt.

Tänker du verkligen dra av 10 procent på lönen?

Med tanke på antalet defekta är det väl ett ganska lågt straff?

Vi tjänar ju knappt nåt som det är! Hur kan du bara göra så?

Alltså, kolla... Det här är inget obetydligt problem.

Det räcker med en enda kass kartong för att sabba vårt varumärke!

Ert varumärke?! Ni har ju inte ens råd med en kartongvikare.

Vad sa du?!

Chefen. Det är på grund av den där killen, va?

- Vilken kille? - Han som jobbar deltid.

Han har dunstat, va?

Precis när kyrkan gjorde en gigantisk gruppbeställning, va?

Hur kan du veta det? Vem har sagt det?

Min syrra känner killen.

Han har alltid varit lite märklig. Han har taskigt rykte.

På tal om vilket, chefen... Vi accepterar straffet på 10 procent.

- Men i gengäld... - I gengäld?

Vad sägs om att anställa en ny deltidare?

Syrran, vi behöver faktiskt hjälp.

Dumpa killen ni har nu. Ge honom sparken, bara.

I morgon kommer jag på en riktig anställningsintervju. Hur dags?

Vänta lite nu! Jag måste få tänka saken.

I så fall, betala då för kartongerna, bara.

Vi har samlats här i dag-

- för att fira att våra telefoner har kopplats upp igen-

-och för detta fritt flödande wifi!

Kolla på den idioten. Och det är inte ens mörkt än.

Jag sa ju åt dig att sätta upp en "Kissa inte här!" -skylt.

Äh! Såna skyltar gör ju bara att de pissar ännu mer.

- Skäll åtminstone ut honom! - Nej, skrik inte.

"Snälla, kissa inte!"

Va? Är det där Min?

Det där är faktiskt ingen toalett!

- Snyggt jobbat, Min. - Hörru!

Vem glor du på, pucko?

Kom igen, då, din lille skit!

Men skärp dig, för fan!

Din kompis är imponerande.

Studenter är så himla handlingskraftiga!

- Till skillnad från min bror. - Har du bjudit hit honom, eller?

- Nej då! - Hallå, hallå!

- Hej, Min! - Min!

- Hur står det till? - Vad gör du här?

Såg du inte att jag messade dig? - Förlåt. Stör jag mitt i maten?

- Nej då! - Hur är det, Ki-jung?

- Bra. Själv, då? - Varför kunde vi inte bara ses ute?

På grund av den här. Den är till dig, men den är jättetung.

Ställ ner den.

- Vad är det för nåt? - Jag sa att jag skulle träffa Ki-woo.

Då insisterade farfar på att jag skulle ta med den här.

Är det en trädgårdsvariant? Eller så tolkar man den mer abstrakt...

Du kan dina grejer!

Farfar har samlat suseok-stenar sen han började som kadett.

Nu står de lärdes stenar i hans arbetsrum... I vartenda rum i huset!

Den här stenen sägs kunna skänka materiell rikedom till familjer...

Min! Metaforen är verkligen träffsäker.

Absolut. Det är ju en väldigt passande gåva.

Hälsa och tacka din farfar så innerligt från oss.

Mat skulle förstås sitta bättre...

Vad kallades de, sa du? Trädgårdsstenar? Samlar du också?

Tack vare den där stenen har dina föräldrar hälsan i behåll.

Det är inget fel med hälsan. Problemet är att de är arbetslösa.

Tar Ki-jung lektioner nu för tiden?

Nej, det har hon inte råd med.

Snygg, va?

Är det henne du undervisar?

Park Da-hye. Går på gymnasiet.

Ta över och bli hennes privatlärare i engelska.

- Vad menar du? - Undervisa en riking. Bra betalt!

Hon är jättetrevlig. Ta hand om henne medan jag pluggar utomlands.

Dina polare på universitetet, då?

Varför frågar du en förlorare som jag?

Vad tror du? Jag blir spyfärdig bara jag tänker på dem.

Ska nån av de snubbarna stå och dregla över Da-hye?

Det är ju vidrigt!

Jaså, du gillar henne?

Jag menar faktiskt allvar.

Så fort hon börjar på universitetet tänker jag bjuda ut henne.

Ta hand om henne. Om det är du kan jag åka i väg med gott samvete.

Tack för förtroendet, men måste jag låtsas gå på universitetet?

Ki-woo, tänk på saken.

Du har ju faktiskt skrivit antagningsprovet fyra gånger.

Grammatik, vokabulär, att skriva, konversera...

Du är tio gånger bättre på engelska än mina fyllon till kursare.

- Tja, kanske det. - Men visst!

Men kommer de att anlita mig? Jag går ju inte på universitetet.

Det är bara att låtsas. Men lugn! Jag rekommenderar ju dig. Plus...

Hur ska jag beskriva hennes mamma...?

Hon är lite simpel. Young and simple.

Simple? Hur menar du då?

Men det är kul. Jag har haft det väldigt bra där.

- Ställer du upp, då? - Jag gör väl det.

Din syster är visst konstnärlig och kreativ. Är hon bra på Photoshop?

Hur kunde du inte komma in på konstskolan när du är så här grym?

Äh, tyst med dig.

- Det är inte tillåtet att röka här. - Ja, ja. Ge mig den.

Och som pricken över i...

Oj! Kan man studera dokument- förfalskning vid universitetet?

Ki-jung skulle bli kursetta direkt!

Ja, visst är hon bra?

Vår pojk ska på anställningsintervju! Önska honom lycka till.

Min son... Jag är stolt över dig.

Pappa... Jag ser inte det här som förfalskning eller ett brott.

- Jag tänker plugga där nästa år. - Jaså, du har en plan?

Jag skrev bara ut papperet lite i förväg.

Vem är det?

Frun...? God eftermiddag. Jag är här för att Min rekommenderade mig.

Javisst! Kom in.

Tackar.

- God dag! - God dag, frun.

Jag jobbar bara här. Följ med här.

- Vilken fin trädgård! - Det är lika fint invändigt.

Känner ni till Namgoong, arkitekten? Han är välkänd.

Han bodde här i huset tidigare.

Han ritade det själv.

Som ni ser är det numera en lekstuga i stället.

Den här vägen!

- Slå er ner. Jag hämtar frun i huset. - Javisst.

Frun.

Frun?

Frun...?

Frun!

Han är här - gällande privatlärarjobbet.

Jag bryr mig inte om dina intyg. Min rekommenderade dig ju, trots allt.

Som du själv vet så är ju Min en brilliant människa.

Da-hye och jag var riktigt nöjda med honom.

Trots hennes betyg... Förstår du vad jag menar?

- Jadå. - Han var fantastisk.

Så ärligt talat ville vi behålla honom under hela gymnasietiden.

Men nu ska han helt plötsligt studera utomlands.

Nåväl. Du får ursäkta, men nu tänker jag vara rak och tydlig.

Om du inte håller samma höga nivå som Min-

-ser jag inte riktigt vitsen.

Nåväl. Det jag ville komma till var...

Går det bra om jag är närvarande på första lektionen i dag?

Jag vill själv se hur du lägger upp din lektion.

Is it okay with you?

Är du säker på nr 24?

Da-hye, du löste de andra frågorna och gick tillbaka till nr 24. Eller hur?

Ja...

Om det där var första frågan på provet skulle det vara kört för dig.

Kolla här, bara. Din puls rusar ju.

Hjärtat ljuger aldrig.

Ett sånt här prov är som att hugga sig fram genom djungeln.

Om du tappar farten är du förlorad.

Svaret på nr 24? Jag bryr mig inte!

Men att hugga sig fram genom djungeln och att äga den...

Det är det enda jag bryr mig om.

Det du behöver är kraft.

Kraft.

Förstår du?

Jag betalar vid samma tid varje månad.

Tre gånger i veckan, två timmar åt gången. Blir det bra?

Jag tänkte ge dig Mins gamla arvode, men jag lade på lite för inflationen.

Det tackar jag för.

Kom, ska jag presentera er ordentligt. Da-hyes privatlärare.

- Vi kallar honom Kevin. - Herr Kevin...

Om ni önskar något mellanmål under lektionen, säg bara till.

Ni kan be henne om allt. Hon känner till huset bättre än...

Men Da-song, sluta!

- Åh, förlåt! Skrämde han dig? - Vad gullig han är! Heter han Da-song?

Ja. Vår yngste. - Da-song, kom och hälsa!

Det här är Kevin!

Han har fått en indianbåge. Jag beställde den från USA.

Sen i fjol har han varit som besatt av indianer.

Indianer? Har han en typisk fanboy-personlighet?

Tja, han är ju lite excentrisk och lättdistraherad.

Han kan knappt sitta still!

Jag skrev in honom i scouterna i hopp om att han skulle bli mer fokuserad.

Men titta, bara! Nu är han ännu värre.

Hans scoutledare är också besatt av indianer. Det är kanske därför.

USA:s ursprungsbefolkning symboliserar ju scouternas anda.

- Det är bara bra. - Var du scout som barn, Kevin?

Jag är scout till min natur. Alltid redo.

Da-song är född till konstnär. Titta på den här tavlan...

Så mycket metaforer! Det är verkligen starkt.

Eller hur! Du har öga för sånt här, Kevin.

- En schimpans, eller hur? - Ett självporträtt.

Så klart!

En ung konstnärs perspektiv gäckar ens förståelse.

Eller så är det Da-songs genialiska uttryck...

Vi har haft så ofantligt många olika bildlärare.

De stannar inte ens en månad.

Och Da-song är så himla bångstyrig!

- Ursäkta mig... - Ja?

Jag kom precis att tänka på nån. Vad är det nu hon heter...?

Jessica! Just det. Jessica...

Hon gick på samma konstskola som min kusin.

Vad var nu hennes koreanska namn...? Hur som helst...

Efter att ha studerat konst vid Illinois State University-

-flyttade hon tillbaka till Korea.

Illinois... Berätta mer!

Hennes undervisningsstil är lite udda, men hon kan verkligen ta barn.

Hon har fantastiskt gott rykte om sig. Visst, hennes metoder är unika-

- men hon hjälper barn att komma in på bra konstskolor.

Nu blir jag riktigt nyfiken! Hurdan hon är?

Vill ni träffa henne? Fast jag har hört att hon är väldigt efterfrågad...

Vänta lite.

"Jessica, ensambarn, Illinois, Chicago."

"Klasskamrat är Kim Jin-mo, han är din kusin."

Titta bara hur han målade tillbehören på duken-

- i det här mosaikliknande arrangemanget.

Och inom det så förekommer det upprepande mönster...

Gochujang-pastan är röd, och riset är... Anyway...

Han har en Basquiat-doftande kvalitet, och han är bara nio!

Vad spännande!

Jag är säker på att Jessica redan har noterat detta-

- så då lämnar jag väl er och kör min lektion med Da-hye.

- Lycka till med lektionen, Jessica. - Ja. Tack för att du presenterade oss.

Ja, som ni ser så är Da-songs excentriska genialitet...

Da-hye? Ska vi börja med nr 38, då?

- Kevin. Ja?

Är du medveten om att Da-song bara fejkar allt?

- Vad då? Vad menar du? - Han bara spelar!

Han låtsas vara ett geni. Allt snack om fjärde dimensionen är bara strunt.

- Han bara cosplayar konstnär. - Da-song?

Du vet när han stannar upp och tittar på himlen, när "inspirationen" slår till?

Han går, och stannar plötsligt upp och stirrar på molnen i tio minuter...

Så du vet vad jag pratar om? Det får det att krypa i mig!

Han bara låtsas att han inte kan leva ett normalt liv.

Jag blir spyfärdig!

Så Da-song bara spelar...

Men vad har det med dina studier att göra?

Nej, jag ville väl bara säga det...

Visst. I det avseendet...

var det du berättade om Da-song väldigt intressant.

Så vi kan väl skriva om det på engelska?

Se till att få med ordet "pretend' åtminstone två gånger.

Men får jag fråga dig en sak?

- Visst! - Den där läraren, Jessica...

Är hon verkligen kursare med din kusin?

- Hur menar du? - Hon är din flickvän, eller hur?

Nej, gud! Jag träffade henne i dag för första gången.

Men visst är Jessica söt? Är du inte intresserad...?

Såg du henne?

Visst, hon är väl söt. Hon är en vacker kvinna.

Jag visste det! Du är visst intresserad.

Da-hye...

Om vi liknar Jessica vid en ros...

då är du en...

Nu pluggar vi.

Ni måste förstå att min son har svårt att sitta still.

- Jag förstår. - Da-song!

Da-song, upp med dig!

Rakt i stjärten?

- Kan vi få vara i fred? - Förlåt?

Jag undervisar aldrig med en förälder närvarande.

- Det är ju första gången. Som ni ser... - Vänta där nere.

- Park Da-song? - Da-song!

Frun? Får det vara lite plommonextrakt?

- Förlåt? - Med honung. Det är avkopplande.

Ja, det låter gott.

- Ursäkta! - Ja?

Jag har en idé! Ta med två glas plommonextrakt till Da-songs rum.

Du är ingen förälder, så du får gå in.

Så sant, så! Då kan jag rapportera vad de hittar på.

Varför tänkte jag inte på det tidigare?

- Va? Har de gått ut? - Ja.

Jaså, är ni redan klara?

Kom och sätt er här bredvid mig.

Da-song, gå upp på ditt rum.

Se så!

- Da-song ritade precis den här. - Jaha...

- Jag vill helst tala med frun ostört. - Men hon är ju...

Nej, lämna oss ensamma.

Nämnde jag att jag har studerat estetisk psykologi och bildterapi?

Jadå.

Råkade Da-song ut för nåt i ettan?

Jag ska säga som det är.

Innan jag bestämmer mig för att ta mig an Da-song-

-måste jag få veta allt.

Det är ju så smärtsamt att behöva prata om det.

- Vad ska jag göra? - Strunt samma, då.

Det nedre högra hörnet på en målning kallas "schizofrenizonen".

Psykotiska symtom avslöjas gärna här.

Och titta här... Da-song ritade denna ovanliga form, eller hur?

Jo... Den där borta är likadan! De är likadana, inte sant?

Det stämmer. En liknande form i samma zon. Förstår ni nu?

Ja. Och jag har tittat på den där tavlan vid varje måltid.

- Jag hade ingen aning! - Lugn. Nu tar vi oss samman.

Det här är svarta lådan i Da-songs inre.

Skulle ni vilja hjälpa till att öppna den tillsammans med mig?

Ja, jag vill öppna den.

Då behöver vi fyra stycken tvåtimmarslektioner i veckan.

Nu pratar vi inte vanlig undervisning, utan det rör sig om bildterapi.

Därför ligger mitt timpris på en ganska hög nivå.

- Går det bra? - Ja, absolut!

Nu kommer Da-songs pappa.

Älskling! Da-songs nya bildlärare är här.

Hon heter Jessica. Från Illinois.

- Jessica! This is Dong-ik. - God kväll.

Hej. Tack för att du hjälper oss.

- Är lektionen över? - Ja, alldeles nyss.

- Yoon. Är du ledig nu? - Ja.

Då kan du väl skjutsa henne hem.

Ja, hon ska ju inte behöva vara ute ensam när det är mörkt.

Fröken Jessica?

Vill ni att jag skjutsar er ända fram till dörren?

- Vilket kvarter? - Nej, det är lugnt.

Du kan släppa av mig vid Hyehwa-stationen. Men tack.

Det gör inget om det är långt. Mitt pass är ändå slut.

Jag kliver ur vid Hyehwa.

Det är visst regn i luften.

Ta mercan - inte metron!

Jag ska träffa min pojkvän på Hyehwa-stationen, utgång 3!

Javisst.

Pappa, när du jobbade som chaufför, körde du ofta merca då?

Merca? Nej, inte då. Men däremot när jag jobbade som parkeringsbetjänt.

Har du jobbat med att parkera bilar?

Efter att kycklingstället konkade, innan det taiwanesiska konditoriet.

- Under den halvårsperioden. - Nej, det var efter att kaféet konkade.

- Är det redan dags för nästa steg? - Ja. Jag gillrade en fälla i mercan.

Då är det bara att tuta och köra. Snacka om metafor!

Pappa! Och nu är vi på ett chaffis-hak och käkar.

Just det! Ett chaffis-hak. Ät nu ordentligt, barn!

Du har inte ens betalat för det. Det gjorde de.

Här, grabben. Ta lite till. Ät nu så att du blir mätt.

Vad sa du till henne i går, egentligen? Hon flippade ju ut!

Hon var så rörd att hon hamnade i chock.

Inte fan vet jag! Jag googlade på "bildterapi" och improviserade.

Plötsligt satt hon bara där och grät. Galna människa! Helt ofattbart.

Åh, är du hemma?

Har du ätit middag?

- Vad är det? - Är hushållerskan ute?

- Hon är ute med hundarna. - Älskling...

De här låg under mitt säte.

- Yoon är allt ett litet svin. - Vad är det här?

Vad tråkigt, älskling. Jag visste inte alls att han var sån.

Betalar du honom inte ordentligt?

Sparar han pengar genom att inte lägga pengar på motell?

Den snuskhummern! Han gillar att göra det i bilen.

Åh, fy, vad äckligt! I chefens bil och allt!

Jag har väl ingen rätt att lägga mig i en ung killes sexliv.

Men varför just i min bil?

Varför gör han det inte i sitt eget säte? Måste han gå över gränsen?

Du har så rätt.

Blir han kåt av att skvätta sperma på mitt säte?

Det är helt otroligt.

Men vet du vad det allra märkligaste är?

- Nej, vad då? - När man har sex i en bil...

lämnar man kanske kvar några hårstrån, eller ett örhänge...

- Precis. - Men hur glömmer man sina trosor?

Precis. Det är ju svårt att missa.

Det gör mig misstänksam. Vad är det här för kvinna, egentligen?

Förstår du vad jag menar?

- Oh, my...! Meth eller kokain?! - Sch! Barnen.

Vad ska vi göra? Tänk om nån hittar vitt pulver i din bil!

Lugn! Relax. Relax.

Fast det är ju bara en hypotes. En kvalificerad gissning.

- Vi behöver inte blanda in polisen. - Nej, då!

Men att en man som jag ska fråga: "Varför knullar du i min bil?"

- Ja, precis... - Så i stället...

Kan du inte hitta på nån dum ursäkt och säga upp honom?

- Visst, visst. - Men nämn inte trosorna eller bilsexet.

- Vi behöver inte sjunka till hans nivå. - Verkligen inte!

Tänk om han skriver nåt hemskt om oss på nätet!

Ge honom en rejäl slutlön.

Hur gick det med Da-song i dag?

- Det gick bara bra. - Så ni är klara för i dag?

Jessica, senast du var här så fick du väl skjuts av vår chaufför?

- Det stämmer. - Det låter kanske märkligt, men...

- Hände det nåt konstigt? - Nej då. Han var trevlig.

Jag bad honom släppa av mig vid Hyehwa, men han ville köra hem mig.

Vilken tölp! Skjutsade han hem dig? Var du tvungen att avslöja var du bor?

- Jag klev ur vid Hyehwa-stationen. - Duktig flicka. Det var bra tänkt.

- Jessica nice. - Har det hänt nåt med honom, eller?

Han arbetar inte för oss längre. Det är en oanständig historia...

- Vad hände? - Äsch, det är inget du behöver veta.

Men det förvånar mig, bara. Han var en sann gentleman.

Jessica, du är så ung och oförstörd. Du har mycket kvar att lära dig.

Men det var ju spännande att ha en sån ung, cool chaufför.

Är det inte bättre med en lite äldre chaufför?

Du har så rätt. De är bättre på att köra och vet hur man uppför sig.

Min pappas bror hade en sån chaufför. Herr Kim.

Han var så snäll och sympatisk.

Jag kallade honom "farbror" när jag var liten.

- Känner du till en sån chaufför? - Ja, han var så himla behaglig.

Men mina släktingar har ju flyttat till Chicago...

- Undrar om herr Kim är tillgänglig... - Nu blir jag intresserad!

- Kan jag få träffa honom? - Vill ni det?

Jag litar inte på nån i dagsläget!

Jag litar bara på folk som nära och kära rekommenderar.

Om du har känt honom så länge skulle det kännas mycket bättre.

Vill ni verkligen träffa honom?

I'm deadly serious.

Jag vill helst gå rekommendationsvägen.

Hur ska jag beskriva det? Det är en förtroendekedja.

Den här är annorlunda. Och den här...

- Det är visst touchscreen numera. - Nej, du måste visst vrida om den.

Jaså, den här?

Ursäkta? Här tar vi visst vår lilla tid!

Vilken fin bil!

Här är den! Kom!

Han sitter i möte nu.

Slå er ner och vänta här.

God dag. Trevligt att...

- Är den kompatibel med en mobil? - Nej, inte med en mobil.

Det behövs mycket högre prestanda.

Det här är inget test på något vis, så ni behöver inte vara nervös.

Jag var helt slut på kontoret och behövde komma ut lite.

Det förstår jag. Ett evigt pladdrande! I bilen är det tyst och skönt.

Tack. Ni verkar visst känna till alla gator.

Ja, allt söder om 38:e breddgraden.

Jag har suttit bakom ratten i 30 år, så bilen kör nästan sig själv.

Jag har stor respekt för folk som arbetar länge inom samma yrke.

Tja, det är ju ändå ett ganska simpelt yrke.

Men att vara familjeöverhuvud eller företagsledare, däremot...

Eller en ensam man som far fram på vägarna varje morgon...

Det fungerar närmast som sällskap. Så har jag tagit mig an varje dag.

Åren flyger verkligen förbi!

Ni vet verkligen hur man tar en kurva!

Visst, det ser kanske enkelt ut, men det är ju väldigt grundläggande.

Hon framstår kanske som ett lamm, men på insidan är hon en listig räv.

Ibland beter hon sig som om hon ägde huset!

Precis! Hon är ju den i huset som har bott där längst.

Hon var ju även arkitekten Namgoongs hushållerska.

Men sen började hon jobba för den här familjen.

När arkitekten flyttade så presenterade han henne för familjen Park och sa:

"Här har ni en fantastisk hushållerska. Henne borde ni anställa!"

- Hon överlevde ett ägarbyte. - Hon släpper inte jobbet i första taget.

För att bli av med en sån kvinna måste vi vara väl förberedda.

Just det. Vi behöver en plan.

Jag vill ha persikor. Det är min favorit.

- Varför ber du inte om några? - Det är förbjuden frukt i det här huset.

Enligt vad Da-hye har berättat är hon sjukt allergisk mot persikor.

Du vet det där luddet på persikoskalet...?

Om hon kommer i närheten av det så får hon utslag över hela kroppen-

- får svårt att andas, astma, hon bryter ihop helt!

Nej, det fanns inte ens en persika i närheten!

Det är ju det jag säger! När jag får såna här symtom-

- brukar jag springa till mitt rum och ta min medicin-

- men allt hände så plötsligt, och jag kom inte på var jag hade den!

Ursäkta, men den här kvinnan bakom mig, är inte det...?

- Jo, det är vår hushållerska. - Det stämmer alltså? Vad tråkigt.

Jag var inte helt säker på att det var hon.

Jag har bara sett henne i vardagsrummet ett par gånger.

Var det här på sjukhuset?

Jag var på min årliga hälsokontroll för några dagar sen.

Jag tog en selfie till frugan, och så satt hon där bakom mig.

- Sitter hon och pratar i telefon? - Det var inte meningen att tjuvlyssna...

"Det var inte meningen att tjuvlyssna, men jag hörde henne så tydligt...!"

Bryt! Pappa, du ligger här uppe. Skruva ner känslorna hit ner.

"att jag ändå råkade höra allt."

Fokus, fokus!

Det jag försöker säga är...

Er hushållerska talar med ganska hög röst, som bekant.

Jag förstår. Det är ingen fara. Berätta nu!

"Hon hade fått diagnosen aktiv tuberkulos."

"Och hon skrek i telefonen och var upprörd och helt ifrån sig!"

Tuberkulos? Nej, snälla!

Jag lovar! Hon pratade med nån och sa att hon hade aktiv tuberkulos.

"Kan man fortfarande få tuberkulos?"

Kan man fortfarande få tuberkulos?

Pappa...

"Förr brukade man ju köpa julmärken. Det känns som en svunnen tid."

Men jag läste på nätet att Korea har flest tbc-fall av alla OECD-länder.

"Men hon jobbar på som om inget hade hänt!"

"Med lille Da-song i huset."

Så ni har lille Da-song i huset-

- och en tbc-patient som diskar, lagar mat, och sprutar sitt spott...

Nej, sluta!

Pappa: Framme om 3 min.

Om du får tillfälle så blir det här pricken över i.

Frun: Bastun på övervåningen. Låt henne inte se dig.

Slå er ner.

Herr Kim. Säg inget om det här till min man, är ni snäll.

Uppfattat.

Om han får veta att jag släppte in en tbc-patient i vårt hem-

-blir jag hängd och styckad!

Oroa er inte, frun. Och om jag får drista mig att säga en sak...

Jag hyser inget agg mot kvinnan.

Men jag kände att jag behövde säga nåt med tanke på hälsa och hygien.

Jag framstår kanske som en tjallare...

Bara lugn. Jag tänker inte nämna tuberkulosen.

Jag hittar på nån ursäkt för att säga upp henne, lugnt och fint.

Det är en beprövad metod. Det blir bäst så.

Okej då.

Har ni... tvättat händerna?

Herr Kim, känner ni till nåt bra ställe med goda ribs?

- Nånstans i närheten. - Visst!

- Ska ni gå ut och äta? - Precis.

Jag bara längtar efter ribs i dag!

Vår gamla hushållerskas ribs var helt gudomliga.

- Hon som slutade nu i veckan? - Min fru vägrade berätta varför.

Men visst, det är väl inte så svårt att hitta nån ny.

Men det är ändå synd. Hon var väldigt skicklig.

- Jag förstår. - Hon höll huset i toppskick.

Och hon gick aldrig över gränsen.

Jag tål inte människor som går över gränsen

Men hon hade kanske nån liten brist...

Jo, hon åt för mycket. Hon åt alltid för två.

Men med tanke på hur hårt hon slet, så...

Det låter som om ni borde skaffa er en ny hushållerska.

Ja, nu ligger vi illa till.

Inom en vecka har huset förvandlats till en soptipp.

Mina kläder kommer att börja lukta.

Min fru saknar all talang för hushållsarbete.

Hon är dålig på att städa, och hon är sämst på att laga mat.

Men ni älskar väl henne?

Det är väl klart! Jag älskar henne.

Vi kan kalla det kärlek.

Kan det här vara till nån hjälp?

- "The Care"? Vad är det här? - Jag har precis hört talas om dem.

Hur ska jag beskriva det...? Det är liksom en medlemstjänst.

Företaget erbjuder erfaren personal åt vip-kunder som ni.

Hembiträden, barnskötare, eller chaufförer - som jag själv, då.

Det syns ju på kortet att det är hög klass på dem.

Cool design! Men hur kommer det sig att ni känner till dem?

De kontaktade mig, eftersom jag är en erfaren privatchaufför.

Man kan kanske säga att de headhuntade mig.

Men när de ringde hade jag redan stämt träff med er.

På så vis...

Tackade ni nej till det företaget för att arbeta för mig?

Det ska jag inte glömma.

Men idiot!

Men får jag ge det här kortet till min fru, då?

Ja, det var därför jag tog fram det. Ni behöver inte nämna mig.

Ni kan ju säga att ni själv har nosat upp företaget.

Visst. Tack vare er kan jag spela en god äkta make.

På baksidan står ett nummer för konsultationer. Be henne ringa...

Håll ögonen på vägen!

Det här är chefsrådgivare Yeo på The Care.

- Har jag kommit till The Care? - Det stämmer.

Fan, vilken skicklig skojare hon skulle kunna bli!

Bra tonläge, eller hur? Det har hon efter mig.

Det är visst en medlemstjänst har jag förstått.

Ni är alltså inte medlem i dagsläget?

Nej, precis. Vad krävs för att bli det?

Det enda vi behöver är ett par dokument och intyg.

Har ni papper och penna till hands?

Ert personliga familjeregister, nationella id-kort...

skatteintyg som visar er inkomstnivå, kopia på lagfarten, med mera.

Lagfarten...? Okej.

Åh, persikor!

- Ta ni också, herr Kevin. - Tackar.

Ställ den utanför dörren nästa gång.

- Och knacka! - Javisst.

- Och kom inte in när jag har lektion! - Javisst!

- Da-song! - Pappa!

Var är du?

- Pappa! - Min son!

- Walkie-talkies! - Walkie talkies?

Vem gillar du mest? Pappa eller walkie-talkien?

Da-song, du får inte springa i väg mitt under lektionen!

- När köpte du allt det här? - Äsch, det är väl inget.

Va?

Va?

Vad är det?

- Vad gör han nu? - Da-song, gör inte så!

De luktar ju precis likadant!

Vad pratar du om? Gå upp till Jessica nu.

Jessica luktar också så där.

Måste vi börja använda olika tvålar nu, eller?

Vi får börja använda olika tvättmedel också. Och sköljmedel!

Ska jag alltså behöva köra fyra olika maskiner varje gång?

Det är inte det som är problemet. Det är den här halvkällardoften.

Vi måste flytta härifrån för att bli av med lukten.

Men visst är vi lyckligt lottade som får oroa oss över såna lyxproblem?

Särskilt med tanke på hur det är i dag-

- när det är 500 sökande med universitetsexamen till en väktartjänst!

Hela familjen har lyckats bli anställd.

- Just det, pappa! - Om vi lägger ihop våra fyra löner...

Beloppet som byter ägare och hamnar här är ju enormt!

Nu tycker jag att vi ber en tacksamhetsbön för herr Park.

Och för Min. Att din polare visade sig vara en så sjyst kille!

Och tack vare honom så är vi alla... Vad fan, inte nu igen!

- Det svinet är dödens! - Ki-woo är på krigsstigen!

Överdriv inte nu!

Ta den här i stället.

Fan ta dig!

Men skärp dig, för fan! Skärp dig!

Wow!

Rena syndafloden!

Vädret just nu är klart. Over. Molnen rör på sig.

- Men det är inte regnmoln. Over. - Uppfattat! Over.

Just nu tjurar din syster, och läppen plutar som en anknäbb.

Hon är superirriterad. Over.

Varför får jag inte stanna hemma, plugga engelska och ringa Kevin?

Ställ inte till med en scen nu när vi ska åka. Nu ska vi ha kul!

- Det är ingen vanlig campingtur. - Just det!

- Ska du strunta i din brors födelsedag? - Glöm det!

Din upptagna pappa tar sig ju tid att åka i väg.

Om du inte följer med kommer du att ångra dig.

- Ni vet den där projektorn... - Till utomhusbion?

- Precis. Ta med den projektorn. - Javisst.

Och leta rätt på Da-songs regnjacka. Han älskar när det regnar.

Minns ni nu? Zoonie, Berry och Foofoo.

- Zoonie och Berry ska ha den här. - Natural Balance Original Ultra.

Och Foofoo... Kani-kamaboko. Japanska crabsticks.

Ta ett långt koppel när ni rastar Zoonie.

Han måste få springa runt och vara lycklig.

Han är som en hundversion av Da-song!

Pojk! Varför ligger du där ute?

Blir han inte varm där ute?

Jag tittar på himlen hemifrån. Det är helt fantastiskt.

- Mamma, vill du ha lite vatten? - Det finns bubbelvatten, va?

- Ki-jung? Lite vatten? - Telepati! Thank you.

Gud, alla dessa spritsorter!

Låt mig bidra med ännu en sort till blandningen.

Här snackar vi lyx.

Regnet som faller på gräsmattan medan vi läppjar på whiskey...

Vad är det för gul anteckningsbok du går omkring med?

- Den här? Det är Da-hyes dagbok. - Hennes dagbok?

Ditt as! Hur kan du läsa hennes dagbok?

Så att vi ska kunna förstå varandra på ett djupare plan.

Vad fan! Dejtar ni?

Jag menar allvar. Hon gillar mig faktiskt.

För ett tag sen... Äh, strunt samma.

När hon börjar på universitetet ska jag bjuda ut henne. På riktigt.

Jaså, min son!

Då blir det här huset dina svärföräldrars hus!

- Just det! - Så då diskar jag hos min svärdotter?

Precis. Då tvättar du din svärdotters strumpor.

Jag gillar henne. Det är en bra tjej.

Hon är söt, men hon är inte vild av sig.

Tja, nu när vi ändå sitter här och dagdrömmer...

Om vi gifter oss kan vi anlita skådisar som spelar mina föräldrar.

Hon fick ju massor med skådisjobb på bröllop förra året.

Jag fångade till och med buketten från en brud jag aldrig ens träffat.

Om man fångar buketten pröjsar de lite extra.

Är det därför du är en så bra skådespelare!

Att spela är väl en sak, men den här familjen är så ju lättlurad.

- Ja, särskilt frun. - Precis, precis.

Hon är så naiv och trevlig. Hon är rik, men ändå trevlig.

Inte "rik, men ändå trevlig", utan "trevlig för att hon är rik".

Det fattar du väl?

Vad fan! Om jag hade så här mycket pengar...

Då skulle jag också vara trevlig. Ännu trevligare, rentav!

Det stämmer. Er mamma har rätt. Rikingar är så naiva.

- Ingen bitterhet... Helt skrynkelfria. - Allt slätas ut.

Pengar funkar som ett strykjärn. Alla skrynklor slätas ut.

Du, Ki-woo...

Du vet chauffören Yoon? Var det Yoon han hette?

- Chauffören de hade före mig. - Ja, Yoon.

Han måste väl ha fått jobb nån annanstans nu, va?

Ja, det har han säkert. Han är ju ung, har snygg kropp...

Ja, han måste ha hittat ett bättre jobb.

- Men vad fan! - Och vad tar det åt henne nu, då?

Det är faktiskt vi som behöver hjälp.

Oroa dig för oss i stället, va!

Pappa! Kom igen, då, pappa!

Fokusera bara på oss i stället, va! På oss!

Inte på Yoon, utan på mig, för guds skull!

Vilken tajming!

När hon pratar så brakar åskan och blixten lös!

Du, Jessica. Skål.

Innan, när jag gick upp och du låg i badet...

- Ja? Och? - Hur ska jag beskriva det...

Du passar in här. Rikemansvillan klär dig. Vi, däremot...

- Äh, håll käften. - På allvar!

Pappa, innan så... Hon låg i badkaret och kollade på tv.

Som om hon bott här halva sitt liv.

På tal om det... Om det här huset blev vårt...

Om vi bodde här, vilket rum skulle du vilja ha då?

Vilket rum, i detta mästerverk ritat av den framstående Namgoong?

Inte fan vet jag!

Fixa huset först - sen ska jag fundera på saken.

Men vi bor ju här nu, eller hur?

Vi sitter och blir fulla i vardagsrummet...

Precis! Vi bor här nu. Varför inte?

Det här är vårt hem just nu. Det är mysigt.

Mysigt? Sitter du och myser nu, eller?

Men tänk dig om Park klev in genom dörren nu.

Vad skulle er pappa göra då? Springa och gömma sig som en kackerlacka!

Ni vet, som hemma, när man tänder lyset-

- och kackerlackorna bara rusar i väg. Ni vet vad jag menar.

Jag är så jävla less på det här.

- En kackerlacka? - Precis.

- Vad gör du? - Vad händer?

Pappa, gör nu inget dumt! Man har bara ett liv.

Vad fan?

- Där lurade jag er allt! - Men pappa!

Lurade jag dig också, Ki-woo? Såg det äkta ut?

Om det hade varit på riktigt hade jag dödat dig.

Vad är det här? Jävla byracka!

- Vem kan det vara, så här dags? - Vad händer?

- Vad gör hon här? - Den gamla hushållerskan?

Vad vill hon?

Hon slutar ju aldrig trycka på knappen!

Vilket jävla oväsen!

- Vem är det? - God kväll. Jo, det här är...

- Är frun i huset hemma? - Va?

Jag arbetade i det här huset under många, många år.

Ovanför skärmen hänger ett foto på tre hundar, eller hur?

- Zoonie, Berry, Foofoo. - Jag fattar, men vad gör du här?

Är det ni som är min efterträdare som hushållerska?

Jo... Förlåt att jag dyker upp så sent.

Men saken är den...

Jag glömde en sak i källaren under köket.

När jag fick sluta så slängde de ut mig direkt...

Skulle jag kunna få komma in?

- Vad gör vi? - Det här ingick inte i planen.

Förlåt att jag är till besvär.

- Den här vägen... - Tack.

- Du kan hänga regnkappan... - Det tar bara en sekund.

Oj, vilken måltid! Det tar sin lilla tid att städa undan.

Vad var det du glömde kvar?

Vill ni följa med ner?

Nej. Gå du nere, bara.

Hjälp mig flytta på den här!

- Dra den ditåt! - Va?

Dra!

Dra hårdare!

Hur gick det?

Skrämde jag dig?

Tack!

Tack.

- Älskling! - Vad fan!

Hallå? Älskling!

Älskling!

- Vänta! - Älskling, jag är här!

- Älskling, jag mår bra. - Det gör du inte alls!

Jo då. Men jag är vrålhungrig.

Sug på den här! Hur många dagar har det gått?

Vad hungrig du måste vara!

Allt är bra nu. Hon är en trevlig kvinna och släppte in mig.

En grillplatta hade kilats fast under bokhyllan.

Var det därför? Ja, jag kunde inte öppna den inifrån.

- Vad är det som händer? - Jag förstår att ni är chockad.

Det skulle jag också vara.

Men från en arbetare till en annan... Eller hur, Chung-sook?

Hur vet du vad jag heter?

Da-Song och jag sms: ar faktiskt fortfarande med varandra.

Jag visste att de skulle åka och campa, så därför kom jag i dag.

Jag ville tala med dig ostört. Talking about...

Bara lugn, Chung-sook.

Jag kapade sladden till övervakningskamerorna vid grinden.

Inget vet att jag är här. Det är väl bra, syster?

- Jag är inte din syster! - Syster... Jag heter Moon-gwang.

Det här är min man Oh Geun-sae. - Hälsa nu, älskling.

Vad gott! Vad har hänt med ditt ansikte?

Äh, vi tar det sen.

Så du stal mat varje dag från köket och gav till din man?

Nej, inte alls! Jag köpte all mat med min egen lön.

Vilken anklagelse!

Men hur länge har din man bott här nere?

Få se. Fyra år...?

- Fyra år, tre månader, sjutton dagar. - Visst, ja. Det är juni nu.

För fyra år sen, när herr Namgoong flyttade till Paris-

- precis innan herr Park och hans familj flyttade in, tog jag hit min man.

Många rika har hemliga källare där man kan gömma sig-

- ifall Nordkorea skulle anfalla, eller om fordringsägarna kommer...

Men herr Namgoong verkade visst skämmas lite över den-

- för han nämnde den aldrig för familjen Park.

- Det var bara jag som kände till den. - Så det var så det gick till?

Men nu när jag också vet blir jag ju tvungen att ringa polisen.

Nej, snälla, jag ber dig! Oss fattiga och utsatta emellan...

- Jag är inte fattig! - Men det... det är vi!

Vi har inget hem, inga pengar - bara skulder!

Jag ber dig! Det har gått fyra år, men fordringsägarna ger sig inte.

Det letar fortfarande efter honom och hotar att knivhugga honom.

- Gick ni till ockrare? - Allt är mitt fel.

Mitt konditori med taiwanesiska castella-kakor konkade.

Jag drunknade i skulder.

- Snälla, ta emot det här. - Vad är det?

Det är inte mycket. Bara en oansenlig summa.

Vi kan skicka samma belopp varje månad.

I gengäld ger du honom lite mat varannan dag.

Nej! En gång i veckan räcker. Det finns en kyl här. En gång i veckan.

Ni är inte lite fräcka! Nu ringer jag polisen.

Vilka är det där?

Vänta.... Jessica?

Herr Kim? Vad fasen...?

- Pappa, min fot! - Hur gick det?

- Pappa, min fot! - Kalla mig inte pappa!

Jag tyckte väl att det var konstigt att chauffören fick sparken!

- Låt oss prata om saken... - Är ni bedragare hela bunten?!

- Syster... - Kalla mig inte syster, din jävla kossa!

Jag tänker skicka videon till frun i huset. Vad säger ni om det?

- Pappa, min fot! - Det finns väl ingen mottagning här?

- Det funkar alldeles utmärkt. - Helvete!

Ursäkta, frun. Ärligt talat, jobben som vi har här...

Tyst med dig! Det är för sent nu.

Nu hamnar vi i fängelse. Nu åker vi dit, allihopa!

Men är du helt galen?!

Om herr Park och frun får se videon så får de sig en chock!

Vad har det trevliga paret gjort för fel? Varför vill du utsätta dem för det?

Kom inte närmare! Då trycker jag på "skicka".

- Följ med mig här. - Lugna ner er nu.

Knuffas lagom!

Nu går vi upp, älskling. Äntligen ska du få lite frisk luft.

Att trycka på "skicka" -knappen är ju som att avfyra kärnvapen.

Hur tänker du då, älskling?

Om vi hotar med att trycka på den kan de ju inte göra nåt åt det.

Precis som en nordkoreansk robot... En nordkoreansk avfyrningsknapp.

"I dag såg den store efterträdaren Kim Jong-un bedragarvideon"-

- "och kunde inte behärska sin bestörtning och ilska"-

- "över deras förkastliga beteende!"

Jag har saknat dina skämt, älskling.

"I dessa tider av kärnvapennedrustning har vår store ledare därför beordrat"-

- "att landets absolut sista kärnvapenrobot"-

- "ska köras ner i halsen på denna ondskefulla familj."

Ingen kan härma en nordkoreansk nyhetsuppläsare lika bra som du!

"Deras illaluktande kroppar pryder den sista kärnvapenkyrkogården."

"Den käre ledarens önskan att avveckla kärnvapen och skapa världsfred..."

Händerna i luften, era svin! Högre!

Hela familjen Skitstövel.

- Maken? - Maken.

- Frun? - Ja.

- Sonen? - Ja.

- Dottern? - Dottern.

Neandertalare, hela bunten!

Är det här det bästa ni kan hitta på? Att supa er dyngraka?

I detta vackra hem som genomsyras av herr Namgoongs kreativa själ?

- Tölpar! Vad vet ni ens om konst? - Vad skulle de kunna veta?

När solen var framme låg vi och gassade oss i solstrålarna...

I såna stunder kunde vi känna hans konstnärliga ådra.

Ge hit den!

Snyggt! Radera videon!

Skicka den nu inte av misstag!

Hallå?

Vet ni hur man lagar jjapaguri?

- Jjapaguri? - Da-song älskar jjapaguri.

Om ni sätter på vattnet nu blir tajmingen perfekt.

Och det finns entrecôte i kylen som ni kan ta.

- Men campingturen, då..? - Gud, vilken katastrof!

Floden hade svämmat över, och alla packade ihop sina tält-

- men Da-song bara grät och ville inte åka hem.

Nåväl. Se till att ha jjapagurin klar när vi kommer hem.

Så ni är snart framme?

Om åtta minuter, enligt gps:en.

- Ni kommer hem om åtta minuter... - Sätt på vattnet direkt.

Och vad fan är jjapaguri?

Skynda er! Rappa på!

Jjapagetti / guri

Pappa, jag orkar inte släpa henne!

Vad gör du?!

Pappa!

Gå upp i stället och hjälp till!

Fånga!

- Välkomna hem! - Titta, Da-song! Det blir jjapaguri.

Da-song!

Da-song!

Frun!

- Ni kan väl äta jjapagurin? - Ska jag?

Nej, vänta. Jag kan ge det till min man i stället.

Det är entrecôte i den.

Är den genomstekt? Medium well done.

Kommer hem efter en lång dag på jobbet... Jag älskar er, herr Park!

Kommer hem från kontoret... Herr Park är ledig nu.

Kommer hem efter en lång dag på jobbet... Jag älskar er, herr Park!

- Vad sysslar du med? - Tyst!

Älskling, vill du ha lite jjapaguri?

- Vill inte Da-song ha den? - Nej.

Nej tack. Jag går och lägger mig.

Vad glor du på?

Herr Park, ni ger mig kost och logi.

Respect!

- Gör du så här varje dag? - Visst!

Jag skickar hela meningar som tack. Det borde nån i din ålder kunna.

- Vad då? - Morsealfabetet.

Den där sensorn är ju helt knäpp.

Da-song kan det säkert, för han är scout.

Visst är det skrattretande? Att försöka vara en unge till lags.

- Han är ju knappast nån prins. - Han är yngst. Det är vanligt.

Ni måste förstå... Da-song är inte helt... frisk.

Han får traumaterapi och bildterapi.

- Det hände en sak... - Vad då för nåt?

Tror ni på spöken?

Da-song såg ett spöke i huset när han gick i ettan.

Han hade haft födelsedagskalas. Sent den kvällen, när alla låg och sov-

- smög Da-song ner till köket och tog fram tårtan.

Grädden på tårtan var så god!

Han kunde inte sluta tänka på den!

Så Da-song satt på golvet och åt av tårtan...

Han skrek till, och jag rusade ner.

Och då var han...

Hans ögon hade rullat bakåt, han krampade, han tuggade fradga...

- Har ni sett ett barn få ett anfall? - Nej...

Om de inte får behandling inom en kvart så är det kört.

De måste hinna komma till akuten inom en kvart.

Hur klarar du av att bo på ett sånt här ställe?

Tja, det är många som bor under jord. Och sen har vi alla halvkällare...

Men vad tänker du göra? Har du ingen plan?

Jag trivs här nere.

Det känns som om jag är född här.

Jag kanske gifte mig här också.

Och jag har ändå inte rätt till garantipension...

Så här på ålderns höst är det kärleken som tröstar mig.

Så snälla... Låt mig bo kvar här nere.

Nåväl...

Min man var på affärsresa, så jag fick sköta allt själv.

Men sen den gången firar vi alltid hans födelsedag borta.

I fjol var vi hos min mamma. I år skulle vi campa...

Enligt Da-songs pappa så är det bara nåt som hör barndomen till.

Det sägs att en ande i huset skapar välstånd.

Och ja, pengarna har ju rullat in på sistone.

Tack, gode gud!

Stanna kvar där nu.

Zoonie, vad är det?

Hittade du nåt där?

Vad är det för nåt?

Helvete!

- Mamma! Hur kunde du göra så? - Vad då?

Jag gillar ju också jjapaguri. Du frågade mig inte ens!

Da-song ville inte ha, pappa tackade nej, och så åt du upp allt själv.

- Ska jag be henne göra mer? - Det är inte det jag menar!

- Sluta bråka över lite nudlar! - Men varför frågade du inte mig?

Sluta nu! Gå och lägg dig.

Hitåt!

- Ki-jung, då? - Där under. Snabba er!

One, two, three! Ett, två, tre! One, two, three!

- Da-song? - Sluta med det där!

Han är ju galen! Hämta ett paraply.

Da-song!

Den lille odågan! Vad fasiken sysslar han med?

Da-song, det är läggdags nu! Vet du vad klockan är?

Här, älskling.

Vem har du ärvt din envishet av? Du ser väl hur det öser ner?

OMG, Kevin. Da-song tältar i trädgården.

Kanal 3 för nödsituationer! Ha den på.

Tack. Han är ju helt makalös!

Låt honom vara. Han kommer in när han tröttnar.

- Jag vill ha dig hos mig, älskling. - Jag är här.

Da-hye! Sluta hålla på med mobilen. Gå och lägg dig.

Ni kan gå och lägga er i ert rum. Vi tar hand om det.

- Detta är vardagsrummet. Hör du mig? - Uppfattat! Over.

Pappa finns här I händelse av en nödsituation. Over.

Uppfattat! Over.

Tror du att tältet läcker?

Vi beställde det från USA. Det är nog ingen fara.

- Vad sägs om att sova här? - Va?

- Då har vi full överblick över tältet. - Vilken bra idé! Nu känns det bättre.

Då kan vi hålla ett öga på honom.

Den pojken, alltså!

Men du...

- Var kommer den där lukten ifrån? - Vilken lukt?

- Herr Kims doft. - Herr Kim?

- Jag känner ingenting. - Va? Det måste du väl ändå göra!

Den där lukten som fyller hela bilen. Hur ska man beskriva den...?

- Luktar det gubbe? - Nej, det är ingen sån lukt.

- Gammal rättika, kanske? - Nej...

Du vet när man kokar en trasa? Så luktar det.

Det känns alltid som om han är på väg att gå över gränsen-

- men han gör det faktiskt aldrig, tack och lov. Det är ett stort plus.

Fast den där lukten går faktiskt över gränsen...

- Den slår emot mig i baksätet. - Är det verkligen så illa?

Jag vet inte. Det är svårt att sätta fingret på den...

Men man kan känna lukten nere i tunnelbanan.

Jag har inte åkt tunnelbana på år och dag!

Folk som åker tunnelbana luktar på ett speciellt sätt.

Påminner det här om baksätet...?

Men tänk om Da-song kommer in.

Det är lugnt! Då drar jag bara tillbaka handen.

Vi borde inte...

- Gör det medurs. - Okej.

Ja, du hittar den.

Har du kvar de där billiga trosorna?

De där som Yoons tjej glömde i bilen.

Om du tar på dig dem så blir jag stenhård.

Jaså?

Då får du köpa droger till mig.

Ge mig droger!

Sug på den här i stället.

Gillar du det? Va?

De har slocknat. Smyg ut nu.

Mayday, mayday! Over.

- Mayday! - Va?

- Vad är det? Over. - Da-song, vad är det?

Jag kan inte sova. Over.

Men kom in i stället, då. Okej? Gå och lägg dig i din sköna säng.

- Precis! Jag vill inte. Over.

Da-song...

Nu sover vi bara.

Pappa, hur gick det där borta?

Vad då?

Med människorna i källaren.

Alltså, jag band fast dem.

Så vad gör vi nu, då?

Va?

Vad gör vi nu? Hur ser planen ut?

Jag har funderat lite...

Vad skulle Min göra i den här situationen?

Min skulle aldrig hamna i den här sitsen!

Hörni, barn... Vi lyckades ju ta oss därifrån helskinnade.

Och utöver oss är det ju ingen som vet vad som hände. Eller hur?

Så inget har hänt. Förstår ni?

Jag har tänkt ut en plan åt mig själv.

Ni två ska bara glömma allithop. Okej?

Nu åker vi hem och tvättar av oss.

Vad gör du där uppe? Kom nu!

Vad händer?

Stanna där! Det här är ju avloppsvatten.

Stod vårt fönster öppet?

Hjälp mig, Ki-taek!

Ki-woo!

Ki-woo, stäng fönstret!

Fick du en stöt?

Jag känner mig yr.

Vänta lite nu. Vänta...

Gud, vad yr jag är!

Ki-jung, var försiktig!

Rör ingenting!

Älskling, jag har nog fått hjärnskakning.

Jag kan inte se dig.

Älskling. Den där kvinnan, Chung-sook...

Åh, jösses, vilken trevlig människa!

Hon knuffade mig nerför trappan.

Säg efter mig nu.

"Chung-sook..."

"Chung-sook..."

Ki-woo!

Vad håller du på med?

H j l p... m i...

- Pappa! - Ja?

Vad hade du för plan?

Vad menar du?

Du sa innan att du hade en plan.

Vad tänker du göra med... källaren?

Ki-woo, vet du vilken plan som är idiotsäker och aldrig misslyckas?

Ingen plan alls.

No plan...

Vet du varför?

Även om man planerar så blir livet ändå aldrig som man hade tänkt sig.

Titta bara omkring dig...

Tror du att nån av dem tänkte "Åh, låt oss sova i en gymnastiksal"?

Men titta hur det blev. Här ligger vi alla och sover på golvet.

Där ser du varför man inte ska planera.

Om man inte har nån plan finns det inget som kan gå fel.

Och om allting skiter sig spelar det ändå ingen roll.

Det kvittar om du dödar nån eller förråder ditt land.

Ingen av det spelar nån roll. Fattar du?

Pappa...

Förlåt.

För vad då?

Allt.

Alltihop.

Jag lovar att fixa det.

Vad pratar du om?

Varför ligger du och kramar stenen?

Den här?

Det är stenen som klamrar sig fast vid mig.

Du behöver nog sova nu.

Jag menar allvar.

Den följer efter mig hela tiden.

Jessica! Förlåt att jag stör så här en söndagsmorgon.

Har du några lunchplaner i dag? Vi tänkte fira Da-songs födelsedag.

Jaha... Födelsedagskalas?

Om du kommer blir Da-song jätteglad.

Du får äta så mycket pasta, gratäng och lax du vill!

Det är klockan 13. Och så kan vi räkna det som en lektion.

You know what I mean? Vi ses snart!

Mamma? Vad sägs om att bjuda in Kevin på kalaset?

Vilken bra idé! Ringer du honom?

Gå och lägg dig en stund till. Du är väl helt slut efter gårdagen.

Har du inte en massa ärenden att uträtta om vi ska ha kalas?

Jo, vinbutiken, mataffären, bageriet, blomsteraffären...

Jag har redan bett herr Kim att skynda sig hit.

- Han får övertid. - Perfekt!

Om alla sätter sig ner så ska jag förklara!

Da-hye: Vi ska ha kalas. Mamma bad mig bjuda in dig.

Nere i källaren finns det tio trädgårdsbord.

Bär upp dem och ställ dem...

Nej, följ med bort till fönstret så ska jag visa.

Om vi har Da-songs tält i mitten, så kan borden liksom svänga utåt...

Som en tranas vingar... Samma teknik som amiral Yi Sun-shin tillämpade!

Slaget vid Hansan-do. Tänk er tältet som ett japanskt örlogsfartyg...

Och så har vi borden i en halvcirkel, som vingarna på en trana.

Och vid tältet kan vi ha grillen och brasan... Ställ i ordning det!

Jamen, visst! Ta med dig din man också.

Och ta inte med nån present. Kom som ni är!

Dress code? Det är en spontanfest, så ni kan komma i myskläder!

Och ta inte med några presenter. Kom och ät lite plockmat, bara!

Du vet hur jag är i köket!

Precis! Vi blir lite smålulliga mitt på ljusa dagen.

Åh, det vore underbart om du ville sjunga! Du vet den där...

Sch, var lite tyst. Han sover.

Himlen är så vackert blå i dag. Det är ingen smog.

Ja, det är tack vare allt regn i går. Ja, precis.

Ja, vi skippade campingen och kör ett garden party i stället.

Ja, "inget ont", och så vidare...

Ja, verkligen! Den där regnskuren var en skänk från ovan.

Och absolut inga presenter! Jag menar allvar.

Ja, du kan klämma in din Mini Cooper i garaget.

Gå upp, bara!

Ja, backa in den. Men blockera inte vägen för Mercedesen.

Åh, här kommer ni ju! Gud, vad länge sen!

Men jag sa ju att ni inte skulle ta med nåt!

- Dina tankar var nån annanstans... - Va?

När vi kysstes var du nån annanstans i tankarna.

Nej då.

Vad då "nej"? Du gör ju likadant nu.

Wow...

Alla är så vackra...

Alla är så coola fastän det är en spontanfest.

De ser så naturliga ut.

- Da-hye... - Ja?

Passar jag in här?

Vad menar du?

I den här miljön... Passar jag in här?

- Men vart ska du? - Jag måste gå ner.

- Kan du inte stanna hos mig? - Jag måste faktiskt gå ner.

Varför vill du gå ner till tråkmånsarna? Kan du inte stanna här?

Nej, inte till de människorna. Ännu längre ner...

Oj! Vad är det där?

Tänk att jag gör så här vid min ålder! Så jäkla pinsamt!

Jag är hemskt ledsen, men frugan insisterade. Då måste det göras.

Upplägget är enkelt. De kommer i ett tåg, och Jessica bär tårtan.

Då hoppar vi fram och ger oss på Jessica.

- Och så svingar vi våra tomahawker. - Okej.

Då kommer Da-song emellan, utklädd till indian, och så strider vi.

Och så räddar han Tårtprinsessan Jessica, och så jublar publiken.

Nåt i den stilen. Larvigt, eller hur?

Er fru verkar gilla att planera events och överraskningar.

Ja, det gör hon. Och den här festen är hon verkligen taggad inför.

Och ni ställer ju också upp.

Ni älskar henne visst, trots allt.

Herr Kim...

Ni får ju faktiskt övertid.

Se det bara som en av era arbetsuppgifter. Okej?

- Har du varit nere? - Nej, inte än.

Borde vi inte prata med dem? Komma fram till en överenskommelse?

Precis! Vi hetsade verkligen upp oss i går kväll.

Pappa snackade om nån plan...

- Jag går ner nu. - Vänta. Ta med dig det här.

De måste vara vrålhungriga. Låt dem äta först.

Ja, du får komma nästa gång.

Där är du ju, Jessica!

- De här är fantastiska. - Eller hur!

- Jag måste be dig om en tjänst... - Jaså, vad då?

Det här är... Vad ska man kalla det? Da-songs tillfriskningstårta?

Så du måste bära ut den. Dagens highlight!

Hallå! Hur är det?

Är ni...?

Vänta!

Kevin? Kevin!

Da-song, happy birthday! Surprise!

Fan...!

Sluta!

Chung-sook!

- Ki-jung! - Kom ut, Chung-sook!

Stoppa blodet! Tryck på såret!

- Da-song! - Älskling!

Släpp!

Vad ont det gör!

- Till akuten! - Kör fram bilen!

- Herr Kim! Vad sysslar ni med? - Vi hinner inte vänta på ambulans!

Sluta trycka, pappa... Det gör bara ondare då.

- Bilnycklarna! - Kasta hit bilnycklarna!

- Hur är det? - Nej, rör det inte!

- God dag, herr Park. - Känner du mig?

Respekt!

När jag slog upp ögonen för första gången på en månad såg jag en polis.

Ni har rätt till ett juridiskt ombud...

Han såg verkligen inte ut som en kriminalare.

- Skrattar han? - Ett ögonblick...

Och sen pratade läkaren som absolut inte såg ut som en läkare.

Det blir så ibland efter en hjärnoperation.

De bara skrattar, helt utan anledning.

Hör du mig? Kan du höra vad jag säger?

- Måste jag dra allt igen? - Allt vad då?

Hans rättigheter.

Ni har rätt att tiga. Det ni säger kan och kommer att användas...

Han bara skrattar, ju!

Till och med när jag fick höra hur mycket Ki-jung blödde den dagen...

När jag hörde orden "förfalskning", "intrång", "brott", "självförsvar"...

När vi hade turen att bara få en villkorlig dom...

Och när jag äntligen fick se Ki-jungs ansikte...

Kim Ki-jung Vila i frid

så bara skrattade jag.

Men när jag väl tittade på nyhetsinslagen... skrattade jag inte.

Detta plötsliga blodbad i en fin familjs trädgård är ett ytterst ovanligt fall.

Den hemlösa mannen som löpte amok dog på plats-

- och polisen har därför svårt att få fram något motiv.

Chauffören Kim och den mördade herr Park sägs ha stått på god fot.

Just nu fokuserar utredarna på att försöka hitta chauffören Kim.

När herr Kim hade gått ut genom den här dörren och nerför trapporna-

- försvann han bort i de intilliggande gränderna.

Polisen har förgäves granskat övervakningsfilmerna i området-

- och de har ännu inte lyckats få fram några vittnen.

Det verkar inte vara någon överdrift att säga att Kim har gått upp i rök.

Mamma och jag hade faktiskt ingen aning om var pappa var.

Men utredarna slutade ändå aldrig skugga oss.

Nyhetsinslagen tystnade så småningom.

Och när polisen slutade skugga oss började jag gå uppför berget.

Härifrån har man en fantastisk utsikt över huset.

Just den där dagen kände jag för att dröja mig kvar, trots kylan.

Lång, lång, kort, kort...

"Son"!

Son!

Kanske kan du, om ingen annan, läsa detta brev.

Du har ju varit scout, så jag skriver detta för säkerhets skull.

Har dina skador läkt?

Jag är övertygad om att din mamma lever och har hälsan.

Jag har det bra här inne.

Fast jag blir gråtfärdig så fort jag tänker på Ki-jung.

Det som hände den där dagen känns fortfarande overkligt.

Det känns som en dröm...

men samtidigt inte.

När jag rusade ut ur huset så visste jag genast...

var jag måste gömma mig.

Ett hus där ett ohyggligt brott hade ägt rum-

-skulle inte bli lätt att sälja.

Förlåt, herr Park!

Jag fick verkligen kämpa för att stå ut i det öde huset.

Men tack vare att huset stod tomt...

Vad hette hon nu igen? Moon-gwang?

Kunde jag ge henne ett värdigt avsked.

Att begrava folk vid träd är visst trendigt, så jag gjorde mitt bästa.

Men de där mäklargamarna är inte dumma!

De lyckades lura en familj som precis hade flyttat till Korea-

-och fick huset sålt.

Båda föräldrarna arbetar, och barnen går i skolan-

-så familjen är ju oftast borta.

Men den förbannade hushållerskan är ju där dygnet runt!

Varje gång jag vågar mig upp riskerar jag livet.

Och det visar sig att tyskar lever på annat än bara korv och öl.

Tack och lov!

När man tillbringar all tid här nere blir allt till en dimma.

I dag orkade jag åtminstone skriva ett brev till dig.

Om jag skickar det på detta vis varje kväll...

ser du det kanske en vacker dag.

Hej så länge.

- Ki-woo, är du hemma? - Ja!

Pappa...

I dag gjorde jag upp en plan.

En riktig plan.

Jag ska tjäna pengar. Massor med pengar.

Universitet, karriär, äktenskap - allt det där vill jag ha.

Men först ska jag tjäna pengar.

När ni kliver in kommer ni att se hur rymligt det är.

Vi visar faktiskt inte det här huset för vem som helst.

När jag har fått ihop pengar ska jag köpa huset.

På inflyttningsdagen kommer mamma och jag att vara i trädgården-

-för där är solen som skönast.

Det enda du behöver göra är att gå uppför trappan.

Sköt om dig till dess.

Hej så länge.

.:: TWA - Your Source Of Quality! ::. www.shareuniversity.org

Distributör: TriArt Film Ansvarig utgivare: Eva Essen