Original subtitles

Packa allt.

Vi ska bygga ett imperium med värdshus, fullt med Pincher-flickor.

Vi går på kullerstenar nu.

Snart kommer våra fötter att trampa på marmor.

-Marmor är för gravstenar. -Och statyer av mäktiga män.

-Jag vill leva och sen bli bortglömd. -Det är omöjligt.

Isaac!

-Någon tar hand om det där. -Tack för att jag fick stanna.

-Du såg så trött ut. -Det var en lång dag.

Lydia Quigley var hos min bror. Hans flicka, miss Pettifer, är försvunnen.

Jag är rädd att han har gjort henne illa.

Förlåt, jag pratar bara om mina problem. Vad har fört dig hit?

-Vad är det? -Jag har gjort något hemskt.

Jag har dödat Isaac Pincher.

Jag sköt honom. Jag har sett män dö förut, men aldrig för min hand.

-Vad föranledde det? -Han dödade Charlotte.

Så du hämnades mordet på henne.

Du modiga själ.

-Att döda är fegt. -Nej.

Om jag hade varit modig, hade jag dödat min bror för länge sen.

När du var liten brukade du krypa ner i min säng i soluppgången.

-Och vem hittade jag där? -Din pappa, vid den tiden.

Jag kände dina kalla små fötter på ryggen.

-Charlotte också? -Nej, inte Charlotte.

Lucy, jag måste resa tillbaka. Det är för farligt att stanna.

-Amerika är så långt borta. -Följ med mig.

Du behöver inte åka.

Om jag åker och tar på mig skulden, är Nancy utom fara.

Ingen behöver ta på sig skulden. Emily Lacey säger inget.

Ingen annan såg dig i hamnen.

Jag ska se till att du blir benådad, sen kan du stanna.

Det går inte. Glöm benådningen.

Följ med mig. Vi reser tillsammans.

-Mamma! -Hallå! Vad gör du?

Rida en gunghäst till Banbury...

Leta upp Lucy. Kitty, gå nu.

Det blir spännande. Som om vi gör det i smyg.

Sluta! Sluta! Jag kan inte andas!

Du kommer att älska Amerika. Det får en att känna sig levande.

Det låter spännande. Det gör det. Men jag skulle svika Elizabeth.

Alla mina pengar är bundna i Golden Square. Hur kan jag lämna dem?

Jag har vant mig vid att inte veta var du är.

Det blir annorlunda när vi kommer hem.

-Följer du med mig? -Om du vill ha mig.

-Ursäkta mig. Plommon? Päron? Äpplen. -Cherry.

Har du hört något om Anne Pettifer?

Hon trodde att hon hade sitt på det torra när Blayne valde henne.

Men var är hon nu? Hon trånar efter pengar som vi andra.

-Var har du sett henne? När? -I morse.

Hon sörjer sitt förlorade barn och äter böckling.

-Hon är en Quigley-flicka, som jag. -Var försiktig.

Du måste hjälpa mig med en annan sak. Värdshuset.

Mr och mrs York. Vi äter frukost. Vill ni göra oss sällskap?

Så vänligt. Men vi är här i affärer.

Lyckan ler mot oss när vi minst anar det.

Vad skulle ni säga om att äga det här huset själv?

Det var ett oväntat erbjudande.

Jag vill att ni köper Lucys andel. Hon följer med oss till Amerika.

Jag kan tyvärr inte köpa Lucys andel-

-även om jag trodde att hon ville det.

Följer Lucy med er?

Om Lucy vill sälja, kan hon fråga mig. Jag har ett avtal med henne.

Vi kanske kan fortsätta det här samtalet en annan gång.

Så du spelar förkrossad på dagarna och tillbringar nätterna här?

-Du vet inte vad du säger. -Vi begravde precis vår dotter!

Tro inte att jag behöver påminnas!

Jag har aldrig inspirerat dig till sådan passion.

Förväntar du dig att jag ska se det och inte känna något?

Har du någonsin älskat mig? Eller ville du bara återse honom?

Är du ens kapabel till kärlek?

Goddag.

Det passar dig.

Emily. Du har besök.

-Mina damer. -God morgon.

Tänd en brasa.

-Har du hört något? -Inte än.

Om Hal får veta att vi var där, sprättar han upp oss.

Hal älskar mig.

Hur många döda flickor har sagt det om en man? Det är ett farligt spel.

Att äga stället är inget spel. Mitt namn står på lagfarten, bredvid hans.

Äger du och Hal Pincher stället ihop? Jag hoppas att det är värt det.

Margaret!

Vad håller du på med? Anklagar mig, förolämpar Elizabeth.

Försvarar du henne mot mig?

Jag har jobbat natt och dag så att du skulle kunna stanna.

Men det kaos du skapar gör det omöjligt.

Du gör alla illa!

Isaac Pincher är död.

-Död? -Ja.

-Hur? -Han blev skjuten.

Mer blod på dina händer. Det här måste få ett slut.

Det kommer det att få. Jag ger mig av.

Bra. Försvinn med din make!

Vad är jag för dig? Är jag hotad?

Av mig? Aldrig.

Jag har förlorat ditt förtroende.

-Jag har insett sanningen. -Sanningen är komplex.

För att besitta den krävs mer än bara fakta.

-Vad krävs? -Förståelse.

Min far tog min oskuld när jag var sju år gammal.

Processionen av män började med honom.

Jag blev det de gjorde mig till. Ett kärl av smärta.

Och som svar åsamkade jag alla i min väg samma smärta.

Du kommer alltid att vara trygg med mig-

-för jag har upplevt det värsta som män kan göra.

Margaret Wells har vänt dig mot mig.

Jag sa att hon hade fel.

-Var är din bror? -Han sover ruset av sig.

Det låter som Isaac.

Värst vad du är nervig.

Isaac.

Nattvakten hittade hans kropp i hamnen i morse.

Han hade det här på sig.

Jag borde låta honom boxas igen, förvandla ilskan till pengar.

Han försöker bli av med tanken på mrs Wells.

-Använd höfterna. Så här. -Dra åt helvete.

All din rikemansutbildning-

-borde du inte använda den till något bättre?

North säger att pojkarna måste tro att de kan vinna. Som jag.

Jag ska bli rik. Sen kan jag köpa alla böcker jag vill.

Jag ska sätta stopp för Blaynes ambitioner och avslöja honom.

-Vilka vapen hade du tänkt dig? -En kvinnas ord.

-Inte alltid så högt värderade. -Det här gäller Lucy Wells.

Hon var Fallons älskarinna. Blayne lär ligga bakom hans självmord.

Om jag kunde fälla en markis skulle jag dö lycklig.

-Mrs Quigley. -Margaret Wells.

-Hon hängdes. -Inte alls. Hon lever och har hälsan.

Jag har hört mycket om henne. Ska jag tillägga: "Återuppstår från de döda"?

Margaret Wells går omkring på gatorna och hånar lagen-

-och gör de som upprätthåller den till åtlöje.

Du hittar henne och hennes dotter på Golden Square.

När du har tränat upp pojkarna... kan jag kanske slå mig till ro.

Jack!

-Släpp mig! -Jack!

-Släpp mig, för fan! -Hjälp!

-Jack! Jack! - De tog honom. -Skynda på!

-De tog honom. Jack! Jack! Jack! -Nej, nej, nej!

Inga finkläder?

Jag vill att världen ska veta hur mycket jag älskar Elizabeth Harvey!

Vem kan missa det?

Det här är den lyckligaste dagen i mitt liv.

I går stod han här... och här ligger han nu.

-Jag beklagar förlusten. -Han förlorade inte livet, det togs.

Vapnet vi hittade vid hans sida, vem låg han i krig med?

-Margaret Wells. -Vad?

Hon är galen. Hon tror att Isaac dödade Charlotte. Hon gjorde det här.

-Mr Pincher, Margaret Wells är död. -Hon lever! Som mrs Young.

Hal. Hämnd får honom inte tillbaka, och den jagar inte bort demonerna.

Den framkallar bara fler. Det har spillts för mycket blod.

Jag ska inte spilla något blod. Jag ska krama livet ur hennes lungor.

Det här låg i hans ficka. Ingen kvinna har gjort det här.

En affär som gick snett. Någon som gav igen.

Det här var en mans brott.

-Mr Young. -Jonas.

Will tillhör mitt förflutna. Jag svär.

En av de saker som fick mig att bli kär i dig är din starka passion.

-Jag kan inte begära en förändring. -Det går inte, även om du gjorde det.

Lucy åker inte utan sina pengar.

Hon har alltid tyckt om det som blänker.

Vårt fartyg avgår sent. Om hon vill följa med, måste du hämta henne nu.

För jag åker med eller utan er båda.

-Vad har hänt? -De tog honom. De bara tog honom.

-Ett gäng män. -Det gick så fort.

De planerade det. De hade en vagn som väntade. Slavhandlare.

En pojke togs på George Street förra veckan.

Vi håller ihop. Ingen går ensam. Sök igenom gatorna. Fråga alla.

Ta reda på vem som ligger bakom.

Jag antar att din man vill veta vem som såg hans bror sist.

-Vad ska jag säga? -Säg vad du vill.

Jaså? Eller ska jag berätta om sjömannen jag var med i hamnen-

-och vad jag kan ha sett medan repen gned mot skinkorna?

Det här är din chans att tjäna lite pengar och hålla tyst.

Fem pund.

Och den vackra fjädern i ditt hår skulle framhäva mina ögon.

Isaac skulle ha berättat om han tänkte göra affärer.

-Han hade hemligheter. -Så här stora hemligheter? Nej.

Ingen som skulle skjuta honom för det och sen lämna det.

Det här var Margaret Wells.

Hitta sätt att roa och smickra honom. Du kan prata med honom om operan.

Han vill inte att jag ska låtsas.

Om du ska vara prinsens kurtisan måste du blända honom.

Om jag ska lyckas, måste jag visa honom något äkta.

-Hans Majestät väntar på mig. -Han väntar på ditt hål.

Har Quigley lärt dig hur man tillfredsställer en man?

Annars är jag en utmärkt privatlärare.

-Där är du. -Ja, jag håller med.

Redo att blåsa i hornet, Ers Majestät? Jag hör rävhonans skrik.

Du är den enda, vars skrik jag vill höra.

-Kan hon behålla prinsens intresse? -Kan du? Croft motarbetar dig.

Croft har ingenting.

Han har Lucy Wells, som är beredd att svära en ed i parlamentet-

-och beskriva dina brott.

Hon måste tystas. Jag kommer att bli guvernör.

Schasa bort de andra flickorna runt prinsen. Jag ser till att Lucy tiger.

-Det är allt. -Var är Margaret Wells?

-Vad gör du här? -Isaac sköts i går kväll av henne.

-En absurd anklagelse. -De kom med hans kropp i morse.

Jag förbannar dagen vi gav henne det jävla vapnet.

-Säg åt subban att jag hittar henne! -Det är min fru du pratar om!

Hör jag dig spy mer galla, dränker jag dig i den!

Låt oss hedra Isaacs liv genom att hedra hans död. Smärtan lindras.

Kom.

Den här staden kokar av död. Isaac Pincher senast.

-Han sköts i hamnen i går kväll. -En död hallick?

Alla i staden kommer nog att sörja i kväll.

-Var är kroppen? -Levererad till hans bror.

Jag antar att han nu är ute efter hämnd. Fattas bara det.

Vad vet du om Margaret Wells?

Det må jag säga.

Värda sin vikt i guld.

Mrs Ali Khan till er tjänst. Det här är min nya make Salabat.

Gör oss sällskap på bröllopsfesten.

Din nya make? Är Lucy också bunden till honom?

Lucy. Jag måste prata med dig i enrum.

Bunden till? Vad menade hon med det?

Det förändrar inget. Lucy äger bara halva huset.

-Va? -Jag måste prata med mrs Young.

Följ mig, mina damer. Låt oss fira där uppe.

Du måste packa dina saker och följa med mig nu.

Jag är ledsen, mamma, men jag vill inte åka.

-Jag behövde en kompanjon. -Har du skulder?

Självklart. Det är en ny verksamhet. Du vet hur det är.

Kan du betala för mitt siden?

Det var en investering i vår verksamhet.

Förväntar du dig att jag ska ta på mig dina skulder?

Det här företaget, det här huset, är byggt på sand.

-Salabat, vart ska du? Salabat! -Jag har fått nog.

Du vill inte stanna här med de här främlingarna.

-Du vet inget om dem. -De är inte främlingar för mig.

Berätta, var bodde hon innan hon kom hit?

Dina pengar försvann så fort du köpte huset med henne.

-Varför måste du förstöra allt? -Jag försöker skydda dig.

Från vad? Det finns inget jag inte har sett.

Från all smärta världen kan orsaka.

Det lärde du mig när du sålde mig till lord Repton. Och George Howard.

Hela mitt liv har du vaktat varje steg jag tar. Och Charlottes.

Sen du försvann har jag andats min egen luft!

Lär du dig äntligen vad det innebär att vara mamma?

Våra barn kommer alltid att hata oss i slutändan.

-Vad vill du, ditt etter? -Du förgiftade min flicka mot mig.

-Droppade dina lögner i hennes öra. -Hon förtjänar att veta sanningen.

Du vet inte hur jag har förändrats.

Det är domare Knox. Han är här för gripa dig.

-Ligger du bakom det här? -Jag skickar i väg honom.

Det finns inget hopp för dig.

Du kommer aldrig att förändras.

Du har tillbringat så många år med att försöka förgöra mig.

-Ska du inte försöka fly? -Nej...jag tänker inte fly.

Varsågod. Nu har du din chans.

Min mamma är död. Hon ödslar er tid.

Mrs Quigley.

Margaret Wells lever, men hon är inte här.

-Var är hon, då? -Leta efter William North.

-Hon går alltid tillbaka till honom. -Jag är inte dum, mrs Quigley.

Mr Knox, det var jag som sa åt er att komma hit.

Tror ni inte att jag skulle berätta om hon var här?

-Varför räddar du mig? -Jag behöver något av din dotter.

-Hennes välvilja. -Om du ser till att Lucy är trygg.

Hon behöver inte skydda mig. Jag kan ta hand om mig själv.

Adjö, Maggie.

Njut av din frihet.

Tror du att du får någon bättre? Du har tur att jag ens tittade på dig.

Tur? Du lurar mig, ljuger för mig, stjäl från mig och jag har tur?!

Jag är ingen tjuv. Du sa inte att du ville ha betalt. Ge mig lite tid.

Inte en minut till, mrs Harvey.

Jag är ledsen för det jag sa, mamma.

Du hade rätt. Du andas din egen luft, Lucy.

-Jag älskar dig. -Ta hand om dig.

Jag skulle inte ägna mig åt småprat. Mrs Quigley kommer tillbaka.

Kan du inte kontrollera den?

Han behöver inte kontrolleras, han behöver lugnas.

-Såja, du är en vänlig själ. -Han är förtrollad av dig.

Innan man sitter upp, måste man se till att hästen litar på en.

Kom och rid honom när du vill.

Inget skulle göra mig gladare än att se min hingst hoppa mellan dina lår.

Ta hit de andra två när du är redo.

-Redo. -Redo.

-Du var länge hos min bror. -Flera månader.

Behandlade han dig väl?

Tills han slet mitt barn ur min famn och kastade ut mig ur sitt hus.

Jag känner väl till hans grymhet. Jag beklagar verkligen.

När ni var tillsammans, hörde du talas om en Edmund Turner?

Han skrev alltid till er bror. De träffades på ett kasino i Paris.

När såg du honom senast?

Dagen före förlossningen. Blayne betalade honom.

-Då lär de vara London. -Han betalar honom.

-Hur kan jag återgälda dig för i dag? -Dina problem har skymt mina egna.

Du borde följa med mig tillbaka, där du är trygg.

Du är verkligen ädel. Men jag tänker inte gömma mig.

Du vet vad jag vill ha innan jag vill ha det. Du är en nymf. En ängel.

Jag kanske verkar ovanlig för att ni är omgiven av lögnare.

-Folk som nickar vad ni än säger. -Inte Blayne.

Han är så burdus att jag tappar hakan. Och jag får göra som jag vill.

-Han styrs av ambition. -Då har ni mycket gemensamt.

Har ni någonsin berättat ett skämt han inte har skrattat åt?

-Tycker ni att alla era skämt är kul? -Antagligen inte.

Markisen av Blayne vill vara den som drar i trådarna.

Är ni nöjd med att vara hans marionett?

Vi gjorde det här båda två. Vi bär det här tillsammans.

-Du dödade honom inte. -Jag har varit i din situation.

-Det finns ingen återvändo. -Nej. Men jag återvänder...i dag.

-Och jag tar det här brottet med mig. -Nej.

Du får inte korsfästa dig själv för min skull.

-Margaret Wells är redan en mördare. -Nej, det kommer inte att fungera.

Inget förblir en hemlighet längre än det tar en hora att sära på benen.

Jo.

Ge mig en kyss och säg adjö.

Kyss mig i arslet och dra åt helvete. Jag säger inte adjö till dig igen.

Du har varit hela mitt liv, Nancy Birch.

-En tillfredsställande ridtur? -Hans Majestät gillar att motionera.

Och var samtalet lika livligt och spännande?

Det angår inte er vad vi pratade om.

Jag har betalat för varenda ögonblick du tillbringade med prinsen.

Varenda ömhetsbetygelse, vartenda nyp i din rosiga bröstvårta.

Jag vill veta vartenda ord han säger när ni är tillsammans.

Och när jag säger till, ska du, din hora, vara min röst i hans öra.

Belmont! Fick du ett fint byte?

Jacob. Jag letar upp dig när du är vuxen, jag lovar.

Kom, Jacob. Gå och hämta Fanny.

Gå nu. - Se vad du har gjort.

Förlåt.

Vi har lämnats åt vårt öde. Hur hamnade vi här?

-Kate har varit borta för länge. -Tror du att markisen gör ett försök?

Cherry Dorrington, vad vill du ha ut av livet?

Om nästa torsk inte ber mig pissa på hans fötter, vore jag glad.

Och förutom detta...ädla mål?

Hitta någon som älskar mig.

Tror du att han saknar mig? Han sover väl nu?

Är du frisk nog att gå, är du frisk nog att arbeta. Gå till Cocoa Tree.

Förtjäna ditt uppehälle. Och gör något åt ditt ansikte.

Du ser ut att ha svalt en död råtta.

-Du är en hjärtlös kvinna. -Jag har ett hjärta.

Det är dags att tänka på framtiden, och vår kan bli ljus.

-Litar du på mig, Fanny? -Som min egen mor.

När de knackar på, ska du säga att jag dödade Isaac Pincher.

-Vad? Nej. -Se till att de tror att det var jag.

Ta hand om Kitty. Sköt det här huset som Charlotte hade velat.

Du var alltid min bästa flicka.

Förlåt.

Det var inte ditt fel. Jag skrämde dig.

Amerika. Han packade.

-Vem? -Jonas Young. Han tänker ge sig av.

De tänker ge sig av.

Du sa åt Fanny att övertyga dem om att du dödade Isaac Pincher.

-Ja. -Betyder det att du inte gjorde det?

Det var Nancy.

Jag trodde det värsta om dig.

Jag visade det värsta av mig själv.

Frun.

Ni kan söka igenom huset, men hon är inte här.

Två av de här.

Kom inte till hamnen. Jag kan inte resa bort från dig.

Tiden räcker inte till för allt jag vill säga.

Hur skulle den kunna det?

Låt oss bara säga... att vi hade det bra.

Det hade vi.

Jonas!

Lyft upp dem! Lägg dem här!

-Jag vill följa med dig. -Vill eller måste?

Både och.

-Du dödade en man. -Det gjorde jag inte.

Det var Nancy. Jag vill inte att hon ska hängas.

Inte du heller.

Hon är borta.

-Vad har du gjort? -Hal, nej!

Försök att inte döda varandra.

Ni kan gripa Margaret Wells!

-Margaret Wells är död. -Hon dödade min bror!

Du har inga bevis för det.

Vad Margaret Wells än har gjort har hon avseglat nu.

Hur är det?

Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag är rädd.

-För vem? -Markisen av Blayne.

-Det namnet igen. Vad har han gjort? -Hemska saker, tror jag.

-Jag vet inte vem jag kan lita på. -Men du tror att du kan lita på mig?

Nancy.

-Mrs Wells har rest. -Jag vet.

-Hon gav mig ansvaret för huset. -Bra för dig.

Hon gav mig något också. Hon försökte...

Men jag sa ifrån.

Nu är det för sent.

Det här är vårt hus. Vi driver det tillsammans.

-För Mags. -För Charlotte.

Är det allt?

Din lata sköka.

Jag tänker inte betala, och det där passar mig inte.

Jag tänker mig något större.

Skrämde jag dig? Jag ber om ursäkt.

Vad vill du?

Tillbringa lite tid i mitt förflutna.

-Hur gärna vill du ha stället, Lucy? -Väldigt gärna.

I så fall...håller du tyst...

...och när Blayne blir guvernör avstår jag min andel.

-Och du blir fri från mig. -Vilket struntprat.

Jag lär mig att älska människor, lilla Lucy.

Du kan säkert lära dig att älska mig också.

Jag kommer att bli fri från dig. Det kan du vara säker på.

Harriet?

Harriet! Jag längtar efter den ljuva trösten från min mörka orkidé.

Aldrig mer.

Jag gör vad du vill. Jag ger dig vad ditt hjärta önskar.

Mitt hjärta önskar bara att Jack Lively återvänder-

-innan han dör på en av dina monstruösa plantager.

Jag vet att du var inblandad. Jag tänker aldrig röra dig igen.

Gå härifrån!

Du borde böna och be om privilegiet att få tillfredsställa mig.

-Släpp in mig! -Lämna oss i fred!

-Jag går när jag vill! -Vi kallar på vakten.

Gör det, då. Se vem som kommer för att rädda dig.

-Har Salabat försvunnit? -Alla gör det till slut. Jävla män.

Oroar sig för pengar, pengar, pengar.

-Har du inga pengar? -Nej, jag drunknar i skulder.

Men...något dyker alltid upp.

-Min kära kejsare, du kom tillbaka. -Ta allt ni kan bära.

Du kan inte göra så. Ställ ner den! Våga inte ta den.

-Vad gör du? Min älskade... -Den är inte din!

-Du betyder inget för mig. -Rör inte vårt porslin!

-Salabat, jag ber dig. -Sluta! Det här är stöld. Sluta.

-Den är min. -Släpp den.

-Ställ ner den! -Du ska betala för hans siden.

-Flytta på dig, din slinka. -Ingen kallar mig det. Ut!

Det borde ha varit jag. Det hade varit sann rättvisa.

Du kunde inte ha räddat honom.

Jag förtjänar varje sekund av den här smärtan. Och mer.

Nu sover vi. Låt oss stänga den här dagen ute.

Han överlevde krigets stormar. Och före det, vår barndom.

Vi var vapenbröder. Det var röran jag ställde till med han inte överlevde.

Hal...Isaacs död var hans eget fel.

Han dödade Charlotte Wells.

-Åh, Hal! -Det var en olycka.

Emily...du sa att du aldrig skulle lämna mig.

Översättning; Karolina Gustafsson Iyuno