Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Dutch
English
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
Du kanske behöver en paus.
Är det för tidigt för en julkaka?
Är det mammas recept?
Ja, det är det.
Tänk att vi för första gången ska fira jul utan mamma och pappa.
Ja, men de har drömt om att bila genom hela landet
ända sen de gifte sig.
De njuter av livet som halvtidspensionärer.
Ja, det gör de verkligen.
Och bara för att mamma och pappa är bortresta
betyder det inte att vi inte kan få en underbar jul.
Det är sant.
Det är vår första jul utan morfar Jacob också.
Jag vill ringa honom hela tiden, men sen minns jag att han är borta.
Han vore så stolt över dig.
Över dig också, Meg.
Världen behöver fler förskollärare som är lika varma och omtänksamma.
Jag gör så gott jag kan.
På tal om det, nu när jag äntligen har jullov
kan vi fundera på vad vi vill göra i jul.
Har du tid att spåna lite? - Ja.
Absolut.
Kan du kolla? Det kan vara en beställning.
Ja, visst.
Ett positivt omdöme till.
Få höra. - Okej.
”Charm and Delights Gifts är bäst.
Claras service är toppen. Presenten kom i förtid.
Fem stjärnor.”
Vad gulligt.
Härligt med nöjda kunder.
Var var vi? Förlåt.
Vi skulle precis börja spåna på julplaner.
Vi kan åka in till stan och titta på julbelysningen,
och kanske åka skridskor?
Det låter bra.
Jag vet inte. Jag tänkte bara, när mamma
och pappa inte är här och firar som vanligt,
att vi kanske kunde fira en lugn jul framför brasan.
Menar du att du faktiskt vill sitta instängd i lägenheten hela tiden?
Ha så kul, du.
Jag har så mycket att göra med företaget här.
Jag kan göra om hemsidan och börja med deklarationen.
Ha inte alltför roligt.
Du vet att jag älskar mitt företag.
Men ibland önskar jag bara...
Vadå?
Att julen kändes som den gjorde när vi var små, du vet?
Minns du pyntet från Jingle Bell Junction?
Självklart gör jag det.
Du fick alltid välja din favorit.
Ja, sen sprang vi till verkstaden och visade morfar.
Ja.
Jag älskade att se honom i sin miljö.
All tid, omsorg och möda han lade på allt det vackra hantverket.
Det var han som inspirerade mig att starta butiken.
Som vuxen vet jag hur lyckligt lottad jag
är med företaget och livet i Chicago, men...
Jag saknar julkänslan på Silver Dollar City.
Bekymmerslös och...
Känna att jag var där Gud ville ha mig.
Du vet? - Vänta lite, Clara.
Vad är det?
Där har vi det.
Vi borde fira jul i Ozarkbergen.
Och åka till Silver Dollar City, precis som förr.
Det vore väl härligt?
Nej, jag menar allvar.
Platsen betyder ju så mycket för dig. Det sa du själv.
Det är en fin idé, Meg, men hur skulle det gå till?
Det är ju bara några dagar kvar till jul,
och Branson är åtta timmar bort.
Än sen? Mamma och pappa vågar ju köra långt i jul.
Vad hindrar oss från att köra dit?
Var skulle vi bo?
Jag ringer Branson Creek Lodge.
Värdshuset som Mr. Peterson ägde?
De kanske har fått en sen avbokning eller har ett ledigt rum.
Du menar verkligen allvar, eller hur?
Du jobbar så hårt, Clara, och förtjänar en rolig julledighet.
Och jag har grubblat över vad du ska få i julklapp, så...
Låt mig boka rummet som julklapp.
Jag säger det varje år, jag vill inte att du lägger pengar på mig.
Det är ju till oss båda.
Och visst skulle morfar Jacob vilja att hans
två favoritbarnbarn firade jul i Branson?
Vi är hans enda barnbarn.
Just det.
Så det är upp till oss att föra hans fina jultraditioner vidare.
Varför inte börja nu?
En sån resa skulle ta mig veckor att planera.
Ibland måste man våga lita på Gud.
Minns vad morfar brukade säga om planer.
”Guds planer för oss är större än de planer vi själva har.”
Vet du vad?
Okej, jag är på.
Vi åker till Silver Dollar City.
Hurra! Okej.
Vi kommer ha så roligt.
Måste jag ta datorn ifrån dig på den här resan?
Jag ska inte jobba så mycket.
Jag vill bara hålla butiken öppen,
ifall nån vill köpa en julklapp i sista minuten.
Vad händer om du säljer nåt medan vi är borta?
Jag frågade Katie om hon kunde skicka
paket ifall det kom in en sen beställning.
Du har verkligen tänkt på allt.
Ja.
Mamma och pappa.
Hej på er. Hur har ni det?
Helt underbart. Det här har vi sett fram emot.
Väl värt väntan. - Vad roligt.
Vad har ni för er, flickor?
Det ser ut som om ni också är på julresa.
Ja, gissa vart vi är på väg.
Branson!
Vi ska fira jul i Ozarkbergen, precis som förr.
Vad glad jag blir, flickor.
Morfar Jacob ler säkert mot er från himlen.
Ja. Tack, mamma.
Sköt om er nu.
Vi hörs.
Hej då. - Älskar er. Hej då.
Där är Dick's 5 & 10. - Ja!
Vi älskade att köpa godis där som små.
Ja, det var bäst.
Det ser precis likadant ut som förr.
Jag tänkte precis samma sak.
Nån har uppenbarligen skött om stället.
God kväll. Välkomna in.
Och välkomna till Branson...
Creek Lodge.
Tack. Det ser fantastiskt ut här.
Äger du stället?
Ja, det gör jag. Oliver.
Meg.
Trevligt.
Och det här är min syster, Clara.
Trevligt att träffas. - Detsamma.
Ursäkta att vi bokade så sent, vi bestämde resan i sista minuten.
Det gör inget alls. Vi är så glada att ha er här.
Vi är glada att vara här.
Du anar inte hur mycket vi har saknat det här stället.
Har ni bott här förut?
Många gånger.
Som barn firade vi jul i Branson med våra föräldrar.
Men i år är det bara vi två.
Jo, jag...
Jag brukade öva på julsånger
med morfar inför julfesten på Silver Dollar City.
Jaså? Jobbade han där?
Jacob Walker. Han drev snickarverkstaden.
Mr. Walker, så klart. En fin man.
Jag beklagar sorgen. - Tack.
Han spelade gitarr, och förre ägaren, Mr. Peterson,
spelade piano precis där.
Kände du Mr. Peterson innan du köpte stället?
Ja, jag har bott här hela livet, så jag kände honom väl.
Jag fick faktiskt köpa det väldigt förmånligt.
Du skulle ha hört Clara på den tiden.
Hon sjöng som en ängel. - Jaså?
Du får gärna sjunga i lobbyn så mycket du vill nu när du är tillbaka.
Vad snällt av dig. Tack.
Men jag sjunger inte längre. Det var länge sen.
Den här julen kanske är rätt tillfälle för en comeback.
Låt mig visa er till ert rum.
Tack. - Följ med mig.
Silver Dollar City.
Kom igen. Vad väntar vi på?
Det var en bra idé.
Ja, och vi har inte ens kommit till det roliga än.
Innan vi shoppar och åker karusell, vill jag tacka dig igen.
Äsch, det var inget, Clara.
Jo, att få mig att bryta mina rutiner och uppmuntra
mig att göra en sån här resa är stort, Meg.
Jag uppskattar det.
Jag skulle inte vilja vara med nån annan än dig.
Nu får du mig att gråta. - Nej!
Gör inte det.
Ingen gråt på Silver Dollar City!
Titta, Jingle Bell Junction! Vi måste gå in.
Det här är fantastiskt.
Okej, jag ska se mig omkring.
Du betalar om den går sönder.
Tack. Vad klumpigt av mig. Förlåt.
Den är åtminstone hel.
Då slipper du nog undan.
Säg bara till om du behöver nåt mer.
Tack.
Ja. - Förresten, ursäkta.
Jag hoppas att du kan hjälpa mig.
Jag är väldigt intresserad av...
Julgranspynt? - Nej. Eller jo, visst.
Just den här fångade min blick, så jag...
Jag älskar sånt här. Jag...
Jag har en nätbutik som säljer handgjorda julklappar
som de här, och den här vill jag nog inte skiljas från.
Du kanske vet hur gammal den är, eller...
Eller när den tillverkades?
Får jag se? - Visst.
Ja, jag gjorde klart den här för ungefär sex timmar sen.
Har du... Har du gjort den?
Jag tar det som en komplimang.
Är det så förvånande?
Nej.
Vet du vad? Jag vill köpa den här.
Vet du vad? Oroa dig inte.
Ta den bara. Jag bjuder.
Jag kan inte... Jag... - Snälla.
Jag vill stödja hantverkare.
Då insisterar jag, som hantverkare till kund.
Jag säger till Nancy i kassan
så vakterna inte stoppar dig.
Det vore ett hemskt sätt att fira jul på.
Verkligen.
Det var väldigt snällt av dig.
Jag heter Clara.
Jack.
Antar att vi ses?
Ja.
Trevligt att träffas, Jack.
Detsamma. God jul.
Tack detsamma.
Ska den lilla också ner i påsen?
Vet du vad? Jag behåller den här på mig.
Han är en riktig raring.
Jack McKay.
Han är en på miljonen.
Jack McKay.
Han hjälper till att laga saker i alla butiker här
bara av ren godhet.
Han skämmer bort oss.
Vad jag pladdrar på.
Det är en underbar dag där ute.
Du har säkert saker att göra och folk att träffa.
Tack så mycket, och...
Tacka Mr. McKay om du ser honom.
Jag kanske gick lite till överdrift i presentbutiken.
Du får passa dig annars kommer du bli Silver Dollar Citys officiella maskot.
Ett drömjobb, om du frågar mig.
Vad köpte du?
Oj, den...
Den liknar dem som morfar brukade göra åt oss.
Eller hur?
Ett tag trodde jag att den kunde vara en av hans,
men det var nog bara det att jag saknade honom.
Hörde du det?
Ska vi ta en tur?
Kolla in bilden som mamma och pappa just skickade.
De är så söta.
Det är tröjan du köpte till henne.
Ja.
Välkomna, allihop, till Frisco Silver Dollar Line.
Jag är konduktör Paul och ska vara er guide idag
på vår gemensamma tågresa.
Luta er tillbaka och koppla av, så gör vi oss redo för avfärd.
Vi tar en selfie till mamma och pappa.
Tack.
Jag skulle kunna äta Clarabelles kanelbröd
till frukost, lunch och middag.
Du är på god väg att bevisa det.
Är det en utmaning?
Vad är det här?
Vi sa ju inga julklappar, och att resan
skulle bli vår julklapp till varandra i år.
Men det hör till resan. Jag kunde inte låta bli.
Öppna.
Jag såg dem på Jingle Bell Junction och behövde köpa dem åt oss.
Clara, våra julgransprydnader.
Jag... Jag älskar dem. Tack.
Jag visste att du skulle göra det.
Ska vi kanske röra på oss snart?
Jag tänkte att vi kunde åka tillbaka och lämna våra påsar.
Kan vi ta en liten avstickare först?
Vi kan inte avsluta dagen utan lite gammaldags, hemgjort godis.
Det blir ingen jul utan det.
De där ser goda ut.
Ja, vad finns där borta?
Det finns så mycket att välja på. Vad funderar du på?
Jag tror att jag tar några av de här mandeltopparna.
Det kan inte bli fel.
Clara?
Vem är det? - Vem?
Den där killen där borta som du nyss tittade på när han kom in.
Ingen.
Bara så du vet, "ingen" är på väg hit.
Hej igen.
, hej.
Clara, eller hur?
Jack McKay.
Just det.
Ursäkta, det här är min syster Meg. Meg, det här är Jack.
Han är träsnidare här. Vi sågs på Jingle Bell Junction.
Det här är min syster. - Trevligt att träffas.
Hej Jack.
Han gav mig julpyntet jag berättade om.
Första besöket?
Jag tolkar det som ett nej.
Nej, vi älskade verkligen det här stället som barn.
Vi hade flyttat hit om vi fått lov, eller hur?
Jack, du måste prova kolan.
Den förändrar ens liv.
Älskar mandeltopparna.
Allt är ju så gott här.
Vad är hemligheten?
Mandeltopparna är bäst. Vill ni se hur godiset görs?
Kan man det?
Följ med.
Vincent.
Jack McKay, varför får jag denna ära?
Har sötsuget slagit till igen?
Jag tittar bara förbi för att se om min tätning av framfönstret håller.
Ser bra ut. - Tack vare dig, min vän.
Jag sprang på några nya vänner.
Det här är Meg och Clara. De är på besök från...?
Chicago. Här till jul.
Välkomna.
Har ni besökt vackra Silver Dollar City förut?
Ja, vi brukade alltid komma hit.
Vår morfar var mästersnidare i snickarverkstaden.
Vilket sammanträffande.
Här har ni snickarverkstadens nya mästersnidare.
Är det sant?
Är Jacob Walker er morfar?
Ja. Kände du honom?
Ja. Ja.
Genom hans fantastiska rykte, förstås.
Han var en fin man.
Jag beklagar verkligen er sorg.
Tack.
Så Vincent, vad gör du för godis idag?
Det här är jordnötsbräck.
Vill ni smaka?
Ja. - Äntligen frågar du!
Vincent.
Du har överträffat dig själv. - Tack så mycket.
Hur gör du det?
Först värmer man sockret, rör i jordnötterna, smöret,
lite vanilj och några andra saker.
Det doftar ljuvligt.
Precis som när jag var liten.
Man är bara så ung som man känner sig, brukar jag säga.
Vad gör man när allt det är klart?
Då breder man ut det tunt och låter det svalna,
och sen bryter man det i bitar.
Det låter så lätt.
Som allt som är värt mödan kräver det tid och fokus.
Men kan en dagdrömmare som jag göra det, så kan vem som helst.
Vincent är alldeles för blygsam. Han är en mästare på godis.
Nej då, jag gör det bara för att det verkar glädja folk här.
Jag vet precis vad du menar.
När folk skriver fina omdömen om saker de köpt i min butik
skriver jag ner dem för att minnas dem.
Då minns jag varför jag gör det.
Du får folk att känna sig speciella.
Så du är egenföretagare?
Ja. Men det är bara en liten nätbutik.
Var inte blygsam.
Att driva företag, stort som litet, kräver passion och beslutsamhet.
Eller hur, Jack? - Det stämmer, Vincent.
Det stämmer.
Tack igen. Det var jättegott. - Tack!
Tack.
Lika gott som jag minns.
Tyvärr är det dags att gå åt olika håll.
Jag måste tillbaka till verkstaden.
Tack för rundturen bakom kulisserna. Det var häftigt.
Det var så lite.
Vi ses igen?
Det gör vi.
Vi ses, Clara.
Vad är det?
Jag känner igen kemi när jag ser den,
och det finns det mellan dig och Mr. Träsnidare.
Jack är jättetrevlig.
Men vi är ju bara här till jul.
Och det är inte som att han är intresserad.
Clara. - Och även om han vore det...
Jag har inte tid för en Jack. Butiken tar min tid.
Varför ler du då?
Jag ler för att jag är här i Silver Dollar City med min syster,
och ska få vår bästa Branson-jul nånsin.
Jag säger bara...
Den som fixar så gott gratisgodis åt oss får tummen upp av mig.
Jag vaknade nyss! Vi ses om 15!
Jag lämnade New York för att rädda stället,
inte kriga mot en termostat.
Förlåt. Vad var det du sa?
Du vet hon som har en nätbutik i Chicago?
Jag sprang på henne på Jingle Bell Junction,
och sen sågs vi igen i godisbutiken.
Vänta.
Menar du att du faktiskt är intresserad av nån?
Jag... Jag...
Hon heter Clara. Jag är inte intresserad, bara...
Du vet.
Jag kollade hennes butik...
Jag uppskattar bara produkterna som hon säljer på nätet.
Och du gillar henne.
Ja. Vad finns det att inte gilla?
Hon är vacker, Oliver. Det kan alla se,
men sättet hon lyser upp som en julgran när hon pratar om sin nätbutik?
Och hennes produkttexter?
Ja, texterna... De måste vara toppen.
Ja, hon uppskattar verkligen hantverk lika mycket som jag.
Det låter verkligen som att ni två har mycket gemensamt.
Ja, det har vi.
Men det kommer aldrig att bli nåt.
Jag fick veta igår att hon är barnbarn till Mr. Walker.
Och?
Jack, det med Mr. Walker hände för evigheter sen.
Än sen?
Vet du vad?
Du har rätt.
Det spelar ingen roll. Vet du vad? Ge bara upp.
Det går aldrig.
Nej, Oliver.
Oliver, lägg av.
Nu gör du så där igen, när du liksom...
Inte säger nåt, men ändå säger nåt.
Säg det bara.
Jack, du var ett barn.
Hon kanske faktiskt skulle lyssna på dig
och visa lite nåd och förståelse.
Varför skulle hon göra det? - Jag vet inte.
Hon och systern verkar ju vara trevliga.
Hennes syster? Jag har inte sagt nåt om hennes syster.
Jo.
Jo, det tror jag visst.
Du sa: ”Clara och hennes vackra syster Meg.”
Vackra syster Meg.
Är du förtjust i hennes syster?
Alltså..
Det låter som om nån här har vunnit på lotto.
Meg!
Det är... Det är Meg. Hej.
Ja. - Se vem det är. Jack McKay.
Ja, det är Jack. - Hej.
Ja, kul att träffa dig igen, Meg.
Vad lustigt att träffa dig här.
Jag hade faktiskt en snabb fråga.
Du är väl den nya mästersnidaren i snickarverkstaden?
Det är han, ja. Han är riktigt duktig.
Ja, så...
Min syster uppskattar verkligen träsnidarkonsten
och allt hårt arbete bakom den.
Är det så?
Vi var ofta i verkstaden med morfar när vi var små.
Och jag tänkte att det skulle...
Det skulle betyda mycket om hon fick titta förbi
och se vad du har gjort med stället.
Vilken bra idé, Meg.
Det vore stort för henne.
Och Jacks dörr står alltid öppen.
Det är toppen!
Okej, då ska jag ge mig av, men...
Ha en fin dag, killar.
Ha en... Ha en fin dag, Meg.
Vad håller du... Jag... - Vadå?
Inte ett ord till dem om Mr. Walker.
Snälla, snälla, inte ett ord.
Varsågod.
Hej Meg.
Hej.
Så...
Jag pratade med Oliver i receptionen nyss,
och gissa vem jag stötte på?
Jultomten. - Bättre än så.
Jack McKay.
Vad trevligt.
Ja.
Ja, visst är det. Så...
Vi började prata och...
Jag sa hur mycket du gillar att jobba med andra konstnärer.
Och helt oväntat bjöd han in dig till verkstaden.
Ja, han sa att du kunde komma förbi när du har tid
och se var magin sker.
Sa Jack det?
Jag kanske skrev om det lite.
Men han sa att dörren alltid är öppen.
Okej, när jag har svarat på alla mejl.
Nej, mejlen kan vänta. - Meg!
Du sa ju att du inte skulle jobba så mycket på resan.
Så ta en paus och gå till verkstaden.
Clara?
Jack. Hej.
Hej.
Ursäkta. Jag borde ha ringt först.
Kommer jag olägligt?
Nej. Nej, inte alls.
Jag avslutade den bara.
Oj.
Riktigt fint hantverk.
Meg sa att du var här en del som barn?
Ja, absolut.
Så mycket jag kunde.
Jag älskade att se morfar arbeta.
Konstnärer och deras skapande fascinerar mig fortfarande.
Det är väl inte så fascinerande.
Underskatta inte dig själv.
Det du tycker är tråkigt kan fascinera andra.
Det är så roligt att vara här.
Du har gjort det till ditt.
Men det luktar fortfarande likadant.
Gör det? Men inte på ett dåligt sätt?
Nej, inte alls.
Jag älskar doften av sågspån och tall.
Tänk att en doft kan ta en tillbaka till en viss stund.
Hur menar du?
När jag kom in här idag...
Så kom jag ihåg dagen då morfar blev färdig med sin gitarr.
Det var bara vi två.
Han hade just satt på strängarna,
och ville att jag skulle få höra den först.
Om jag blundar kan jag...
Fortfarande känna doften av sågspån och kåda.
Förlåt.
Jag kan gå dagar utan att tänka på honom, och sen...
Kommer allt på en gång.
Jag förstår. Det händer mig också.
Har du också förlorat nån?
Ja, mina föräldrar, men det var väldigt länge sen.
Jack. Jag beklagar verkligen.
Jag borde inte ha frågat. - Det gör inget.
Att prata om dem påminner mig om att de vakar över mig.
Men den här årstiden måste vara svår?
Ja, men det går bra.
Alla här i Silver Dollar City har blivit min familj nu.
Det verkar som det, eller hur?
Du är lite av en lokal hjälte, va?
Det är jag inte så säker på.
Jo, enligt Vincent och hon på Jingle Bell Junction...
Nancy? - Nancy.
Alla talar så gott om hantverkaren Jack McKay.
Äsch, sluta.
Clara, jag...
Jag tänkte ta en paus.
Vill du följa med?
Jag kan presentera dig för några vänner som jobbar här.
Ja, gärna. - Ja?
Okej, jag ska bara hämta jackan.
Här inne.
Hej Cameron!
Hej Jack.
Hur är läget? - Bara bra.
Bra. Det här är min vän Clara. Jag visar henne runt.
Clara, trevligt att träffas.
Många kommer in hit och tror att vi blåser glas lite hur som helst,
men det går faktiskt inte.
Man måste vara uppmärksam på glaset
så visar det liksom vad det behöver.
Hur menar du?
Om jag hettar upp blåsan för mycket
sjunker den ihop och rinner som honung.
Och blir den för kall spricker den och går sönder.
Hur får du då allt att se så perfekt ut?
Konst är inte perfekt.
Det krävs mycket tålamod och väldigt mycket övning.
Men till slut,
med mer arbete, blir det vad det är menat att bli.
Sen börjar allt annat falla på plats.
Hej Beck.
Hur är det? Det här är min vän Clara.
Trevligt att träffas. - Tack detsamma.
Den där värmen ser lockande ut nu.
I juli var den gratis.
Vi ska gå vidare, men vi hörs sen.
Trevligt.
Har du trevligt?
Ja, verkligen.
Minns du vad Cameron sa förut,
om att bli det man är menad att bli?
Ja.
Ibland känner jag mig så vilsen i stan.
Jag är verkligen stolt över min nätbutik,
men det du visade mig idag är nåt helt annat.
Jag är väl bara lite nostalgisk genom att vara
tillbaka i Silver Dollar City efter alla år, men...
Det känns verkligen som hemma.
Ja. Här har vi Lake Silver Trading Company.
Den är helt ny, Opera House.
Den har jag sett förut.
Och saloonen, då?
Vi har julfest där varje år för alla anställda i Silver Dollar City.
Den är om några dagar.
Den känner jag till.
Morfar Jacob brukade bjuda in mig och Meg varje år.
Vi längtade alltid dit, särskilt dansen.
Jag får bjuda med några personer.
Oliver kommer, om du vill följa med.
Så länge du inte har nåt annat för dig?
Jag vet inte.
Vadå, dansar du inte längre?
Jo, det är inte det, det är bara...
Julfesten var liksom min och morfar Jacobs grej.
Vi uppträdde ihop. Han spelade på gitarren
jag berättade om, och vi sjöng julsånger.
Var säkert fint. Jag hade gärna hört dig sjunga.
Det är för sent för det nu.
När han fortfarande hade verkstaden blev det inbrott där.
Allt var förstört och de stal gitarren.
Tråkigt att höra.
Ja. Det gör fortfarande ont.
Vem gör nåt sånt?
Stjäla nåt som nån har lagt hela sin själ i?
Han valde ut varenda träbit själv.
Nu när han och gitarren är borta sjunger jag inte längre.
Så jag drar upp all lera som finns i botten
till krukans väggar.
Vilka fina verk!
Tack så mycket.
Har du alltid vetat att du ville bli keramiker?
Mitt gymnasium hade en bra keramikkurs.
När jag tänker tillbaka på det
vet jag att det var den helige Anden som drog i mig
när jag gick genom korridoren.
Jag visste inget om lera eller keramik, inte ens vad det var,
men jag visste att jag måste gå in.
Det kändes nästan fysiskt.
Otroligt. Jag känner igen känslan.
Om du ändrar dig angående festen så är Vincent hedersgäst.
Han skulle säkert bli glad att se dig.
Han ska hyllas för sina 25 år här i Silver Dollar City.
Hans godis är utsökt, så han förtjänar all uppskattning.
Borgmästaren kommer också.
Det är stort.
Han får en egen skylt med träram och allt.
Imponerande.
Gissa vem som gjort den.
Ja, en skylt med träram...
Jag har mina misstankar.
Hör du, Clara, jag måste berätta en sak.
Vad är det?
Jag har samlat mod hela dagen.
För att...
Bjuda in dig till verkstaden och visa hur jag jobbar.
Jaså?
Ja, du verkade vara intresserad.
Ja, det är jag. Det är jag verkligen.
Det vore en ära. Verkligen.
Toppen. Ja, nu? - Ja, visst.
Ja? Okej. - Ja.
Så vad är din stora hemlighet?
Vadå?
Konstnärer jag känner,
låter ingen komma bakom kulisserna för att se hur de arbetar.
De håller sina metoder hemliga.
Ja. Ja, men sån är inte jag.
Jag... Det... Nej.
Inte med mitt arbete. Alltså jag...
Inga hemligheter.
Inga hemligheter. Bra.
Bra, ja.
Oj.
Så...
Vad är första steget i ditt arbete?
Innan jag tar fram några verktyg...
Tittar jag först på träet och ser vad vi kan åstadkomma ihop.
För mig handlar god konst om ett partnerskap.
Vad gör nån till en bra partner?
Frågar du mig?
Ja, spela bara med.
Ett bra partnerskap är väl...
Två delar som kompletterar varandra.
Vad mer? Fortsätt.
Uthållighet?
Tålamod och tillit.
Tillit är väl det viktigaste i en relation?
Ja. Så att välja en bra träbit är som att välja en bra partner.
Så lita på träet?
Nej, alltså...
Jag menar bara att man måste välja med omsorg.
Man måste vara två.
Vänta, haka inte upp dig på det.
Men välj en du.
Ska jag välja vilken träbit som helst?
Ja. Du trodde väl inte att jag skulle prata
öronen av dig om det här utan att låta dig prova?
Så vilken som helst?
Vilken du vill.
Vad sägs om den här?
Ett bra val.
Ja.
Håll ihop det här.
Sätt den där,
och tryck med tummen här.
Vet du vad? Snyggt jobbat.
Du borde sälja den i din butik.
Den platsar nog inte hos Charm & Delight.
Den är fin, Clara.
Jag var mycket sämre i början.
Låt bara ingen i parken se den.
Då blir jag av med min titel som mästerträsnidare.
Behåll den du.
Du gav mig en av dina, och...
Nu har du nåt att minnas mig med.
Det svåraste partnerskapet.
Vad håller du på med? Gå bara dit och fråga henne.
Hej, Ozark Creek Lodge. Det är Oliver.
En snabb fråga.
Kan du se efter om jag har fått post under min vistelse här?
Ja, inga problem.
Ja, det har du. Där ser man!
Varsågod.
Andra försöket.
Ser ut som att du har suttit här i djupa tankar.
Är det nåt du vill lätta ditt hjärta om,
eller kanske fråga mig?
Lade du märke till det?
Du har gett mig längtansfulla blickar, som
om du vill fråga mig nåt ända sen frukosten.
Det finns en fest som hålls varje år på Silver Dollar Saloon, och jag...
Jag tänkte bara att kanske...
Om du har tid- - Oliver.
Jag tackar ja till din ödmjuka och vänliga inbjudan
om att bjuda ut mig på en dejt.
Oj. Ja... Okej.
Ja, ja. - Bra!
Då är det bestämt.
Okej.
Vänta, låt mig se om jag förstått rätt.
Jack var med dig hela dagen,
och tog sen med dig till verkstaden för att lära dig snida.
Men när han bjöd dig på julfesten tackade du nej?
Han bjöd mig inte direkt.
Han verkade inte ha nåt emot om jag kom.
Det var allt.
Clara.
Vadå?
Jag vet att du fokuserar på butiken, men den går bättre än nånsin.
Så varför kan du inte åtminstone erkänna att du och Jack är-
Vi är inget. Sluta tjata.
Jag är rädd att du annars...
Kanske går miste om en chans att bli riktigt lycklig med nån.
Det är verkligen snällt sagt.
Men planen var en resa för oss två.
Guds planer för oss är bättre än våra egna planer, minns du?
Hörru! Nu händer det.
Förlåt! Gick det bra?
Köp det du tittar på. Allt är fantastiskt.
Oliver, vad är det som händer?
Det är bara... Meg Walker.
Jag bjöd henne på festen och hon tackade ja.
Du är fnittrig som en tonåring.
Visst får vi ta med oss nån?
Ja.
Ja, självklart får vi det.
Vet du vad? Det är toppen att du tar med dig Meg.
Det gör dig gott. - Och jag antar att...
Du och Clara inte ska gå ihop?
Nej.
Varför? - Ingen särskild anledning.
Oliver, nej.
Nej, gör inte så där.
Vadå? Ut med det bara. Jag vet att du vill säga nåt.
Du är en vuxen man som jobbar med trä.
Du kan säkert reda ut vad du känner för henne utan mina råd.
Ändå tror jag att du tänker ge mig dem.
Säg bara vad du känner, Jack.
Det är ingen idé.
Hon sa att tillit är det viktigaste för henne i ett förhållande.
Hur ska hon kunna lita på mig när hon får veta vad jag gjort?
Hör på.
Jag ska ut i parken och träffa Meg och Clara.
Följ med oss!
Du kan försöka berätta för henne.
Om du inte ger det ett försök får du aldrig veta.
Du behöver inte pressa dig själv att välja helt rätt.
Gå bara på julfesten med Jack.
Dansa och ha kul.
Vad kan det skada?
Menar du som en dejt?
Varför inte?
Jag har en dejt. - Har du en dejt? Med vem?
Oliver. - Oliver? När hände det?
När du var ute och såg stan med Jack
började jag prata med Oliver på värdshuset.
Han nämnde festen, och vips så frågade han mig.
Så enkelt är det för dig, eller hur?
Det kan vara så för dig också, Clara.
Tro mig, Jack gillar dig verkligen.
Och det är bara en dejt.
Det är Silver Dollar Citys julfest.
Det är passande för vår nostalgiresa.
Du har nog rätt. En dejt, vad kan det skada?
Inga ursäkter.
Nu händer det.
Boba Joes!
Bästa glassen.
Vi köper glass. - Det gör vi.
Vilken vill du åka nu?
Fire in the Hole! - Ja!
Vi har många åk.
Är du okej?
Du verkar inte lika ivrig att åka karuseller som din syster.
Jag blev nog lite yr av allt åkande.
Jag tror jag står över nästa.
Vill du ta en promenad?
Ja, gärna.
Vi går tills det släpper. Karusellerna finns ju kvar.
Vi ses vid tomtens stuga efteråt.
Här inne har vi ett julspel varje dag.
Imponerande.
Ja, det är det.
Jag tänkte på det där med festen.
Ja, julfesten?
Ja. Jag vet att du sa att du inte ville gå, men...
Jag skulle gärna ta med dig.
Skulle du? - Ja.
Du menar gå ihop, men inte som en dejt?
Jag tänkte faktiskt att det skulle vara en dejt.
Gjorde du?
Så länge det inte...
Om det inte känns bra för dig,
så glöm det- - Nej, jag...
Det känns bra.
Jag går gärna.
Vad bra.
Toppen.
Och om det blir lite för jobbigt,
om du blir ledsen när du tänker på din morfar-
Det är jättesnällt av dig, men...
Jag vill gå på festen.
Med dig.
Hämtar dig vid åtta?
Visst. Perfekt.
Meg kommer bli glad.
Tror du att allt har en mening?
Ja. Menar du som att allt ingår i Guds plan?
Ja, självklart. - Jag också.
Hej!
Vad pratar ni två om? - Livets stora frågor.
Vill ni gå och äta paj?
Jag vet ett bra ställe.
Nu sa du nåt, Jack.
Vilken bra idé. - Det låter gott.
Den här vägen. - Lite blåbärspaj.
Nej, äppelpajen.
Hej tomten. - Hej Jack.
Jag menar, ho, ho, ho! Hej Jack.
Smulpaj med äpplen.
Ser gott ut. - Smaklig måltid.
Vänta, vänta lite.
Ska vi äta dem eller fota dem?
Till mamma och pappa.
De har nog ändå ingen täckning.
De är ju inte tekniska av sig. - Jag kan inte låta bli.
Jag saknar dem. - Jag också.
Bjud hit dem.
Vi fick just ett rum ledigt. Nån avbokade.
Menar du allvar? - Ja, ju fler desto roligare.
Ja! Låt mig se efter vilken väg de kör...
Jag är rätt säker på att de är nära nog att hinna hit till julafton.
Det är jättesnällt av dig, Oliver. Tack.
Jag går ut och ringer dem lite snabbt.
Jag kan följa med, ifall de har några frågor om boendet.
Visst.
De två kommer varann allt närmare.
Är det nåt som är fel?
Nej, allt är bra. Jag bara tänkte lite.
Jag vet att du sa att folket på Silver Dollar City är som din familj, men...
Du är alltid välkommen att fira jul med familjen Walker.
Tack. Det är verkligen snällt,
men jag vill inte tränga mig på när ni umgås som familj.
Nej, självklart.
Och dessutom, morfar älskade att bjuda hem vänner på julafton.
Det är en del av vår tradition.
Om du ändå hade känt honom.
Clara, det är nåt jag har velat berätta-
De svarade inte, så jag får försöka igen senare.
Men jag fick i alla fall pekannötspaj.
Min favorit.
Bort med tassarna.
Himmelskt. Otroligt.
Vänta, vilken ska jag smaka på?
Börja där. - Allihop.
Sen tar vi dem medsols, va? - Okej. Det låter bra.
Får jag? - Ja.
Släpp fram mig.
Kommer du in på varm choklad, Jack?
Nej. Nej, inte ikväll.
Va? Inte ens en kopp?
Du får dricka den åt mig.
Nåt i verkstaden kallar på mig.
Måste jobba på det.
Ja, dessa konstnärer...
När de får inspiration...
Ja, precis.
Okej, om du insisterar.
God natt, Jack.
Hej då.
En stor dag imorgon, va?
Ja.
Ja, det var kul idag.
Ja. Ha en trevlig kväll, Clara.
Jack, är det nåt som är fel?
Du verkar... Jag vet inte.
Nej, bara trött. Jag är trött.
Det är allt.
Se till att vila.
Tack. Du med.
God natt. - God natt.
Vad är det med dig? Du har knappt rört frukosten.
Oliver bjöd mig att bo kvar på värdshuset i ett eget rum till nyår.
Och det vill du väl?
Ja, det vill jag.
Jag tycker verkligen om honom.
Okej, så vad är problemet?
Jag vill bara inte att du ska köra ända hem till Chicago ensam efter juldagen.
Oroa dig inte för mig. Jag klarar mig.
Det är inte sant!
Vadå?
Det är Katie, grannen, du vet,
som skulle hjälpa till med butiken medan vi är borta.
Och?
Det hände till slut.
Allt är slutsålt.
Men Clara, det är ju fantastiskt!
Vi har sålt slut på alla våra julvaror, och...
Och har fått tolv nya prenumeranter på nyhetsbrevet.
Clara, det här är stort.
Du som var så rädd att resan skulle störa verksamheten, men...
Allt ordnade sig.
Och det är inte allt.
Massor av beställningar kommer från folk här i Branson.
De flesta är från Silver Dollar City. Jag-
Men hur?
Meg, jag känner igen alla namn.
Folket jag fick träffa via Jack.
De måste ha besökt nätbutiken och tipsat sina vänner också.
Tror du att Jack bad dem göra det?
Det måste han ha gjort.
Alltså... Jag...
Det betyder så mycket att folk här går samman för att stötta mig så här.
De är ju hans vänner.
Utan honom hade jag inte känt nån av dem.
Och alla har skrivit så fina recensioner.
Jack vet att det bästa med att driva butiken är
att höra hur alla älskar julklapparna.
Clara.
Ingen skulle göra så mycket för att stötta dig och dina drömmar
om de inte verkligen brydde sig om dig.
Jag måste tacka honom på nåt sätt.
Jag tror jag vet precis hur.
Hallå, fånga!
Snyggt. - Kommer inte Clara? Var är hon?
Hon har lite jobb att ta igen.
Kära Jack.
Vad ger man traktens hantverkare som redan har allt?
En enorm talang,
tålamodet att förvandla trä till nåt som tar andan ur en,
och ett stort hjärta som följer dig vart du än går?
Jag glömmer aldrig den godhet och vänlighet du visat mig denna jul
eller hur du hjälpt mig att minnas julens sanna anda.
Med kärlek, Clara.
Time Traveller tar alltid på krafterna.
Vart går vi nu?
Nej, för min del räcker det.
Jag måste fixa lite i verkstaden.
Säkert? Clara kanske möter oss sen när hon är klar på The Pie Safe.
Vad hände med det där påstått topphemliga uppdraget?
Men vi ses väl senare?
Ja. Ha så kul, hörni.
Okej. - Hej då.
Okej, vi måste åka Thunderation.
Kom, nu går vi.
Säkert? Kom. - Låter kul.
Ursäkta. Clara?
Hej.
Jag lovar att inte ta för mycket av din tid.
Jag ville hinna träffa dig innan du åker
och säga hur mycket din morfar betydde för mig.
Kände du min morfar?
Han var som en mentor för mig.
För både mig och Jack.
Jack?
Jack stod förstås Mr. Walker mycket närmare än jag,
åtminstone fram till inbrottet och...
Inbrottet?
Du menar det inbrottet?
Det borde jag inte ha sagt. Förlåt.
Jag trodde att Jack hade berättat...
Tack så mycket för de fina orden om min morfar.
Det betyder så mycket för mig.
Men jag... Jag måste verkligen gå.
Okej.
Så där, min vän.
Dags att visa upp dig.
Jack.
Varför har du inte sagt att du kände min morfar?
Vem berättade om det?
Jag träffade din vän Jordan på The Pie Safe.
Förlåt mig.
Jag borde ha sagt nåt tidigare.
Förlåta dig?
Jag behövde få veta av en främling att du var som en son för honom.
Varför ljög du? Jag litade på dig.
För att jag behövde lite mer tid innan...
Innan vad?
Innan jag sa nåt oförlåtligt.
Så berätta nu.
Okej. Jordan och jag hade en tuff uppväxt.
En dag hittade Mr. Walker oss när vi skolkade
och tog oss under sina vingar.
Särskilt mig, som just mist mina föräldrar i olyckan,
och jag var vilsen och riktigt arg på hela världen.
Och din morfar...
Han var den bäste.
Verkligen.
Och han lärde mig att snida.
Han tog med mig till kyrkan, och han...
Han fick mig verkligen att öppna mig.
Och sen... Sen gjorde jag bort mig.
Vad gjorde du?
Det var några äldre killar på vår skola.
Jordan och jag kände dem knappt ens.
Vi var inte vänner.
De övertalade mig om att släppa in dem i verkstaden.
Mr. Walker gav mig en nyckel,
så jag kunde öva på att snida när han var borta.
Han litade på mig.
Inbrottet?
Vänta, vänta, vänta.
Ja, jag släppte in dem.
Sen slog de sönder fönstren och tömde lådorna.
De förstörde allt.
Jag var rädd, och sen...
De utmanade mig att ta gitarren, och...
Jag skyller inte på dem. Det är inte deras fel.
Det är mitt.
Jag tar ansvar för det, och jag...
Jag ångrar det varje dag i mitt liv. Det gör jag.
Sen kom Mr. Walker tillbaka den dagen, och bad om nycklarna,
och sa åt mig att inte komma hit mer.
Jag skämdes så mycket att jag lät bli.
Jag kom aldrig tillbaka, och sen gick han bort.
Jag kände att jag kunde gottgöra det, eller åtminstone försöka.
Så jag tog över verkstaden.
Och jag blev träsnidarmästare,
och jag har försökt bli den man
som alla här kan lita på, precis som han var.
Jag borde ha berättat det tidigare. Förlåt.
Kan du... Kan du snälla säga nåt?
Tack för din ärlighet.
Clara, jag kräver ingen förlåtelse. Jag...
Jag ville bara inte förstöra din jul.
Hej Meg.
Läget?
Vill du och Jack träffa oss på värdshuset
så kan vi fyra gå till festen tillsammans?
Jack och jag, vi...
Vi ska inte gå på festen tillsammans längre.
Va?
Varför? Vad är det som händer?
Han var inte den jag trodde, Meg.
Oj, Clara. Okej.
Stanna där du är. Jag kommer på en gång.
Nej. Nej, det är lugnt. Jag kör bil.
Jag kan komma till dig.
Vi ses snart.
Tack.
Okej.
Vad tycker du?
Du är jättefin.
Jag är så ledsen för det som hände mellan dig och Jack.
Det är okej.
Nåja.
Det blir ändå en underbar kväll.
Det blir det.
Är du redo att gå?
Förlåt för att jag är så trist ikväll.
Tack för att du ändå följde med på festen.
Morfar hade inte velat att du missade den bara för...
Du är vacker.
Du är snäll och lever din dröm.
Jag vet att du är ledsen nu, men...
Gud har planer för mig, jag vet.
Kom. Jag vet nog nåt som kan muntra upp dig.
Kom nu!
Måste jag blunda? Det känns som om jag ska snubbla.
Det går bra, bara en liten bit till.
Okej. Nu kan du titta!
Överraskning!
Mamma och pappa! Ni kom!
Ni kan inte få ha allt det roliga för er själva.
Vi trodde att vi skulle missa gudstjänsten,
men resan gick mycket fortare än väntat.
Vad härligt, nu blir det verkligen jul i Ozarkbergen,
precis som förr.
Men gumman, se inte så ledsen ut.
Det här ska vara en glad överraskning.
Jag är bara så glad att se er.
Vi också. - Nu går vi.
Efter dig, gumman. - Tack, pappa.
Vincent.
Är det nåt du vill säga?
Kära nån.
Jag är ingen talare, Paul, men...
Om det är nåt jag har lärt mig under 25 underbara år som
godismakare här på Silver Dollar City, så är det att...
Lycka är det sötaste som finns.
Att få hjälpa alla besökare här på Silver
Dollar City under de senaste 25 åren, det...
Att få dela alla skratt.
Och minnena...
Det är en ära.
Grattis, Vincent.
Du har bevisat att ett gott hjärta är bästa ingrediensen.
Tack, borgmästare Milton.
Okej, allesammans.
Nu dansar vi!
Dra igång, grabbar!
Hon vill inte träffa mig, Oliver.
Kom bara en liten stund,
för att fira Vincent.
Jag gratulerar honom senare.
Just nu vill jag bara låta Clara njuta av festen utan att se mig.
Jag har redan förstört hennes jul. - Men kom igen.
Du måste kunna förklara för henne.
Ge inte upp.
Det finns ännu tid för ett julmirakel.
Du såg inte hennes min.
Hon kommer aldrig lita på mig igen.
Jag vill bara åka hem.
Jag menar det, kompis.
Hon vill inte prata med mig.
Det är slut. Det är över.
Är du säker på det?
Vad är det där?
Låg på värdshuset.
Ditt namn står på det.
Om du ändrar dig vet du var vi finns.
Tack för att du bjöd upp mig, konduktör Paul.
När jag är ledig är jag bara Paul.
Och jag tror faktiskt inte att jag är ditt förstahandsval som danspartner,
men jag hoppar gärna in tills Jack dyker upp.
Jag tror inte... - Jo, det gör du visst.
Hela Silver Dollar City har sett hur ni två har blivit kära,
mitt framför ögonen på oss.
Det gick inte.
Tror du inte det?
Eller är er kärlekshistoria inte slut än?
Han svek mig. Vad ska jag göra?
Vill du ha ett råd?
Förlåt honom.
Jack har plågat sig själv för den...
Stulna gitarren i åratal nu.
Jag tycker att han har sonat nog.
Visste du om det? - Självklart.
Alla i Silver Dollar City vet om det, men vi älskar Jack för den han är.
Inte för misstaget han gjorde som vilsen grabb för många år sen.
Ursäkta, får jag ta över?
Visst. - Går det bra?
Varsågod.
Du kom. - Ja.
Tänk att du kom!
I denna stilla stund kommer jag till Dig med ett öppet hjärta.
Ge mig visdom att välja rätt.
Må varje val jag gör föra mig närmare Dig.
Amen.
Måste jag verkligen säga det?
Clara, gå till honom.
Gå till honom.
Morfars gitarr.
Ja.
När jag tog den därifrån,
förstörde ungarna den, så jag kunde inte återlämna den.
Det tog år att laga den, men den blev rätt bra.
Och vet du vad?
Nu ska den få komma till sin rättmätiga ägare.
Tack.
Det- - Jack.
Du först.
Jag kom hit för att säga...
Att jag förlåter dig.
På riktigt? Varför?
Jag har funderat på det och jag...
Jag tycker att du mer än väl har gottgjort dina misstag.
Och nu när jag vet att morfars gitarr finns kvar...
Är det den bästa julklappen som du nånsin kunde ha gett mig.
Jag borde ha gett dig den tidigare... - Jack.
Guds planer för oss är bättre än planerna som vi har för oss själva.
Och jag tror verkligen av hela mitt hjärta
att min morfar, den här gitarren, inbrottet...
Var Hans plan att föra mig till dig.
Och dig till mig.
Du är verkligen fantastisk, vet du det?
Du är inte så pjåkig du heller.
Jag har bett om en chans att ställa allt till rätta med dig.
Gör det då.
God jul.
God jul.
Du vet, inget av det här hade hänt om du inte fått mig att komma tillbaka.
Jag kommer aldrig glömma den här julen, Meg.
Tack.
Nästa jul är vi nog tillbaka i Branson och Silver Dollar City.
Jag tror att vi kommer fira jul i Ozarkbergen hädanefter.
Om det är okej för dig?
Det är okej för mig.
Men jag måste säga en sak till.
Vadå?
God jul, Clara.
God jul, Jack.
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.