Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Dutch
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
De hör hela jättetidigt. Man kan spela musik eller prata med dem.
Det är så de känner igen ens rätt.
Vänta då.
Hallå där inne.
Det är din far som talar.
Jag är filmregissör och nu ska du lyssna på mig.
Jag håller på att försöka snickra ihop en liten familj här. Hej!
Hallå!
–Vad? –Kom nu!
–Förstår du möjligheterna?
–Ja.
Ska ni lära ut allt jag kan?
Men du, Isabella är en del av den här familjen.
Karin?
Fyra minuter.
Kan du ta det?
En natt med Isabel.
Hallå?
Kan jag få tala med Maria?
Hej.
Ja, det var en.
Hej.
Ja.
Ja.
Ja, såklart.
Vad ville han?
Nu vill han ses och prata om vårdnaden och Isabel.
Men advokaterna då?
Nej, bara vi två.
Du ska inte träffa honom ensam?
Jo. Nej, det tycker jag verkligen inte att du ska göra.
Nej, varför inte det?
Därför att du kan inte lita på honom, inte nu.
Lägg inte i det här. När vill han att ni skulle träffas då?
Nu, om en halvtimme. Men det här ska ju gå igenom advokaterna.
Nej, han vill att det skulle vara bara vi två.
Ja, då kanske vi slipper den här jävla rättegången. Gör inte det, Marianne.
Ja, men David, du är en jävla dum. Vadå dum, vadå dum? Det här handlar inte om
dig, det här handlar om Isabel. Ring din advokat och se vad hon säger då.
Va?
Ja, okej.
Okej.
Jo, det är så att Marcus ringde precis och föreslog att vi två skulle ses och
diskutera vårnaden om Isabel.
Jo,
men han föreslog att vi skulle träffas bara vi två nu ikväll.
Ja, det blir fint.
Tack. Tack för din stöd.
Vad
sa
hon då?
Hon menade upp till mig.
Att jag är den som känner Marcus bäst.
Hej.
Föndesröt.
Du med.
Men... Jag har väl det inte så bra?
Nej.
Ska vi köra en sväng?
Ja, det kan vi väl göra.
Minns du när vi var här?
Såklart.
Drömde om dig i natt.
Vad gjorde jag?
Och förra natten och natten innan den.
Nu blev jag ju nyfiken.
Och grät när jag vaknade idag.
Jag kanske inte får lägga mina hand här längre.
Nej.
Det här var så jävla dumt.
Jag uppför mig som en idiot.
Nej.
Jag har längtat efter att vi två ska kunna ses.
Jag kysser dig.
Kanske inte så svårt.
Lättare så.
Jag måste sluta.
Om jag får knälla dig ikväll får du vårdnäringen, Isabel.
Vänta. Jag menar det.
Det är sjukt, men det är det enda jag kan tänka på.
Att få känna dig en gång till.
Och då ska jag få...
Omordna dem.
Har du inte lite lust?
Hur ska jag kunna lita på att du kommer hålla ett ord?
Kan du inte?
Jag vill inte.
Det känns fel. Fattar.
Säg det till min idiotiska sock.
Låt mig få se dina bröst i alla fall.
Och så stannar du här.
Den på min kuk.
Tycker du om den?
Ja.
Smakar bara.
Nej.
Bara en kyss.
Låt mig verkligen lämna dit.
Det är så jäkligt.
Du fattar mig. Du fattar mig.
Det blev ett långt samtal.
Oj, du blev vaken.
Jag kunde inte sova.
Sover du så väl?
Varför har du omsorgen?
Plötsligt bara sådär.
Ja.
Varför då?
Jag kom överens.
Och åkte ner till huset?
Ja.
Prata om praktiska saker. Praktiska saker.
Ja.
Men vi ska dela upp saker och ting.
Klockan två på natten.
Han ringer plötsligt och vill träffas och bli vänner.
Lars är där och måste sova.
Nu är du så sliten.
Det var det här förhöret.
Det är aldrig slut.
Det har ingenting att vara rädd för, älskling.
Så du låg inte i döden?
Nej.
Är du säker på det?
Ta av dig dina trosor.
–Lägg av! –Du luktar sex.
Få se då. Ta av dig dina trosor.
Ta av dig dina trosor!
Gör som jag säger!
Där har du!
Priset för omvårdnaden!
Jag vill ha mitt barn hos mig!
Tack så mycket.
Är barnet mitt?
Vem är det som är pappas barn?
Förlåt. Jag har inte ätit på hela dagen.
Jag har saknat min mat. Så är det.
Du ska väl inte förgifta mig nu och lägga mig i ugnen?
Ser ut som en gammal häxa.
Ja, lite grann.
Ska du inte ha lite vin?
Och köra?
Men du kan ju sova över.
Så låt dig dig förleva.
Jag springer inte till skogs om du blir förnörmad.
Nej, det här är mitt hus.
Här är jag civiliserad.
Så det bor inte ett monster i dig?
Om du frågade Marcus skulle han svara ja.
Han brukade säga så.
Du var väl hans stora kärlek?
Mm.
Och han älskade dig som en bror.
Och jag älskade inte honom.
Och du då?
Jag älskade dig.
Gjorde du verkligen det?
Ja.
Så var det.
Och så är det.
Jag älskar dig fortfarande.
Vill du ha en extra kudde?
Nej, tack. Det här blir bra.
Behöver du något att sova på?
Nej, tack.
Är ni med i sovgatan?
Ja, jag är med i
sovgatan.
Ja, det skulle väl vara allt.
Är det någon som har något att tillfråga?
Nej.
Tack. Då håller vi en 20 minuters paus. Får jag säga något?
Ja, visst.
Jag skulle vilja berätta om något som hände mellan mig och Marcus för en tid
sedan. Är det något som är relevant med tanke på vem som ska ha vårdnaden?
Ja, jag tycker det.
Varsågod, fortsätt.
Vill du fortsätta?
Ja.
Jo, så här var det.
En kväll ringde Marcus.
Det gjorde väldigt ont.
Och jag grät.
Marcus grät också.
Han visste inte att jag var gravid.
Inte heller att barnet jag bar på kunde ha varit hans.
En vecka efter händelsen så... ...missade jag
barnet.
Jag säger miss eftersom jag missade mig själv och genomförde aborten.
Det är dags.
Vi har fattat ett beslut.
Men jag vill poängtera att det beslutet är fattat oberoende av det som Marianne
har berättat för oss här tidigare.
Vi har bestämt att vårdnaden om er dotter, Isabel Fogler, ska vara hos
Marianne Fogler.
Beslutet är baserat på vem som i praktiken har haft huvudomsorgen.
Men också med tanke på Isabells känsliga ålder då en flicka traditionellt behöver
sin mor.
Marcus Fåglar har vanlig besöksrätt varannan helg och varje fredag.
Tack!
Tack så mycket.
Hinner du med ett bad innan du åker?
Titta.
Nu har alla fåglarna dragit söderut.
Snart blir det för kallt.
Vill du verkligen dö?
Ibland.
Och så skulle du komma flytande här som ett lik. Som i sista scenen i tragedin.
Ja.
Hej gumman. Hej. Hoppa in.
Du tycker väl om risgrynskröt, eller hur?
Mm.
Det är inte många som vill köpa så här före jul.
Men det är någon som är väldigt intresserad.
Måste du sälja, då?
Ja.
Jag vet ju inte när jag kommer tillbaka.
Jag har köpt en julklapp till dig.
Mm.
Vilket fint kort.
Fint.
Jättefina.
Var det inte samma du ville ha?
Absolut.
Tack.
Jättefina.
Men du... Det finns en sak till som jag önskar mig.
Jag vet att du varit arg på mamma och David.
Ja.
Och det är väl fråga om vad...
Jag kunde vara snäll mot mamma.
Men vad menar du?
Jag har gjort något dumt mot henne.
Och jag vill att hon ska ha det bra.
Var du också otrogen?
Nej.
Det här är problem som du inte kan förstå förrän du blir vuxen.
Varför problem?
Du måste vara snäll mot mamma.
Och mot David.
Mot David?
Ja.
Han är inte min pappa.
Nej, det är klart han inte är.
Det är jag ju.
Och så måste du lära dig spanska.
Och så får du komma och bo hos mig i sommar.
Isabel är här.
Hon är inte död i alla fall.
Nej. Vad bra.
Vem är den gubben?
David. Ja, är det han?
Den stora konstnären.
Mamma! David!
Nej, men hej!
Nej, vad mysigt att ni är här.
Isabel trodde vi skulle släppa er ur havet.
Jag har börjat lyfta viktor. Nej, det har du inte.
David, du måste hälsa på David.
Ska vi gå upp, då?
Mm. Har du sett min klocka?
Nej.
Kanske glömde du den nere vid stranden?
Hur då?
Åker du nu?
Ja, jag ska bara hämta min klocka som jag glömde där nere.
Ska du med och bada, Tobias?
Nej.
Vad är det?
Ja, men vad fan. Är du säker?
Jag och Isabel, jag är säker.
Snart frågar hon om jag är helt säker.
Är du helt säker?
Jag ska vara tacksam mot honom som snäll mamma.
Det motsatser henne. Mm, precis.
Vill du ha lite te?
Kommer du ihåg när du fick bära mig för att det fick så ont i fötterna?
Jaha.
Kommer du ihåg det?
Nej. Jag hade glömt mina sandaler och så bara lyfter du upp mig på ryggen och var
min häst.
Jag kan fortfarande komma ihåg den där känslan av att sitta på din rygg och
känna hur stark du var.
Du var så himla snäll mot mig när jag var liten.
Jag glömde inte baddräkten.
Det tar bara en minut.
Ska vi stoppa?
Du hittar klockan.
Det är kallt i vattnet.
Ja, lite grann också.
Du.
Ja?
Jag tror väldigt mycket om dig.
Jag vet det.
Så förstör jag ditt liv.
Det vet jag också.
Kom nu så går vi upp till mamma.
Hon väntar ju alltid på dig.
Isabel?
Vilken fint dag det blev.
Okej, du börjar.
Har jag tappat det? Nej, du får bara... Somnaregler kör vi per dag.
Ja, men nu kör vi bara en ljud. Ja, kör bara.
Ja, vi börjar i alla fall.
Kom igen.
Kör du här?
Okej.
Ja. Jag kan bara hålla uppe. Det går inte bra.
Nej, men nej. Jaha, sen då.
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.