Original subtitles

Bianca ringde och frågade efter sina danskläder, men de är inte här.

Nej, de är ju här. De ligger däruppe.

-Hon är knäpp. Varför ringer hon dig? -Vad bra, toppen.

-Det var bara det, eller? -Ja. Jag måste till barnmorskan nu.

Du, jag vet vad du lovade barnen.

-Jaha? -Har du pratat med Patrik om det?

-Vet han om det? -Det är inte din sak.

Barnen är ganska upprivna. Prata med dem, annars gör jag det.

Martin, sluta. Hej då.

Var är mina danskläder?

Var är de?

-Här är de ju. -Jag hade lagt dem på min säng!

Nu ligger de ju på sängen. Perfekt. När börjar träningen? Ska jag komma?

-Pappa, hur länge ska vi bo så här? -Hade jag vetat, hade jag sagt det.

-Pappa, när ska vi åka? -Snart. Fan, vad du tjatar.

-Har ni inte bråttom till skolan? -Han har studiedag i dag.

-Är du ledig? -Ja, jag ska hjälpa pappa på jobbet.

-Du ska vara med mig. -Han ska hjälpa mig.

Först ska jag till frissan. Sen ska Gugge och jag ut och handla.

Pappa har lovat att jag ska få hoppa sönder en säng hos honom.

Jag har lovat. - "Hit me!"

-Hoppa sönder en säng... -Jag går.

-Hej, mitt hjärta. -Okej, vi ses ikväll efter...

...träningen.

Vad tror du om den här? Trea.

Tror du att vi hinner en sväng förbi byggvaruhuset på vägen hem?

-Vad ska vi göra på byggvaruhuset? -Väggen i pojkarnas rum.

Är det nån annan del av vårt hem som du vill dela in i sektioner?

Köket? Lilla toan kan bli två rum.

-Är du nervös? -Verkligen inte.

Du är dyngsur om händerna. Jättesvettig.

Du överdriver. Det är bara lite svett. Det betyder att man är beredd.

-Beredd? -Jag läste en artikel.

På apstadiet blev man blöt i händerna när man skulle vara beredd-

-att kuta snabbt, hoppa upp i träd och hänga i grenar.

-Vilken tidning har du läst det i? -På en länk på Facebook.

-En länk på Facebook? -Ja, men gud...

Du ska skaffa barn med mig. Är du beredd?

Lisa!

-William? William! -Mm.

-William, William, William. -Jag måste "sejva" först.

Doktorn sa att du inte ska spela sen du slog i huvudet.

-Nej, han sa tv. -Det spelar ingen roll, stäng av nu!

Alla är hemma på studiedagar. Du kan väl vara ledig eller jobba hemma?

Jag har ett riktigt jobb. På med skorna.

Vad roligt. Välkomna.

Var så god och sitt. Ja, och du är ny, va?

-Det här är Patrik. -Vad roligt.

-Martin hette han väl? -Ja.

-Skönt. Då slipper vi tänka på det. -Ja.

-Ni är alltså här för att prata lite. -För en första koll.

Vi tog blodprov. Har du fått svar?

Ja. Ni är gravida.

-Senaste mensens första dag? -Det var mitten av juli.

-Runt den 20:e. -Vi sa väl den 18:e?

20:e juli. Då har du precis gått in i vecka 8.

Och beräknad nedkomst blir den 25 april. En liten påskkärring blir det!

-Gulligt. -En påsk-gubbe, eller påsk-hen.

Då ska vi se, KUB-testet, har ni funderat på det?

-Gjorde du och Martin KUB-testet? -Näe, jag var så ung då.

Bara barnet.

Gud, Martin, han var nervöst lagd. Ni gjorde ultraljud hela tiden.

-Jo, han var nervös. -Du då, Patrik? Är du nervöst lagd?

Jag är inte så lik Martin. Alls.

-Tack, tack. -Hej.

Go nuts!

Hoppa, då! Snyggt.

Ey, det kommer en kund!

-Jag jiddrar bara. -Alltså, fuck you.

Ey... - Fucking white trash...

-Vad tror du om den här, då? -Oh my god, shit. Bam!

-Vad kostar den här? -Ingenting, det är ju lån.

Det är visning nu. Man blir sugen.

Jag kan "drifta" lillen om du vill gå och "spanish".

-Vad då drifta? Pappa, vart ska du? -Han hakar på.

-Håller du ställningarna? -Har jag nåt val?

Kom, Eddie. Vi drar.

Sebbe, så här kan det inte se ut. Skärpning!

Oj. Tänkte du bygga takstolar eller dansbana eller nåt?

-Vad är det för fel på dem? -Det är ju två tum fem.

-Det måste hålla. -Lägg tillbaka dem. Fel.

Jag vill inte komma hit om en vecka för att väggen har rasat in.

Det här är inte nån av dina teater- kulisser. Det ska hålla för Eddie.

Lägg av! Det är inte bara min unge som bor där.

Det ska hålla för William när han gör läxor och spelar schack också.

Är du sur för att barnmorskan nämnde Martin?

Det var det enda hon pratade om: Martin, Martin.

Jag fattar, men hämnas inte genom att bygga en Berlinmur i ungarnas rum.

Nu blir det lite Berlinmur för att jag valde osb-skivor bakom.

-Bakom vad? -Gipsskivorna.

Så att vi kan sätta upp hyllor eller Williams 75 000 diplom.

Vad pratar du om? Jag fattar ingenting om byggnadskonstruktion.

-Det spelar ingen roll vad du säger. -Fattar du att du ska hjälpa till?

Jag får vara musklerna och du hjärnan den här gången.

-När är det inte så annars? -Jämt.

-Bär in de där nu. -Gör det själv.

Klagade pappa mycket när ni var gifta?

-Ja, det gjorde han. -Vad klagade han på?

En massa grejer. Men du, William, jag måste jobba klart.

-Får jag låna din dator? -Nej, jag ska ha den.

-Men du använder den ju inte nu. -Nej, men jättesnart.

-Hur jättesnart? -Jättesnart.

Det kan vara om en timme om man jämför med en människas liv.

Hitta på nåt. Måla på whiteboarden. Inte över det jag har skrivit bara.

Jag är snart klar.

Och du, sen...

William? Du...

William, är det okej? Men du kan väl svara?

-William är inte här. -Nähä. Jag ber om ursäkt.

Kolla, jag lägger ut den, sen lägger jag den där. Du ser.

-Jag fattar. -William, kom. - Hej.

Ursäkta. - Du kan inte gå in till nån så här.

-Det är bara kul. -Men du har ju massor att göra.

-Henrik har massor att göra, kom. -Vi är mitt inne i det här, snälla.

William lär mig hur man spränger zombier. Vi har sprängt en ko.

-Jättekul, men nu kommer vi. Nu! -Din mamma kastar nog TNT på oss.

-Vi får köra vidare nån annan gång. -Okej. Hej.

Du kan inte gå in till andra.

Hallå! Hej. Välkomna, ni har kommit rätt.

Sjyst.

-Jag tar ett... -Absolut.

I Stockholm hade priset varit det dubbla.

Lugna ned dig, släpp! Så!

Det här ska bli Sundbybergs nya land- märke, så värdeökningen blir bra.

-Vi går och kollar "ballen" bara. -Å, jävlar!

Kolla, man ser ju skolan med skolgården och allting.

Om du inte vill vara i plugget kan du bara pipa hem. Säg inget till morsan.

-Fröken kan se mig. -Kasta vattenballonger.

-Vi gör det nu! -Det är studiedag. Det är ingen där.

Visst är det sjyst? Vi går in här.

Värsta Eddie-rummet! Här ska vi ha våningssäng.

-Skrivbord, myshörna med tv. -Lova det!

Det är klart jag lovar det.

-Du får försöka lyssna på Patrik. -Jag vill klappa till den som fuckar.

-Vad? -Men klappa till?

Lugn, nu. Det här är ett bra exempel. När ni blir arga...

Det här är Filip Kron.

-Det är jag som är kurator här. -Kurator? Jag förstår inte.

Varför har du dragit in en kurator?

Filip är bättre på att prata om såna här problem.

Kevin är ju inte nåt jätteproblem. Eller tycker ni det?

Vi har väl en tanke om att vi ska försöka vädra det här lite mer.

Det är lättare om vi gör det tillsammans och försöker prata.

-Vilket tålamod du har. -Med vad?

-Med den där eleven. -Kevin kan jag hantera, han är barn.

Men hon, morsan är ju vuxen. Jag skulle kunna styckmörda henne.

Tur att du inte är lärare på komvux.

-Ska vi gå in? -Vi kan vänta lite.

Varför?

Jag orkar inte träffa nåt annat par i väntrummet.

-Varför? -De tror bara att vi har problem.

Att vi har värsta livskrisen.

-De kommer ju också från terapin. -Ja, men vi har inga problem.

-Vi är ju bara här och pratar. -Kom nu.

-Den där morsan, hon gör allting fel. -Vad gör hon, då?

När hon öppnar käften provocerar hon. Hon säger fel saker hela tiden.

-Hon försöker ju i alla fall prata. -Var det en pik?

Det var inte meningen, men jag...

Bianca är underbar, men hon är som en vägg. Vad ska jag göra?

-Du kan inte heller prata med henne. -Nä, men försök få kontakt med henne.

Hej.

Är det inte bra med en vägg om Eddie och William vill ha varsitt rum?

Det kan det vara, men jag tror ni ska ge dem extra fokus en tid.

-Det tycker jag är en bra idé. -Ge dem lite exklusiv tid.

Lisa, ge Eddie lite ensam tid - och samma för dig och William.

Eller också så gör ni nåt ihop alla fyra.

Ska vi säga att det blir en uppgift till nästa gång vi ses?

En kreativ och rolig aktivitet med barnen.

-Och var och en kan man också tänka. -Eller tillsammans.

Det låter bra.

Är det nånting du funderar på, Lisa?

-Jag har ganska dåligt samvete. -Vill du prata om det?

Ja... När vi bestämde oss för att flytta ihop berättade jag för barnen.

De reagerade ganska starkt på det.

Framförallt Eddie. Och han ville göra tummis-

-så jag och Eddie och Bianca gjorde tummis.

-Jag tummade med dem. -På vad då? Vad tummade du på?

På att inte skaffa barn med dig.

Jag lovade att vi inte skulle skaffa barn.

Okej. Nu är ju tiden slut här.

Vi får fortsätta härifrån nästa gång.

Att dra in barnen i så viktiga beslut...

Vad betyder det att man tummat med ett barn? Det är ju inte bindande.

Det går ju inte under muntligt eller skriftligt avtal. Anatomiskt kanske.

Ingen tar så lätt på löften som du, Jan.

Eviga löften strider mot principen att vara människa.

Jag orkar inte med dina unkna proggdrömmar.

-Det är inga drömmar. Vi levde ju så. -Gjorde vi?

Ja, varför gick det bra att leva fritt när vi var unga?

För jag det på tal är det "proggdrömmar".

Du tyckte det gick bra. Att vara otrogen, hela tiden.

Otrogen... Det fanns ju inga löften. Då kan man ju inte vara otrogen.

Det var en normalitet. Det var den tidens moderna kärnfamilj.

Just som bonusfamiljen är normalitet i dag, var fri sex normen då.

Det fanns en väldig trygghet i den polyamorösa...

Normen? Du var kåt, Jan.

Ja, kanske lite. Det var väl en del av det. Det var det, men...

Hur bra grund är det för en familj?

Jag tänkte att det skulle vara smart.

Att de skulle köpa oss bättre om jag lovade.

Klart barnen är som de är när du håller på med hemlisar.

Snälla, jag har sagt förlåt tusen gånger!

Förlåt. Jag fattar.

Det är bara att ta de jobbiga samtalen. Jag stöttar dig gärna då.

Jag tror inte det här är nån bra idé.

-Klart vi ska behålla barnet. -Du känner knappt mig.

-Jag vet att du är världens mest... -Du har känt mig i några månader.

-Ja, men jag älskar dig... -Kan jag få prata till punkt?

Tyst! Kan jag få prata till punkt, snälla?

Jag blir jävligt gravid när jag blir gravid. Jag blir ett monster.

Jag kommer vara vidrig i nio månader.

Och jag är skiträdd för att du kommer att gå, att du inte pallar.

Jag var gift med ett monster i åtta år. Jag klarar dig i nio månader.

Jo, men du lämnade henne. Minns du?

Jag kommer aldrig nånsin lämna dig.

-Vi skiter i väggen i pojkarnas rum. -Varför då?

Jag har en bättre idé.

Fråga Martin om Eddie kan komma i morgon efter plugget.

Det är en bra idé, men jag har tummat med mig själv...

-...att inte berätta nåt för nån. -Du har kalla händer.

-Hur kan man blåsa sina egna kids? -Fett osoft.

Okej om man blåser nån ytlig polare eller nån på jobbet...

-Vad fan snackar du om? -Jag snackar inte om dig...

...utan om det är nåt pucko på jobbet som...

-Det är bara vi här. -Jag snackar generaliserat.

Om det är nån vd eller nån som man inte litar på.

-Litar du inte på mig? -Du är inte vd.

Du ställer 400 motfrågor! Jag har tillräckligt med skit.

Vad fan är på G?

Jag kan inget säga, men du får hålla ställningarna. Ge mig en lyckospark.

Fan, det här måste fixas, det ser ju inte bra ut.

Hallå, grabbar! Hej! Går det bra? Får man ta en bild?

-Nej, inte nu. Fota när det är klart. -Älskling, det är kul.

-När ni är samlade. -Vi kör. Byggänget 2016!

Kan du låta bli att skoja! Testa att vara helt normal.

Det ser ut som att du försöker göra en skojig min. Var bara avslappnad.

-Förlåt. -Så! Hur svårt var det?

-Nu bygger vi. -Ska jag hjälpa till?

-Behöver du hjälp med fikat? -Nej.

Kojbyggargänget, jag har tänkt att vi ska bygga ovanpå den gamla kojan.

Vi sätter två reglar, en här, en där, sen bygger vi ett plankgolv...

-...så ni kan spana på grannarna. -Jag vill bygga en bunker.

Det kan vi bygga en annan gång. Nu bygger vi en koja.

Från huset ser man ju kojan. Under mark är coolare. Vi kör en bunker.

-Vi har ingen grävskopa. -Man kan bygga en bunker med spade.

Vi sparar bunkeridén och bygger en koja först.

En bunker är bättre. En koja blir avslöjad. Alla kan se folk i kojan.

Men ingen ser ju nån här under.

Ärligt talat, om man gräver under trädet kan man typ bo här inne.

Man kan ha ett kikhål - och värsta partyt här inne.

-Nu ska vi bygga en koja. -En bunker är bättre.

Eddie, nu får du vara tyst! Vi ska bygga en koja. Nu kör vi.

-Ska vi inte ha en ritning först? -Varför det?

Man gräver och sen är det klart.

Men vi ska göra en koja och vi behöver en ritning.

Ritningar behövs till stora hus. Till kojan har jag ritningarna i huvudet.

-Så, nu kör vi! -Var är sladden till elsågen?

-Vi har en vanlig såg. -Ska inte mamma vara med och bygga?

Nej, det är vi som är byggänget. Mamma gör fika. Nu börjar vi.

Ta spik och hammare, så bankar vi fast de där först. Håll, så mäter vi.

-Vart ska du, Eddie? -Hämta sågen! Elsågen!

Sladden räcker inte hit.

-Då måste jag vara med. Eddie! -Pappa, måttet.

-Elsågen är farlig. Den är för vuxna. -Jag kan! Låt mig vara!

-Sladden räcker inte. -Vad ska vi ha den till, då?

-Pappa, hur ska vi mäta? -Då får vi såga här uppe.

William, jag kommer! - Nej, den räcker inte. Vi får ta upp plankorna.

"Hej. Hej, hej. Tjena, läget? Är det bra, eller? Vi är"...

"Jag har hur mycket pengar som helst."

Jag tog med mig anställningsbevis. Du ser att jag har fast inkomst. Bam!

Din senaste deklaration ser bra ut.

Jag är ingen sån som värdesätter hög inkomst. Jag sätter värde på annat.

Okej.

Men vi har det bra ekonomiskt.

-Hur stor handpenning kan du lägga? -En kvarts miljon.

Har du andra besparingar än dem hos oss?

Nej. Eller vad då? I madrassen?

Hos oss har du knappt 200 000 kronor.

-Jaha? -Men det är inte problemet.

-Men du har en betalningsanmärkning. -Har jag?

-Ja. Visste du inte det? -Jo. Jag trodde att den var reglerad.

Enligt UC så har en faktura från Tattoo Heaven gått till Kronofogden.

-Den är ju betald. -Ja, men försent.

-Så det blev en anmärkning. -Ja, men vad fan. Den är betald.

Det finns bara ett sätt för dig att få ett lån hos oss:

Om nån ställer upp som borgensman. Som betalar om du inte kan.

Okej.

Min mamma kanske kan. Hennes pension rullar ju på.

Och huset äger hon, så det skulle hon i värsta fall kunna sälja.

Annars så ärver ju jag det. Bam!

Din mamma är kund hos oss. Underbar kvinna, absolut.

En borgensman måste ha betalnings- förmåga utan att behöva sälja hemmet.

Om du hittar nån annan som kan hjälpa dig...

2 000 spänn! Jag har betalat. Jag bor på en vind med mamma.

-Med mina två barn. Kom igen nu. -Välkommen tillbaka när du hittar...

Bla, bla, bla. Välkommen tillbaka.

-Ha en fin dag. -Sug röv.

-Här. -Så, snyggt.

-Kom! -Jag kommer.

-Du behöver ju inte såga nu, pappa. -Han kan få hålla på en stund.

-Kom nån gång, så jag får såga! -Jag kommer! Alldeles strax.

Du brukar kunna klaga, kan du inte klaga på Eddie nu?

Jag brukar väl inte klaga? Har mamma sagt det?

-Mm. -Nu sågar jag!

Vad fan! Eddie, nej, nej, nej.

-Sätt i sladden! -Vi behöver dem. Du kan inte såga nu.

-Då har vi inga reglar kvar sen. -Jag vill såga!

-Du sågar sönder hela stödet. -Käften!

Vi säger inte "käften"! Vi försöker samarbeta nu.

Du klagar inte på Eddie. - Du säger inte käften och svär inte. Okej?

Här kommer fika till byggkillarna!

Paus! Det kan behövas. Man blir hungrig av att såga.

Den blir jättefin när den blir klar.

-Om den blir klar. -När ska vi bygga en bunker?

Det kan vi göra om ett tag.

-När åker jag till pappa? -Vi ska fika först.

-Vem skickar du till? -Mamma.

-Vad har han gjort? Fy fan, vad fult. -Det var ord och inga visor.

-Jag svär över min exman bara. -Du har en sån...

William var glad att han hittade dig.

-Men datorspel? Bygger du Lego också? -På bra dagar, annars är det Duplo.

Eller är du en Pomperipossa som lurar barn - och skjuts in i ugnen?

-Du tänker på Hans och Greta. -Det är väl en häxa där.

-Jag äter inte barn. -Det var ett skämt.

Inte bara. Du undrar varför jag hänger med din tioåring.

Det skulle jag också göra om jag var du. Hej på dig.

Jag ville se dansen. Det var så längesen.

-Men du kom väl på slutet? -Men jag hann se jättemycket.

Det var jättebra.

Jag tänkte se hela föreställningen-

-men sen kom jag på att jag inte hade frågat om det var okej.

Jag ser gärna hela nästa gång.

Det är lugnt.

Jag trodde du skulle säga nåt jobbigt. Det såg så ut på din blick.

Att nåt var konstigt.

-Nej. Jag har lite dåligt samvete. -Varför?

När vi pratade om att inte skaffa fler barn och syskon och det där...

Jag tummade med er. Sen hände det, direkt!

Det bara blev så, det var inget planerat. Det hände bara.

Det är lugnt. Jag trodde ändå inte på det. Jag tänkte att du bara sa så.

-Jag håller väl det jag lovar? -Man vill ha barn när man är ihop.

Vi har inte bestämt oss exakt än, men mycket kan hända.

Okej...

-Hur gick det på banken? -Gissa tre gånger. Han är skitsur.

Stackarn.

BULLER

Vad var det? Vad är det?

-Fan! -Gud, vad har du gjort? Men gubben!

-Vi trodde du slog ihjäl nån. -Nej, men den jävla tvättställningen!

-Strunt i den! -Du ska väl inte fixa med tvätten?

Tyst! Det är svårt nog att få tag i flickvänner nu för tiden.

Jag tar det sen! Låt det vara.

Kan vi inte ha en vanlig tvättställning?

Den är bra - om den sitter uppe.

Om, ja! Jag får era trosor i fejset!

Vänta lite. Sitt och duscha. Tänd några värmeljus och drick champagne.

-Det är jättemysigt. -Jag borde tänkt på det. Bra tips.

-Visst är det? -Jag gör det med en gång.

Jag måste skita, så ni får...

-Varför sa du inte bara nej? -För... Det är bara en namnteckning.

Nej. Då hade hans morsa kunnat skriva under.

Vi får betala om han inte kan! Hur kan du ens överväga det?

Är det en borgensförbindelse? Får jag se, så jag vet vad jag talar om.

Det är för att barnen ska få en trygg plats.

Det är för Martins skull. Han måste ju lösa det här själv.

Jag tar hand om hans barn, går till barnmorskan-

-som pratar om honom hela tiden. Och han hatar mig.

Jag kan inte ha honom i min plånbok också.

Det är en borgensförbindelse! Vi får betala när han inte kan!

-Jag förstår inte! Gud! -Det lutar åt ett nej, eller?

-Kan vi gå nu? Jag är jättehungrig. -Jag vet, älskling. Alldeles strax.

-Är du klar med läxan? -Ja, har jag ju sagt.

Om en minut är jag klar.

Hej, William, är du kvar? Du ser lite hängig ut.

-Vad gör ni? -Jag får hjälp med en ritning.

-Hej, du. -Hej. Jag tror att han behöver mat.

Vi ska gå och äta. Om en minut är jag klar.

-Vill du följa med? -Nä, Henrik har jättemycket att göra.

-Jag är klar om en sekund. Kommer du? -Gärna.

-Annars måste jag stanna och jobba. -Ambitiöst.

Jag sticker till Martin och pratar med honom.

-Då följer jag med. -Det är bättre om jag åker själv.

Jag följer med, jag är också inblandad i det här.

-Jag tror att han kan bli provocerad. -Det skiter jag i.

Vi är två om det här och jag följer med. Jag kan säga stopp.

-Jag vet vad jag ska säga. -Jag följer med.

Nu.

-Vart ska vi gå och äta? -Jag vet inte, vad vill du?

-Gillar du sushi? -Ja, fast inte alla bitar.

Det gör jag.

-Hamburgare? -Det beror på var.

-Undrar nån vad jag vill äta? -Nånstans nära. Jag är jättehungrig.

-Jag stannar här. Jag sitter kvar. -Okej.

-Om du inte vill att jag följer med? -Nej, det är lugnt.

-Jag öppnar fönstret, jag hör. -Okej.

Om han börjar tjafsa så kommer jag ut och sätter ner foten.

Det känns skönt.

Tjena!

Hej.

Hej.

-Inte? -Vi kan inte det.

-Det är inte bara ett papper. -Åk.

-Kan jag få prata med Eddie först? -Stick.

-Kan jag få prata med Eddie? -Åk till ert jävla liv...

-...du och din jävla idiotsnubbe. -Får jag prata med Eddie?

-Han vill inte, för du har ljugit! -Eddie?

Stick! Du går inte en enda jävla meter till. - Du stannar i bilen!

Lisa, vi drar nu.

Eddie! Eddie, älskling. Kom.

Förlåt att jag tummade på att jag inte skulle skaffa barn.

Det var jättedumt.

Jag tänkte att du och Bianca skulle bli glada om jag sa så. Förlåt.

-Mamma, ska du ha en bebis? -Jag vet inte, det råkade bli så.

Men det är så tidigt och vi vet inte vad som händer.

Om den klarar sig och så där.

Men jag vet att jag älskar dig jättemycket.

-Jag älskar dig också. -Jag älskar dig ännu mer.

Fin koja. Vad fin den blev.

Vi bygger en jävla bunker i stället. Jävla kojhelvete! Aj!

Ni blundar, va? Lite åt höger. Oj, ta det lugnt. Inte titta nu.

Inte än! Blunda! Titta!

Wow! Cool.

Sjyst eller hur? Här kan du sova. Här är för oss, allihop. Myspys!

-Så det blev ingen lägenhet? -Nä, vi har det här. Det är as-sjyst.

Blev den för dyr?

Ibland ställer folk inte upp för andra. Även om det är en skruttgrej.

Som att skriva på ett papper.

Livet är orättvist. Det är bara att gå vidare. Jag har köpt 1 kilo godis.

-Jag har tankat ner värsta filmen. -Vilken?

En actionfilm med...vad heter han, dvärgen från Game of thrones. Dansk.

-Han är väl inte dansk. -Jag vet fan inte vad han är.

Mamma! Mamma!

-Ja? -Kan du fixa fram godiset?

Hjälper du farmor att hitta godiset? Du vet där vi brukar gömma det.

Visa inte!

-Var har du lagt snasket?! -Hörru...

Kom och sätt dig.

-Hur är det? -Vad hade du gjort?

Släpp det där nu.

Jag fattar att du var pressad. Jag hade säkert gjort samma sak.

Du, kan inte vi ta ett nytt kort där alla är med?

Jo.

Men jag gör mig inte av med den här, för jag älskar den.

Du skulle kunna spika upp den på trädet där kojan skulle ha varit.

Ska vi börja med att öva att byta?

Tänk att vi har fyra barn ihop snart.

-Det är mycket. -Det är många.

Rättade du mig? Jag är inte din elev.

Förlåt.

Du blöder!

Hej, Lisa. Välkomna.

Lisa, hoppa upp lite, så kanske jag ser bättre.

-Ser du nåt? -Nej, jag skulle vilja...

-Rör det på sig, eller? -Nej.

-Jag älskar dig. -Jag älskar dig.

Där. Ser ni det där lilla området?

Ser ni där?

Det är hjärtat. Och här kan man se...

-Rör det på sig? -Ja. Det gör det.

Lilla hjärtat.

Vad snabbt det slår.

Det ser jättebra ut. Det var nog bara ett blodkärl som brast.

-Jag älskar dig. -Jag älskar dig.

Ska vi fuska lite och ta en bild? Även om det är tidigt.

-Vi kanske inte får fler chanser. -Jag vet.

Kommer vi orka det här? Kommer du orka med mig?

Nej, jag orkar nog inte. Jag klarar inte av dig, du får hoppa av.

-Jag vill. -Jag med.

-Tummis? -Nä, jag har slutat tumma.

Textning: Birre Burman Svensk Medietext för SVT