subtitlecat.com

All language subtitles for Appassionata (Olof Molander, 1944)

Afrikaans

Akan

Albanian

Amharic

Arabic

Armenian

Azerbaijani

Basque

Belarusian

Bemba

Bengali

Bihari

Bosnian

Breton

Bulgarian

Cambodian

Catalan

Cebuano

Cherokee

Chichewa

Chinese (Simplified)

Chinese (Traditional)

Corsican

Croatian

Czech

Danish

Dutch

English Download

Esperanto

Estonian

Ewe

Faroese

Filipino

Finnish

French

Frisian

Galician

Georgian

German

Greek

Guarani

Gujarati

Haitian Creole

Hausa

Hawaiian

Hebrew

Hindi

Hmong

Hungarian

Icelandic

Igbo

Indonesian

Interlingua

Irish

Italian

Japanese

Javanese

Kannada

Kazakh

Kinyarwanda

Kirundi

Kongo

Korean

Krio (Sierra Leone)

Kurdish

Kurdish (Soranî)

Kyrgyz

Laothian

Latin

Latvian

Lingala

Lithuanian

Lozi

Luganda

Luo

Luxembourgish

Macedonian

Malagasy

Malay

Malayalam

Maltese

Maori

Marathi

Mauritian Creole

Moldavian

Mongolian

Myanmar (Burmese)

Montenegrin

Nepali

Nigerian Pidgin

Northern Sotho

Norwegian

Norwegian (Nynorsk)

Occitan

Oriya

Oromo

Pashto

Persian

Polish

Portuguese (Brazil)

Portuguese (Portugal)

Punjabi

Quechua

Romanian

Romansh

Runyakitara

Russian

Samoan

Scots Gaelic

Serbian

Serbo-Croatian

Sesotho

Setswana

Seychellois Creole

Shona

Sindhi

Sinhalese

Slovak

Slovenian

Somali

Spanish

Spanish (Latin American)

Sundanese

Swahili

Swedish

Tajik

Tamil

Tatar

Telugu

Thai

Tigrinya

Tonga

Tshiluba

Tumbuka

Turkish

Turkmen

Twi

Uighur

Ukrainian

Urdu

Uzbek

Vietnamese

Welsh

Wolof

Xhosa

Yiddish

Yoruba

Zulu

Would you like to inspect the original subtitles? These are the user uploaded subtitles that are being translated: 1 00:02:41,560 --> 00:02:45,160 EN KLOCKA SLÅR 2 00:02:57,440 --> 00:03:04,200 Taxi. Kan jag få en bil till Varvsgatan 8. Lindén. 3 00:04:21,640 --> 00:04:24,720 Nej, nej... 4 00:04:27,640 --> 00:04:30,320 Nej! 5 00:04:30,480 --> 00:04:35,560 Jag står inte ut! Jag vill inte höra! 6 00:04:37,640 --> 00:04:41,040 284 ska vara lugn. 7 00:05:07,600 --> 00:05:11,400 Ursäkta. Jag vill gå ner. 8 00:07:27,160 --> 00:07:33,280 Tack ska ni ha, herr Lindén, både å mina egna och de andras vägnar. 9 00:07:40,680 --> 00:07:43,840 Förlåt, direktör Holmquist... 10 00:07:45,680 --> 00:07:51,760 Jag hoppas att ni inte tar illa upp om jag frågar, men vem var det som... 11 00:07:53,400 --> 00:07:59,520 –Ni menar 284? Det där avbrottet...? –Ja. 12 00:08:08,960 --> 00:08:15,160 Jag tyckte bara att han liknade Thomas Dahlhoff, pianisten. 13 00:08:17,240 --> 00:08:21,480 Ja, ni såg nog rätt, herr Lindén. 14 00:08:22,920 --> 00:08:28,320 Ja, han försvann ju så plötsligt ur konsertlivet. 15 00:08:28,480 --> 00:08:34,200 –Det är väl ett par tre år sen? –Omkring tre år sen, ja. 16 00:08:34,360 --> 00:08:39,280 -Det var visst en förfärlig historia. -Ja. 17 00:08:39,440 --> 00:08:43,680 –Mordförsök... –Ja. 18 00:08:45,800 --> 00:08:51,040 Säg, det skulle väl inte gå att få besöka honom? 19 00:08:51,200 --> 00:08:54,800 Ser ni, herr Lindén... 20 00:08:54,960 --> 00:08:58,960 Dahlhoff vägrar att ta emot besök. 21 00:08:59,880 --> 00:09:07,040 Den enda som han har talat med under de här åren är en herr Hellenius... 22 00:09:07,200 --> 00:09:11,440 ...hans före detta impressario. 23 00:09:12,760 --> 00:09:17,240 Jag erbjöd honom att använda pianot i kyrksalen– 24 00:09:17,400 --> 00:09:22,640 –men han har aldrig begagnat sig av tillåtelsen. 25 00:09:22,800 --> 00:09:29,040 –Dröjer det länge innan han blir fri? –Nej... Jag ska se efter. 26 00:09:33,320 --> 00:09:37,200 Han blir fri den tjugoförsta. 27 00:10:22,680 --> 00:10:26,680 –Ursäkta... –Är ni från pressen så låt mig vara! 28 00:10:26,840 --> 00:10:33,280 Det var jag som spelade för några veckor sen. Mitt namn är Lindén. 29 00:10:33,440 --> 00:10:37,160 Jaså. Visst, ja. 30 00:10:37,320 --> 00:10:43,160 Beethovens Appassionata. Förlåt att jag störde ert framförande. 31 00:10:43,320 --> 00:10:50,480 Jag vill inte vara taktlös, men jag kunde inte låta bli att vänta på er. 32 00:10:50,640 --> 00:10:57,040 Vad vill ni? Är ni nyfiken? Vill ni veta vad jag tyckte om ert spel? 33 00:10:58,160 --> 00:11:02,560 Nej, det var inte därför. 34 00:11:02,720 --> 00:11:08,400 Jag ville bara tala om att vi som beundrar er inte har glömt er. 35 00:11:10,600 --> 00:11:13,880 Det är mycket rörande. 36 00:11:18,640 --> 00:11:21,800 Har ni en cigarett? 37 00:11:46,960 --> 00:11:51,720 Nå, vad gör jag för intryck på er? 38 00:11:51,880 --> 00:11:55,720 Lite avsigkommen, va? 39 00:11:55,880 --> 00:12:01,880 Ja, se på mina händer. Stela fingrar. Slut. 40 00:12:04,120 --> 00:12:09,280 Jo, ert anslag är ganska bra. Lite opersonligt kanske– 41 00:12:09,440 --> 00:12:13,920 –men det är naturligt. Hur gammal är ni? 42 00:12:14,080 --> 00:12:18,280 –23 år. –Jaså, ni är så ung... 43 00:12:18,440 --> 00:12:22,960 Då har ni haft för få missräkningar. 44 00:12:23,120 --> 00:12:28,840 Utan missräkningar kan man inte växa, inte bli människa... 45 00:12:29,000 --> 00:12:32,520 ...och ännu mindre konstnär. 46 00:12:33,680 --> 00:12:40,160 Jag blir pratsjuk, men det är så när man kommer där inifrån. 47 00:12:40,320 --> 00:12:44,240 Är det ingen som möter herr Dahlhoff? 48 00:12:46,680 --> 00:12:49,000 Nej. 49 00:12:53,720 --> 00:13:00,200 Säg, skulle inte vi kunna gå och prata någonstans, herr...? 50 00:13:00,360 --> 00:13:02,920 Lindén. 51 00:13:03,080 --> 00:13:09,560 –Vi kunde prata om vad som helst. –Vill ni kanske gå med hem till mig? 52 00:13:09,720 --> 00:13:13,360 Ja, varför inte? Kör till. 53 00:13:16,600 --> 00:13:22,480 Glömma? Hur tror ni egentligen att det skulle gå till? 54 00:13:25,440 --> 00:13:29,200 Jag har försökt i tre år. 55 00:13:30,760 --> 00:13:34,400 Dag efter dag, natt efter natt... 56 00:13:35,480 --> 00:13:41,040 ...timme efter timme. Dygnet har 24 timmar. 57 00:13:41,200 --> 00:13:45,840 Det märker man bäst mellan fyra cellväggar. 58 00:13:46,000 --> 00:13:51,000 Ständigt dyker samma fråga upp: "Varför?" 59 00:13:58,960 --> 00:14:03,560 Sex steg fram, sex steg tillbaka. 60 00:14:04,840 --> 00:14:08,400 Varför? Varför? 61 00:14:11,400 --> 00:14:17,040 Varför började det så? Varför slutade det så? Vems var felet? 62 00:14:19,520 --> 00:14:23,040 Pusslet passar inte ihop. 63 00:14:27,120 --> 00:14:33,680 Plocka sönder det igen, sätta ihop det igen, om och om igen... 64 00:14:35,120 --> 00:14:39,680 ...tills man håller på att bli vansinnig. 65 00:15:25,840 --> 00:15:31,120 Det var en förtjusande ung dam... Er fästmö? 66 00:15:31,280 --> 00:15:36,160 Nej, vi träffades av en händelse i Schweiz. 67 00:15:36,320 --> 00:15:41,160 –Är hon utländska? –Nej, hon är svenska. 68 00:15:53,560 --> 00:16:00,240 –Vill ni höra hur det började? –Naturligtvis. Gärna. 69 00:16:01,920 --> 00:16:07,920 Det var i Cannes mot slutet av säsongen... 70 00:16:13,120 --> 00:16:16,040 ...i Salle de Concert. 71 00:16:16,200 --> 00:16:20,600 Jag var en stor pianist. 72 00:16:20,760 --> 00:16:24,560 En av de största. 73 00:16:27,720 --> 00:16:34,360 Jag hade en lustig vana - en mani, om man så vill. 74 00:16:34,520 --> 00:16:42,360 När jag spelade, valde jag ut någon. För det mesta en vacker kvinna. 75 00:16:43,440 --> 00:16:50,280 Och för henne spelade jag sen som om vi varit ensamma, hon och jag. 76 00:18:44,880 --> 00:18:48,520 Dahlhoff, pausen är snart slut. 77 00:18:50,440 --> 00:18:58,120 –Man är i god form i kväll, va! –Jag såg henne. Snyggt rött hår. 78 00:18:58,280 --> 00:19:01,800 Hade hon det? Det såg jag inte. 79 00:19:01,960 --> 00:19:07,960 Jag såg inte ens färgen på ögonen. Men hon är förtjusande! 80 00:19:08,120 --> 00:19:16,600 Så länge en karl ser vackra ögon och snygga ben är allt gott och väl– 81 00:19:16,760 --> 00:19:23,720 –men när detaljerna försvinner i förtrollningens dis är det fara. 82 00:19:26,080 --> 00:19:32,440 Hör på nu när jag spelar Chopin, så förstår du HUR förtjusande hon är. 83 00:20:20,840 --> 00:20:25,080 –Inte ska du stå bland publiken! –Nå? 84 00:20:25,240 --> 00:20:31,000 –Jag har intervjuat varenda en! –Och ingen vet vem hon är? 85 00:20:31,160 --> 00:20:37,280 Nej. Kom nu, din tokstolle. Tåget till Paris går tidigt i morgon bitti. 86 00:20:37,440 --> 00:20:42,440 –Jaså? –Har du glömt att du har konsert? 87 00:20:42,600 --> 00:20:46,440 Jag tänker inte resa till Paris. 88 00:20:49,440 --> 00:20:55,480 I fjorton dar, dag ut och dag in, från morgon till kväll... 89 00:20:55,640 --> 00:20:59,840 ...har vi sökt den där människan överallt. 90 00:21:00,000 --> 00:21:05,480 På promenaden, i kasinot, på kaféerna, i butikerna... 91 00:21:05,640 --> 00:21:09,920 Har du blivit vansinnig, Dahlhoff?! 92 00:21:10,080 --> 00:21:15,400 Kan du inte leva utan den där jäntungen?! 93 00:21:15,560 --> 00:21:20,000 Inte tala så mycket, Hellenius! 94 00:21:21,640 --> 00:21:24,920 När ska du begripa någonting? 95 00:21:25,800 --> 00:21:30,240 Vad fan ska jag begripa? 96 00:21:33,880 --> 00:21:39,120 Att jag är förälskad, Hellenius lilla. 97 00:21:39,280 --> 00:21:42,440 Förälskad? 98 00:21:42,600 --> 00:21:47,760 Tack. Det var bara det som fattades. 99 00:21:57,480 --> 00:22:02,240 –Låt bli att frambringa såna ljud! –Jag sjunger. 100 00:22:02,400 --> 00:22:09,880 –Jaså? Låt bli att sjunga, då. –Vilket rysligt humör du har i dag. 101 00:22:10,040 --> 00:22:14,040 Du är väl en vuxen mänska? 102 00:22:18,240 --> 00:22:25,000 Eller är du inte det? Förresten har du kontrakt med mig. 103 00:22:25,160 --> 00:22:31,000 -Tyvärr. -Är det tacken för mitt tålamod? 104 00:22:31,160 --> 00:22:37,040 Åtta dagar har vi kastat bort här, och två konserter har skjutits upp. 105 00:22:37,200 --> 00:22:42,920 Det är väl inte mitt fel att du inte kan hitta flickan? 106 00:22:43,080 --> 00:22:48,920 Jag fogar mig i dina kontrakts–bestämmelser. 107 00:22:49,080 --> 00:22:53,680 Men jag kommer att spela uruselt. Uruselt! 108 00:22:53,840 --> 00:22:57,480 Ja, det blir nog bra, ska du se... 109 00:23:12,880 --> 00:23:16,800 –O, du min Skap... –Vad är det? 110 00:23:18,040 --> 00:23:22,320 Ingenting alls... 111 00:23:27,880 --> 00:23:31,080 Tåget går ju! 112 00:23:31,240 --> 00:23:36,960 Du kan väl inte hoppa av tåget när det går?! Vänta! 113 00:23:40,400 --> 00:23:46,120 –Äntligen! Ni! –Vem är ni? Vad vill ni? 114 00:23:46,280 --> 00:23:52,320 Thomas! Det är rena vansinnet! Det är vansinne! 115 00:23:53,960 --> 00:24:01,000 –Herr Dahlhoff? –Herregud, vad jag har sökt er. 116 00:24:02,680 --> 00:24:06,160 Och jag hade funnit henne. 117 00:24:12,080 --> 00:24:14,240 Nej... 118 00:24:17,040 --> 00:24:21,160 Jag vill inte minnas mer. 119 00:24:40,320 --> 00:24:43,880 En banal historia. 120 00:24:45,560 --> 00:24:49,200 Nu ska jag inte störa er längre. 121 00:24:49,360 --> 00:24:55,560 Det var så länge sen jag talade med nån. Ni får skylla er själv. 122 00:24:58,040 --> 00:25:01,560 Får jag söka upp er någon dag? 123 00:25:04,880 --> 00:25:09,960 Ja, jag skulle ju höra er spela. Kom när ni har lust. 124 00:25:27,040 --> 00:25:32,160 –Faster...? –Är vi redan framme? 125 00:25:32,320 --> 00:25:38,560 –Nej, men det är dags nu. -Detta evinnerliga medicinerande! 126 00:25:40,080 --> 00:25:47,360 –Men faster blir ju bättre av det. –Inbillning, liksom allt annat. 127 00:25:47,520 --> 00:25:54,440 Man inbillar sig att man är lycklig eller olycklig, frisk eller sjuk... 128 00:25:57,560 --> 00:25:59,440 Tack. 129 00:25:59,600 --> 00:26:08,000 Men den här Stockholmsresan är bestämt en förfärlig dumhet. 130 00:26:08,160 --> 00:26:14,640 Alla människor manövrerar mig precis som de vill, både du och doktorerna. 131 00:26:14,800 --> 00:26:21,280 –Ja, faster är så snäll emot mig. –Ja, alldeles för snäll. 132 00:26:23,480 --> 00:26:27,080 Jag måste få veta hur han har det. 133 00:26:27,240 --> 00:26:33,880 Du är tokig, han har ju inte låtit höra av sig på tre hela år. 134 00:26:34,040 --> 00:26:37,840 Det gör detsamma... 135 00:26:38,000 --> 00:26:44,720 Men den där unge mannen i Davos, Erik... Herregud, jag och namn... 136 00:26:44,880 --> 00:26:49,520 –Har du meddelat honom att du kommer? –Nej. 137 00:26:49,680 --> 00:26:57,800 Varför inte? Var han bara en liten flirt? Och det vill du inbilla mig? 138 00:26:57,960 --> 00:27:05,320 –Nej, men jag måste tala med Thomas. –Skilsmässa! Äntligen ett klokt ord. 139 00:27:05,480 --> 00:27:11,560 Men hur som helst tycker jag inte om den här Stockholmsresan. 140 00:27:11,720 --> 00:27:18,920 Den där Dahlhoff är ingen människa, han är en människoätare. Usch! 141 00:27:52,800 --> 00:27:56,520 –God dag, Jönsson! –God dag, direktörn. 142 00:28:00,920 --> 00:28:07,280 –Hur står barometern i dag? –Inte bra, direktörn. 143 00:28:07,440 --> 00:28:13,920 Han har inte talat till mig på hela dagen. Ibland är det riktigt hemskt. 144 00:28:14,080 --> 00:28:20,200 Han går inte ut förrän det är mörkt. Och frukostägget fick stå orört igen. 145 00:28:20,360 --> 00:28:25,680 –Det förargar mig nästan mest. –Det blir nog bra... 146 00:28:42,680 --> 00:28:46,400 Han spelar i alla fall... 147 00:29:00,600 --> 00:29:03,560 Bravo! Bravo! 148 00:29:13,760 --> 00:29:17,520 Det är fullkomligt meningslöst! 149 00:29:17,680 --> 00:29:22,200 –Det går inte! –Tålamod, bara. 150 00:29:24,280 --> 00:29:29,320 All framgång består till 90 procent av tålamod. 151 00:29:30,880 --> 00:29:34,400 Resten är reklam. 152 00:29:36,200 --> 00:29:39,680 Vad i Herrans namn är det? 153 00:29:47,520 --> 00:29:51,480 Toner från andra sidan. 154 00:29:55,360 --> 00:30:00,960 Du har alltid varit svag för teatraliska effekter. 155 00:30:01,120 --> 00:30:06,640 Njuter du nu av att spela den tragiskt resignerade? 156 00:30:06,800 --> 00:30:10,240 Låt mig vara i fred för sånt. 157 00:30:20,040 --> 00:30:24,960 Inte så illa spelat, det får du lov att medge. 158 00:30:25,120 --> 00:30:28,800 Vem kan efterlikna mig? 159 00:30:31,040 --> 00:30:33,200 Ingen. 160 00:31:00,840 --> 00:31:05,640 –Och nu? –Du måste göra något åt det. 161 00:31:05,800 --> 00:31:12,560 Du måste låta din konst leva vidare. Ge till andra av ditt kunnande. 162 00:31:12,720 --> 00:31:19,840 Elever, va? Tack. Unga idioter med illusioner och idealism? 163 00:31:20,000 --> 00:31:25,480 –Det är din plikt. –Förlåt, hur sa? Plikt? 164 00:31:25,640 --> 00:31:32,080 Dig själv kan du kasta bort, men inte det som du kan lära andra... 165 00:31:32,240 --> 00:31:35,280 ...inte din konst. 166 00:31:35,440 --> 00:31:40,280 Du hör ju själv hur mycket som är kvar av min konst. 167 00:31:42,320 --> 00:31:46,840 I varje fall behöver du ju pengar, förr eller senare. 168 00:31:47,000 --> 00:31:54,160 –Hur mycket är jag skyldig dig? –Det är väl inte det vi talar om! 169 00:31:54,320 --> 00:31:58,240 Jag menar VÄL med dig. 170 00:31:58,400 --> 00:32:02,080 Det skulle göra dig gott. 171 00:32:02,240 --> 00:32:08,080 Jag måste kila nu, men tänk på vad jag har sagt. 172 00:32:08,240 --> 00:32:16,120 Och ät upp ditt frukostägg, annars driver du Jönsson till vansinne. 173 00:32:17,160 --> 00:32:20,320 –Hellenius? –Ja, vad är det? 174 00:32:20,480 --> 00:32:23,680 Har du hört något från henne? 175 00:32:23,840 --> 00:32:27,560 Nej. Men hon har det bra. 176 00:32:27,720 --> 00:32:30,160 Så...? 177 00:32:30,320 --> 00:32:37,440 Det var en släkting till henne från Göteborg som tog hand om henne då... 178 00:32:37,600 --> 00:32:41,360 ...då, för tre år sen. 179 00:32:42,480 --> 00:32:45,560 Hon har det bra... 180 00:32:46,960 --> 00:32:53,280 Vore det inte bäst för dig att undvika det där temat? 181 00:32:55,280 --> 00:32:58,400 Kanske det. 182 00:32:58,560 --> 00:33:01,400 Adjö med dig. 183 00:34:48,080 --> 00:34:51,480 Tack, vi kan stanna här. 184 00:34:57,280 --> 00:34:59,800 Var vänlig vänta ett slag. 185 00:35:06,120 --> 00:35:10,200 PIANOSPEL 186 00:36:29,920 --> 00:36:33,360 Det var som hundan! 187 00:36:33,520 --> 00:36:39,640 –Ni är allt förbaskat begåvad! –Ja, jag vet det. 188 00:36:39,800 --> 00:36:44,600 Åja, det är mycket kvar att lära ännu! 189 00:36:44,760 --> 00:36:49,400 –Och jag kommer att ta i hårt. –Det väntar jag mig. 190 00:36:50,600 --> 00:36:54,200 Den är inte alls tokig. 191 00:36:54,960 --> 00:36:59,360 –Är det du, Maria? –Ja, faster. 192 00:36:59,520 --> 00:37:07,120 En sån här hittar man knappt i Paris. Träffade du honom, människoätarn? 193 00:37:07,280 --> 00:37:13,040 –Nej, jag hörde honom bara. –Hörde du honom? – Lisa kan gå nu. 194 00:37:13,200 --> 00:37:18,960 –Vilken klänning önskar frun? -En som klär mig, lilla Lisa. 195 00:37:19,120 --> 00:37:23,040 Hörde du honom? Vad menar du? 196 00:37:23,200 --> 00:37:27,960 Jag hörde honom spela. Jag ville inte störa. 197 00:37:28,120 --> 00:37:33,920 Han ville aldrig bli störd när han arbetade. Han spelade underbart. 198 00:37:34,080 --> 00:37:41,920 –Han har kommit över allt nu. –Du skulle ju tala om skilsmässan! 199 00:37:43,720 --> 00:37:48,640 –Jag kunde inte. Jag nändes inte. –Nändes inte? 200 00:37:48,800 --> 00:37:54,920 När han blev dömd kunde du blivit fri från honom, men då nändes du inte. 201 00:37:55,080 --> 00:38:03,840 Han som bara tagit hänsyn till sig själv! Nej, jag förstår dig inte! 202 00:38:04,000 --> 00:38:10,200 –Jag vill inte göra Thomas illa. –Tänker du inte alls på Erik? 203 00:38:10,360 --> 00:38:12,760 Det var det värsta...! 204 00:38:12,920 --> 00:38:20,040 För att skona den där människoätande egoisten offrar du hela din framtid! 205 00:38:20,200 --> 00:38:25,720 –Vill du gifta dig med Erik? –Ja visst, men... 206 00:38:25,880 --> 00:38:32,680 Då ska du skilja dig från den där människoätaren, det ska jag se till. 207 00:38:32,840 --> 00:38:38,400 Men till att börja med kan vi äta middag med lilla Erik. 208 00:38:38,560 --> 00:38:45,560 Det var en förtjusande kväll, men nu är jag trött. Ni får ursäkta. 209 00:38:45,720 --> 00:38:51,720 –Ja, klockan är mycket nu. –Nej, inte för er två. God natt. 210 00:38:51,880 --> 00:38:57,000 –Men faster... –Ja, jag ska inte glömma tabletterna. 211 00:39:04,520 --> 00:39:10,040 Berätta lite om dig själv. Hur har du det? 212 00:39:10,200 --> 00:39:15,640 –Hur går det med din musik? –Bra. Jag har fått en ny lärare. 213 00:39:15,800 --> 00:39:22,400 Han är fascinerande... Ja, det där ska jag berätta någon annan gång. 214 00:39:29,720 --> 00:39:35,400 Maria, blir du inte alls glad över att träffa mig? 215 00:39:35,560 --> 00:39:39,200 Jo visst, Erik. Men... 216 00:39:40,320 --> 00:39:45,000 –Men? –Nej, ingenting. 217 00:39:54,240 --> 00:39:58,040 Jag älskar dig, Maria. 218 00:40:06,000 --> 00:40:12,360 –Är det underligt att jag kommit? –Nej, tvärtom, det är roligt. 219 00:40:13,920 --> 00:40:19,000 –Har du varit här länge? –Nej, bara några dar. 220 00:40:20,400 --> 00:40:25,880 –När ska du konsertera igen? –Tja, vem vet... 221 00:40:26,040 --> 00:40:31,520 Fingrarna börjar fungera igen. Det andra tar ju sin tid. 222 00:40:31,680 --> 00:40:38,360 Man får ha tålamod. Hellenius ligger på som en jakthund som vädrar byte. 223 00:40:38,520 --> 00:40:44,440 –Du känner ju honom. –Ja, jag känner honom ganska väl... 224 00:40:44,600 --> 00:40:50,000 Jag minns... Han har mindre älskvärda sidor också. 225 00:40:50,160 --> 00:40:56,520 Men det är bara svartsjuka. Han såg mig som sin privategendom. 226 00:40:56,680 --> 00:41:01,760 Det finns ju människor som liksom äter upp andra. 227 00:41:05,200 --> 00:41:10,720 –Människoätare... –Ja, just det - människoätare. 228 00:41:12,080 --> 00:41:17,160 Vill du ha kaffe eller te? Ett glas vin, kanske? 229 00:41:17,320 --> 00:41:19,720 Nej tack. 230 00:41:23,920 --> 00:41:29,680 Thomas... Det är en sak jag måste tala med dig om. 231 00:41:29,840 --> 00:41:35,800 Jag ville inte göra det den gången, för tre år sen. 232 00:41:35,960 --> 00:41:41,480 Det var kanske missriktad hänsynsfullhet, men jag... 233 00:41:44,800 --> 00:41:50,160 –Du menar skilsmässa? –Ja. 234 00:42:01,720 --> 00:42:07,760 Det var snällt att du inte yrkade på det då. Men jag förstår dig. 235 00:42:07,920 --> 00:42:11,520 Det blir precis som du önskar. 236 00:42:13,800 --> 00:42:16,960 Tack, Thomas. 237 00:42:17,120 --> 00:42:21,200 Vi kan väl vara goda vänner för det? 238 00:42:21,360 --> 00:42:26,560 Ja visst, Thomas... Adjö, Thomas. 239 00:42:26,720 --> 00:42:32,360 Inte adjö. Jag måste få träffa dig igen - dig och din tillkommande. 240 00:42:32,520 --> 00:42:36,160 För det finns väl en tillkommande? 241 00:42:36,320 --> 00:42:39,880 Ja, det finns det. 242 00:42:41,160 --> 00:42:44,640 Lycka till, då. 243 00:42:44,800 --> 00:42:50,400 Glöm inte ditt löfte att jag får träffa dig snart... Er båda. 244 00:42:52,120 --> 00:42:57,560 Är klockan så mycket?! Jag har en elev. 245 00:42:57,720 --> 00:43:05,400 En begåvad pojke, annars vore det ingen idé att vara pianopedagog. 246 00:43:28,600 --> 00:43:33,080 God dag, Lindén. Hur har vi det i dag? 247 00:43:33,240 --> 00:43:37,160 Ska vi sätta i gång, då? 248 00:43:38,400 --> 00:43:41,520 Vad är det med er? 249 00:43:41,680 --> 00:43:45,080 Vem var det som gick härifrån nyss? 250 00:43:45,240 --> 00:43:48,520 Min hustru. 251 00:43:49,840 --> 00:43:57,080 -Er...hustru? -Ja, hur så? 252 00:44:01,440 --> 00:44:07,600 -Hur så, frågar jag? -Ja, det var... Hon... 253 00:44:08,880 --> 00:44:14,200 Nej, det var ingenting. Ingenting... 254 00:44:14,360 --> 00:44:17,120 Erik! 255 00:44:22,240 --> 00:44:25,280 Så det är för er skull? 256 00:44:25,440 --> 00:44:30,720 Svara! Är det för er skull hon vill skiljas? 257 00:44:30,880 --> 00:44:34,400 Hör ni inte att jag frågar?! 258 00:44:48,600 --> 00:44:51,760 Erik... 259 00:44:59,080 --> 00:45:03,680 Erik, du får inte vara ledsen på mig. 260 00:45:05,040 --> 00:45:08,360 Jag kunde inte tala om det förut. 261 00:45:08,520 --> 00:45:12,800 Det var som en kvarnsten runt halsen. 262 00:45:12,960 --> 00:45:16,560 Jag var tvungen att glömma det. 263 00:45:17,840 --> 00:45:21,120 Nej, du kan inte förstå hur det var. 264 00:45:21,280 --> 00:45:26,040 Det var alltså för din skull som han kom i fängelse? 265 00:45:27,520 --> 00:45:32,840 Hur var det möjligt att det kunde bli så? 266 00:45:34,400 --> 00:45:39,160 Ja, hur kunde det bli så? 267 00:45:39,320 --> 00:45:44,680 Det vet jag knappast själv. Vad har han sagt? 268 00:45:44,840 --> 00:45:51,320 Han berättade hur han såg dig första gången, och hur han hittade dig igen. 269 00:45:53,240 --> 00:45:59,440 Du måste berätta allt för mig. Jag måste få veta sanningen! 270 00:45:59,600 --> 00:46:01,800 Sanningen? 271 00:46:03,680 --> 00:46:08,080 Ja, sanningen så som jag ser den. 272 00:46:13,640 --> 00:46:19,400 Jag var på konserten. Efter Appassionatan måste jag gå. 273 00:46:20,280 --> 00:46:26,800 Det var något inom mig som drev mig bort därifrån. 274 00:46:26,960 --> 00:46:32,960 Jag kunde inte glömma hans spel. Det både drog och stötte mig tillbaka. 275 00:46:33,120 --> 00:46:37,360 Jag vet inte hur jag ska förklara det. 276 00:46:38,360 --> 00:46:43,320 Jo, jag var rädd - rädd för mig själv. 277 00:46:45,640 --> 00:46:50,040 Några dagar efteråt följde jag en vän till stationen. 278 00:46:50,200 --> 00:46:55,160 –Herr Dahlhoff! –Herregud, vad jag har sökt er. 279 00:46:55,320 --> 00:46:59,080 –Vad heter ni? –Maria. 280 00:46:59,240 --> 00:47:04,640 Maria... Jag trodde att jag aldrig skulle få se er mer. 281 00:47:04,800 --> 00:47:10,480 –Ni måste gifta er med mig. –Men herr Dahlhoff... 282 00:47:10,640 --> 00:47:14,880 –Ni är rädd för mig. –Rädd? 283 00:47:15,800 --> 00:47:17,200 Nej... 284 00:47:17,360 --> 00:47:21,880 Jag älskar dig. Jag kan inte leva utan dig. 285 00:47:22,040 --> 00:47:28,600 Thomas! Du måste ju ta flyget från Marseille! Tänk på din konsert! 286 00:47:28,760 --> 00:47:32,080 Dahlhoff! 287 00:47:32,240 --> 00:47:36,280 Ja, så var han. 288 00:47:37,680 --> 00:47:41,480 Man tappade andan. 289 00:47:41,640 --> 00:47:48,320 Från det ögonblicket var jag inte mig själv, hade ingen egen vilja mer. 290 00:47:48,480 --> 00:47:53,440 Fyra veckor senare var jag hans hustru. 291 00:47:53,600 --> 00:47:58,440 Jag var så ung, knappast 19 år. 292 00:47:58,600 --> 00:48:05,280 Och han var den berömde konstnären. Han var van att få sin vilja fram. 293 00:48:06,640 --> 00:48:09,720 Så började ett nytt liv... 294 00:48:09,880 --> 00:48:15,440 ...utan rast, bara vidare. Alltid vidare. 295 00:49:19,160 --> 00:49:22,400 En sån underbar natt. 296 00:49:41,680 --> 00:49:44,560 Älskar du mig? 297 00:49:58,400 --> 00:50:03,080 Thomas, varför ser du på mig så där? 298 00:50:03,240 --> 00:50:07,920 -Du skrämmer mig. –Älskar du mig? 299 00:50:08,080 --> 00:50:12,240 –Du vet att jag håller av dig. -Det räcker inte. 300 00:50:12,400 --> 00:50:15,800 Det som är mellan oss är större. 301 00:50:15,960 --> 00:50:21,800 Jag kan inte leva utan dig. Du är en del av mig. Du tillhör mig. 302 00:50:21,960 --> 00:50:25,120 Bara mig! 303 00:50:25,280 --> 00:50:28,160 Annars dödar jag dig. 304 00:50:28,320 --> 00:50:32,760 Älskar du mig? Svara. 305 00:50:38,640 --> 00:50:43,040 Ja... Jag älskar dig. 306 00:50:54,920 --> 00:51:01,440 Där har du sanningen. Han kunde inte leva utan mig. 307 00:51:01,600 --> 00:51:06,560 Men hans kärlek var skrämmande. Den gav honom ingen ro. 308 00:51:06,720 --> 00:51:11,200 Den förtärde honom, åt honom inifrån. 309 00:51:18,120 --> 00:51:20,560 Lycklig? 310 00:51:23,120 --> 00:51:26,080 Ja visst. 311 00:51:26,920 --> 00:51:31,200 Verkligen? Det märks inte alltid. 312 00:51:32,320 --> 00:51:38,400 Det är inte alltid så lätt att vara gift med Thomas Dahlhoff. 313 00:51:38,560 --> 00:51:44,160 Det är ingen som vågat sig på det heller - före er. 314 00:51:51,000 --> 00:51:54,480 Geniet har sina egna lagar. 315 00:51:54,640 --> 00:52:00,600 Först kommer konsten. Sen kommer ingenting på en lång stund... 316 00:52:00,760 --> 00:52:03,400 ...en jäkla lång stund. 317 00:52:03,560 --> 00:52:08,720 Sen kommer Han själv med stort H. Och sen... 318 00:52:10,280 --> 00:52:13,640 ...kommer impressarion. 319 00:52:13,800 --> 00:52:16,440 SKRATT 320 00:52:16,600 --> 00:52:20,880 Sen blir det ingen plats över åt hustrun. 321 00:52:21,920 --> 00:52:26,720 Jo, det är just det farliga. 322 00:52:26,880 --> 00:52:33,080 Er älskar han. Ni har ett mycket stort ansvar. 323 00:52:33,240 --> 00:52:35,800 Jag vet det. 324 00:52:35,960 --> 00:52:39,160 APPLÅDER 325 00:52:39,320 --> 00:52:42,680 De är galna, som vanligt. 326 00:52:42,840 --> 00:52:47,760 Huvudvärk igen? Det står han inte ut med. 327 00:52:48,840 --> 00:52:51,960 Banketten väntar. 328 00:52:54,080 --> 00:52:57,560 Den obligatoriska banketten... 329 00:53:00,080 --> 00:53:03,880 Så var hans triumftåg slut. 330 00:53:05,520 --> 00:53:08,160 Äntligen. 331 00:53:09,040 --> 00:53:12,880 Vi kom hem till Stockholm. 332 00:53:13,040 --> 00:53:17,000 Vi kom hem till hans hem... 333 00:53:18,960 --> 00:53:20,800 ...och mitt. 334 00:53:21,880 --> 00:53:26,120 Älskade du honom fortfarande? 335 00:53:29,400 --> 00:53:33,320 Ja, jag älskade honom. 336 00:53:34,880 --> 00:53:41,400 Men jag måste försvara mig mot den kärleken, för att få vara människa. 337 00:53:43,640 --> 00:53:49,920 En dag fick jag ett brev. Från Gösta, en barndomsvän. 338 00:53:50,080 --> 00:53:55,800 Jag älskade honom inte. Det var inte därför jag träffade honom– 339 00:53:55,960 --> 00:54:00,760 –utan för att jag måste göra det, på trots. 340 00:54:03,920 --> 00:54:09,480 Det var en kväll... Thomas hade just rest bort. 341 00:54:09,640 --> 00:54:16,360 Det var inte lätt för mig att... Thomas ville ha mig med till Malmö. 342 00:54:16,520 --> 00:54:21,920 Sen vi gifte oss har han inte velat vara utan mig. 343 00:54:22,080 --> 00:54:25,320 Låter du dig tyranniseras så? 344 00:54:25,480 --> 00:54:31,840 Tyranniseras? Du missförstår. Han är en ovanlig människa. 345 00:54:32,000 --> 00:54:38,200 Visst! Ett geni? Där har en vanlig människa inget att säga till om... 346 00:54:38,360 --> 00:54:43,800 Är du lycklig? Jag vill så gärna att du ska vara lycklig. 347 00:54:43,960 --> 00:54:47,400 Du är rar, Gösta. 348 00:54:47,560 --> 00:54:51,200 Lycklig? Jag vet inte... 349 00:54:53,200 --> 00:55:00,560 Men det känns ibland som om mitt liv inte hade någon mening utan honom. 350 00:55:00,720 --> 00:55:03,440 Är det att vara lycklig? 351 00:55:14,440 --> 00:55:17,240 Hallå? Ja? 352 00:55:17,400 --> 00:55:21,920 Hallå? God dag, herr Dahlhoff. 353 00:55:22,080 --> 00:55:26,200 Nej, inte ännu. 354 00:55:26,360 --> 00:55:30,200 Det vet jag inte. 355 00:55:30,360 --> 00:55:34,080 Vänta lite, man kommer visst nu. 356 00:55:34,240 --> 00:55:37,480 Herr Dahlhoff är i telefon. 357 00:55:40,040 --> 00:55:43,480 Han har ringt en gång förut. 358 00:55:46,160 --> 00:55:50,160 God dag. Ja, jag kom just hem. 359 00:55:52,240 --> 00:55:56,920 På bio. Var skulle jag annars ha varit? 360 00:56:00,160 --> 00:56:03,760 Väldigt vad du är nyfiken... 361 00:56:03,920 --> 00:56:07,680 "Dimmornas kaj" med Gabin. 362 00:56:07,840 --> 00:56:11,520 Va? På Grand... 363 00:56:11,680 --> 00:56:17,240 Ja, naturligtvis. Vem skulle jag gå med? Hellenius, kanske? 364 00:56:17,400 --> 00:56:23,280 Jag sa ju att jag var ensam. Thomas, vad du är retlig i kväll. 365 00:56:23,440 --> 00:56:26,640 Hallå? Hallå? 366 00:56:30,760 --> 00:56:34,960 Ja, jag ljög. 367 00:56:35,120 --> 00:56:37,640 Spontant. 368 00:56:40,120 --> 00:56:44,960 Det var mitt första... Hur ska jag säga? 369 00:56:45,120 --> 00:56:48,120 ...mitt första revoltförsök... 370 00:56:48,280 --> 00:56:54,360 ...mot hans sätt att bestämma över mitt liv, över vartenda steg jag tog. 371 00:56:54,520 --> 00:56:59,760 –Och så blev du kär i Gösta. –Kär? 372 00:56:59,920 --> 00:57:04,320 Nej, inte alls. Han var inte sån. 373 00:57:07,240 --> 00:57:15,760 Nej, men jag började träffa honom oftare än jag hade tänkt från början. 374 00:57:15,920 --> 00:57:23,680 Jag behövde honom. Han var så enkel, så rogivande. 375 00:57:25,480 --> 00:57:28,640 Ja, så okomplicerad. 376 00:57:34,080 --> 00:57:39,280 Jag måste få känna att jag hade en egen vilja. 377 00:57:39,440 --> 00:57:44,200 Det var min rätt. I varje fall tog jag mig den rätten. 378 00:57:44,360 --> 00:57:47,560 Och din man? 379 00:57:48,920 --> 00:57:51,920 Först var allt som förr. 380 00:57:52,080 --> 00:57:57,760 Han var på gott humör. Lite mindre diktatorisk än vanligt. 381 00:57:57,920 --> 00:58:01,760 Eller så inbillade jag mig det... 382 00:58:01,920 --> 00:58:08,000 Men så med ens märkte jag att det var något i görningen. 383 00:59:01,240 --> 00:59:08,480 Hellenius klagar över att du blivit så nervös att det märks på ditt spel. 384 00:59:08,640 --> 00:59:12,280 Du borde resa bort och vila dig. 385 00:59:14,680 --> 00:59:19,160 Dina konserter kanske kommer för tätt. 386 00:59:32,720 --> 00:59:37,880 Minns du den där kvällen när jag ringde från Malmö? 387 00:59:38,040 --> 00:59:42,280 Ja... Jo visst. 388 00:59:42,440 --> 00:59:49,240 Du sa att du hade sett "Dimmornas kaj" med Gabin på Grand. 389 00:59:49,400 --> 00:59:51,640 Ja. 390 00:59:51,800 --> 00:59:58,120 Den gick inte på Grand då. Men det lade du kanske inte märke till. 391 01:00:42,320 --> 01:00:44,680 Thomas! 392 01:00:46,760 --> 01:00:49,120 Thomas!! 393 01:00:52,280 --> 01:00:56,600 –Och du önskar? –Någon har brutit upp min sekretär! 394 01:00:56,760 --> 01:00:58,920 Jaha. 395 01:01:00,840 --> 01:01:03,160 Du?! 396 01:01:05,280 --> 01:01:08,200 Vad har du för rätt? 397 01:01:08,360 --> 01:01:13,560 Jag ville veta min hustrus hemligheter, varför hon ljuger. 398 01:01:13,720 --> 01:01:18,240 Vem hon träffar utan min vetskap. 399 01:01:18,400 --> 01:01:22,680 –Tror du att jag bedrar dig? –Nej. 400 01:01:24,280 --> 01:01:30,240 Men jag ämnar inte tåla att någon tar ifrån mig det som tillhör mig! 401 01:01:30,400 --> 01:01:35,040 Du ämnar inte tåla? Är jag din egendom? 402 01:01:35,200 --> 01:01:40,760 En del av ditt lösöre? Ett instrument som du spelar på? 403 01:01:40,920 --> 01:01:47,400 Den store konstnären känner bara EN lag: geniet. Alla ska tjäna honom. 404 01:01:47,560 --> 01:01:53,360 –Jag vill inte det! –Din vilja intresserar mig inte. 405 01:01:53,520 --> 01:02:01,000 Pojkvalpen du träffar intresserar mig inte. Men gör slut på det! 406 01:02:01,160 --> 01:02:07,440 Jag gör vad jag tycker är lämpligt. Tror du att jag är rädd? Titta bara. 407 01:02:10,760 --> 01:02:15,280 Förlåt mig. Förlåt mig! Jag älskar dig. 408 01:02:16,440 --> 01:02:20,960 –Låt mig vara. –Maria! 409 01:02:21,120 --> 01:02:25,200 Nej, du älskar mig inte. 410 01:02:30,080 --> 01:02:35,200 Jag var rädd. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv. 411 01:02:35,360 --> 01:02:40,800 Han var precis som ibland när han spelade. 412 01:02:40,960 --> 01:02:49,640 Omänsklig, besatt, otäck... Jag trodde han skulle döda mig. 413 01:03:01,320 --> 01:03:05,440 Följ mig inte längre. Vi ska inte ses mer. 414 01:03:05,600 --> 01:03:13,040 Han förstör hela ditt liv! Han har ingen rätt att behandla dig så. 415 01:03:13,200 --> 01:03:17,520 Adjö, Gösta. Glöm vad jag sa. Allt blir bra... 416 01:03:17,680 --> 01:03:22,680 Du kan inte leva med honom! Jag kan inte tillåta det. 417 01:03:22,840 --> 01:03:29,280 Du är söt. Glöm vad jag har sagt. Du måste vara förnuftig. Adjö. 418 01:03:31,400 --> 01:03:35,160 –Kanske vi ses igen... –Säkert! 419 01:04:16,160 --> 01:04:21,840 När jag kom upp på mitt rum greps jag av en underlig oro. 420 01:04:34,600 --> 01:04:40,360 Hade jag sagt för mycket till Gösta? Han var så impulsiv. 421 01:04:40,520 --> 01:04:45,680 Kanske trodde han att han kunde hjälpa mig. 422 01:04:45,840 --> 01:04:51,360 Jag hade en känsla av att något höll på att hända. 423 01:04:51,520 --> 01:04:56,800 Det var så obehagligt tyst i huset. Jag visste att Thomas var hemma. 424 01:04:56,960 --> 01:05:02,080 Men han spelade inte. Det gjorde mig nervös. 425 01:05:14,720 --> 01:05:19,520 Jag hörde röster. Thomas och någon till... 426 01:05:19,680 --> 01:05:23,840 –Ni gör henne olycklig! Maria: –Det var Gösta! 427 01:05:24,000 --> 01:05:28,640 Äktenskapet är en plåga för henne. Ni är en egoist! 428 01:05:28,800 --> 01:05:34,240 –Hur understår ni er?! –Jag älskar Maria! 429 01:05:34,400 --> 01:05:36,280 Thomas! 430 01:05:36,440 --> 01:05:42,040 Jag förbjuder er att träffa Maria! Jag har varnat er! 431 01:05:43,280 --> 01:05:48,360 –Låt bli Maria, annars... –Tror ni att ni kan skrämma mig? 432 01:05:48,520 --> 01:05:51,600 ETT PISTOLSKOTT 433 01:06:09,280 --> 01:06:13,440 –Han dog inte. –Nej. 434 01:06:14,720 --> 01:06:21,680 –Nå? Och sen? –Rättegången var som en mardröm. 435 01:06:21,840 --> 01:06:27,640 Thomas vägrade att försvara sig. Han upprepade bara stereotypt: 436 01:06:27,800 --> 01:06:33,480 "Jag har själv förstört mitt liv. Allt annat är likgiltigt." 437 01:06:33,640 --> 01:06:39,000 –Allt annat? –Allt annat. Jag med. 438 01:06:40,560 --> 01:06:46,080 Han vägrade ta emot mig, ville inte se mig. 439 01:06:47,280 --> 01:06:51,280 Han älskade mig inte längre. 440 01:06:53,160 --> 01:06:58,600 –Och du? -Va? Jag? 441 01:07:01,240 --> 01:07:05,440 Nej, jag kan inte leva med honom. 442 01:07:06,840 --> 01:07:11,880 Det måste vara slut, fullkomligt slut. 443 01:07:18,120 --> 01:07:21,320 PIANOMUSIK 444 01:07:36,800 --> 01:07:40,000 DÖRRKLOCKAN 445 01:07:51,080 --> 01:07:55,880 Kors då... Är det herr Lindén? 446 01:07:56,040 --> 01:08:01,440 –Är herr Dahlhoff ensam? -Ja, men har herr Lindén lektion nu? 447 01:08:01,600 --> 01:08:05,440 Nej, det är inte därför jag kommer. 448 01:08:17,040 --> 01:08:20,560 Hör så han spelar. 449 01:08:22,800 --> 01:08:27,360 Så här har han inte spelat sen han kom hem. 450 01:08:29,880 --> 01:08:34,320 Herr Lindén kan vara glad att ha en sån lärare. 451 01:08:34,480 --> 01:08:37,920 Han är inte min lärare längre. 452 01:08:39,120 --> 01:08:45,360 –Tänker herr Lindén överge oss? –Ja, det blir nog bäst så. 453 01:08:45,520 --> 01:08:48,880 Det blir inte herr Dahlhoff glad åt. 454 01:08:49,040 --> 01:08:55,600 Härom dagen sa han: "Var snäll mot Erik, han är min kronprins." 455 01:08:55,760 --> 01:08:59,400 Han håller på herr Lindén. 456 01:09:00,920 --> 01:09:04,560 Fru Jönsson var visst på väg ut... 457 01:09:09,480 --> 01:09:14,440 –Ja, jag går väl, då. –God natt. 458 01:09:19,440 --> 01:09:24,160 Han håller på herr Lindén som på en son. 459 01:09:25,200 --> 01:09:28,600 Tänk på det. 460 01:09:30,760 --> 01:09:33,320 God natt. 461 01:10:17,920 --> 01:10:21,120 Är det någon där? 462 01:10:23,440 --> 01:10:26,120 Är det...? 463 01:10:35,880 --> 01:10:39,600 Jaså, är det ni, Lindén? 464 01:10:39,760 --> 01:10:45,080 Varför säger ni inget? Är ni stum av beundran? 465 01:10:45,240 --> 01:10:48,880 Ja, jag spelar bättre nu. 466 01:10:49,040 --> 01:10:55,320 Jag har börjat leva upp igen, vad nu det kan bero på... 467 01:10:55,480 --> 01:11:00,440 –Hur kom ni in? –Fru Jönsson öppnade. 468 01:11:02,040 --> 01:11:06,760 Ni försvann så plötsligt härom dagen. 469 01:11:06,920 --> 01:11:12,600 Jag trodde aldrig att jag skulle få se er mer. 470 01:11:12,760 --> 01:11:16,960 Jag skrämde er kanske. 471 01:11:17,120 --> 01:11:21,800 Som jag skrämt Maria förr i världen... 472 01:11:21,960 --> 01:11:28,000 Men nu är hon inte rädd för mig. Och ni är inte heller rädd för mig. 473 01:11:29,120 --> 01:11:35,040 –Ska ni inte ta av er? Ni är blöt. –Jag ska gå strax. Jag ville bara... 474 01:11:37,000 --> 01:11:41,080 Jaså, ni ska gå strax? Nu igen? 475 01:11:41,240 --> 01:11:45,960 Herr Dahlhoff, jag älskar Maria. 476 01:11:51,040 --> 01:11:54,440 Jag vet att ni älskar Maria. 477 01:11:54,600 --> 01:11:58,240 Det kommer inte precis överraskande. 478 01:11:59,640 --> 01:12:05,640 Vet ni att en annan ung man har sagt precis detsamma i det här rummet? 479 01:12:05,800 --> 01:12:11,640 –Ja, Maria har talat om allt. –Allt? Ni vet att jag... 480 01:12:11,800 --> 01:12:19,360 Ja! Ni förstörde ert äktenskap för en inbillning. Maria älskade honom inte. 481 01:12:19,520 --> 01:12:25,240 Visst, nej... Men er älskar hon? Jaha... 482 01:12:25,400 --> 01:12:29,960 Er älskar hon... Det är den stora skillnaden. 483 01:12:30,120 --> 01:12:37,280 Ni vill alltså gifta er med Maria? Men vad har jag med det att göra? 484 01:12:37,440 --> 01:12:46,240 Hon är fri. Skilsmässan började för tre år sen. Ett avslutat kapitel... 485 01:12:46,400 --> 01:12:53,040 Jag står i så stor tacksamhetsskuld till er. Det är min plikt att... 486 01:12:57,000 --> 01:13:00,680 Strunta i fraserna. Saken är klar. 487 01:13:00,840 --> 01:13:06,520 Ta nu av er ytterkläderna, så får jag höra vad ni gjort sen sist. 488 01:13:06,680 --> 01:13:12,640 Jag förstår inte. Menar herr Dahlhoff att ni fortfarande vill... 489 01:13:12,800 --> 01:13:18,520 Vad har era kärlekshistorier med vårt arbete att göra? 490 01:13:21,600 --> 01:13:28,480 Jag ska göra en bra pianist av er. Ert privatliv angår mig inte. 491 01:13:39,360 --> 01:13:43,720 Tjajkovskijkonserten, om jag får be. 492 01:14:58,720 --> 01:15:05,200 –Nå? Vad tror du nu? –Kors i Herrans namn! 493 01:15:05,360 --> 01:15:08,800 Du spelar ju bättre än någonsin! 494 01:15:08,960 --> 01:15:15,600 –Ja, jag saknar nog inte begåvning. –Jag gratulerar dig! 495 01:15:15,760 --> 01:15:21,920 Det är jag som gratulerar dig. Ska du tjäna en förmögenhet på mig igen? 496 01:15:22,080 --> 01:15:25,840 Du, det här måste ju firas! 497 01:15:26,000 --> 01:15:32,840 –Vi ska ut och festa, som förr. –Nej, jag vill inte vara bland folk. 498 01:15:33,000 --> 01:15:39,400 Du har ju inget att skämmas för. Du försvarade din egen hustru. 499 01:15:39,560 --> 01:15:45,320 Hade det varit i Frankrike hade du blivit frikänd. 500 01:15:45,480 --> 01:15:51,080 Du har ju tagit ditt straff. Och så reklamen, för tusan! 501 01:15:51,240 --> 01:15:56,720 Vi ska ha Maria med! De försonade makarna... 502 01:15:56,880 --> 01:16:03,800 Och Erik, älsklingseleven, den store Dahlhoffs arvtagare. 503 01:16:03,960 --> 01:16:09,040 Och hennes faster, skeppsredaränkan från Götet. 504 01:16:26,000 --> 01:16:31,800 Titta, Signe, är det inte Thomas Dahlhoff? 505 01:16:36,200 --> 01:16:41,400 –Vem är det? En filmskådespelare? –Nej, violinist. 506 01:16:41,560 --> 01:16:45,880 –Pianist! –Han som sköt sin hustru? 507 01:16:46,040 --> 01:16:50,800 –Nej, hennes älskare. –Berätta! 508 01:16:51,920 --> 01:16:56,560 Var det inte trevligt att Hellenius drog ut dig? 509 01:16:56,720 --> 01:17:03,120 -Dags att bli en varg bland vargar. –Och reklamen, för tusan! 510 01:17:06,600 --> 01:17:11,720 Skål, Erik! Kronprinsens skål. 511 01:17:17,080 --> 01:17:20,480 Lycka till, Maria. 512 01:17:43,040 --> 01:17:48,040 Tre år...för henne. - Bettan, är hon så fascinerande? 513 01:17:48,200 --> 01:17:54,880 Män har så konstig smak. Fråga John. Han är specialist på yngre damer. 514 01:17:55,040 --> 01:18:01,720 –Är det den nye älskaren? –Den unge pojken? Det var det värsta. 515 01:18:01,880 --> 01:18:06,680 –Ja, se musikanter... –Ursäkta mig. 516 01:18:22,520 --> 01:18:24,880 Ja? 517 01:18:26,440 --> 01:18:30,680 Ja... Jaha... 518 01:18:30,840 --> 01:18:38,360 Hans före detta gemål och hennes tillkommande. Triangeldrama! 519 01:18:38,520 --> 01:18:42,640 Jaså. Vad ska du ha för det? 520 01:18:44,360 --> 01:18:47,200 Tia? Jaha... 521 01:18:47,360 --> 01:18:53,320 Ta med Jönsson så att han kan plåta dem. Kvicka dig. 522 01:19:14,120 --> 01:19:18,520 Låt honom inte lura dig med kontrakten. 523 01:19:18,680 --> 01:19:24,200 Mig har han levat gott på. Nu när jag ska konsertera igen... 524 01:19:24,360 --> 01:19:30,520 Är det inte herr Dahlhoff? Jag är redaktör Svensson på Vecko-Bilden. 525 01:19:30,680 --> 01:19:37,880 Tillåter herr Dahlhoff en liten bild med anledning av er fri...come–back? 526 01:19:38,040 --> 01:19:41,000 Hur understår ni er?! 527 01:19:41,160 --> 01:19:44,840 –Thomas! –Ta det lugnt, Thomas. 528 01:19:47,720 --> 01:19:52,440 –Skaffa er andra sensationsobjekt! –Han är galen. 529 01:20:08,720 --> 01:20:16,120 Hela konserten är utsåld. Det finns inte en plats att få för pengar. 530 01:20:16,280 --> 01:20:20,760 Och karln vägrar att spela! 531 01:20:23,120 --> 01:20:29,360 Jag har talat till honom som till en sjuk häst. Jag har bönat och hotat. 532 01:20:29,520 --> 01:20:35,200 –Det hjälper inte. Han vägrar. –Men varför vill han inte? 533 01:20:35,360 --> 01:20:41,120 Det är historien på restaurangen... Han har fått torgskräck. 534 01:20:41,280 --> 01:20:48,600 "De vill inte höra mig. Jag är bara ett varieténummer för dem." 535 01:20:48,760 --> 01:20:52,880 Det är så man kan bli galen! 536 01:20:53,040 --> 01:20:59,360 Jag kan förstå honom. Men han måste spela för sin egen skull. 537 01:20:59,520 --> 01:21:05,920 Ja, ni måste hjälpa mig. Ni är den enda som kan få honom till det. 538 01:21:06,080 --> 01:21:11,160 –Jag? –Ja, ni har ju blivit så goda vänner. 539 01:21:11,320 --> 01:21:15,240 Snälla fru Dahlhoff, jag ber er. 540 01:21:20,640 --> 01:21:23,960 Du älskar ju henne. 541 01:21:24,120 --> 01:21:27,720 Du kan inte leva utan henne. 542 01:21:27,880 --> 01:21:33,760 Nej, du kan inte leva med henne, och inte utan henne. 543 01:21:33,920 --> 01:21:40,000 Nu tänker du avstå från henne, lämna henne åt någon annan. 544 01:21:40,160 --> 01:21:47,680 För hennes skull satt du i fängelse. Nu avstår du henne. Det är komiskt. 545 01:21:47,840 --> 01:21:53,360 Det är så man kan skratta sig fördärvad. En sån där valp. 546 01:21:53,520 --> 01:21:58,400 Kronprinsen. Han får allt. 547 01:21:58,560 --> 01:22:02,880 Henne, framtiden, segrarna... 548 01:22:04,160 --> 01:22:07,760 Men vad får du? 549 01:22:07,920 --> 01:22:15,120 Varför slåss du inte? Du är feg. Rädd. 550 01:22:15,280 --> 01:22:20,360 Rädd för dig själv, och för din kärlek. 551 01:22:20,520 --> 01:22:27,320 Du minns hur det gick. Den gången var du stark och försvarade dig. 552 01:22:28,560 --> 01:22:32,720 Men nu orkar du inte. 553 01:22:33,880 --> 01:22:39,000 Hon är borta. Du är ensam. 554 01:22:39,160 --> 01:22:42,760 Totalt ensam... 555 01:22:42,920 --> 01:22:49,080 Du är gammal. Gammal och ensam... 556 01:22:50,600 --> 01:22:55,480 Det är för sent. För sent... 557 01:22:57,040 --> 01:22:59,240 Sent... 558 01:23:15,360 --> 01:23:19,280 Herrn har besök. Det är... 559 01:23:48,560 --> 01:23:50,720 God dag. 560 01:23:50,880 --> 01:23:57,520 Jag förstår. Hellenius har mobiliserat dig. 561 01:23:57,680 --> 01:24:01,840 Han är rädd att förlora bytet. 562 01:24:02,000 --> 01:24:07,320 Nej, Thomas, det är inte därför jag har kommit... 563 01:24:11,120 --> 01:24:18,880 ...utan för din skull. Jag vill inte att det ska verka som om du var rädd. 564 01:24:19,040 --> 01:24:24,920 –Rädd? Varför skulle jag vara rädd? –Men Thomas... 565 01:24:25,080 --> 01:24:32,320 Naturligtvis väntar man en sensation. Hade du hoppats något annat? 566 01:24:32,480 --> 01:24:37,360 Du är rädd - rädd för dig själv. 567 01:24:37,520 --> 01:24:41,360 Du tror inte på din makt över dem. 568 01:24:49,640 --> 01:24:52,080 Du?! 569 01:24:52,240 --> 01:24:58,560 DU tror inte längre på dig själv! Nej, det är omöjligt, Thomas. 570 01:25:02,840 --> 01:25:10,160 Kära barn, man kan tåla mycket om man bara har något att slåss för. 571 01:25:10,320 --> 01:25:14,600 Men jag har ingenting, och ingen. 572 01:25:29,720 --> 01:25:32,480 Thomas... 573 01:25:32,640 --> 01:25:35,720 Thomas, du har ju mig. 574 01:25:38,040 --> 01:25:40,320 Dig? 575 01:25:43,560 --> 01:25:46,880 –Dig? –Ja. 576 01:25:47,040 --> 01:25:52,840 Kastar du bort ditt liv igen, kommer jag att känna att felet är mitt- 577 01:25:53,000 --> 01:25:57,480 -att du gjorde det för den där gamla historien. 578 01:25:57,640 --> 01:26:04,520 Du har redan kastat bort ditt liv för ingenting. Meningslöst, tanklöst. 579 01:26:04,680 --> 01:26:11,880 Du har inte rätt att göra det igen - varken för din skull, eller för min. 580 01:26:13,720 --> 01:26:17,880 För din skull? Du menar... 581 01:26:23,880 --> 01:26:27,320 Jag SKA spela. 582 01:26:44,720 --> 01:26:48,200 MISSLJUD FRÅN PIANOT 583 01:26:51,320 --> 01:26:54,360 Thomas! 584 01:26:54,520 --> 01:26:58,720 Thomas! Vad är det? Är du sjuk? 585 01:27:18,120 --> 01:27:21,680 Du...det går strax över. 586 01:27:23,600 --> 01:27:27,400 Du ska inte vara orolig. 587 01:27:28,680 --> 01:27:32,160 Jag SKA spela. 588 01:27:33,240 --> 01:27:36,400 Jag ska spela. 589 01:27:38,320 --> 01:27:45,880 Jag förstår det inte. Jag trodde att allt var slut, att allt var förbi. 590 01:27:49,280 --> 01:27:54,920 Jag vill ju till dig. Det måste du tro. 591 01:27:55,080 --> 01:28:02,240 Men det går inte. Just nu när han kämpar för sitt liv... 592 01:28:02,400 --> 01:28:09,280 ...kommer samma känsla över mig som när jag alltid var hos honom. 593 01:28:11,880 --> 01:28:18,760 –Du älskar honom fortfarande. –Å, Erik...det är det jag inte vet. 594 01:28:20,280 --> 01:28:26,800 Kanske hatar jag honom för att jag inte kan komma loss ifrån honom. 595 01:28:26,960 --> 01:28:32,400 –Kanske jag inte vill komma loss. –Jag förstår. 596 01:28:32,560 --> 01:28:38,360 Jag har förstått det länge. Kanske hela tiden... 597 01:28:44,000 --> 01:28:47,760 Jag hoppas att du blir lycklig. 598 01:28:56,720 --> 01:28:59,680 Erik... 599 01:28:59,840 --> 01:29:02,840 Erik, du... 600 01:29:09,120 --> 01:29:13,920 Ditt hjärta tilltalar mig inte alls, och det vet du. 601 01:29:14,080 --> 01:29:19,440 –Det håller nog... –Efter konserten måste du vila. 602 01:29:20,440 --> 01:29:27,120 –Tog du dropparna som jag skrev ut? –Ja, för att lugna Jönsson. 603 01:29:27,280 --> 01:29:34,880 Du är omtänksam... Men om du vill komma igenom den här konserten– 604 01:29:35,040 --> 01:29:39,160 –måste du följa mina ordinationer. 605 01:29:42,720 --> 01:29:49,280 Nå, tror du att du har ställt rätt diagnos nu, gamla döddoktor? 606 01:29:49,440 --> 01:29:54,200 Är det hjärtat som krånglar? 607 01:29:54,360 --> 01:29:58,840 –Vad tror du själv? –Jag? 608 01:30:00,200 --> 01:30:03,600 Det har jag förstått länge. 609 01:30:07,680 --> 01:30:11,240 –Herrn ringde. –Det var jag, fru Jönsson. 610 01:30:11,400 --> 01:30:16,080 Ta en tablett snarast. Nej, en halv räcker. 611 01:30:16,240 --> 01:30:20,720 Och eventuellt en halv till i pausen. 612 01:30:20,880 --> 01:30:25,960 För mycket av det här är riskabelt, för dig i synnerhet. 613 01:30:29,680 --> 01:30:37,200 Kan fru Jönsson hämta ut det här på apoteket. Det finns färdigt i tub. 614 01:30:37,360 --> 01:30:41,120 Ska ske, doktorn. 615 01:30:41,280 --> 01:30:45,200 Jag ska kila. Jag har ett besök till. 616 01:30:45,360 --> 01:30:50,240 Och jag vill inte missa din konsert. Lycka till. 617 01:30:50,400 --> 01:30:53,400 Tack. Adjö. 618 01:31:03,360 --> 01:31:08,640 Men kom ihåg, inte mer än en halv tablett åt gången. 619 01:31:32,000 --> 01:31:37,720 Se, där har vi Jönsson. Ska hon inte följa med? 620 01:31:37,880 --> 01:31:44,440 Nej, jag hör det hellre i radion. Man blir vimmelkantig av så mycket folk. 621 01:31:44,600 --> 01:31:49,240 Adjö med sig, då, gamla Jönsson. 622 01:31:50,840 --> 01:31:56,240 –Adjö, fru Jönsson. –Adjö. Lycka till, herr Dahlhoff. 623 01:32:05,800 --> 01:32:10,480 Tack, fru Jönsson, tack för allting... 624 01:32:12,360 --> 01:32:19,440 Klockan är mycket, kom nu. Du ska väl inte stå och flirta med Jönsson? 625 01:32:24,400 --> 01:32:30,560 Efter konserten får du ta dig en vilokur på fyra veckor. 626 01:32:30,720 --> 01:32:38,720 Sen åker vi ut på turnén. Det blir härligt när du är fin och utvilad. 627 01:32:41,880 --> 01:32:45,760 Varför säger du inget? Är du stum? 628 01:32:47,160 --> 01:32:54,240 Jag vill be dig om något. Ge Maria den här ringen när hon gifter sig. 629 01:32:54,400 --> 01:32:58,480 Ska jag? Den kan du väl ge själv? 630 01:32:58,640 --> 01:33:04,560 Är det inte ovanligt att man är med när ens hustru gifter om sig? 631 01:33:04,720 --> 01:33:08,440 Jo, det kan du ha rätt i. 632 01:33:08,600 --> 01:33:14,720 Maria... Det är som om det inte fanns något annat i världen för dig. 633 01:33:14,880 --> 01:33:21,920 Nej, det är underligt. Jag kan inte leva utan henne, och inte med henne. 634 01:33:34,720 --> 01:33:38,360 Tack för att du kom. Det var snällt. 635 01:34:15,920 --> 01:34:21,880 Vi har nu hört en del av Thomas Dahlhoffs pianoafton i Konserthuset: 636 01:34:22,040 --> 01:34:29,000 Toccata och fuga i d–moll av Johann Sebastian Bach i pianotranskription- 637 01:34:29,160 --> 01:34:36,440 -och så variationer över ett tema av Paganini, av Johannes Brahms. 638 01:34:36,600 --> 01:34:43,320 Sista numret blir Beethovens sonat i f-moll, opus 57, Appassionata. 639 01:35:29,920 --> 01:35:33,880 "En halv tablett..." 640 01:35:34,040 --> 01:35:39,400 "För mycket av det här är riskabelt, i synnerhet för dig." 641 01:35:53,920 --> 01:35:58,560 "Tack, fru Jönsson, tack för allting." 642 01:36:32,920 --> 01:36:36,560 Var kan man träffa doktorn, då? 643 01:36:36,720 --> 01:36:40,240 På konserten? Plats 138 på parketten. 644 01:36:41,600 --> 01:36:46,920 Vaktmästarn! Jag måste ha tag i doktor Cederström. 645 01:36:47,080 --> 01:36:52,720 Det är omöjligt att gå in nu. Ni får hitta en annan läkare. 646 01:36:52,880 --> 01:36:57,480 –Var är direktör Hellenius? –I artistfoajén. 647 01:37:06,400 --> 01:37:11,960 Jag söker direktör Hellenius. Gå genast efter honom. 648 01:37:12,120 --> 01:37:16,000 Herr Dahlhoff är sjuk. Skynda på! 649 01:37:31,040 --> 01:37:36,160 Vad i all sin dar! Vad står på, Jönsson? 650 01:37:37,600 --> 01:37:41,960 Han har tagit alla tabletterna. 651 01:37:42,120 --> 01:37:45,960 Han tänker ta livet av sig. 652 01:38:28,600 --> 01:38:32,480 APPLÅDER 653 01:39:05,000 --> 01:39:07,360 Jag hämtar Cederström! 654 01:41:02,640 --> 01:41:07,000 –Maria... –Ja, Thomas. 655 01:41:09,840 --> 01:41:13,680 Jag spelade...i alla fall. 656 01:41:15,520 --> 01:41:19,560 Ja... Ja, du spelade, Thomas. 657 01:41:22,800 --> 01:41:26,720 Du har aldrig spelat så underbart. 658 01:41:29,840 --> 01:41:33,600 Det var sista gången. 659 01:41:37,320 --> 01:41:41,080 Allt ska bli bra igen, Thomas. 660 01:41:57,840 --> 01:42:02,760 Ja...allt ska bli bra. 661 01:42:09,440 --> 01:42:14,360 Och du ska bli lycklig, min älskade. 662 01:43:27,640 --> 01:43:31,600 Textning: SVT Undertext Sveriges Television AB 55309