Original subtitles

Nej, släpp!

Kom.

De är klara med husrannsakan. Hon var definitivt på väg att sticka.

Biljetter till Ecuador, datorerna rensade och urstädad lägenhet.

Vi jobbade ihop i fem år. Jag fattar inte bara hur...

Håll ihop nu. Vi har inte tid att vara sentimentala.

–Hon var en skam för poliskåren. –Juana är antagligen död.

–Hur kunde jag vara så jävla dum? –Det ska tillsättas en utredning.

–Vi hoppas att Mimmi jobbade ensam. –Och med det menar du...?

Hon var ett ruttet ägg. Jag vill inte ha fler.

–Jag har lånat ut Sonjas pengar. –Hur jävla dum får man vara?!

–Vad skulle jag göra? –Du skulle ha sagt nej!

Jag tänkte erbjuda mig att köpa ut dig.

Det var jag och Kasper som körde på din brorsa.

Du är inte som andra kriminella. Jag tror att du jobbar för snuten.

–Har du ett vapen? –Nej, jag slängde det från bron.

Nån av era har pratat. Du har sumpat det här, Barry.

–Säg vem du har pratat med. –Ingen!

Fan!

Hej, Sonja!

Men hallå! Vi har ett problem.

–Vi? –Hej, gubben! Hur är läget?

Har du nån skurk i dig. Han ser ju precis ut som sin pappa.

–Lägg av. –Litar du inte på mig?

–Han har springmask. –Va?!

Jaha... Så här är det. Rosales anländer i dag.

–Han vill att du är med på mötet. –Va? Varför det?

Han tror att vi är ansvariga för att transporten gick snett.

–Jag hade inget med det att göra. –Jag vet. Lyssna nu.

Banken behövde ett företagsnamn när tio mille överfördes till Rosales.

Och Simon använde namnet "Eks marina".

Så nu tror Rosales att du är med på hela containergrejen.

Sonja! Du kan inte springa iväg från det här.

Hur känns det?

Snart muck.

–Frihet och kärlek. –Det är det bästa.

När den är besvarad, så.

Din flickvän... Juana, just ja.

Hon... Fan vad svårt det är att säga det.

Vad är det du försöker säga?

–Hon knullar runt. –Vad fan snackar du om?

Det är sant. Det är bättre att du får veta det innan de släpper dig.

–Med vem? –Gustav Ek.

Vem är det, nu igen?

Sonjas grabb.

Gustav? Jag måste till skolan och fixa lite grejer.

Men jag kommer att se till att allt blir bra igen.

Nina?

–Tack. –Det är lugnt, Gustav.

Vi kommer att tysta ner det hela. Ingen får veta att Mimmi var...

Hoppas bara att den här skiten tar slut i dag.

Han landar vid ettiden.

–Vilken tid det tog. Jag blev orolig. –Vi tog bara en liten extratur.

Prosit.

Jag funderar på marinan. Borde vi inte försöka hitta en medfinansiär?

Jag trodde inte att jag skulle säga det här... Men Klara?

Hon har pengar efter arvet och har våldgästat oss i tre månader.

Du vet inte vad du säger. Du skulle bli galen.

Barry vill träffa mig i dag.

Okej, men då följer jag med.

–Det här är ju ett skämt. –God morgon.

–Hon kan ligga bakom sabotagen. –Hon får inte ta marinan ifrån oss.

–Lämnar du Nico i dag? –Vad ska du göra?

–Välja kakor. –Igen?

Är det okej om du tar Nico i dag? Det är bättre om jag tar Barry själv.

Hallå?

–Tjena, sötnos. –Är det du som är Kevin?

Nej. Kevin är ledig i dag.

Jag tror att Kevin ljuger.

Om du säljer till Gustav en gång till så kommer mamma och hälsar på.

Mamma? Vad läskigt. Vem är du då, lilla stumpan?

Sa du Gustav? Gustav Ek?

Med en morsa som heter Sonja?

Okej. Fan...

Kevin lovar att inte sälja till brorsan Gustav mer.

Bra.

Bra. Annars kommer jag tillbaka.

–Hoppsan! –Vi är snart färdiga.

–Jag har aldrig hört dig plågas. –Lyssna på den här.

Aj!

Vad kul!

Åk.

–Var är Barry? –Fan, du är ute.

Har du saknat mig?

Han är på nåt möte, tror jag. Han är inte här, i alla fall.

Mucköl vore på sin plats.

Självklart.

Du... Kan du komma lite? Kom.

Så här tänkte jag...

Du står här i bakgrunden och ser saker.

Du vet det mesta om vad som händer häromkring.

–Vem knullar Juana? –Jag vet inte.

Ibland är Kevin både blind och döv. Släpp!

Sista chansen.

–Fan, inte nu igen! –Kevin...

Släpp mig! Jag ska.

Vem knullar Juana?

Gustav.

Hallå? Speedy?

Jag visste att du hade koll.

Du den här...Gustav. Han har säkert en adress också.

Pang!

–Han bor på Tranvägen 5B. –Är du säker på det?

Ja...ja...

–Det går bra för dig, har jag hört. –Jag ska inte klaga.

–Synd att Sonja inte följer med. –Du får hålla till godo med mig.

Vi måste ju få ett avslut på det här. Jag har fullmakt.

–Vad bra att förena nytta med nöje. –Jag tänkte att vi skulle jobba lite.

Och sen kan vi ha det lite kul.

Aj! Släpp!

Vi vet att det är du som ligger bakom sabotagen på marinan.

Aj! Släpp! Snälla, släpp!

Det är över på en sekund om du bara berättar vem du jobbar för.

Nu lägger jag ett tryck över halsryggen.

Ligg helt still, annars kan jag skada lederna och då blir du förlamad.

Släpp! Jag ska! Jag ska...

Jag lyssnar.

Det är Östling. Det är Östling som vill ha marinan.

Varför blir jag inte överraskad? Och mera? Berätta.

Jag... Jag är... Jag är hans bulvan.

Men det är Östling som ligger bakom allting. Han hatar Sonja.

Och du är helt oskyldig?

–Tio procent. –Tio procent?

Den snåljåpen.

Okej. Nu gör vi så här...

Du går tillbaka till Östling och berättar att affären är i lås.

Han kan gott tro att han äger marinan ett tag.

Då kanske han låter min dotter vara i fred. Förstår du det?

–Sonja Ek är här. –Men vad trevligt. Välkommen.

Jo, Ella... Jag tänkte runda av lite tidigare i dag–

–så om du vill ha lite ledigt så går det bra.

–Då ses vi i morgon. –Vad vacker du är.

Sonja, Sonja...

Jag måste börja med att säga förlåt.

Hur kan du dra in mig i affärer med en kartell?

Jag ber om ursäkt. Jag visste inte att du hade haft affärer med Rosales.

Jag vill ha mina pengar.

Just det. Jag har inte tio miljoner utan har ju bara tre.

Så om det är okej för dig att bara ta tre...

Simon, för fan! Ta dig samman.

Jag är samlad. Mår ganska bra just nu.

Har det väldigt bra med Kattis och affärerna går bättre och bättre.

Ge mig det du har.

Det är tre miljoner.

Måste ju be alla skurkar att liksom...börja ta kort.

Det hade varit nånting.

Här har du.

Vi ses igen.

Jag glömde min handväska.

Helvete! Håll emot!

Håll emot! Ställ dig här!

Håll emot, för fan!

Titta noga. Det här är alla medlemmar i Tolimakartellen.

Den här killen är El Mataperros. Hunddödaren.

–Här är bossen själv. Pinto Rosales. –DEA har undersökt kartellen.

De är nyfikna på om vi kan binda Rosales till vårt containertillslag.

Jag behöver en tydlig koppling mellan Barry och Rosales.

De bor på Clarion på Norra Bantorget och reser under falsk identitet.

Och de har precis landat på Arlanda.

–Emil? Hör du mig? –Ja, jag hör dig.

Nästan framme. Passerar Infracity, Upplands Väsby nu.

Okej, vi har 30 minuter på oss. De är på väg. Louise, vi är redo.

Kasper och Linus. Är ni snälla och kommer med ett tag?

Har du sagt nåt?

Det är okej.

Du kan gå runt och sätta dig i baksätet där. Du kan hoppa in här.

–Tjena! Gustav, va? –Vem är du?

Har du knullat min flickvän?!

Jag har precis kommit ut.

Och nu står jag här och blir tvungen att skita ner mig igen!

Vad fan trodde du?!

Vad fan tänkte du på?!

Släpp mig!

–Fitta! –Håll käften!

Släpp!

Gustav! Gustav!

–Hej hej! –Du låter nervös.

–Vad har du i väskan? –Min livförsäkring.

–Om jag måste betala mig ur det här. –Det är inte så det funkar.

Vi erbjuder islänningarnas rutt plus en fet avbetalningsplan.

–Sju miljoner i månaden gånger tio. –Varför ses vi på det där hotellet?

–Det är han som bestämmer. –Det vore bättre på en allmän plats.

Jag håller med. Ta det med honom när vi kommer dit.

–Vi tog pappas bil och... –Vi tar det när din familj kommer.

Jag har bara pappa. Och...

Det var hans bil vi tog.

Vi skulle bara ta en liten sväng men det blev så mörkt.

Vi tar det där när din pappa kommer. Ta det lugnt. Du kan spela lite.

Nu väntar vi bara på din mamma. Vi har inte fått tag på henne.

Jag tänker inte säga nånting.

–Kan jag ringa? –Till din advokat?

Jag har ett annat nummer till mamma.

Ja, gärna. Ring henne.

Älskling, jag är upptagen. Är det nåt viktigt?

Jag har blivit hämtad av polisen. Mamma?

Jag är här. Var är du nånstans?

Jag och Kasper är på stora polishuset. Du måste komma hit.

De kan inte göra nåt förrän jag är där. Jag kommer snart.

–Får jag prata med henne? –En av poliserna vill prata.

–Hallå? –Hon la på.

–Vad sa hon, då? –Hon kommer.

–Fan! –Vad är det som pågår?

–Jag måste till polishuset. –Det är inte läge just nu.

–Jag måste dit, säger jag. –Sluta tjata.

–Vad fan gör du?! –Förlåt.

Fan!

–Kör! Kör! –Stanna bilen!

Kör på honom! Kör!

De är i receptionen nu. Slå av sändarna.

Ta med henne så fort hon kommer ut. Det är jävligt bråttom.

–Om det tar för lång tid, då? –Då får du väl skjuta ut henne. Gå!

Den där vill jag inte ha. Ta en taxi.

Så får jag spela teater så länge. Fan!

–Kan inte du köpa kaffe? –Jo, absolut.

Det tog tid att få en taxi. Hur har polisen fått veta nåt?

Jag har ringt min advokat.

Hej! Våra söner har tagits in på förhör här.

Linus Ek och Kasper Appelqvist. Vi är föranmälda.

Nu kommer Barry. Aktivera sändarna.

Mina herrar.

–Hur var resan? –Väldigt behaglig, tack.

Här är min goda vän senor Mataperros.

–Trevligt att träffas. Barry. –Min engelska är inte så stilig.

Slå er ned. Nåt att dricka, kanske?

Visst. En Shirley Temple, tack.

Ingen alkohol? Varför inte? Slappna av.

Dåså... Vad har du till mig?

Jag har kommit på en avbetalningsplan som säkert känns rimlig.

Sju miljoner i månaden i tio månader.

–Plus ränta. Okej? –Och var är Sonja?

–Sa han "Sonja"? –Tyvärr så är änkan försenad.

–Emil, Sonja ska vara med på mötet. –Ja, jag hörde.

Jag visste det. Två flugor i en smäll.

Jag fick precis besked om att Sonja befinner sig på polishuset.

Linus har blivit gripen, så det tar ett tag innan hon kommer.

–Islänningarna? –De är under kontroll.

Deras affärer är mina affärer så avbetalningarna är säkrade.

Vem bär ansvaret för containerfiaskot?

–Kan jag lita på dig? –Javisst. Har jag nåt annat val?

Har du nåt annat val? Vem bär ansvaret?

Rör mig inte!

Det är lugnt.

Vad är det som händer?

För sista gången, Barry. Var det du eller var det änkan?

Säg "Sonja".

Det är bäst att de inte säger nåt. Att de håller tyst.

–Kasper förstår. –Nej, det är bättre att de erkänner.

–De hamnar ju i brottsregistret. –De är inte 15 och gör inte det.

Är det här möjligtvis Sonja och John? Mats Larsson, förhörsledare.

Du kan gå in till Linus på en gång. Han verkar behöva dig.

Jag kan visa dig var Kasper sitter.

Älskling.

–Jag vet inte vad jag ska säga. –Berätta precis vad som hände.

–Sanningen? Men du brukar alltid... –Nej, nej, nej.

Nu berättar du vad som hände.

Jag måste ta det här.

–Det är dags att komma nu. –Jag vet, jag ska. Jag måste...

Skyll på mig och säg att... Fan, var lite kreativ.

Säg att jag är portad från hotellet.

Jag är nojig och vill träffas i Vasaparken.

Om du inte kommer snart så blir det ett kort möte.

Du fixar det här, Barry. Vi ses om en halvtimme i Vasaparken.

Vad sa hon?

Hon har festat här en gång och spöade upp en säkerhetsvakt.

Hon kan inte komma till hotellet för hon har blivit portad.

Hon vill träffas i Vasaparken.

–Vasaparken? –Som krigsskeppet? Vasa?

–Ta er dit med en gång. –Vi måste dra! Packa ihop allt!

Tempo! Tempo! Louise! Meddela källan.

Jag måste gå och pissa. Kan du ta den?

Vi hoppade in i bilen och sa att vi bara skulle ta en liten sväng.

–Vem var det som körde? –Det var...

Ja?

Ja. Okej. Hej.

Jag är ledsen men jag måste dra.

Din advokat är här snart och du vet att John är här också.

–Jag tycker nog att ni borde stanna. –Ja, det tycker jag med.

Vem var det som körde?

Om vi kan ta en paus nu, så väntar ni på advokaten och fortsätter då.

Vi ses hemma, gubben. Puss.

–Hon har ganska mycket på jobbet. –Ja...

Lägg inte på. Du måste ringa och varna din mamma.

Hon ska träffa Barry och colombianerna i Vasaparken.

Polisen är på väg och kommer att gripa allihopa.

Nina? Helvete!

Kan jag få min väska?

De är inte glada över att vänta så du får försöka charma dem nu.

–Så, äntligen ute. –Är du på väg?

De ses utomhus på deras villkor.

Parken utanför hotellet. Norra Bantorget, fontänen.

–Okej, vi är där om fem. –Hoppas det var värt det.

Vi ses där. Hej. Vi ska till Norra Bantorget istället.

–Vem messar du? –Min tjej. Barry, så klart.

–Snälla, svara... –Hej! Du har kommit till Sonja Ek.

Lämna ett meddelande eller skicka SMS så återkommer jag.

De jävlarna byter plats igen. Vi vänder.

Jävla fan!

Hej, mormor! Jag behöver din hjälp. Mamma kommer att bli gripen.

Kul att du kunde komma. Han är därborta.

Han vill att du kommer dit nu. Solo.

–Okej, vad har du sagt? –Jag har gett honom vår deal.

–Han är jävligt nojig, så lycka till. –Du... Du har nåt där.

–Har du en näsduk? –Vi fixar en därinne.

–Jag är hemskt ledsen. –Äntligen. Var har du varit?

–Min son satt gripen. –Gripen?

–Men han är med sin advokat nu. –Ungar.

Man kan inte döda dem och måste älska dem.

Bra jobbat, allihopa. Jag vill ha en tätare bild snarast.

Jag är på det.

Sonja har en väska med sig men inget har överlämnats ännu.

Dåligt ljud. Jag hör inte vad de säger.

Vi måste ha nån på torget. Emil?

–Är du galen? –Har du nån bättre idé?

–Kom igen! Lös det här nu. –Anna, ger mig dina glasögon.

Har vi en väst? Okej, mikrofonen.

Jag vill lösa allt. Det har skett ett stort misstag–

–angående min inblandning eftersom min advokat Simon var...

Det bästa tricket som Djävulen nånsin kom undan med–

–var att övertyga världen att hon inte existerade.

Här är tre miljoner för att visa mina goda avsikter.

Som jag har räknat, är du och Barry skyldiga mig 35 miljoner var.

Såna pengar kan få hela din familj dödad, Sonja.

Men jag kan vara väldig generös. Jag är familjefar.

Jag vet hur det känns. Så jag lovar...

De kommer inte att känna nåt.

Vi tar en promenad.

–Så, hör ni mig? –Ja, det låter bra.

–Polisen beslagtog allt. –Vem var tjallaren?

Jag vet inte. Jag försökte hitta Juana.

Hon är inte med oss i dag. Barry har berättat för mig.

Jag hör bara musik.

–Det måste bli bättre än så här. –Det här är det bästa du får.

Barry har en väldigt bra avbetalningsplan.

Jag vill att du ser till att den bli av. Förstår du mig?

Hej, mamma!

Nej, hon är min dotter. Snälla.

–Helvete, Nina är här. –Det är poliser överallt.

–Det här är min dotter Nina. –Trevligt att träffas, Nina.

Emil, vi är klara för insats.

–Åk hem. –Nej, jag stannar här.

Vad är det?

Jag har dessvärre dåliga nyheter. Polisen har omringat parken.

Det är poliser överallt. Jag är hemskt ledsen.

Påbörja insats.

–Bakom muren! –Dags att gå.

Ner! Ner!

In i bilen!

In! In!

Ner på marken, för fan!

Lugn!

Ligg på mage!

Är du okej?

–Bilbyte! Kom igen. –Skynda! Kom.

Jag kan inte följa med. Gustav mår skitdåligt så jag måste hem.

–Okej. Var försiktig. –Mamma... Zac är snut.

Kom igen nu!

–Vad sa du? –Som det var.

–Vad frågade de, då? –De ville veta om jag körde.

–Okej... Vad sa du, då? –Att det var jag.

–Frågade de nåt om mamma? –Ja, men jag vet ju ingenting.

–Var är Sonja? –Hon var tvungen att sticka.

Okej. Kom så åker vi hem.

–Jag hatar när de skjuter på mig. –Vart ska vi?

Nånstans där ingen kan hitta dig.

Jag hade inget val.

Klara var helt hänsynslös.

Ja... Hon är ju för rolig, den kvinnan.

Men då ska vi spela ut nästa kort.

Och nu kommer det att börja göra ont på riktigt.

Text: Magnus Öberg www.sdimedia.com