Original subtitles

DET VAR EN GÅNG,

EN KOMEDISERIE SOM HETTE AÍDA

SOM HADE PREMIÄR 2004 OCH SLUTADE 2014.

MEN VAD HADE HÄNT OM DEN HADE FORTSATT NÅGRA ÅR TILL?

DET HÄNDE ALDRIG, MEN DET KUNDE HA HÄNT.

"SKÅDESPELARE HAR ETT ANSVAR FÖR DE VÄRDERINGAR VI SIGNALERAR"

RESPEKT FÖR OFFREN

SET 1

MÅNDAG

Okej, innan vi börjar läsa

vill jag nämna att i gårdagens avsnitt fick skämtet om Irene Villa reaktioner.

-Ni såg folket utanför, eller hur? -Så sjukt.

Det visar sig att Carmona känner henne,

-han pratade med henne, och hon är cool. -Supertrevlig.

Hon tyckte faktiskt själv att det var roligt.

Så det är lugnt.

-Vi sparkar inga författare. -Jippi!

-Ja! -Tur du!

Och om betygen. Vi fick en andel på 19%, med toppar på 23.

Mest sedda på söndagen.

Ja. Toppprestanda.

Den här veckan filmar vi sista avsnittet av säsong 14.

Nätverket bekräftade att vi är förnyade med minst en säsong till.

-Trevligt! -Woo!

Och när får jag mitt avslut?

Eftersom vi kom överens om att Aída slutade i det här avsnittet,

och jag ser inget slut skrivet för henne.

Jag trodde att de redan berättat.

Ingen har sagt nåt till mig.

Vi pratar med Fernanda senare, om det är okej.

Men jag är klar efter den här veckan, tillochmed vaktmästaren vet det.

Jag säger bara det.

Okej då, låt oss göra komedi.

-Okej. -Nu kör vi.

Avsnitt 315, scen 1, exteriör, natt.

En hårig varelse flyr från bagageutrymmet och gömmer sig i soptunnorna.

"Va?

Barajas? Såg du det där?

Var det en hund?"

"Luisma, det där var ingen hund.

Kan det vara...?"

"Herregud, det är det!

Jag vet inte om det var utomjordingar, jultomten eller Jesus Kristus.

Men tack för att du svarar på bönerna från dessa ödmjuka hemlösa."

"De har äntligen skickat oss..."

"En Ewok!"

"Jaja familjen, ha så kul.

Jag har stora planer i fängelset också.

Filmkväll och misshandla lesbiska."

"Stackars mamma.

Det måste varit riktigt illa på Kuba för att du ska föredra fängelset."

"Hon flydde och gömde sig i ett kylskåp med dubbla dörrar.

Hmm, min dröm!"

Eugenia och Soraya lutar sig över balkongen.

"Vad är det för oväsen? Det är Mauricios apa!"

"Han är en människa!

Han måste tillbaka till stallet där han var inlåst."

"Som djur tyckta jag han var söt, men som person är han motbjudande.

Ew, jag kan se en av hans bollar!"

-Jag tycker inte det här är roligt. -Vad sa du?

-Att det här inte är roligt. -Bollgrejen?

Vi gör narr av nån som är där med oss på inspelningen.

Jag har en kusin…

Jag tvivlar på att Ewokföreningen kommer att bli förolämpad.

Han är ingen Ewok.

Han är en dvärgskådespelare.

Med akondroplasi.

Jag tycker inte att det är roligt.

Kanske för att du vill lämna och inget är roligt för dig.

Det kan vara det.

Kanske är ingenting roligt för mig längre.

Hur som helst.

Låt oss fortsätta.

Vi är nästan klara med läsningen.

Vi återkommer till det skämtet, Miren.

-Tack. -Ingen fara.

Soraya korsar bandgränsen och går mot Jonathan och Mecos.

"Ge hit den, för fan.

Luis Mariano García García!

Jag är inte på humör för Ewoks! Ta ner honom, annars gör jag det!"

Tack, alla. Tio minuter till repetition, okej?

Okej.

-Vad är det med dig? -Jag orkar inte mer.

Titta på mitt ben.

Herregud, det är rått.

Jag förstör det, seriöst.

Ska du gå upp och säga ifrån?

Självklart. Låt oss se vad de hittar på.

Carmen.

-Vad? -Jag vill också dra.

Dra då, Paco. Vad vill du att jag ska säga?

Ja, men vi kan inte båda lämna.

Jag vet inte hur länge till du tänker spela Luisma,

men jag måste göra andra saker.

Jag kan inte göra det här längre.

Du kunde lämna och komma tillbaka eftersom jag stannade kvar och höll kvar fortet.

Du gjorde det för min skull, förstås.

För mig, för alla kollegor, och först och främst för mig.

Kom igen, Paco, du måste skoja.

Trevlig stämning.

-Vad är det med ditt öga? -Åh, ingenting.

Jag var ute med min pappa igår, och några dumma tonåringar började skrika

"Titta! Bögen från Aída!"

Du känner mig. Jag skrek tillbaka, "Vill du ha en avsugning?"

Sen gick det åt helvete.

-Slog de dig? -Nej, det gjorde de inte!

Men de ställde sig fort upp, jag och pappa sprang

och jag smällde rakt in i bildörren.

Självförvållat. Helt mitt fel.

Jag har en kusin som är som Chiqui från Big Brother.

Nej, jag menar allvar.

Hon är bedårande. Hon ser ut som Inma Cuesta.

Ni fattar inte hur svårt det är för henne med hennes 1.20 meter.

Jo, det fattar jag. Hur skulle jag inte fatta det?

Som barn var jag halva längden, dubbla vikten.

Dessutom hade jag en ögonlapp och stöd för mina höfter.

Jag sa till mamma att jag vill bli skådespelerska.

Hon sa, "Om du överlever skolan räcker det för mig."

Stackaren.

Pepi, är du en dvärg?

Kom igen.

Frågade du precis om hon är en dvärg?

Var inte en gris.

Kom igen, David.

Jag frågade bara för att det finns olika typer av villkor, det är allt.

Som Estrellita brukade säga,

Alla familjer har ett svart får.

Hörrni.

Det är så varmt.

Säg åt dem att sätta på AC:n.

Kommer du ihåg Estrellita?

-Snälla, han var fantastisk. -Jag älskade honom.

Varför vill du ha min storlek?

Åh, för filmen.

Fan.

Och när börjar inspelningen?

Två månader?

Säg att jag är en storlek 4.

Ja, jag har tid.

Protein, cigarett, protein, cigarett. Nu kör vi.

Carmen, vi är verkligen ledsna att du vill lämna.

-Igen. -Snälla.

Snälla, börja inte med det, okej?

Jag kom tillbaka under vissa villkor som aldrig uppfylldes.

Jag sa att det här skulle bli min sista säsong.

Vi har precis läst sista avsnittet, och det finns inget slut.

Vi vill att du kommer tillbaka nästa säsong.

Måste jag stava det åt dig?

Ta det lugnt, Carmen.

Okej, okej.

Vi gör vad du vill, precis som vi alltid har gjort.

-Du vet hur jag känner mig -Okej.

Om det är ditt slutgiltiga beslut, lämnar vi det där.

Men vi måste ge karaktären ett ordentligt slut.

Det är vårt ansvar mot publiken, Carmen.

Det är ditt ansvar också.

Vi skulle älska det du inte låter oss göra med dig

att åtminstone få göra det utan dig.

Vad ska du göra utan mig?

Jag är Aída.

Nej, det är du inte. Du är Carmen.

Jag heter Fernanda. Han är Julián.

Och Aída är en karaktär som ägs av produktionsbolaget.

Vänta, vad försöker du säga?

Okej, låt mig förklara.

Vi har den tekniska förmågan

för att hålla karaktären vid liv,

genom att lägga på din röst och ansikte på en annan skådespelerska.

Är du seriös?

-Du skojar, eller hur? -Nej.

Vi skulle göra det under din övervakning, Carmen.

Vi ska inte göra något hänsynslöst.

Oroa dig inte.

Du slutar den här veckan.

Du behöver det. Psykisk hälsa kommer först, eller hur?

Och vi tar hand om Aidas utgång.

Varför dödar ni mig inte?

"Aída måste dö."

-Wow. -Bara titeln är djärv.

"Man måste erkänna att det finns stunder i Aída som får dig att skratta.

Det är svårt att inte le åt nonsens.

Det är en show som låtsas vara punk och modig,

men förstärker egentligen bara sexistiska, homofoba och rasistiska stereotyper.

-Wow. -Vad snackar dom om?

Vilken jäkla smäll.

"Den har den där råa, klibbiga, skrikiga tonen."

Det är jag.

En attack på god smak med skämt som inte är roliga längre.

Inte längre.

Wow.

Det är brutalt.

Jag står inte ut med de här intellektuella som tycker sig ha bra smak,

smutskastar något populärt bara för att det är populärt.

De kan suga min, helt ärligt.

Ja, den där killen är helt klart en pompös idiot.

Men det är sant att vi gör gammaldags gayskämt som om det var 1985.

Inget förolämpande mot bögarna.

Vänta lite nu.

Vilken annan show har en superbög som citerar Baudelaire

och köper glidmedel på eBay?

Det är punk som fan.

Sen misshandlade de dig.

De slog mig redan innan, Marisol.

Tror du verkligen att det är punk?

Jag är så trött på de här gurkskämt.

Om vi vill ta itu med verkliga problem, varför inte införa en komplott

där Tony eller Fidel har HIV eller nåt?

Normalisera det, skämta om det. Det spelar faktiskt roll.

Jag är helt nere. Världen förändras. Aída är det inte.

-Visst? -Skämten är fortfarande desamma, som…

Så vad gör vi? Ändra showen?

Ju mer man ger sig på Machupichu, desto fler skrattar.

Det är sant.

Ja, det är sant.

Saker och ting börjar bli allvarliga nu.

Hörde du att de försöker skicka flickan från Twitter i fängelse?

Vad pratar du om?

Hon skämtade om en film producerad av ETA och skildrad av Carrero Blanco:

Två meter över himlen.

Ja, ja...

Ursäkta, kan jag ta ett foto med dig?

Jag är också Machu Picchu.

Snälla, säg inte så.

Jo, alla kallar mig det.

Vad heter du?

Cristian, men de kallar mig Machu Picchu.

Cristian, var kommer du ifrån?

Nära Machu Picchu, Peru.

Då är du Cristian från Peru.

Nej, här i Spanien är jag Machu Picchu.

Ja.

-Sådär. -Tack.

Inga problem.

De kommer hit med låg självkänsla kulturellt.

Kom igen, du också…

-Nej, jag mår dåligt. -Gör honom inte till offer.

Han sa det på grund av mig.

-Nej. -Jo, det gjorde han.

Han sa HIV som exempel.

Kolla vilka det är.

Vad heter dom? Den homosexuella killen och Juanma.

Han menar Juanmi. Han vet ingenting!

Luisma!

Kan vi få en bild? Vi är från Málaga.

Åh, Magala! Vackra Magala!

Picasso, María Teresa Campos och Pablo Alborán,

han kom precis ut ur garderoben.

Du är så rolig. Tack.

Inga problem.

Sötnos.

Älskar dig.

Vilken dröm!

Luisma och Fidel.

Ni är bäst.

Ursäkta, vill du ha ett foto?

Säg nåt annat!

Fråga mig.

Du låter precis som honom! För att jag är korkad.

Kom.

Du låter precis som honom!

Vänta lite. Jag ringer min mamma så hon kan se!

-Är du den med rosa hår? -Ja.

Det är verkligen dem!

Det är dem! Det är dem!

-Fan! -Paco.

Såg du inte att hon inte mådde bra?

Allvarligt?

Kom igen, något var fel.

SKRÄM INTE PACO

Nu mår jag dåligt.

Edu, nej.

-Ingen rökning här, tack. -Ingen rökning?

Har jag varit stygg?

Nej! Jag har varit upprorisk!

Ta mig till mr Carmona!

Jag måste straffas! Jag lever för det här!

-Låt mig ta en puff! -Edu!

Låt mig ta en puff!

Förlåt, en puff och jag släcker den, älskling.

Förlåt!

Låt oss ställa upp för scen 2A.

Luisma, Barajas och Paz i badrummet.

Kom igen.

Pepa, kan du hjälpa oss?

Vill du att jag ska gå in där?

Spela Ewok för oss, du är kort nog.

Hon låtsas vara gullig och säger:

"Nej, du är Carmen.

Jag heter Fernanda.

Han är Julián.

Aída tillhör produktionsbolaget."

Kärring.

"Vi gör vad du vill, precis som alltid."

-Det är så konstigt. -Jag säger det, min son.

Hon är en varg i fårakläder.

Vad är den här deepfake grejen?

-Tja... -Fortsätt, förklara.

De spårar ditt ansikte och din röst.

Sedan slår de på en annan skådespelerska med AI, klart.

Läskigt! Jag låter dem inte spåra mig.

Han älskar de där små snacksen.

Han gömmer dem i fickorna.

Han är grymt smart.

Få se.

Vacker tass.

Inte du, Barajas. Han.

Säg det då.

Vi måste ge honom ett namn.

Vad sägs om Putin?

För långt.

Bättre med Pepe.

Ewoken Pepe.

Pepe, sitt!

Sitt!

Pepe ignorerar mig som hundskit.

Vad gör du?

Säg att du är min farbror från Fuengirola.

Vem är där?

Det är jag, Paz.

Jag bor här med dig.

Jag är din fru.

-Va? -Vi har varit gifta i fyra år.

Titta.

Hon säger sanningen.

Åh, okej.

Trevligt.

Jag åker. Jag ska äta middag med mina gamla kollegor.

Med flygvärdinnorna?

Nej, med hororna.

-Hon såg dig inte. -Stig upp på stolen.

Kom igen. Pepe, sitt.

Va?

Va?

Antingen ber han om WiFi-lösenordet eller sprit.

Ska vi bjuda honom på en öl?

Nej, Barajas, vi ger honom inte öl.

Vi ger honom tequila, det enda vi har.

Vet du vad som hände med Loles?

-Vadå? -Från Aquí no hay quien viva.

De använde hennes röst på en dubblett med ett bandagerat ansikte.

-Det är inte samma sak. -Varför inte?

Det här är artificiell intelligens.

Nej, Barajas, det är inte så det fungerar.

"Drick bara om du har gjort det."

Du dricker bara om du har gjort det.

Okej, jag fattar.

-Men du får fortfarande betalt? -Självklart.

Det hjälper med extraknäcken.

De borde ta in AI.

Snälla!

Aída García García.

Jonathan!

Jag är inte på humör för sånt här nonsens.

Med den här kroppen som Gud gett mig har…

Med den här kroppen som Gud gett mig har…

…skaffade jag mig en välbärgad karl.

Kan du springa? Sådärja.

-Peka på honom som om du var på gatan. -Jonathan!

Jag är inte på humör för det här nonsenset.

Snabbare.

Jag är inte på humör för sånt här nonsens.

Jonathan, Jonathan!

En till.

Vänta en sekund.

Vi tar en fem minuters rökpaus.

Bort, bort Miren.

-Kom igen, kom igen. -Okej, okej.

-Bárbara, här! -Självklart.

Hon ser fantastisk ut.

Skorna är Prada, men de är hennes. De är köpta.

-Det är kroppen. -Snälla.

Det är den där Pilates kroppen. Pilates är bäst.

Jag borde göra Pilates.

Du ser otrolig ut.

Tack. Hur är det?

Du är här och stöttar dina medspelare.

-Va? -Stödja skådespelarna.

Ja, måste alltid stödja konsten.

Det är fantastiskt.

Så jag måste fråga, vad tycker du

om den senaste kritik över några av skämten i Aída?

Det är inte första gången någon blir förolämpad av skämten på Aída.

Men gränserna för humor är superpersonliga.

Det som roar en person kan krossa en annans hjärta.

Och de människor som gör komedi…

Hej, hur mår du?

Underbart!

Du ser fantastisk ut. Vi ses där inne.

-Du också. Ciao. -Ciao.

Vad var det jag sa.

Vad var det jag sa?

Jo, precis.

Vi har alla ett ansvar för de värderingar vi främjar.

Jag har sagt skämt om Aída som jag inte gillar, för de är inte roliga.

Men...

Jag ska vara tyst.

Det är mitt jobb, jag är skådespelerska, jag gör vad jag måste så…

Jag ska gå, okej?

-Snabb fråga. -Ciao.

-En till? -Ciao.

Men Miren, vad är det för stil?

Min stil? Armani Privé.

VI MANUSFÖRFATTARE FINNS OCKSÅ

Vilken bitch!

TISDAG

God morgon.

Morgon.

Tala för dig själv, jag var den första här.

Jag kom hit och setet var låst.

Herregud.

Du är Emilio Gavira!

Ja. Jag är Ewok.

Ja.

-Jag har längtat efter att få träffa dig. -Jag också.

-Hur mår du? -Mycket bra.

Vad snyggt gjort, jag gillar det.

Du verkar inte gilla mina erbjudanden.

Och andra gillar inte heller ditt beteende.

Vilken glädje!

Det är ett skägg!

-Du ser bra ut. -Vilken glädje.

Vi gjorde Mérida festival tillsammans, vi tre.

Det var varmt!

Vad roligt.

Och du spelar inte teater, eller hur Miren?

Nej, Miren gillar mer film.

Jag kan se det.

-Hur är det? -Hej.

Hej.

Vem är du?

Jag är den nya.

Vem då?

Den nya.

Kom igen!

Ursäkta mig?

-Kortet fungerade inte.

-Va? -Kortet fungerade inte.

-Va? -Fan.

-Vill du ha en kopia? -Ja.

En sekund.

Herregud! Se vem det är!

Tack.

Ciao, vi ses.

Ledsen för det.

-Inga bekymmer. -Okej.

-Okej. -Hej, vänta.

Du tar ett foto med mig.

-Visst. -Du är den på TV.

-Ja. -Den showen.

Min mamma är besatt. Du är lustig.

Men du verkar seriös.

-Du är roligare på TV. -Ja.

Kom igen, le, det är en del av ditt jobb.

Jag ler om jag känner för det. Jag bestämmer.

Oj, vad oförskämd?

Vadå?

Då tar jag inte bilden.

-Okej, ta den inte. -Det ska jag inte.

Okej, gör inte det.

Dra åt helvete. Du behöver bli knullad.

Översittare, stör det dig?

Vad sa du?

Jag säger vad jag vill.

Ska du slå mig?

-Herregud kvinna, sluta. -Din jävel, jag ska slå skiten ur dig!

-Okej, jag fattar. -Jag ska slå skiten ur dig!

Snälla!

Det räcker! Sluta!

Carmen, vad gjorde du egentligen?

Le, det är en del av jobbet.

Jag tog bilden.

Men le lite mer. Det var allt.

Låt oss prata om det svåraste med att bli din karaktär.

Vad är det första?

Jag kommer till inspelningen, det finns inga omklädningsrum,

så första stoppet är garderoben.

Skorna.

Vad är det med skorna?

De är hemska.

Samma som jag bar på 7 Vidas.

Okej.

-Hur får de dig att känna? -Jag känner mig fattig.

Eftersom de är...

de är hemska.

Jag kan verkligen inte med dem.

De kliar mig som en galning.

Jag kan bara inte.

Carmen, vi måste släppa det här nu.

Du vet hur du kommer tillbaka till ditt trygga utrymme.

Några intressanta kopplingar kom upp.

Skorna och utbrottet av dermatit verkar direkt sammankopplade.

Det gör de.

Jag säger det igen.

De är alla symptom på utbrändhet.

Jag måste vara tydlig.

Det blir bara bättre när du lämnar showen.

De här samtalen är meningslösa.

Jag förstår att det är svårt för dig att acceptera att bli ersatt.

Det var länge sedan.

Men som det är nu är det nödvändigt.

Ni är obevekliga!

Måndagar, tisdagar, onsdagar, varje jävla dag!

Vi jobbar här också!

Förlåt, det är bara den här renoveringen. Vad var det jag sa?

Exakt.

Bra att du gick med på deepfake.

För det är viktigt för dig att lämna på ett bra sätt.

Det jag ska säga nu är viktigt.

Vad som än händer, avslutar du showen på fredag.

Okej?

Det har varit en lång väg.

Vi vet vad de är kapabla till.

Stå fast vid ditt beslut.

Din hälsa står på spel.

För fan!

-Vad är det här? -Taket faller in!

-Sluta nu! -Min tröja!

-Jag är ledsen. -En mardröm!

-Gode Gud! -Det här är oacceptabelt.

-Vilken röra. -Det är okej, oroa dig inte.

-Herregud. -Är det dags?

-Ja, tiden är ute. -Okej.

-Allt kommer att bli bra, Carmen. -Ja, jag vet.

Ge dig själv lite frihet den här veckan.

-Ge dig själv en paus. -Okej.

Ta det lugnt, var inte så perfekt.

Den ber om PIN koden.

Jag brukar inte säga det, men drick.

Va?

Bara lite, ett eller två glas.

Ibland är alkohol bättre än piller.

Nu gick det.

Okej.

-Vi ses nästa vecka. -Vi ses nästa vecka.

Förhoppningsvis blir renoveringen klar.

Okej.

Jag ska ha en bestämd konversation med dem.

-Carmen. -Ja?

Du slutar på fredag, okej?

Ja.

Nej, mamma är död!

Vad gör du där inne?

Det är nåt under sängen!

Vadå? Det är nog bara damm.

Det här huset har dammråttor som ser ut som pudlar!

Jag såg ingenting, men kolla ni.

Du kommer att ha sönder sängen!

Oroa dig inte, den överlevde en trekant med Bárbara och JuanCar.

Vad fan är det där?

Sluta skrika, tutt-lisa!

Sluta skrika!

Kan ni sluta skrika?

Okej, låt oss klippa där.

Jag tror att jag tittade in i kameran igen.

Det är inte det som är viktigt.

-Försök att inte skratta hela tiden. -Okej, jag fattar.

-Vad nu, Jacobo? -Mycket bra, Encarni.

Från början.

Okej, tillbaka till första.

Aída och Paz vid ytterdörren. Marisol, håll ut lite i första, tack.

Emilio, förlåt, under sängen igen.

Vi är redo.

Tystnad, snälla.

Och...

Tagning.

Du måste boka in mig för vaxning.

För damen som gjorde min bikinilinje i fängelset finns inte längre.

Åh! Blev hon frisläppt?

Nej, hon blev dödad i badrummet.

Hennes händer var perfekt gjorda för bikinilinjer.

Det var därför de kallade henne "Fittler".

Nej, mamma är död!

Vänta lite. Klipp av, tack.

Klipp!

Vad säger jag nu?

Det är okej, men…

Det saknar rytm, Jacobo.

Titta, Encarni, komedi handlar om rytm.

Speciellt sitcoms.

Det är som att hoppa rep, alltid i takt.

Hon blev dödad i badrummet.

Hennes händer vad perfekt gjorda för bikinilinjer.

Därför kallade de henne "Fittler".

Hon blev dödad i badrummet.

Hennes händer gjorda för bikinilinjer.

Därför kallade de henne "Fittler".

Den här peruken kliar så mycket.

Hur som helst...

Jag ska gå.

Du är så generös, Carmen.

Generös? Jag vill bara gå.

-Vet du vad? -Vadå?

Màxim Huerta har precis avgått som minister.

Det varade inte ens länge nog för att hänga upp hans kappa.

-Vet du varför? -Varför?

Hej.

Såg du det där?

-Va? -Författarna ignorerade mig.

Miren, de kanske inte såg dig.

Miren, Julián behåller skämtet i den sista scenen, okej?

Okej, jag fattar.

Okej. Jag ska sätta mig och hålla käften.

Miren, det skämtet är roligt om Soraya säger det.

Säg det du.

Det är Antonio igen.

Toñi, det här kommer att få dig att häpna.

De tar inte bort skämtet. Jag måste säga det.

Jag måste säga det.

Carmen...

Det händer alla.

Det är bara...

Hörru! Skräm mig inte!

Skräm mig inte. För i helvete!

De skrämde honom igen.

Jag tror att Mariano skrev på, och Óscar också.

De är de två första. Pepa säger att hon också skriver på.

Paco måste också skriva på. Mariano, skrev du på?

-Självklart. -Vissa är fortfarande obeslutna.

Vi är alla utmattade, men vem vet vad som väntar där ute.

Det är så här varje år, och vi signerar alla.

Varför vänta?

Jag hörde att de gör en spin off om Mauricio.

Jag får väl reda på det sist som alltid.

Jag är förvånad över att det inte handlar om Paz.

-Om min snippa, älskling. -Kom hit!

-Om min snippa. -Gud hör dig!

Vart ska du?

-Att träffa Luis San Narciso. -Åh!

Alla äter solrosfrön!

Alla äter solrosfrön!

Jag älskar grejen med solrosfrön, eller hur?

Ni är bäst.

Alla äter solrosfrön!

Frön, frön, frön!

Edu!

Hörru, lyssna.

Jag hjälper till med den här kampanjen för positivt stöd.

Jag ber alla om en video, kan du hjälpa mig?

Visst. Vad behöver jag säga?

"Hej, jag heter Eduardo Casanova och är HIV positiv."

Eller hur.

Vadå?

Ingenting, det verkar bara lite hårt.

-Får jag förklara det först? -Ja.

Du säger,

"Hej, jag heter Eduardo Casanova och är HIV positiv…

…eller inte.

Men tänk om jag var det?"

Förstått?

För att bryta stigmatiseringen.

Massor av kändisar i USA har gjort det,

Meryl Streep, Anya Taylor Joy, Jason Statham, alla!

-Vill du att jag ska filma dig? -Nej, inte nu.

Jag gör det själv hemma, får det att se bra ut.

Men gör det för min skull. Det betyder mycket för mig.

Jag måste gå ner i vikt.

Jag börjar likna Amparo Baró.

Visst?

Låt oss gå till 5e repetitionen.

Platser och tagning.

-Chema! -Vad hände?

Fram med finfikat, jag går all in idag!

Vad firar vi?

Netflix skickade folk till fängelse för att få idéer till en True Crime show,

och jag är finalist!

Wow!

På riktigt?

True Crime?

Inte falskt brott, sant brott!

Wow, jag älskar det!

Men vad är True Crime?

True Crime är en typ av dokumentär.

Förklara det inte, Chema. Du förstör det för mig.

Aída, tycker du inte att det är sensationellt?

"Strykjärnsmördaren."

Kommer jag vara med? Vem ska spela mig?

Kanske Hugo Silva?

Jag slog henne i huvudet med en smäll, nu är det en favoritserie för ikväll.

Okej, vi är klara här.

-Låt oss gå. -Vi ses!

-Vi ses imorgon! -Vila upp er!

Få lite vila!

Pepe, du är i nästa.

Okej.

Tack, grabbar.

Tack, älskling.

Antonio, jag är påväg nu.

Vad sa de?

Vi skriver inte under. Nej, nej, vi skriver inte under.

Carmen, jag srkiver inte under.

Det låter bra enligt mig, Paco.

Vänta, Antonio, lägg inte på.

Ses vi på prisutdelningen?

Jag måste gå på Telecinco-repetitionen.

Okej.

-Vi ses i morgon då. -Vi ses.

Okej, hejdå.

-Antonio. -Ja?

Okej, flyttar till 6B.

Inta era positioner.

Redo och tagning.

Mina damer och herrar, den sällsynta primaten från Anderna.

Som King Kong, men fickformat.

Sir, är du säker på att det är en primat?

Visst är det, primat.

Hej Mauricio! Är apan utklädd till dig?

Förresten, hur ska du dela upp din schimpans finans?

Vi delar på allt såklart.

Hälften går till min vänstra kula, den andra hälften till min högra.

Jösses, det är orättvist.

Jag har plockat hårstrån ur potatissalladen i timmar.

Kanske är det blixtarna.

Har du gett honom mat? Jag tror att han är hungrig.

Kom igen, ta honom.

Det finns jordnötter i den andra lådan.

Men kasta dem i luften så att han inte tappar sin jaktinstinkt.

Fuzzball, låt oss äta och sen lägger jag ner dig och kör Roomba över dig.

Mauricio!

Ställ dig i kö, flintis!

Mauricio, är det sant att du utnyttjar ett försvarslöst djur?

Det stämmer.

Vad är problemet?

Va?

Djurmisshandel är…

…fel!.

Jag tänker på det. Men det blir bra.

Mauricio!

Apan tog mig på bröstet!

Vi måste väl klippa hans klor?

Vad menar du med att han tog dig på bröstet?

Han gjorde det nyss.

Fullt grepp.

Varför?

Han ville väl att jag skulle knäcka hans näsa.

Det värsta är att jag blev helt paralyserad.

Kan du tro den där lilla jävla dvärgen? Så äckligt.

Tyst, han är där.

Hej, Soraya och Macu!

Säg hej, det är för föreningen.

Hej, förening!

-Hej! Hur mår du? -Hej!

Bravo, Carmen!

Det var fantastiskt! Du lyckades!

Tror du det?

Slutet är lite svagt, men publiken hjälper mig att komma igång.

Jag har gåshud.

Vad glad jag blir, tack!

Njut nu av det!

Tack, det ska jag göra!

-Tack, drottning! -Tack själv!

Din telefon.

Din lunch väntar.

-Tack, älskling. -Det kan vara kallt.

Oroa dig inte för det.

Hej, Carmen, det är Isabel Coixet.

Jag vet inte ens hur jag ska säga det här, eftersom…

Du har säkert hört att Màxim Huerta avgick,

och de söker en ny kulturminister.

De ringde mig, men du vet hur jag är,

jag förstör alltid saker,

Jag hatar ceremonier, jag är en hemsk talare.

Så, nej, det händer inte.

De vill ha någon högprofilerad, respekterad.

Och jag kom ihåg det talet du höll förra året

Det talet var otroligt.

Och jag tänkte Machi!

Alla älskar Machi.

Jag skulle gärna ha dig som minister.

Jag gav dem ditt nummer, förlåt.

Ja?

God eftermiddag.

Fru María del Carmen Machi Arroyo?

Talar.

Jag ringer från presidiets kansli.

Pedro Sánchez vill prata med dig. Vänta.

ONSDAG

Förlåt.

Hej!

VIDEO DELAD

Jag är här med dig.

Låt oss börja.

Perfekt.

Herregud. Jag kan inte tro det.

Hon delade den.

Den här flickan är en idiot.

Har du sett Miren?

Nej, men jag såg hennes galna historia.

Ja, galet.

Det fortsätter att gå till röstbrevlådan. Tjejen, var är du?

Har du skrivit på än?

Ja, och jag fick en löneförhöjning. Med lite tu kanske jag blir en rubrik.

-Edu! -Vadå?

-Du har inte skickat HIV-videon. -Ja, det gjorde jag.

-Jag är mitt i en scen. -Jag har inte fått något.

Kolla din skräppost. Jag vet inte.

Miren, du måste ta bort den historien.

Jag får hemska meddelanden.

Jag vet inte, ring mig bara.

Var fan är hon?

Så ministern behöver inte vara med i partiet?

Tydligen inte.

Kulturminister. Herregud.

De gav mig 48 timmar att tänka på det, men jag behöver bara en.

Tjejer, har ni sett Miren?

Jag tror att hon gick till kiropraktorn.

Hon kommer att flippa ur när hon ser vad som hänt.

Det värsta är att jag blev helt paralyserad.

Kan du tro den där lilla jävla dvärgen? Så äcklig.

Tyst, han är där!

Hej, Soraya och Macu!

Säg hej, det är för föreningen.

Hej, föreningen!

-Hon raderade den. -Det spelar ingen roll.

De sliter sönder henne på Twitter. Titta.

"Hon får mig att må illa." "Vänstervälfärdssaker."

"Jag förväntade mig inte det av dig, Miren."

"Spaniens soptipp."

"Det här är den typ av övergrepp dvärgar utsätts för dagligen."

"Gå och dö."

Det är därför jag inte är på sociala medier.

Men jag fattar inte. Varinte hon för dvärgarnas rättigheter?

Människor med akondroplasi.

Titta på honom. Offer eller rovdjur?

Den där killen är ett rovdjur.

Vad menar du?

Fråga Miren. Du kommer att tappa det.

Jag tvivlar på att han vet.

Han tar reda på det nu.

Låt oss gå härifrån.

Nej, jag har inte sett den, Antonio. Jag vet inte.

Hade jag sett den hade jag inte lagt upp den igen.

Ja, jag fattar. Jag ringer honom nu och säger åt honom att ta bort den också.

Japp.

Där går bråkmakaren.

Allt okej?

Ja, okej.

Jag ringer dig senare.

Jag förklarar senare.

Jag ringer dig senare.

Hejdå.

Här, drick lite vatten.

-Sa du något till honom? -Hon kallade honom lilla dvärgjäveln.

-Jag menar direkt till honom? -Nej.

Nu måste jag be om ursäkt.

-Otroligt. -Som grädden på moset.

Vad sa Antonio?

Sa åt mig att hålla mig borta från sociala medier i två dagar.

Ja, det är nog bättre att inte läsa någonting.

Det verkar vara en stor sak, men om två dagar kommer ingen att minnas.

Vad är det här?

Du kom från kiropraktorn, annars skulle jag svära på att det var sperma.

David!

Mirentxu, du måste byta karaktär, vi förinspelar 6B.

6B?

Cheetas barnbarn!

Kom igen, folk!

12 euro för ett foto, 20 om det är inramat. Nu kör vi!

Hej, Mauricio! Han ser söt ut, utklädd som du.

Förresten, hur delar du upp din schimpans finans?

Vi delar på allt såklart.

Hälften går till min vänstra kula, den andra hälften till min högra.

Jösses, det är orättvist.

Jag har plockat hårstrån ur potatissalladen i timmar.

Nej, dålig pojke!

Kanske är det blixtarna.

Har du gett honom mat? Jag tror att han är hungrig.

Sluta. Kom igen, ta honom.

Det finns jordnötter i den andra lådan.

Kasta dem i luften så att han inte förlorar sin jaktinstinkt.

Fuzzball, låt oss äta så lägger jag dig och kör Roomba över dig.

Mauricio!

Tillbaka i kön, flintis!

Mauricio!

Miren, jag såg att du inte tyckte det var roligt, men det var bara ett skämt.

Vilket otroligt skämt!

Komiker.

Det är bara det att vi rör varandra mycket i teater.

Inte på TV.

Det är över min gräns. Jag kan inte göra den videon.

Säg att du inte gör det, och det är allt.

Jag kan inte. Jag har redan sagt att jag skickade det och allt.

Edu, jag tror att du behöver få ut det.

Det är grejen.

Jag vill få ut det, Paco.

-Jag tror det också. -Jag måste.

-Gör det då. -Jag vet inte hur, Paco!

Jag vet inte hur man gör det!

Vakten, för fan!

-Och nu Secun. -Jag såg dig, Edu!

Edu!

-Vad är det med honom? -Inget, han bara... är irriterad.

-Över vad? -Hans grejer.

Paco, förlåt. Har du en sekund?

Ja, fortsätt.

Jag skrev det här manuset.

-Okej. -Det finns folk som är intresserade,

men jag skulle verkligen vilja att du regisserade den.

Jaså...

Det är helt din känsla.

Det är intensivt, okej?

Det handlar om Lorcas påstådda homosexualitet.

-Wow. -Hur universellt.

Med hur det är nu, vet jag att jag är på djupt vatten.

Förmodad? Jag tror inte att det är så…

Secun är också regissör, kanske…

Jag gör alternativ teater. Jag tror att film är mer din genre.

-Han vill ha en film. -Du tar den.

Ta en titt, så får du se.

Och du säger vad du tycker.

Okej, jag läser den och meddelar dig.

-Ingen press. -Han vill ha dig.

-Om inte, skickar jag den till Javis-duon. -Vilken vacker titel.

Pojken som drömde i verser. Snälla, låt mig läsa. Vilket underverk.

"Fältet Fuente Vaqueros.

Lilla Federico tyckte inte om att äta frallor till mellanmål.

Han föredrog hårda baguetter.

Älskar det. Låt mig läsa den.

-Nej. -Snälla.

-Kan vara en pärla. -Respekt.

Om Buñuel är med, vill jag spela Buñuel med mitt aragoniska ansikte.

Paco...

Vad är grejen med Carmen?

Carmen är en enda röra.

Hon måste säga upp sig.

Det oroar mig inte lika mycket.

Jag är orolig för dig.

Du kommer att skriva under, eller hur?

Jag kanske är gammaldags,

men jag föredrar tusen klassiska otroheter över en öppen relation.

Din korv har fastnat i brödet, Luisma!

-Macu och jag har ett öppet förhållande. -Macu är mer öppen än du.

Så säger de.

Har du tänkt på att prova det?

Ja, ärligt talat har jag det.

Men det faktum att Paz var en hora skrämmer mig.

-Jag fattar. -Grabbar, vänta en sekund.

Förlåt, vi tappade en kamera.

Är det spänt mellan dig och Carmen?

Jag har inga agg mot henne.

Jag vet bara inte vad som är fel med henne.

Hon har sagt saker.

Om mig?

-Som vadå? -Låt oss rulla.

Canco, snälla.

Jag tror att Pepe har ont.

Jag kan känna det.

Det kanske bara bara är gaser, Barajas.

Kanske det.

Jag kan varken bekräfta eller förneka det.

Jag kan bekräfta det åt dig.

Var är min Pepe?

Okej, klipp. Förlåt.

Vad säger hon?

Hon sa det inte direkt till mig, för vi pratar inte så mycket.

Hon har sagt att hon såg dig klia dig i rumpan och sniffa på fingrarna.

Allvarligt?

Som den där apvideon?

Okej, låt oss rulla. Paco, samtalet.

Nej, sådär låter det inte!

Det ska vara mer som en ljudeffekt. Mer…

Vad gör du, Barajas? Det där är inte en Ewok-kallning.

Det där låter mer som en delfin.

Okej, klipp.

-Du ljuger. -Det är nonsens.

-Stressa inte över det. -Varför skulle hon säga det?

Ingen aning, jag borde inte ha sagt det.

Låt oss fortsätta. Jag tror vi har det.

Paco, samtalet.

Smaskig gryta. Hemma så brukar vi äta den ihop med antidepresiva.

Dom fungerar perfekt ihop.

Men för grundläggande ångest, vilket är vad vi har,

kanske kapslar med förlängd frisättning av Klonopin skulle vara bättre.

Jag tar en nu.

Egentligen är den för under tungan, men jag sväljer.

Gryta... I den här värmen!

-Vem var det? -Canco.

Det var inte jag, Paco.

Om du kastar en till ärta får du hela skålen över dig.

-Jag svär att det inte var jag. -Jösses.

Marisol, är du säker på att skriva på?

Jag? 100 procent.

Du vet hur svårt det är att få en bra roll,

att folk älskar det och får bra betalt?

Jag är inne tills jag faller.

Så många klagar på framgång.

Sant.

Jag säger er...

Paco!

-Jag sa ju att det inte var jag! -Han varnade dig.

Herregud.

Carmona sa att Föreningen för Kortväxta skulle kunna stämma mig.

Människor med akondroplasi spelar ett högt spel.

-Edu. -Förlåt, jag ska hålla käften.

Du borde berätta vad som hände.

Du vet inte vad de säger?

Och jag vet inte. Jag kollar inte min telefon.

Nej, men bröstskämtet är inte roligt.

Titta vad som händer i USA.

Jag säger inte gör det för oss, gör det för nästa generation.

Jag ber dig som mamma.

Men du har inte ens fött barnet än.

Edu.

Nej, lyssna.

Fan, min kusin.

Hon ser precis ut som Inma.

Hej, Nagore.

Carmen, kan vi prata en sekund?

-Självklart. -Jag lämnar dig.

Jag har inget emot det.

-Då stannar jag. -Vad är det?

Sa du att du såg mig klia mig i rumpan och sniffa mina fingrar?

Nej, Paco, det gjorde jag inte.

Du kan vara lugn.

Vem sa det?

Allvarligt.

Vad är det här för skitfråga?

-Carmen. -Vad nu?

De verkställande producenterna vill att du går upp när du kan.

Stanna där. Ser du det?

Allt vrids, ögat faller ned.

-Så konstigt. -Är det här slutresultatet?

Det är det bästa vi har hittills.

Vi har gjort stora framsteg, men vi kan inte riskera att använda AI

i något så autentiskt som vår show.

-Vad ska ni göra? -Ingen aning.

Vi har tid att räkna ut det nu.

Vi måste hitta en lösning, men vi måste vänta till nästa säsong.

Vadå nästa säsong?

Nej, kom igen, börja inte.

Jag sa nej.

-Julián, snälla. -Jag är ledsen, Carmen.

-Jag vet att det suger. Vi försökte. -Jag sa nej!

Jag vet inte hur du gör det, Paco signerar inte heller.

Jo, det kommer han.

Hur mycket vill du ha?

Det handlar inte om pengarna.

Jag signerar inte.

Inte för en annan säsong eller ett annat avsnitt.

Jag säger det igen. Jag fortsätter att säga det, jag kan inte.

-Kan inte eller vill inte? -Jag kan inte!

Varför inte?

För jag har blivit erbjuden något stort, och jag har redan sagt ja.

Jag förstår.

Ser du?

Jag visste det.

Jag visste det, ja.

Då lämnar du oss inte mycket val, vi måste förlänga säsongen,

hur många avsnitt vi än behöver för att avsluta din karaktär.

Du behöver inte skriva på någonting, eftersom det står i kontraktet

du är skyldig att filma alla avsnitt under säsongen, oavsett hur många.

Jag vill prata med Carmona.

Han är i ett möte.

Bra.

Carmen...

Världen där ute är hård.

Nej!

Carmen, vad gör du?

Vad gör du?

Vem är du?

Adela, vi testar bara några lampor.

Åh, okej.

Till rekvisitrummet, kom igen.

Är du okej eller?

-Jag slog i huvudet lite. -Du skrämde mig.

Kalla mig galen, men jag tror att de visste

att dubbletten inte skulle fungera.

Att det bara var för showen.

Jag förstår inte varför de inte släpper dig.

Jag tror att de inte har berättat för radion att jag lämnar.

Kom igen, mer vitaminer om det är färskt.

Det här får dig att må bra.

Usch, äckligt.

Nu är min lilla tand känslig.

Vadå för liten tand?

Jag har en liten tand som kommer ut här nere.

Men usch.

Mitt tandkött dödar mig. Känn här.

Hon är en sån gris.

Hon är så snuskig, alltid likadan.

Snälla, tystnad!

Så du sa till dem att du inte stannar

-för att du tar ministerjobbet? -Exakt.

Ringde de dig från Tidens ministerium?

Åh, Adela.

Hon vet ingenting.

Ska jag berätta för henne?

-Berätta för henne. -Du kommer inte tro det.

De kallade henne till kulturminister.

Och Sport.

Inte en chans.

-Jag svär. -Allvarligt?

Otroligt. La Machi är minister nu.

Jag kissar ner mig.

Vet du att jag gick ner på en kommunalrådskvinna?

Varför...?

Från Sevilla.

Redo!

Du kan komma ut ur fängelset, men inte ur Aída.

Snälla, sluta.

Säg inte så, för fan.

-Vi ses. -Hejdå.

Miren, upp med hakan, okej?

Det är okej.

Kom igen, Miren, det är okej.

Miren Ibarguren

Stackaren

Korsfäst av den där hemska mannen

Med den där lilla lilla handen

Vad gjorde han mot dig?

Vila upp dig.

Snygging.

Hem, Miren?

Ja, snälla.

Jag tar en bit choklad, okej?

Visst.

Fan, jag tar min telefon också.

-Vadå? -Ingenting.

BARBARA LENNIE HAR AVFÖLJT DIG

TORSDAG

DEN BASKISKA SKÅDESPELAREN MIREN IBARGUREN PRATAR NER OM MÄNNISKOR MED ACHONDROPLASIA

Carmen, är du klar?

Fem minuter, tack.

Carmen?

-Ja? -Erbjöd de dig tjänsten?

Fan, Adela, verkligen...

Det är ett svårt val.

Men du kan göra mycket.

Tänk er, fackliga affärer, festivaler,

Om jag kan hjälpa till, är jag här.

-Tack. -Jag vill inte påverka dig.

Tack, Pepe.

Vad händer, fru minister?

Du också.

Vad sa jag?

Miren.

Lämna mig ifred!

Okej, gör er redo för scen 8.

Mauricio, Chema, Jonathan,

Vill du hellre slicka Mariano Rajoys röv en gång

eller gå ner på Leticia Sabater varje dag i ett år?

Försiktig, Leticia Sabater har sin charm.

Ja, men den 1 januari?

Det är svårt när du tänker på det…

Snälla, tyst på inspelningen, fokusera.

Laura, förlåt, men vi är fokuserade. Vi får betalt för att vara glada.

Vi kan inte vara fåniga om vi inte är glada.

Snälla, lite respekt.

Jag skulle slicka Rajoys röv.

-Antonio. -Det ser inte bra ut.

Frappuccino decaf.

Har du läst tidningen?

Det är inte det värsta. L'Oréal hoppade av.

Havremjölk tack.

Över det här?

De säger nej, men Carmona har avslutat diskussionerna för nästa säsong.

Vadå?

De säger att de inte höjer din lön med ett enda öre

och de kanske till och med plockar bort dig.

Jag skulle inte oroa mig, det här är gamla knep.

Men hur som helst måste du förklara dig.

Okej.

Filmen med Carlos Vermut kommer vi väl inte att tappa?

Nej. Carlos Vermut har inte ens sociala medier.

Okej.

Jag vill be om ursäkt för de olyckliga orden

jag sa privat, av ilska,

efter att en kollega med akondroplasi rörde vid mitt bröst utan samtycke.

Bröst.

Fan, jag kan inte!

Det är galet att jag måste förklara mig när jag inte gjorde någonting.

Jag kan bara inte, Pepa.

Jo det kan du, vännen.

Du gjorde bra ifrån dig.

Du måste säga det.

-Du måste tala ut. -Ja.

Du ska inte klandras för att vara tyst om ett sexuellt övergrepp.

Sexuella övergrepp? Han rörde bara vid mitt bröst.

Jag anmälde inte ens grisen som drogade mig

och våldtog mig på Vitoriafestivalen.

Folk rapporterade inte saker då.

Exakt.

Varför vill de förgöra mig? Jag gjorde ingenting.

Vi måste tona ner dina läppar.

Du är alldeles för sminkad.

Du ser mer ut som Monica Bellucci än Nevenka.

Kanske en ullkofta eller jag vet inte.

Vilken färg? En blus kanske?

Vilken färg skriker trovärdigt offer? Senapsgul eller nåt?

Pasteller.

Nej?

Produktion?

Kan vi få våtservetter på set?

Edu stoppade upp Aiditas glasögon i hans kalsonger.

Och ja, tjejen är lite äcklad.

Har du fått slut på saker att stoppa upp?

Kanske den här?

-Saken med Miren kommer att explodera. -Du säger det till mig.

Såg ni Mirens video?

Det gjorde jag inte.

Jag är i chock.

I Mérida brukade de kalla honom "Lilla Plácido Domingo".

Jag trodde att det var för att han sjöng så bra.

Din karriär kan vara över.

Men Miren mår inte bra.

Det är inte rätt.

Ja, nu går de efter Emilio.

Det är inte Frankensteins monster som skrämmer mig mest,

det är de arga byborna med facklor.

Alla att ställa in!

Carmen? Mariano, är du redo?

Men säg åt dem att skruva på AC:n, min mustasch svettas av.

Okej. Carmen saknas.

Carmen?

Alla på set! Carmen, är du på set?

Ja! Var skulle jag annars vara?

Bra, då går vi.

Alla redo för inspelad repetition av scen 8.

Okej, nu kör vi!

Redo och tagning!

CARMEN, DE FÖRLÄNGER

FÖR YTTERLIGARE SEX AVSNITT.

OM DU INTE GÖR DEM, KOMMER DE ATT STÄMMA OSS.

Åh, åh!

Men är det inte favoriterna i grannskapet?

Se hur bra han ser ut i den uniformen!

I fängelset skulle de kalla dig en "bipper".

En babys ansikte, en strippares kropp.

Arrestera mig, son!

Jag kan inte använda patrullbilen för personliga saker, mamma.

Var inte så irriterande!

Så...

Jag ger allt och nu är jag irriterande?

Vad vill du ha av mig?

Är det här vad du vill?

Jag fattar det inte.

Jag orkar inte mer.

Jag är Marisol Ayuso och jag har HIV…

…eller inte.

Men tänk om jag hade det?

Tystnad är lika med döden.

Jag är en skitstövel.

Jag är skit.

TIll och med Marisol gjorde det, Paco.

Ja.

Jag måste säga det.

Allt jag vill är att vara med i Jeapardy

och berätta för programledaren att jag har HIV.

Paco, det är hemskt.

Humor är det som räddar mig.

Räddar humor dig?

Det räddar mig.

Ge mig en kyss.

-Vad säger du? -Det här är serofobi!

Inget personligt, men absolut inte.

Jag tog en smörgås åt dig.

Jag beställde en hamburgare.

Och pommes frites.

Några nyheter om Carmen?

Nej, hon svarar inte.

Okej, Gemma, vi pratar om det senare.

Radio Badalona ringde för att fråga om de sexuella trakasserierna mot Miren.

Detta klangar som MeToo för skvallerpressen.

-MeToo. -Om ni bara visste.

Berätta, Marisol.

Sommaren 1974.

La Latina-Teatern.

Lina Morgans omklädningsrum.

Jag kan inte fatta det!

-Vad är det? -Dom har beviljat mig flickan.

Är det sant?

På riktigt?

Hon är så bedårande!

Lite korsögd, eller hur?

Bebisar ser alltid lite korsögda ut, frågade jag.

Tur att hon inte är det.

Korsögd och asiatisk, hon skulle bli mobbad.

Vad säger du?

-Hon är vacker, Pepa! -Så söt!

I videon, Miren, beskriver du vad som låter som sexuella övergrepp.

Så folk förstår varför hon kallade honom den lilla dvärgjäveln.

Det ena ursäktar inte det andra.

Håller helt med.

Som företag måste vi ta ställning.

Vi kanske måste stödja henne.

Eller till och med ställa in morgondagens inspelning.

Ska du anmäla honom?

Ingen kommer att anmäla någon.

Punkt.

Det är en besvärlig situation mellan två vuxna.

Ingen maktobalans. Inget beteendemönster.

Emilio bad Miren om ursäkt eftersom hans beteende var olämpligt,

och för att man tar inte på en kollegas bröst.

Inte ens som ett skämt.

Och Miren bad om ursäkt för att han kallade honom dvärgjävel.

Kan vi sluta upprepa ordet om och om igen?

Det är sant.

Så vad ska vi göra nu?

Inget. Det du redan gör.

Skapa ett utrymme för förlikning där offret känner…

Offren.

Där offren känner sig validerade som sådana.

Offren, känner ni er validerade?

Vi känner oss validerade som sådana.

Sådär. Allt gott slutet gott.

Det enda är att vi imorgon spelar in ett skämt där jag säger att han äcklar mig.

-Kanske någon annan borde säga det. -Bra idé.

Klart.

Hon kommer att se dig.

Förlåt. Det var mycket trafik.

Titta på henne, hon agerar som om jag inte ser henne.

-Hon ger mig rysningar. -Människor, seriöst.

Hur mår du?

Vill bara att allt ska vara över, ärligt talat.

Ja, jag fattar.

Du anar inte hur mycket jag känner för dig, Carmen.

Jag ser mig själv spela Luisma,

och mitt ansikte är skrynkligare än en mops rumpa.

Jag ser ut som Dag Otto nu.

Jag ser mig omkring och tänker att vi är som vaxmuseet i Benidorm.

Herregud.

Hur många år har det gått?

Hela våra liv, Paco.

Kommer du ihåg när vi började?

Jag hade varit på Hey Baberiba.

Jag älskade att improvisera.

Och du skulle säga, "Ja, du är rolig.

Men säg den här linjen."

Är det så?

Du fick David Castillo att hålla en penna i munnen så att han kunde artikulera?

Titta på honom nu, totalt teaterproffs.

Vad kommer hända?

Jag går till domstolen.

Åh, Carmen.

Varför gör vi inte bara en säsong till?

En.

Tillsammans. Ett riktigt slut.

Din jävel.

Du också?

Allvarligt?

De skickade dig, eller hur?

Wow.

Du kan säga åt dem att inte irritera mig för mycket,

för jag har ett sätt att avsluta showen och spränga hela grejen.

Carmen, snälla.

Vid korsningen av en gammal kärlek

Är jag bunden, döende av törst

Vid korsningen av en ny kärlek

Är jag önskad, men jag säger nej

Jag bryr mig inte om vem som har rätten

Den som tittar

Har redan mig

Har du en cigg?

På natten, i tystnad

Ger jag mig själv till döden

Å andra sidan

Vill jag…

…Leva -"Vad är fel?" säger han

"Du har tappat förståndet"

"Vad är fel?" säger han

Men...

Är du blind?

Ser du inte det för nån annan

Jag dör!

Jag dör!

Håll tyst.

Säg ingenting.

Jag har inte styrkan att hålla tyst längre.

"Vad är det med mig?" säger han.

Jag har blivit galen! Du gör mig galen.

FREDAG

På Cadena Ser, Hoy Por Hoy, med Àngels Barceló.

Klockan är 9:00, 8:00 på Kanarieöarna.

Vad är det som händer?

Föraren har väntat i 20 minuter på Carmen.

-Vadå? -Okej, killar.

Herregud.

-Grabbar! -Jag ringer henne.

Kom igen, låt oss höra er spänning!

Oscar Wilde sa en gång: "Varje intim fråga som offentliggörs är skandalös."

Och något sådant kan hända skådespelerskan Miren Ibarguren,

från serien Aída. -Skruva upp den.

Miren, god morgon.

Hej, god morgon, Àngels.

Miren, vad hände exakt?

Först, tack för att jag är här idag så att jag kan reda ut det här.

Det har varit en hemsk vecka.

Det som hände var att jag fastnade i en kontrovers som började

med ett olyckligt skämt från en kollega.

De fångade mig i ögonblickets hetta, och jag sa några olyckliga saker också.

Jag har redan bett om ursäkt offentligt.

Han bad om ursäkt privat.

Och man kan säga att vi har löst det.

Men saken är att du kallar det ett skämt nu,

men på sociala medier kallade du det sexuella övergrepp.

Delvis, ja.

Jag menar, vem har inte fått sin rumpa tagen på tunnelbanan?

Jag säger inte att vi ska normalisera den här typen av saker.

Förklara det bättre, för det låter som om du säger det.

Angels, vad jag menar är att…

kvinnor är så vana vid den här typen av aggressioner, fast vi borde inte vara det.

Men min kollega har fått stå ut med mycket bara för att vara dvärg.

Kanske för mycket.

Det är samma sak

för människor av lägre klass, funktionsnedsatta…

Miren, snälla, gör det inte.

De handikappade, eller som man säger idag

människor med särskilda behov,

Och...

Det jag vill komma fram till är att

Hen kan ha misstolkats, eller misstolkets.

Låt oss lämna det där

och vi tar åt oss det sista meddelandet som du så fint uttryckte dig på slutet

Hen kan ha blivit misstolked.

-Miren, tack. -Tack, Cadena SER.

Det var Miren Ibargurens förklaring.

Grabbar, vi ska börja.

Nu kör vi!

Nej, Carmen saknas fortfarande.

Vad gör vi?

Ska vi gå vidare utan henne?

Nej, folk måste se det i rätt ordning, som alltid.

Vi väntar.

Vi väntar till tio.

Okej, bra.

Vi väntar till tio och förbereder Carmens scener.

Hörde du intervjun?

Ja.

Och?

"Hen kan ha blivit misstolked" är en bra replik.

Det var det enda jag kunde tänka mig.

Ja.

Ärligt talat, Miren, jag vet att jag tillhör en annan generation

och jag måste erkänna att sådana skämt inte är okej längre.

De är som...

Sexism, Emilio.

Sexism.

Kvinnor säger alltid

Samma sak

På riktigt...

-Hej, Miri. -Vadå?

-Bra jobbat. -Ja?

Ja.

Har ni hört nåt om Carmen?

Det här är konstigt. Hon är aldrig sen.

Aldrig.

Det här är väldigt konstigt. Tror ni att något har hänt?

Vi ska börja nu, på riktigt.

Det är vad live TV innebär.

Så, vad gör vi?

Ställer vi in eller skickar hem publiken?

Nej, vi ställer inte in.

Vi tar ut publiken och filmar vad vi kan utan Carmen.

-Skit också. -Ja.

Hon kom precis hit i en taxi.

-Vadå? -Herregud.

Carmen!

Lämna henne bara!

Lämna henne? Allvarligt?

Hjälp mig! Jag kan inte stå upp.

Lämna henne, säger hon.

Kom igen.

Ge mig din hand.

Jag har henne.

Håll i dig där.

Sådär ja.

Starta showen!

Kom igen!

Starta showen! Starta showen!

Herregud.

Luta dig dit.

-Varsågod. -Hon är dyngrak.

Nej, hon mår bra.

Hur mår du, Carmen?

Jag mår bra.

Carmen, kan du göra det här?

Visst kan hon det, eller hur?

Ge henne en kaffe.

Grabbar, det här är det.

Vi börjar säsongens sista avsnitt.

Nu kör vi!

Perfekt.

Klockan är 10.30.

Vi är bra. Det är perfekt. Vi är i tid.

Bara en påminnelse, två tagningar per scen.

Låt oss ta med energin.

Skratta som vi sa. Låt oss höra en.

Det är som om Tony Curtis dyker upp.

-Vi får se. -Men Machi har det fortfarande.

Men vem kan hantera det här?

Titta, hon är där!

Jävla kärring!

Tata.

Kommer du direkt från efterfesten? Du är vild.

Oroa dig inte, det har hänt oss alla.

-Va? -Tja...

Och om det fanns en tredje, låt oss höra det skrattet igen.

Hörrni, rosa manus.

Byte i Carmens sista rad, okej?

Carmen, din sista rad är annorlunda. Slappna av, du har tid.

Vad är det här?

-Vi saknar en. -Sista sidan.

Laura.

Den sista.

Be Julián komma ner.

Okej.

Låt oss ge en stor applåd!

Hon är vår drottning, Carmen Machi!

Hon är Aída!

Hon är inte här.

Carmen är inte riktigt redo än!

Men någon som är det, Luisma!

Det är Paco León!

Och Soraya, Miren Ibarguren!

Vad fan är det här?

Ingen har berättat något officiellt.

Men det ser ut som att det här kan vara slutet.

Du kanske vet mer än jag.

Du menar att det slutar idag?

Carmen, jag vet inte.

För säkerhets skull måste vi avsluta med ett farväl.

Julian...

Har du ett tuggummi?

Nej, det har jag inte.

Barajas är Canco Rodríguez!

-Och om jag säger Bim Bam… -Bum!

Hon är Eugenia, Marisol Ayuso!

Chema är Pepe Viyuela!

Óscar Reyes är Machupichu!

Toni är Secun de la Rosa!

Och vår Macu är Pepa Rus!

Fantastiska skådespelare! Det är de ansikten du ser!

Och den som inte gör det!

Och hon är Aída! Hon är Carmen Machi!

-Carmen, vad är det som händer? -Rör mig inte.

En stor applåd!

Vad är fel?

-Jag vet inte. -Jag har ingen aning.

Platser, alla!

Scen 1. Gata, bänk.

Luisma och Barajas.

Aída, Eugenia och Jonathan till dörren.

Redo i butiken.

Emilio i bilen.

Och tystnad, snälla!

-Vad sa Julián till dig? -Ingenting.

Han frågade om jag visste nåt.

Gud.

Du har det här. Jag älskar dig. Du klarar det.

Och action!

Barajas.

Jag får ersättning för funktionsnedsättning.

För Luisma är en idiot.

Fyra lax för att sätta på mig skorna.

Tre.

Håll kvar.

Tillbaka till ett.

Ett.

Håll kvar den där. Titta på tre.

Tre.

Bilen kommer in.

Sista gången jag kör er till byn.

Vem tafsar på borgmästaren, på allvar?

Vad kan jag säga, jag tänder på högerextremister.

Macu, trosts många problem ligg aldrig med en högerextrem.

Det är därför jag aldrig ställer frågor.

Luisito, ge din pappa en kyss.

Det var allt.

Okej. Ewok kommer in. Tagning.

Barajas.

Vad är det där?

Barajas, är det en hund i kostym?

Ge honom några frön.

Här.

Se hur han kommer. Han är hungrig.

Kom hit. Skynda dig.

Spring, spring!

Okej, och klipp.

Ge dem en stor applåd!

Fortsätt, Alberto!

Okej, tystnad.

-Vi har det. -Vi har det!

Jacobo säger att vi har det!

Låt oss välkomna honom!

Abel Arraez är Luisito!

Tata.

Vi går vidare till scen 3.

Hemma hos Aída.

Fem och tagning.

Kom ut, Aidita. Klänningen är supersöt.

Den får dig inte att se fet ut.

Håll käften, tarantula.

Självklart gör det inte det.

Jag ser fantastisk ut.

Visst gör jag det!

Flickan tar efter mig.

Hon har klass, hon har mystik.

-Tata, det är vår tur. -Aidita! Dina trosor!

Sätt på dig dem, tack. Det är allt jag ber om!

Det är vår tur.

Du måste boka in mig för vax,

för rumänskan från fängelset kan inte längre.

-Släppte dom ut henne? -Nej, hon blev dödad i badrummet.

Stackarn, hennes händer var perfekt gjorda för bikinilinjer.

Det var därför de kallade henne "Fittler".

Det är otroligt, det syns ingenting.

Vi har det. Vi fortsätter till nästa del.

Kom igen!

Tagning.

Chema, har du sett en...

Fan, vänta, förlåt.

Låt oss ta om.

Fem och tagning.

Chema, har du sett en hund med apansikte,

en kattkropp och marsvinben som ser ut som en Ewok men det är det inte?

Jag förstår vart det här är på väg.

Tankenötter.

Jag går och köper lite nötter, jag bjuder.

Tack.

Carmen...

Jag är ledsen för igår kväll, seriöst.

Jag sa det från hjärtat. Jag tyckte det var rätt.

Paco, det är okej.

Allt slutar idag.

Vadå?

Lämna mig ifred.

Jag måste lära mig mina jävla repliker.

Vi går till scen 7 med Luisma och Barajas.

Nej, det där låter mer som ett parningsläte.

Försiktig, du kanske gör honom upphetsad och han kommer vilja busa.

Vi knullar honom, det är därför jag har en öppen relation.

Okej, och klipp.

Det var bra.

Låt oss gå vidare till scen 8.

Det här är konstigt.

Åh, kompis...

-Hej. -Vadå?

-Jag hörde att Pedro kommer. -Almodóvar?

Jag är så generad.

Är han nästan här?

På väg.

Det här landet är ett skämt.

Ge sig på en anständig medborgare

istället för att stå vid stängslet till Afrika

och öva på att sikta och skjuta. Eller på invandrare!

Ja, han är påväg in nu.

Men är det inte den vackraste i grannskapet?

Den uniformen ser fantastisk ut på dig.

I fängelset skulle de kalla dig "bipper". En babys ansikte, en strippares kropp.

-Arrestera mig. -Var inte så irriterande, mamma!

Irriterande?

Vad gör hon?

Du festar i din patrullbil,

sirener och musik som om du vore på en klubb.

Vi har inte tid för det här.

Den här damen ska nu elegant gå ut genom dörren så att hon inte förbannar dig.

Mauricio!

Apan flydde!

Klipp.

Vi fattar. Låt oss ge dem en applåd!

Tror du att det här är sista avsnittet?

Jag tror att om det tar slut så är det på grund av mig.

Vad fan!

Aldrig i livet.

Jag såg det.

Pepa!

Det är äckligt!

Vilken jävel!

Tagning!

Åh!

Det måste vara vaxningen kl 17:00.

Snälla ta den, Paz.

Jag måste ta en snippbild till min OnlyFans.

Jag såg det!

Du tar för dig väldigt mycket för nån med så liten kropp.

Jag anmäler dig, din jävel.

Vaxning... Hoppas det går fort, jag har planer.

Herrejävlar!

Okej, klipp.

Vi har det. Vi går vidare till 9B.

Kom igen, Emilio.

-Mel. -Vadå?

Kan jag få tillbaka skämtet från sista delen?

Det var ju du som gav mig det.

Jag vill säga det.

Jösses...

-Vad har hänt dig? -Okej, tyst på set, tack.

Fem och tagning.

Förlåt.

Hårig och tyst.

Definitionen av en gentleman.

Jösses!

Han är från byn.

Ja, det är han.

Ramona den håriges son.

Vad är det som händer?

Vad är det som händer?

Vi har precis fått nyheten.

Showen har ställts in.

Ni är båda i den här.

Rör dig inte!

Härifrån kan jag känna doften av din fitta.

Han är besatt, men han är en man.

Flickor, dom berättade det precis.

Showen är över.

Vadå?

Jag känner mig nere och jag vet inte varför.

Barajas, vi har precis förlorat Pepe.

Åh, Pepe!

Jag kunde kyssa dina galaktiska bollar!

Hans päls är ruffsig.

Har du ätit något?

Jag ska göra en korvsmörgås till dig.

Jag älskar korvsmörgåsar.

Barajas, vill du också ha en?

Låt oss göra det.

Min söta Pepe, se hur glad han är.

Fortsätt, herrelösa hund.

-Bra jobbat! -Bravo!

SET 1

Men med dessa betyg, hur kan de avbryta den över en natt?

Det var ett samtal från toppen, Mariano.

Ja, men toppen av vadå?

Kanske var det Carmens kulturdepartement.

Nej, Carmen skulle inte göra det. Inte en chans.

Skulle hon inte?

Titta vem hon pratar med.

Är det Pedro Sánchez?

Alla tar hand om sig själva till slut.

Otroligt.

Nu är det max känsloläge, för vi är på väg

in i sista scenen i sista avsnittet.

Hej, vad är fel?

Jag kan inte fatta att det slutar så här.

-Kom hit. -Edu.

Vad är det?

Kan du komma hit en sekund?

Carmen.

Va?

Sa du ja till ministeriet bara för att stänga ner showen?

Vad pratar du om, Paco?

Ministern blir De Guindos. Presidenten sa det nyss.

Tror du verkligen att jag skulle döda showen?

Verkligen?

Även om jag inte kan vänta med att lämna,

så är det här den viktigaste rollen i min karriär.

Ja. Och min.

Förmodligen samma sak.

-Vi är alla i det här tillsammans. -Låt oss avsluta det här tillsammans.

Kom igen.

Paco, jag gör det.

-Edu, Edu! -Vi gör den sista scenen.

Ge mig fem minuter, okej?

-Vi har inte fem minuter. -Jo, det har vi!

Ge mig fem!

Det blir väldigt snabbt.

Eftersom det här är slutet

och vi kommer inte träffa varandra.

Inte varje dag, menar jag.

Jag ville bara berätta något.

Jag är okej.

Jag mår bra.

Allt är under kontroll.

Men jag har HIV.

Jag sa ju det.

Det var allt.

Men ni är min familj.

Och jag ville att du skulle veta.

Mycket bra, Edu.

Upp med hakan. Vi har en massa skit inuti.

Åh, Adrián.

Oroa dig inte. Jag smittar inte, okej?

Wow.

Jag är ledsen, men publiken har varit där i sex timmar.

-Kom igen. -Okej.

Var uppmärksam, den här scenen är väldigt komplicerad.

Alla skådespelare är med, och det utspelar sig på två scener samtidigt.

Kom igen, stå på. Varsågod.

Redo?

Och action!

Det här är polisen som talar!

Du är omringad!

Skit.

Ge oss Braulio!

Han heter Pepe!

Och han är en renrasig Ewok!

FBI är här! De tar honom, som i filmen…

El sol del membrillo av Víctor Erice!

Exakt!

Pepe går ingenstans! Du experimenterar inte med vår vän!

Vad fan pågår här?

Åh!

Mauricios apa är här.

Han är en människa.

Han måste tillbaka till stallet där han var inlåst.

Som djur är han söt, men som person är han motbjudande.

Förlåt, jag råkade.

Oroa dig inte, Miren, det är lustigt.

Ta det därifrån, okej? Fem och tagning.

Man kan se en av hans bollar!

Okej, låt oss förhandla!

Vad vill du ha i gengäld?

Tjugo kilo mördegskakor och sex paket serranoskinka!

Nej! Lyssna inte, hon är inte med i laget!

Vi byter inte Pepe!

Två ponnyer. En för var och en av oss.

Herregud! En gasläcka! Den enda månaden dom inte stänger av den!

Nej! Luisma och Barajas har stängt in sig med en lurvig man,

hälften rakad och tror att han är en Ewok.

Det är en lättnad.

Vilken skam för en familj. Tack och lov att ingen märkte det.

I direktsändning över hela Spanien igen från Esperanza Sur.

Grannarna är skakade,

fastän ingen vet vad som hände.

Ge mig den där saken!

Luis Mariano García García!

Jag är inte på humör för Ewoks!

Ta ner honom eller så gör jag det.

Se upp för Camera 3.

Lämna honom ifred!

Är det sant att kidnapparna är bulgarer?

Nej, de är lokalbefolkningen.

Om de var bulgarer hade jag redan haft händerna bakom ryggen.

Vad är det där?

Åh, Luisma!

De kommer efter honom!

Vi måste låta honom gå med sin familj.

Annars slösar han bara bort sig här.

Eller värre, hamnar i den smutsiga, läckra världen av droger.

Du har rätt. Gå med ditt folk!

Han kommer!

Nej!

Flyg högt!

Flyg fritt!

-Nej! -Kom igen!

Nej!

Åt helvete med Pepe.

Okej.

Teknikavbrott.

Ingen rör sig. Tystnad.

Vi rullar fortfarande.

Fem och tagning.

Vi har bevittnat en riktig tragedi, men vi är inte säkra på om han är död.

Jo, han är död.

-Men det var bara första våningen. -För honom är det som den femte.

Exakt.

Ännu ett offer här i Esperanza Sur.

Det här förfallna kvarteret där brott och fattigdom går hand i hand.

Där gäng strövar fritt, och analfabetism…

En sekund tack.

-Är det här live? -Ja.

Jag har något att säga.

Vi må vara fattiga, men det gör oss inte kriminella.

Du måste tillbaka till fängelset.

Håll käften! Jag är på TV!

Låt hela Spanien höra mig, och den internationella kanalen också.

Puss puss, Kuba.

Vi är från grannskapet.

Det är sant att här hånar horan flintisen,

flintisen hånar tjockisen,

tjockisen hånar knarkaren,

knarkaren hånar bögen, bögen hånar fascisten,

fascisten hånar invandraren,

och invandraren hånar ingen, för det kan han inte.

Men vi bor här tillsammans.

Och vi älskar varandra.

Och vi skrattar.

Vi skrattar mycket.

Även när vi har skäl att gråta

så skrattar vi mycket.

Eftersom solidaritet...

Skit också, förlåt.

-Jag tappade tråden. Vad gör jag? -Plocka upp den igen, Carmen.

Och vi skrattar.

Vi skrattar mycket.

Även när vi har skäl att gråta.

För solidaritet... För helvete!

Snälla! Snälla.

Nej, seriöst, jag är klar.

Carmen, fixa det.

Okej.

Tja...

Förlåt.

Herregud.

Vi är från grannskapet.

Wow.

Vi är från grannskapet.

Det är sant.

Och vi skrattar.

Klipp! Klipp! Det är allt!

Vi avslutar aldrig idag!

På grund av A, eller B, eller till och med HIV, avslutar vi inte.

Nej

För att dina misstag har slitit ut mig

För det finns inget kvar i våra liv

För att du aldrig gav mig en bit av dig själv

Nej

För att dina kyssar inte känns söta

Eftersom dina klagomål bara ger mig bitterhet

För det vi hade är sedan länge borta

Nej

För jag saknar dig inte som jag brukade

För jag är lycklig även utan dig

Det finns inget kvar av kärleken vi hade

Nej

Även om du svor att du har förändrats

För mig är det över

Be mig aldrig komma tillbaka

Nej

För jag saknar dig inte som jag brukade

För jag är lycklig även utan dig

Det finns inget kvar av kärleken vi hade

Nej

Även om du svor att du har förändrats

För mig är det över

Be mig aldrig komma tillbaka

Det slog mig verkligen när jag fick reda på det.

Det har gått tio år.

Jag älskade den showen.

Jag tittade på den när jag kunde.

Om jag missade den ursprungliga sändningen

Jag skulle se repriserna på kabel.

Det gjorde mig riktigt ledsen.

Men den hade bra betyg.

Saken är den att den hade en sådan nischpublik.

Ja.

Nu sänder de tydligen Paradise Hotel.

Inga dvärgar, inga skandaler.

Bara ett gäng heta människor.

Vilken skam.

Ursäkta, ursäkta mig?

Vad?

Nej, ingenting, jag ville bara inte störa dig.

Jag ville bara säga…

…min bror gick bort förra året och var ett stort fan av Aída.

Under cellgifterna var det det enda som fick honom att le.

Han skrattade så mycket på grund av dig.

Och jag sa alltid att om jag såg dig skulle jag berätta.

Så, det var allt.

Tack, och jag ber om ursäkt.

Nej, förlåt mig.

Tack.

Hejdå.

Hon är från Aída, eller hur?

Vem?

-La Machi. -Machi, kompis.

Carmen!

Aída! Säg hej.

Stort fan!

-Aída! -Aída!

-Säg hej eller nåt! -Bara ett snabbt hej!

Du är en legend! Säg hej, det kostar dig ingenting!

Ska du inte säga hej?

-Skit i dig! -Kom igen, man!

Skit i henne!

Inte ens ett hej!

Dra åt helvete!

Clown!

Skamlös!

-Fula kossa! -Dra åt helvete!