Original subtitles

-Är du säker på att läckan finns? -Ja.

Du har nåt jag vill ha.

Du tillhör inte Mimica. Du är såld.

Om jag hittar Christian, får jag namnet då?

-Det är en kamera. -Han är riggad.

Pawel!

-Han mördades när ni skulle mötas. -Det är en grupp med poliser.

De tar delar av narkotikan när de gör tillslag. De har en krets.

Vi måste ta reda på vartenda namn. Vartenda förbannade namn!

Cecilia?

-Hon visste vad hon gav sig in på. -Nej, inte Jovan heller.

De hade ingen aning. Du har gått över gränsen.

-Ska du fortsätta? -Tills Christian är säker.

Vad gör du här? Va?

-Vad hände? -Det spelar ingen roll.

Är du ensam?

-Vems ställe är det här? -MUST har gömt avhoppare här.

Har det bott spioner här? Det var värst.

-Hur länge har du varit här? -Några veckor.

Jag har inte lämnat några spår.

Om Mimicas hittar dig tar de oss med.

Davor, Zvonomir och Majmun är borta.

Pawel är kvar, och Dubravka har några nya.

Pizzerian i Vårby gård är en täckmantel.

Så håll dig långt borta från Vårby gård.

Inga pizzor i Vårby gård. Uppfattat.

Kom.

Ett panikrum. Om det skulle uppstå nåt, så kan du stänga in dig här.

Här klarar du dig i ett par dygn. Här har du koll på lägenheten.

-Var är Blanka? -Ingen aning.

-Är hon kvar i Costa Rica? -Nej.

Har hon lämnat dig?

Vad händer nu?

Du stannar här.

Har ni inte hittat läckan än? Hur svårt kan det vara?

Så länge vi inte vet ska du inte vara i Sverige.

Jag är så jävla trött på det här.

-Trött på att överleva? -På att fly.

-Du har ju inget val. -Klart jag har.

-Hur då? -Jag kan ju stanna här.

-Här? -Jag kan häcka i den här lägenheten.

Vadå, ska du aldrig gå ut? Du kommer att bli sittande här i minst ett år.

Då får jag väl hitta läckan själv. Hungrig?

Gunnar Lund från Stena-terminalen i Trelleborg. Jag kanske har en grej.

Vi har kört bilden på killen i datorerna.

Vi kan ha fått en biometrisk träff. Jag har mejlat dig.

-Då ska vi se... -Tyvärr lite suddig.

-Är det här när han kliver i land? -Ja, precis.

-När? -För två veckor sen.

Åklagaren misstänker inget brott kring Cecilias död.

Överdos, förmodat självmord. Wiking är en cancer som måste utplånas!

Vi kan inte ta in honom nu. Då förlorar vi kretsen.

Om han fortsätter avrätta kollegor? Cecilia var våra enda ögon på honom.

Nu har vi ingen aning om vad han gör.

Christian är tillbaka.

-Christian? -Han är säker.

-Vad tänker du göra åt det? -Få i väg honom igen.

Gå på den impulsen.

-Men vi kan ha användning av honom. -Nej.

-Du har tänkt samma sak. -Nej!

Vi måste kunna närma oss Wiking.

Han har mördat en kollega, och nu vill du...

Vill?! Jag väntar jämt på samtal om att Christian har blivit skjuten!

Det här är det sista jag vill!

Jag kan inte ändra det faktum att han är tillbaka. Han vill inte fly mer.

Han kommer inte att sitta still.

Vi måste låta honom jobba med oss.

-Ska vi kasta honom rakt in i elden? -Han är redan i elden.

Vi vet inte vilka andra som är med i kretsen, bara att vi tre inte är det.

Vem ska vi vända oss till? Va?

Vem?!

Vem?

Jag vet var han finns.

Christian.

-Var? -Säg först vem du har sålt mig till.

Jag säger inte det hur som helst.

Han klev i land i Trelleborg.

-Var är han nu? -Nånstans i Stockholm, antar jag.

Ska du ha namnet måste jag veta exakt var han befinner sig.

Vi vet att läckan är såld till en liga med koppling till poliser.

-Är det bara Lasse eller hela teamet? -Bara han.

-Vad fan vill ni att jag ska göra? -Få honom att ta upp dig i kretsen.

Vi vill ge dig en ny identitet. Vi vill att du blir polis.

Ska jag bli snut?

-Varför skulle Wiking gilla mig, då? -Det ska vi rigga.

Säg att jag blir kompis med Wiking.

Då ska jag alltså ta rygg på honom och få reda på vem läckan är?

Det är en möjlig arbetsmodell, ja.

Ja, vi kör.

Bli snut, polare med Lasse Wiking och hitta läckan. Grymt.

När sätter vi i gång?

Kan vi prata lite grann?

-Jag vet inte... -Hör han nåt, så plockar vi ut honom.

-Om läckan hittar honom först? -Den risken finns ju ändå.

Vi har ju ingen aning om hur han mår eller vad som hände i Costa Rica.

Om... Om Christian dör... så har det här aldrig existerat.

Då blir du ensam på begravningen, Hanna.

-John Sander? -Vad hade han för uppväxt?

Vad gör dina syskon, föräldrar och vänner? Vilka uppdrag har du gjort?

Vi ska bygga ett liv och du ska kunna det utantill. John utbildades i Umeå.

Du har arbetat undercover, så få inom kåren känner till dig.

Ditt vanliga jobb är till för att du ska kunna infiltrera. Skaffa ett.

En stor stark.

-Ni söker personal. -Erfarenhet?

Ja, alldeles för mycket.

-John. -Astrid.

-Klassföreståndaren? Jag vet inte. -Ann-Louise. Ta det igen.

Vad mamma hette? Får jag hitta på?

-När har hon födelsedag? -Ingen aning.

Ta det igen. Var är du född?

Roger bodde i villa. I källaren hade vi vinsatser och vi sålde dunkar.

Skärp dig. Det är du som ska kunna det.

-Jag håller ju på och lär mig! -Vem är Roger?!

Rakare.

-En bärs? Sitter du i hörnet? -Ja.

-Var gjorde du lumpen? -Boden. Förfrös tån på vänsterfoten.

Varför kom du, då?

Christian?

Varför lämnade du Costa Rica?

-Varför? -Ja!

Jag lärde känna ett polisbefäl där nere.

Vi hängde på samma bar. Kul typ. Han älskade Sverige och var tokig i Abba.

Han hade problem med en lokal drogliga som höll på att ta över.

Han frågade om jag kunde hjälpa honom, så jag började jobba igen.

-Jobba? -Ja.

-Vadå "jobba"? -Jag tog mig in i drogligan.

-Vad fan säger du? -Men jag blev bränd och fick dra.

Jag lyckades fly samma dag, annars hade jag inte suttit här.

-Fem namn från polishögskolan. -André, Martin, Shoroz, Maria, Nadir.

Första inofficiella uppdraget?

Haparanda. En liga som skickade stulna bilar till Ryssland. Klar.

-Sander, jag börjar gilla honom. -Gilla honom inte mer än dig själv.

Två träffar i huvudet. Vi går inte förrän du fixar det.

Nån du ser där framme?

Är det Stefan du ser?

-Hej. -Hej. Bra att du kunde komma.

Tio minuter hittar man ju alltid.

Jag jobbar i Södertälje. Snart ska vi slå mot en liga som tvättar pengar.

Skithögar som håller på att växa sig starka.

-Inga jag känner till. -De utgår från kemtvättar.

De ska hämta ett stort parti heroin i Stockholm. Inget får gå fel.

Vid skarpa situationer visar mina kollegor tecken på att vika ner sig.

Ditt team har jag bara hört gott om, som vid tillslaget i trappuppgången.

-Hur många dörrar var det? Tio? Tolv? -Arton.

Vi vet precis när heroinet ska komma.

Det är bara för er att ta dem på bar gärning. Ni kan få hela äran.

Varför?

-För att du inte litar på kollegor? -Jag vill ha proffs.

Min kille på insidan får absolut inte bli skadad. På inga villkor.

Du har en gubbe på insidan?

-Först måste jag träffa honom. -Är det nödvändigt?

Jag skickar inte in mitt team om vi inte har koll på allting.

Vi måste träffa honom först.

-Det här var till dig. -Tack.

Inga träffar på Christian sen han klev av färjan? Hur är det möjligt?

Ja... Tack.

MOBILSIGNAL

-Hallå? -Hej, Magnus.

Du har sålt information till en kriminell liga, eller hur?

Vad vill du?

Du har tillgång till unik information som vi gärna tar del av.

-Är du kvar? -Har jag nåt val?

Ha en jättetrevlig dag.

Helvete!

-Tja! -Hej.

-Vad var det där? -John Sander hälsar på kollegor.

Nu är det på allvar, fattar du det?

Skärp dig, då.

Hur kom du in?

Ledaren Zaid spelar innebandy, så jag tog mig in i hans lag.

En kväll åkte han på en ful tackling, och då såg jag min chans.

Jag drog på den andra snubben riktigt hårt och fick två revben brutna.

Zaid började gilla mig, och så fick jag komma in undan för undan.

-Så du offrade revbenen för Zaid? -Och en jävligt fin innebandyklubba.

Vilka är de andra?

Fadi, Mika, Daniel, Jim och Zaid.

-De har underhuggare, men de styr. -Vad gäller nu?

Ett kilo heroin från Polen är på ingång.

-Vem i Polen? -Vet inte. Jag har inte fått namnet.

Okej. Är det du som inte vet namnet, eller är det ni som inte vet?

Zaid och de andra vet. Det är jag som inte har kommit så långt in.

Det låter som för mycket innebandy och för lite bus.

Så om vi plockar in dina vänner förlorar vi polackerna? Är det så?

De träffas aldrig. Om ni är ute efter båda sidor, så kan jag inte fixa det.

Det är nåt som jag inte fattar.

Du offrar revbenen och flera månaders arbete för ett kilo heroin.

Det är ju inget rekordbeslag. Det låter som en massa bortkastat arbete.

Så vad gör vi? Ställer vi in?

Ge mig hela planen, då.

En lastpall med djurfoder kommer in till en lagerlokal i Årsta på tisdag.

Den rullar vidare onsdag morgon, och i pallen ligger heroinet.

Natten till onsdag hämtar de paketen.

Räkna med 03.00-03.30, kanske.

Vi måste tänka på det här.

-Vi hör av oss. Vad bra att du kom. -Tack.

SKOTT

SKOTT

Ursäkta, försvarsministern? Vi börjar om fem.

Ja...

-Jag tar en sväng på toa, bara. -God morgon.

Tjena, Christer.

Hallå.

Två minuter.

-Vi måste sätta i gång nu. -Ge honom nån minut, bara.

Okej...

Vi måste köra nu.

MOBILSIGNAL

-Ja? -Vi är på.

-Bra. -Men nu tar mitt team över.

När vi slår till mot lagret gör vi ingen skillnad på John och de andra.

Jag ska hälsa honom det.

Han är på.

Sista chansen att hoppa av nu.

Dörren på baksidan är inte kopplad till larmet. Och glöm inte, gång 4.

En pall med djurfoder.

Du vet varför han gör det, va?

Jag har sett det förut...

...hos andra infiltratörer.

Man ser folk bli ihjälskjutna...

...eller så kanske man tvingas själv att skjuta ihjäl nån.

Ändå vill man bara komma tillbaka.

Christian sitter inte i mörkret för att han vill, utan för att han måste-

-för att kunna reglera sin ångest.

Samma sak håller på att hända dig.

-Tar du in... -Käften.

Bra. Han är ensam.

MEDDELANDE SÄNDS

MEDDELANDESIGNAL

-Hej! -Hej...

John?

-Vad fan gör du här? -Vad fan gör DU här?

Har du hela teamet med dig, eller?

-Det saknas två. -Va?

-Är du här och snattar? -Är DU här och snattar?

LARMET GÅR

Vad i helvete?

Stick!

13-56 till centralen. Det pågår ett inbrott. Det är skarpt läge.

Det här funkar inte. Jag går in.

Stäng dörren. Stäng.

Han klarar sig.

-Grupp 1, vi går in. Kom. -Uppfattat.

Polis! Ni som är i byggnaden - kom ut. Detta är beväpnad polis.

John!

Hjälp! Hjälp!

-Hjälp! -Är du ensam på det här?

-Eller stjäl du tillsammans med nån? -Hjälp...

Svara gärna nej. Är du ensam?

Ja.

-Jag hör inte. -Jag är ensam!

Jag är ensam! Hjälp mig upp, för fan!

SIRENER

Ge mig påsarna.

Kom igen...

MEDDELANDESIGNAL

Han tog påsarna.

-Skönt. -Han fixade det.

-Ska vi inte göra ett nytt försök? -Nej. Spåret är dött, så att...

-Jag tror att vi kliver av här. -Synd.

-Ja... Tack ändå. -Tack. Och lycka till.

Vad händer? Har Christian hört nåt från Wiking?

Nej, inte ett ord. Helt tyst.

-Så vad fan gör vi? -Vi väntar.

-Vi hörs. -Ja, det gör vi.

Hanna?

Jag visste inte vart jag skulle gå.

-Hur länge har du varit i Sverige? -Jag kom i går.

Du ska inte vara här. Din familj letar efter dig.

Är det nån som vet att du är här? Är det nån som har sett dig?

Jag kom in med tåg med falskt pass.

-Har Christian hört av sig? -Nej.

Jag reste runt ett tag. Jag...

Sen var jag tvungen att komma tillbaka hit.

Varför det?

För att jag...är gravid.

MOBILSIGNAL

-Hallå? -Rade är på intensiven.

-Han har blivit attackerad. -Va?

Stanna där du är. Jag ringer dig så fort jag vet nåt.

-Vad är det som händer? -Min pappa ligger på intensiven.

Men stå inte kvar här. Åk dit.

Hej. Rade Pravdic? Tack.

-Pappa... - Hur är det med honom? -Jag vet inte.

-Han klarar sig väl? -Jag vet ingenting.

Det är klart han klarar sig.

Pappa...

Pappa, det är jag. Det här kommer gå bra, farsan.

-Christian? -Fem minuter bara.

Nej...

Christian? Nu.

Kom.

-Jag kunde inte bara gå och vänta. -Du riskerar allting.

Jag såg framför mig hur farsan dog och att jag inte skulle hinna i tid.

Han kommer att klara sig.

Gå nu. Jag hör av mig.

Vänta! Ta inte huvudentrén.

De tror på rån. Gärningsmannen försvann via skogen till en bil.

-Tror du det? -Nej.

Mimicas?

Blanka är tillbaka.

-Jag har henne hos mig just nu. -Nej, men för helvete, Hanna... Va?

-Sätt henne på nästa flyg tillbaka... -Jag kan inte.

-Christian är en risk, och hon... -Hon är gravid.

Vi måste fixa en lägenhet till henne.

Så fort som möjligt.

Jaha...

Så du och Dubravka ska dela barnbarn?

Det kan ju bli lite körigt på julafton...

Går allt enligt planen förutom att Wiking inte hör av sig?

-Vi måste avvakta. -Hur länge?

-Vi har skänkt Wiking pengar. -Vi kan inte backa nu.

-Vi måste ha tålamod. -Det håller inte, Hanna.

Kanehed har ju rätt.

Vi har tänkt fel. En kriminell som blir rånad attackerar ju-

-men John Sander blir av med heroin och gör inte ett dugg...

Om jag var Wiking skulle jag också börja undra. Han testar ju dig.

Om vi ska rädda det här måste du gå på honom nu.

Tja. Kan jag komma in?

-Vill du ha öl? -Har du sålt påsarna?

-Vilka? -Har du sålt dem?

Påsarna från lagret? Klart jag har.

Bra. Ge mig mina pengar.

Så NU vill du ha dina pengar. Varför har du inte hört av dig?

-Jag väntade på din signal. -Skitsnack.

De är värda 200, så det blir 100 var.

-5 000. -Vad sa du?

Du får 5 000.

Ge mig pengarna! Ge mig pengarna, säger jag!

Din lilla jävel.

Du tänkte skjuta mig.

Det är bra. Man ska inte ta skit.

Inte från nån.

Säg som det är. Varför kontaktade du mig inte?

Zaid har varit paranoid. De har haft koll på mig.

-Misstänker de dig för att vara snut? -Jag vet inte.

Det är okej. Inget att skämmas för.

Du...

Jag fick 200, men i stället för att dela har jag ett förslag.

Vad sägs om att jag ger dig en halv miljon?

Ta det som plåster på såren eller som en startpenning.

Om du vill, så kan jag göra dig rik. Jag vill bara veta om du är med.

Jag är med. Ja, för fan, jag är med.

-Är du? -Jag är med.

Kom, kompis.

-Förlåt. Jag vill be om ursäkt. -Det är lugnt. Kom.

Kom, för fan.

CHRISTIAN FLÄMTAR

Rikta aldrig ett vapen mot mig igen.

Svensktextning: Linda Eriksson BTI Studios för SVT