All language subtitles for Winterset.2025 (swe)

Downloaded from
YTS.BZ

Official YIFY movies site:
YTS.BZ

-Det ordnar sig, Molly.
-Kanske inte. Hur långt är det kvar?

-Hur långt är det kvar?
-Bara en liten bit.

Jävla skithög.

-Mr Tiggerton.
-Mr Martin, god morgon.

Jag har problem med spannmålsbilen.
Det är den där jävla drivaxeln.

-Har den gått sönder igen?
-Ja.

-Jag tänkte att kanske...
-Du vet vad du ska göra, Bradley.

Det är just det. Jag fortsätter svetsa
och det fortsätter att gå sönder.

Så jag tänkte att kanske...

Behöver du mig till nåt annat
eller kan jag återgå till arbetet?

Jag behöver en ny drivaxel så
att jag kan göra mitt jobb.

Jag har varit bonde i 50 år.
Jag vet att det går att svetsa.

Om du inte är en dålig svetsare.

-Nej, sir.
-Då borde det inte vara nåt problem.

Jag och grabbarna undrar om
vi kommer att få betalt.

-Det har gått sex veckor, så...
-Jag jobbar på en deal just nu.

Jag borde få in en hel del pengar.
Oroa dig inte för det, okej?

Innan du går tillbaka,
gå till köket och hämta en kopp kaffe.

Jag tror att nån tog med sig munkar
i morse också.

Okej, ja, det ska jag göra.
Tack.

Hur är läget?

Jag vet att det är en jobbvagn,
men sätt upp en julgran eller nåt.

-Ja, inga problem.
-Det borde du göra.

-Har du hittat nåt än?
-Inte än.

Vet du varför?
Det finns ingen olja i Iowa.

Jag sa ju att den finns i skiffern. Om jag
borrar för djupt... Jag vet vad jag såg.

Du såg inte tillräckligt för att satsa
dina besparingar på en rigg.

Staten och länet är förbannade på dig.
De vill att jag pratar med dig.

-Vad fan pratar du om?
-Du har inte betalat skatt på två år.

Jo...

Och länsrevisorn skickade hit mig.
Nu får jag kolla mina vänner.

Det ingår ju i jobbet, va?
Du ville ju bli sheriff.

Visst, sörru. Jag drar nu.

Kolla på mig.
Vi har känt varandra länge.

Jag vill att du tar det här på
allvar, man. Snälla.

Jag ska ta det på allvar.
Jag måste tillbaka till jobbet.

Vi ses.
Och smäll inte i dörren...

Måste vara skönt att vakna upp
till det här varje dag.

Lynn! Kom in, det är dags att
göra sig klar för kvällsmat.

-Du hörde din mamma!
-Kom hit, kom hit, kom hit.

Jag har sagt att jag inte gillar att
du leker med ankorna, okej?

-Okej. Gå in, gå in.
-Hon lekte bara.

Kreditkortet är maxat igen, jag behöver
kontanter för att betala räkningarna.

När får du betalt för
suggorna du sålde?

Ted Flannery sa att han
skulle betala på onsdag.

Det borde funka i några dagar,
eller hur?

-Okej.
-Okej. Det är okej.

Kom in när du är klar, okej?

-Hej. Hur är läget?
-Lugnt. Snygga dekorationer.

Gillar du dem? Jag har gjort dem själv.

Jag är förvånad att du inte ramlade när
du satte upp dem. Ditt fyllo.

Kul. Nu super vi.
Nej, det var inte roligt.

-Läget, Slick?
-Vem? Jim?

Whiskey till mig.
Bush för min bror.

-Har Molly Mays flyttat tillbaka till stan?
-Ja. Inget mer modelljobb i New York.

Jag är förvånad över att de inte
skrev om skiten i Chronicle också.

Ja, det kanske de borde ha gjort.
Jag hörde att hon...kom i morse.

-Hon tog med sig sin lille man.
-Kanon.

Ja, nån italienare.

När man talar om trollen.

-Cooper Langley?
-Hej!

Herregud, Jim!
Herregud, det var längesen.

-Hur mår ni?
-Bra.

Vänta lite.
Allihopa, det här är Ned.

Hej, Ned.

Ned, Cooper Langley.
Vi gick i samma high school.

-Ned, läget?
-Bra.

Och det här är Jim Langley.

-Ned. Hur är det?
-Trevligt att träffas.

-Jim var min pojkvän i high school.
-Jaså?

Bara fyra månader. Ingen stor grej.
Hej, välkommen till Winterset.

-Herregud! Slick!
-Molly Mae!

Vad har du bakom dig?
En grizzlybjörn.

-Den älskvärda björnen är min man, Ned.
-Man?

-Vad, är du en av Sopranos?
-Riktigt roligt, mannen.

Jag skulle inte ha på mig den i skogen
om man inte vill få ryggen full av hagel.

Cougar!

Pojkar!

-Pojkar.
-Cougar.

-Glor du på npt?
-Nej.

Det här är Ned.
Mollys nya man.

Jag vill att ni kommer och sätter
er vid bordet med mig.

-Nu direkt?
-Ja, nu direkt.

-Kom igen, nu går vi.
-Vänta, för helvete. Ge mig en whisky till.

-Ja. Slick, en till.
-Slick. Öl till mig.

-Tack, tack, tack.
-Okej, då kör vi.

-Så, vad händer?
-Jag såg nåt idag.

-Ja, vad då?
-En intressant leverans hos John Barton.

Intressant? Vad menar du?

Det var en kille som gick in och ut från
Barton med resväskor fulla av kontanter.

Och...? Vad?

Cougar, du tänker väl inte
på det jag tror?

-Vad tänker jag på, Jim?
-Han vill att vi ska råna John Barton.

-Vi går tillbaka till baren.
-Hörni, hörni, hörni, sätt er ner.

Fundera på situationen. Okej.

Säckar med kontanter som den
jäveln har lagrat i sin källare.

Och jag har inte fått betalt på över
sex veckor. Ingen på gården har det.

Och Coop, vi vet alla vad du har gjort
för att betala ditt hypotekslån.

-Du känner inte till min ekonomi.
-För helvete, Coop.

När du säljer dina grisar varje månad,
vet alla i Madison County det.

Få mig inte att prata om dig, Jim.

Vi är inga tjuvar, mannen.
Jag och min bror, vi är inga tjuvar.

Du är ingen tjuv heller.

Hur länge har vi känt varandra? Inte
länge nog för att muddra en gammal man.

Herregud.

Grabbar, pengarna är försäkrade. Okej?

Hur vet du att de är försäkrade?

Jag vet inte... Han kommer tjäna
in det på några månader ändå.

Om alla väskor innehöll lika mycket
pratar vi om en miljon eller mer.

En miljon eller mer.

Du vet, det är guldspännet.

Så vad tänker du?
Jag kan inte hamna i fängelse.

-Vad pratar du om?
-Jag vet inte, därför pratar jag med er.

Men jag vet att vi måste göra det snabbt,
så jag föreslår att vi gör det på måndag.

Måndag.

-Vill du göra det på måndag?
-Okej, vi ses på måndag.

-Det var det dummaste jag nånsin har hört.
-Kom igen, Jim!

-Jag går till baren.
-Ge mig fem minuter, snälla.

Vänta, vänta, vänta...
Håll käften, din idiot.

Jag går till baren.

-Vi går hem.
-Vad?

Jag börjar verkligen se charmen
med det här stället.

Ursäkta mig. Ha en trevlig kväll.

Skämtar du med mig?

-Han är speciell, eller hur?
-Ja, en riktig karaktär.

12 TIMMAR
EFTER BRADS KORKADE "FÖRSLAG"

-Jim...
-Var det du?

Har du satt upp det här
på mitt jävla hus?

Ja, en av mina assistenter gjorde det.

-Jack, vad fan...
-Jim, kom igen nu.

Jag pratade med dig.
Jag gav dig chanser.

Tror du att vi gillar att gå ner och
sätta upp kedjelänkar på ditt staket?

-Jim, lyssna.
-Jag är så jävla nära.

Ja, du fortsätter säga det,
och det blir ingenting, okej?

Ta hand om dig själv.
Ta tag i ditt liv.

Jag vill inte fortsätta skicka
mina biträden dit.

Betala din hypotekslån, betala dina skatter,
eller förlora din mark.

Det är så enkelt, mannen.
Ta dig samman.

-Jag försöker inte jävlas.
-Försök vara min jävla vän eller nåt.

-Var är mitt kaffe?
-Jag vill inte åka gå dit ner.

Jag kommer inte skicka dig dit.
Det lovar jag, Lawrence.

Åh, Gud.

Hej. Du jobbar alltid med att
få det att se så vacker ut.

-Vad ska jag göra med dig?
-Jag hänger bara upp juldekorationer.

Du är den bästa.

-Du älskar mig verkligen, eller hur?
-Mer än livet självt.

-Det borde du veta vid det här laget.
-Det gör jag.

Men, du vet...
Jag har funderat på en sak.

-Vad då, sötnos?
-Det är dina vänner, du vet.

Jag tror inte att de gillar
mig särskilt mycket. Inte alls, faktiskt.

-vad menar du?
-Molly, du såg det häromkvällen.

-De var så oförskämda mot mig.
-Nej, det är bara såna de är.

-Du måste bara vänja dig vid dem.
-Ja.

Men den där killen då? Killen med skit
över hela ansiktet. Vad är hans historia?

-Vem, Brad?
-Jag antar det.

Ja, det är Brad Tiegerton.
Folk här kallar honom Cougar.

Cougar, va? Molly, Jag bara...

Jag vet inte riktigt med allt det här.
Det är överväldigande.

Öppna dig bara för dem.
Det skulle betyda mycket för mig.

Jag vet vad jag ska göra. Jag går
dit ikväll och bjuder på en runda.

Jag ska försöka skaffa vänner.

-Åh fan, är det där en gamlal Rip?
-Japp.

-Var fan fick du tag på den?
-Den har hängt där uppe länge.

-Snyggt. Hur mycket kostar en shot?
-Sjuttio dollar.

Sjuttio dollar för ett shot.

Åh fan, du är den där New York-killen.

Din vänliga granne från New York.
Hur är läget?

Man kan lika gärna köpa
baren för sjuttio dollar.

-Har du nånsin provat en Rip?
-Det kan jag inte påstå.

Du måste prova den. Det är bra grejer.

Bartender, två shots Old Rip till
mig och min kompis här.

-Och en omgång för hela baren.
-Kommer strax.

-Titta på det där.
-Försöker du spela viktig?

Kom igen, ta det lugnt.
Jag försöker bara skaffa vänner här.

Du gör det på ditt sätt och jag på mitt.
- Hör upp, allihopa. Jag bjuder på bira.

Vem är mannen?

Nu festar vi. Kom igen, baby.

Skål.

-Jävlar!
-Jag sa ju att det var bra grejer.

-Det är en klassiker.
-Tack så mycket.

Du måste visa mig hur du gör.
Det är ett ganska häftigt trick.

-Klämma en bira?
-Jag såg dig göra det häromkvällen.

-Du sabbade väl inte en tand?
-Nej, aldrig.

Ganska häftigt om du frågar mig.
Hit med några fler shots.

-Vi gör om det.
-Ganska hyfsat, ärligt talat.

Kom igen.

-Hej.
-Hej.

-Du, när hände det?
-För några timmar sen.

-Ramlade hon bara i?
-Hon lekte.

Jag var inte uppmärksam.
Ja, hon ramlade bara i.

-Fan.
-Hon ramlade i...

Jag och Pete sprang så fort vi kunde...
och när vi kom fram till henne...

-Hur illa är det?
-Det var inga brutna ben.

En av dem bet henne i ansiktet.

Hon behöver rekonstruktiv kirurgi.

-Jag har gjort bort mig.
-Nej, nej.

-Jag har gjort bort mig, Jim.
-Det var en olycka.

-Jag har klantat mig.
-Nej.

Jag missade några
försäkringsbetalningar.

Försäkringen gällde inte, så de plåstrade
om henne och skickade hem henne.

Det är omöjligt. Det är ett misstag.

-Abby skulle aldrig låta dig försäkringen.
-Abby visste inte om det.

-Abby visste fan inte.
-Vad menar du...

Hon såg att pengarna dragits.
Jag spenderade dem i den jävla baren.

Cooper, vad fan?

Jag svär vid Gud, det är därför
ingen har en grisfarm.

Hör du henne gråta där inne?
De skulle ha ätit upp henne levande.

-Jag fixar det, okej?
-Hur då? Hur ska du fixa det, Cooper?

Om du inte kan trolla fram 68 000 dollar
kommer vår dotter...

den som vi ska skydda, ha en
missbildning resten av livet.

-Jag ringer försäkringsbolaget.
-Du har missat betalningarna.

Abby, jag är så ledsen.
Vi löser det. Vi kan komma på nåt.

Ni pojkar, ni är likadana.
Ni tror inte att ni är det, men det är ni.

Cooper, jag tar Lynn.
Vi åker till mamma för jul.

Vi stannar inte här.

Följ med mig.

-Vad letar du efter?
-Cigaretter.

Cooper, jag har funderat på... Hmm?

Vänta lite. Låt mig prata.

Jag har funderat mycket på
det Brad pratade om.

Jag känner mig ganska
jävla desperat.

Med pengarna i de där väskorna kan
jag betala Lynns sjukhusräkningar.

-Jag kanske kan rädda mitt jävla äktenskap.
-Jag förstår, Cooper.

Jag ska ringa. Jag ringer Brad.

-Jag är ledsen.
-Jag också. Jag är med.

-Vad?
-Jag är också med.

-Det var rena turen.
-Berätta varför igen... Winterset.

Du berättar ju om alla restauranger
och fina ställen i New York.

-Varför är du i den här skithålan Iowa?
-En bra fråga. Jag ska svara dig.

Men först, varför berättar du inte vad
som har hänt med ditt jävla ansikte?

Vad? Varför tittar du på mig så där?
Försöker du skrämma mig?

Ja, kanske det.

Lägg av nu!
Det är min tur, pucko.

Jag var ute och jagade med pilbåge
i Montana, helt ensam.

Jag vandrade hela vägen
ut till utsiktsplatsen.

Jag la ner mina saker, vände mig om och där
stod en jävla puma och stirrade på mig.

Jag tittade ner en sekund och den jäveln
hoppade på mig med klorna.

Tur att jag hade min kniv, så jag stack
den i halsen på honom och dödade den.

Det är ju helt galet.

Jag körde hela vägen till sjukhuset, de
plåstrade om mig och skickade hem mig.

Det är ju otroligt. Helt galet.
Vänta, det är därför de kallar dig Cougar.

Jag tycker det är ganska uppenbart.

Så det betyder att jag
kan kalla dig Cougar?

-Nej.
-Stick och brinn du också.

Du har fortfarande inte berättat
varför du är här.

-Vill du verkligen veta?
-Ja, för helvete!

Det är fittan som drar. Du har
sett min fru. Du vet hur sexig hon är.

-Ja, jag har sett henne.
-Jag var tvungen att komma bort från röken.

Det blev lite hett i New York,
om du fattar?

-Hett?
-Dåliga grejer, du vet...

-Typ, hur dåliga?
-Vadå, är du snut?

-Har du en mikrofon på dig?
-Nej, kom igen, hur illa?

Du vet, som att korpa,
ta byten och sånt. Förstår du?

Ja, ja, ja.
Har du nånsin knäckt ett kassaskåp?

-En väldigt specifik fråga, min vän.
-Jag undrar bara. Det verkar svårt.

-En barnlek. Det är lätta grejer.
-Verkligen?

Vem har lärt dig att knäcka kassaskåp?

Vem har lärt dig att ställa så
många jävla dumma frågor?

Kom igen, spela nu.

Hallå?

Herregud.

Okej då.
Nej, nej, jag är på baren.

Ja, jag kommer ner.
- Jag måste lätta.

-Vart ska du?
-Varför följer du inte med mig?

-Vart då?
-Till grisfarmen.

-Nej, det är bra ändå.
-Du försöker ju skaffa vänner. Häng på.

-Vänner? På en grisfarm?
-Ja.

Kom igen, herr New Yorker.

Bara jävla bakåtsträvande bondläppar.

Ses, Slick!

Hej, du.

Gör mig en tjänst, Al.
Vänta här i bilen ett tag, okej?

Jag ska kolla till dem och
sen presentera dig ordentligt, okej?

Visst.

Fan. Skit.

Hur är läget, mannen?
Du...jag är ledsen.

Jag är verkligen ledsen.
Jag finns här för dig, okej?

Tack, kompis.

-Jag är verkligen glad att ni ändrade er.
-Herregud. Snygg övergång, Cougar.

Jag är ledsen.

Vänta lite. - Hur ska vi råna Barton?
Har du nån plan?

Ja, visst.

Det är kanske ingen superplan,
men jag har hittat en ny tillgång idag.

-Vad menar du med ny tillgång?
-Minns du Ned, Mollys man?

-Den jävla stora italienaren?
-Precis.

Det visar sig att killen
kan knäcka kassaskåp.

-Hur fan vet du det?
-Snubben berättade det för mig.

-Och?
-Så att han kan hjälpa oss.

Vi har ett jävla stort kassaskåp
att bryta upp. Vet ni hur man gör det?

-Försöker du säga att...
-Jag tycker vi tar in honom.

-Herregud, Cougar.
-Absolut inte. Nej.

-Varför inte? Vad i helvete?
-Inte en chans.

-Varför inte?
-Vi splittar det redan på tre.

-Vill du ta in en fjärde?
-Okej, hjälp mig här...

Om vi inte får nånting utan honom,
hur ska det då fungera?

-Hur fungerar det för?
-Jesus. Kom igen nu.

Jag är ledsen.
Hej, jag är ledsen, okej?

-Han väntar i sin bil utanför just nu...
-Tog han med honom hit?

Vad håller jag på med?

-Tänk om han snackar?
-Det här är ingen som snackar.

Han frågade mig om jag hade en mikrofon
innan han berättade det här för mig.

-Det är en dålig idé jävla, Cougar.
-Han är ingen dålig kille, okej?

-Han är ganska cool.
-Visst, han är han cool. Kanon.

-Är han din bästa vän nu?
-Ja. Ja, han är min...

Han försöker skaffa vänner.
Han är min jävla vän. Så, vad fan.

Okej, då. Ta in honom.

För fan! Tack. Tack.

Tack, killar. Det här är bra.

-Lite pengar är bättre än inga, eller hur?
-Hämta honom.

Kom in, broder.

Herrejävlar.
Fan, vad det stinker här ute.

-Det var fan på tiden.
-Åh, förresten.

Kalla mig Cougar så
att de vet att vi är vänner.

-En gång, okej? Hej, en gång.
-Ja, en gång.

-Kommer ni ihåg Ned Cicero?
-Hej, Ned.

Hur är läget, grabbar?

Cougar här säger att du vet hur
man knäcker ett skåp.

Vänta, vad fan gör du?
Du kan inte berätta sånt för folk.

Det är lugnt, Ned.
Vi har ett kassaskåp att knäcka.

Ska ni inte korpa en bankomat
på lokala närbutiken?

Nej, det är ett kassaskåp fullt
med kontanter i nåns källare.

Tog du med mig hit för det?
För att försöka råna nån?

-Ja.
-Nej, nej, nej.

-Berätta för honom.
-Ned, Ned, Ned, lyssna.

Min dotter har skadat behöver en
stor operation. Jag behöver din hjälp.

Jag vill inte vara en skitstövel, men
många behöver genomgå operationer.

-Nej, nej, Ned, Ned, det är riktigt illa.
-Ja, det är jag säker på.

Det är inte mitt jävla problem.
Jag kom inte hit för den här skiten.

-Ned, sluta, snälla.
-Nej, Cougar. Detg är du som ska sluta.

Nu sa jag det, eller hur?
Vad fan är det här?

-Jag drar härifrån, för fan.
-Ned, Ned, vänta.

Ned, Ned, Ned, snälla.
Vänta, vänta, vänta.

Förlåt, förlåt.
Det här är min dotter, okej?

Hon är fem. Det är hennes ansikte.
Hon kommer bli missbildad.

-Snälla, hjälp mig.
-Det är hennes ansikte, Ned.

Vad ska jag göra åt det?

Det finns ett kassaskåp som vi inte
kan komma åt utan dig.

-Vem fan ska ni råna?
-John Barton.

-Han är en mångmiljonär och jordbrukare.
-En skitstövel. Han har råd.

Vi delar upp det på fyra.
Lika delar.

Hur mycket pengar pratar vi om?

-Jag tror det är över en miljon.
-Över en miljon?

Ja. Kom igen, kom igen.

-Det är ditt barn, va?
-Ja.

Snälla, titta på henne.
Vi kan inte göra det här utan dig.

-Snälla.
-Okej.

Men inte ett jävla ord till nån.

Får Molly Mae får reda på det,
förklarar jag krig mot alla.

-Hajar du?
-Betyder det att du är med?

-Är du med?
-Ja, jag är med.

-Ja, för fan, kompis.
-Okej, okej, okej.

-Fixa lite öl åt oss.
-Okej, låt oss planera det här, okej?

Först och främst tror jag att vi måste
skaffa en karta över Bartons egendom.

Nej, nej, nej, inte det där blasket.
Där drar jag gränsen.

-Du måste ha nåt annat.
-Vi kanske inte ska dricka när vi planerar.

-Hur många Busch har du sänkt?
-Jag ska sluta nu. Eller hur, Cougar?

Ge honom nåt annat.

-Det här är italienskt.
-Ge mig det jävla vinet.

Okej, så först och främst måste
vi kartlägga Bartons egendom.

Ni måste veta vart ni ska
ta vägen där.

Vi borde rita upp det på nåt.

Okej, har du nåt att skriva med?
Nåt att skriva på?

-Är ni hungriga? Vill ni ha pizza?
-Jag är hungrig, fan.

Ja, jag vill ha pizza.
Kolla om de har lasagne, okej?

Det är faktiskt en mack,
så de har inte lasagne.

-En mack?
-Men det är bra.

Ja, det är bra.

Jimmy, det är Cougar.
Kan vi få två extra stora pizzor?

-Pepperoni... Vill ni ha korv också?
-Ja, för fan, lägg på massor.

-Ja, pepperoni och korv.
-Är det här en jävla övernattning?

Ja, kontant. Okej, kompis, tack.
Ja...

Okej, här är planen.
Vi ska köra in på Bartons tomt.

Ni ser ett vägskäl. Vi kör rakt
fram och sen in mellan silorna, okej?

Ned, du stannar här vid bilen.

Sen ska vi tre gå den här vägen, okej?

Vi går den här vägen...och pepperonin
är källardörren. Där går vi in.

-Vad är brödkanten?
-Det är det som är frågan.

-Vänta lite. När tänker ni göra det?
-Vi måste göra det i morgon kväll.

-Varför imorgon kväll?
-Medan pengarna är kvar.

Barton tar med sin familj
till rodeon i morgon kväll, så...

De är inte tillbaka före klockan tio, typ.
Vi kommer dit åtta, halv nio.

-Räcker det tidsmässigt?
-Det går bra.

När det gäller utrustning, behöver
du en såg eller en borr eller nåt liknande?

Borr och såg?
Lyssna, lämna den delen till mig, okej?

-Ja, jag vet inte om du behöver...
-Jag uppskattar det, Barton.

Det är min del av avtalet. Dessutom har
jag en speciell begäran. Får jag?

Kan jag slippa vara
snubben som ligger på knä?

Jag föredrar verkligen att vara
det här coola stridsflygplanet.?

Ja, okej.

-Som flyger in för att rädda dagen.
-Ja, ja, okej.

Du är stridsflygplanet, och imorgon ska jag
fixa larmet medan jag är på jobbet.

-Klanata inte till det.
-Jag vet.

-Jag kan inte hamna i fängelse.
-Fängelse? Vad sägs om att bli skjuten?

-Vad?
-För helvete, Ned, ingen blir skjuten.

Där jag kommer ifrån blir man skjuten
om man bryter sig in hos nån.

Ingen kommer att vara hemma.
Jag hämtar er och sen åker vi dit i en bil.

Vi tar min bil. Ser nån den kan
jag säga att jag glömde nåt på jobbet.

Lyssna på killen.
Vilka fantastiska idéer.

-Fungerar det här?
-Om du säger det.

Men vänta lite. En fråga.
Vad var det som var pepperonin?

-Källardörren.
-Okej. Så pengarna är bakom pepperonin?

-Ja. Han har en kod för...
-En kod för pepperonin.

Det finns en kod på andra sidan.

Du åt just upp koden.
Vi kommer nog att behöva den.

36 TIMMAR
EFTER BRADS GENIALA FÖRSLAG

Okej.

-Säg hejdå till din pappa.
-Hej då, Pappa.

Jag är ledsen att jag inte får
träffa dig förrän efter jul.

Är det okej?
Jag har mycket att göra här på gården.

-Ja, han kan inte komma i år.
-Okej.

-Men ha det trevligt med mormor, okej?
-Okej.

Och jag ringer dig på julafton.
Okej? Ja.

-Säg till honom att han inte får glömma.
-Glöm inte.

-Jag glömmer inte.
-Okej.

-Okej, vi går nu.
-Det kommer att bli bra, okej?

-Jag älskar dig.
-Jag älskar dig.

-Mr Tegerton, vad kan jag hjälpa er med?
-Jag är så ledsen, sir. Jag måste på toa.

Har du nåt emot att
jag använder er gästtoalett?

Ja, det har jag.
Jag är här med min familj.

Använd toaletten i butiken.
Ni tvingade mig att bygga en åt er.

-John, var snäll.
-Det är stopp i den, sir.

Annars hade jag använt den.

Eftersom min fru insisterar.
Ett ögonblick, grabbar.

-Tar det längre tid än 30 sekunder?
-Jag tror det, ja.

Tack, sir.

Tack för det, sir.

-Hej, älskling.
-Hej, älskling.

-Har du tagit din Ambien än?
-Jag hade faktiskt inte tänkt det.

Har du inte en viktig dag imorgon
med den där intervjun?

-Du vill väl sova gott i natt, eller hur?
-Ja, du har kanske rätt.

Visst, sörru.
Du kommer att vakna utvilad.

-Okej, sötnos.
-Varsågod.

-Här är mitt vatten, älskling.
-Tack.

Varsågod.
Ge mig också en, är du snäll.

-Ja? Vill du festa?
-Ja, jag vill festa.

-Då kör vi.
-Okej. Här.

-Nu snackar vi.
-Skål.

Skål själv.

Så där ja.

-God natt, älskling.
-God natt, min vackra.

Ja!

Kör lite längre, så stänger jag dörren.

Är du redo?

-Första intjacket?
-Ja, hur kunde du gissa det?

Du frågade ju om jag var redo.

Om jag frågar om du har en pistol?
Är det en nybörjarfråga?

Ja, men det är en rimlig fråga.

Och nej, jag har inte tagit
med mig nån jävla pistol.

Vi ska bokstavligen bara bryta upp ett
kassaskåp och sen dra hem.

-Vänta, säg inte att du tog med en?
-Kanske.

-Herregud. Var är den?
-Under ditt säte.

Åh, Gud. Snubben kommer
att skjuta skallen av mig.

Du behöver inte göra det här om
du inte vill.

Jag vill.
Jag vill göra det här.

Nej, det är ju mitt barn.
Det är mitt problem.

Du behöver inte riskera ditt liv.

Jag behöver också pengarna.

Kom igen.
Kom igen, kompis.

-Varför?
-För att de tar allt ifrån mig.

Trailern, riggen, min mark.

Jag behöver också pengarna.

Jag hittar ingenting. Jag var
nog inte så nära som jag trodde.

-Okej.
-Ja.

Okej.

De är här.

Okej, grabbar. Ta fram mobilerna,
stäng av dem och lägg dem på bordet.

Vi vill inte ha några problem med GPS
eller att nån spårar våra rörelser.

-Är ni redo?
-Ja.

-Nu kör vi, va?
-Okej.

Kom igen, grabbar.
Nu fixar vi det här.

Dags att jobba.

-Kan nån se oss här?
-Nej.

Okej, då. Ta den här walkie-talkien
och stanna i lastbilen.

Om du ser ljus komma genom silorna
kan du se dem, men de kan inte se dig.

-Så säg till oss, okej?
-Nu ska vi ha lite kul. Slappna av.

Pojkar, kom igen.

Okej.
Förhoppningsvis... Åh, fan.

Var fan är de? Snyggt.

-Jävlar, John Bartons personliga bar?
-Ja.

Okej, fokusera nu.
Kom, kom igen, kom igen.

Häråt.

-Vad var det jag sa?
-Fan.

-Ring honom.
-Ned, är du där? Kom.

Ded, här. Uppfattat.

-Kom in hit.
-Jag är på väg.

Vilka snubbar...

Var är han?

Var fan är han?

Hmm. I det stora hela är det
ett väldigt billigt kassaskåp.

Ja. Det kommer att bli lätt.

Nån måste hålla utkik.

-Ned, ge mig din walkie-talkie.
-Jag lämnade den i lastbilen.

-Vad fan? Varför?
-Jag jobbar här.

-Skicka nån att hämta den.
-Jim, ta min walkie-talkie.

Jag håller utkik.

Han glömde sin walkie.

-Hur lång tid tar det normalt?
-Håll käften.

Skojar du med mig?
Ge mig lite spejs här.

-Vad har vi för tidsplan, Ned?
-Chilla, för fan.

Jävla nybörjare.

Fy fan!

Helvete!

Skynda dig för fan, Ned.

Fan, du kan jobba snabbare.

Ja, jag ska jobba snabbare
på din jävla käke.

Säg bara till.

-Det var kul, va?
-Det var det verkligen.

-Är du redo att rida en tjur nästa gång?
-Ja, absolut.

Kom igen, baby.

Lätt som en plätt.

Killar, de är hemma...

Gå och hämta mina vapen.

De är tillbaka!

Fan, fan.

Kom igen, grabben.

Leroy.

Leroy.

In, in, in, in...

Kom igen!

Hallå! Stanna!

Kom igen, kom igen, kom igen...

Kom igen, för helvete.
Kör, för helvete!

Hoppa in i lastbilen, för helvete!

Fan.

Fan.

Åh, såg du?

Jävla fitta! Kör, för fan!
Kör, kör, kör.

-Träffade du nåt?
-Jag tror inte det.

Åh, herregud! Nej!

Nej!

Jävla skitstövlar.
In i huset, för helvete.

-Vem fan ringer du?
-Jag ringer 112.

-Lägg på luren.
-John, varför?

Din pappa har folk som kan
hantera sånt här. Lägg undan den.

-John, vad? Vilka personer?
-Vänta lite.

Vad pratar du om...
John, menar du allvar?

-Pappa, vad i helvete är det som händer?
-Tog de nåt?

Nej, nej, nej...
De tog ingenting.

Varför går ni inte upp på era rum, grabbar?
Allt kommer att ordna sig.

John...
Vad är det som händer, John?

-Du måste lita på mig nu, Muriel.
-Det gör jag.

Lyssna nu. Sanningen är att vilka de än
var...så tog de nåt mycket värdefullt.

-Jag trodde du sa att de inte tog nåt.
-Jag ville inte säga nåt inför pojkarna.

Men ja...de tog några viktiga saker.

Saker som rör andra människor.
Skrämmande människor.

Jag måste bara få tillbaka
det innan de upptäcker det.

Ta med pojkarna till Minnesota.
Bo hos din mamma.

-Vad pratar du om? Det är jul.
-Det är inte viktigt just nu.

Lita bara på mig.

Okej.

Det kommer att ordna sig.

Gå och gör dig i ordning.

-Vad fan ska vi göra?
-Jag vet inte!

-Jag ringer Jack.
-Nej, nej, nej, fan heller.

Han har rätt, han har rätt.
Ringer han Jack är vi körda.

Vad gör vi då?
Vad gör vi med jävla Neds kropp?

Grävmaskinen.

Grävmaskinen.

Grävmaskinen...
Vi grävde diken förra veckan.

Grävmaskinen är fortfarande där ute.

Ska vi begrava honom?
Vad fan är det för fel på dig?

Vad fan ska vi annars göra, jävla geni?
Har du några jävla idéer?

Jag har inte hört ett skit från dig.

-Jim. Vad ska vi göra, mannen?
-Jag vet inte.

Nycklarna är fortfarande där ute.

Nämner du den där grävmaskinen igen...
Bry dig! Han är en människa, för fan!

Jag bryr mig.
Jag bryr mig faktiskt.

Men jag bryr mig mer om min familj.
Jag är inte din jävla gorilla.

-Jag ska spöa skiten ur dig.
-Låt honom vara!

Dra åt helvete, båda två.

Du... Lyssna...
Jag är ledsen, jag är ledsen.

Jag är ingen jävla robot, okej?
Jag är livrädd.

Men jag vet inte...
Vi har inget jävla val.

Om vi ringer polisen är vi körda.
Då är vi körda.

Vi är inga dåliga människor.
Vi har bara hamnat...

Vi har hamnat i en knipa.

Jag antar att vi borde
öppna väskorna.

-Det är för Ned.
-Herregud, Cooper.

Öppna bara väskorna.

-Är det droger?
-Vad fan ska vi göra med det?

-Vad fan kan jag göra åt det?
-Öppna den andra väskan..

Vad i helvete...
Ja, det är droger, din jävla idiot.

Klart som fan att det är droger.
Vad i helvete?

-Var är pengarna?
-Var är de andra väskorna?

-Det fanns bara två väskor.
-Det fanns fyra väskor där inne.

-Det fanns bara två väskor.
-Var fan är de andra... Jag såg pengarna.

-Varför i helvete skulle Barton ha droger?
-Jag vet fan inte, men det var två väskor.

Vad fan?
Varför skulle Barton ha droger?

Var fan är pengarna?
Vad ska vi göra med den här skiten?

Vi måste göra oss av med det. Den som
det tillhör kommer att leta efter det.

-Jag skiter i det. Jag drar!
-Vart fan ska du ta vägen?

Din dumma jävel! Helvete!

Jim, det här är Molly.
Jag fick ditt nummer av nån på baren.

De sa att de såg Ned gå
med Brad häromkvällen.

Jag vet inte...
Jag tror att han kanske vet nåt.

Så jag...behöver hans
nummer direkt.

Ring tillbaka när du hört detta.

-Hej. Mår du bra?
-Ja.

-Ja, du då?
-Okej...

Ja, Molly ringde.
Det var det första hon gjorde i morse.

-Hej! Tack för att ni kom.
-Ja.

-Var är Molly?
-Hon är där uppe med mamma.

Jag är så glad att ni är här.
Det har varit kaos idag.

-Hur mår Molly?
-Hon är helt förstörd.

Men snubben utstrålade
inte direkt pålitlighet.

Hej, Molls.
Vi är så... Vi är så ledsna.

Om det finns nåt vi kan göra...

Okej...

-Dickinson. God morgon.
-God morgon, mr Barton.

-Vad händer?
-Jag skulle just fråga dig samma sak.

-Hurså?
-Ingenting egentligen.

Jag är bara nyfiken på om du har
sett eller hört nåt misstänkt i stan.

I stan...? Nej. Hurså?

Några kom hit igår kväll och tog
nåt värdefullt som inte tillhörde mig.

-Har du hört några rykten eller nåt?
-Nej, det dyker inte upp nåt.

Varför? Vad tog de?

Värdesaker.

Värdesaker? Tja, jag har
inte hört nåt, så...

-Ja, då så. Jag låter dig fortsätta arbeta.
-Ja, sir.

Ja, allt är bra.
Jag är glad att höra att ni alla mår bra.

Hur mår familjen?

Det är jättebra.

Älskling, jag måste lägga på nu...
Ja, jag älskar dig också.

Levi!

-Läget, Bob?
-Ge mig din walkie-talkie.

Det här är Barton.
Vi avslutar dagen tidigt.

Stick härifrån nu. Kom igen.

-Packa ihop, Levi.
-Okej, mannen.

-Mr Wolf, kul att se dig.
-Hur står det till?

-Det har varit bättre.
-Vad är det som händer?

Hör här, angående din last.
Vi har ett litet problem med den.

-Problem?
-Ja. Den har försvunnit.

-Låt oss prata om det lilla problemet.
-Ja. Vi värmer oss lite.

Jag har mest varit ute på fälten
och jobbat med oljeplattformen.

Jag visste inte ens att det fanns olja i
Iowa. Så du känner uppenbarligen Molly.

-Hur bra känner du Ned?
-Inte så bra...men...

-Hej.
-Vem det nu är som äger skiten...

...så är han här för att hämta den.

Vi är på väg tillbaka till gården.
Vi ses där.

-Mycket intressant.
-Vi måste dra.

-Ja, okej, tack. Ja.
-Ursäkta.

-Okej. Vi ses.
-Ursäkta.

-Fan!
-Vad såg du?

En läskig kille med en pistol som
klev ur en stor chevatruck.

-Vad gjorde han?
-Han tog med John Barton under pistolhot.

Jag tror det bästa vi kan göra är
att bara återgå till det normala.

Bara leva våra liv som om
ingenting har hänt.

-Men Ned då?
-Men vi då?

Om killen är ute efter Barton,
kanske han kommer efter oss sen.

-Hur ska de hitta oss?
-Jag vet inte, men det kan hända, okej?

Vi måste vara smarta.

Ska vi dela upp väskorna?

-Vad, vill du ha en?
-Nej, jag vill inte ha nåt av det.

Det är en bra idé.

-Okej, dela upp påsarna.
-Ja, dela upp påsarna.

Okej, jag tar den här till min husvagn.

-Den andra stannar här.
-Jag drar ut på åkern.

Jag stannar här och blir full,
om det är okej för er.

Ge mig en öl.

Om du ser nåt, säg till mig direkt.
Om du ser trucken, ring mig, okej?

Och bli inte för full.
Det gäller er båda.

Ge mig en.

Snälla, sluta... Snälla!

Jag sa ju att jag vet vem som rånade mig!

Wow!
Det finns mycket fina grejer här, kompis.

Du har säkert trevliga fester här.

McAllen, 50. Wow.

Du tjänar för mycket pengar.

Jag såg en sån här på Antikrundan.

100 000 dollar för en sån här.
100 000 dollar.

-Är du törstig?
-Nej, nej, nej, nej, nej, tack.

Inte? Du ser törstig ut.
Du är uttorkad.

Snälla, sluta. Snälla.

Jag sa ju det!

Jag sa ju det!

Var är väskorna?

-Var är mina väskor?
-Brad Teagerton. Han har dem.

Han tog dem.

-Vem är Brad Teagerton?
-Han är en av mina arbetare.

Han har ett ärr i ansiktet från en puma.

Var är han?

Var är han?

Jag ansvarar för väskorna.

Om jag dyker upp utan dem,
tror de jag tog dem.

Snälla, sluta!

-Jag sa ju vem som tog dem.
-Jag vet. Brad Teagerton tog dem.

-Var han ensam?
-Nej, det var tre andra killar.

De hade masker på sig.
Jag kunde inte se.

Okej, det är fyra.
Vilka umgås han med?

Vilka umgås han med?

Cooper.
Han äger en svinfarm lite österut.

Jag har aldrig träffat honom.
Jag känner honom inte.

-Det är två. Vilka mer?
-Jag vet inte.

-Du vet inte.
-Snälla.

Snälla.

-God eftermiddag, Jack.
-Vad händer, Lawrence? Läget?

Jag ska inte uppehålla dig länge.
Du känner Jim Langley, eller hur?

Ja, hurså?

När jag pratade med honom
och hans bror...Connor?

-Cooper.
-Cooper, ja.

De bara... Nåt verkade märkligt.

-Vad menar du?
-Bara en magkänsla, du vet?

Sättet de reagerade på...
Det var konstigt.

Du vet att jag inte kan göra
gripanden baserat på magkänslor.

Jag vet, jag vet, men... Jag tänkte man
kunde hålla ett öga på dem, åtminstone.

Ha det bra.

Du vet...

...om det hade funnits kontanter i
de där väskorna...

...skulle jag ha dragit härifrån.

-Varför gör du inte det?
-Vart ska jag ta vägen?

Du kan dra vart du vill.
Du kan dra.

Jag kan det inte.
Jag kan inte dra.

Inte jag heller.

-Jag har lite gräs i bilen. Vill du röka?
-Nej, det är bra.

Fick du tag på is?

Fan!

Säg inget. Rör dig inte.

Vilken dag jag har haft.

Bradley Tiggerton...
Okej, så han är i närheten.

Är du Cooper, svinfarmarn?

Fan! Fan!

Dra åt helvete!

Du klarar dig.
Hjärtat ligger ungefär en bit ner.

Jag tror du vet varför jag är här.

Wow. Är det din fru?

Herrejävlar.

Får du knulla den där?

Och sen gjorde du den där?

Men barnet är ju vackert.

Wow.
Hon är sin mamma upp i dagen.

Hur gammal är hon? Fem år?

Wow.

Jag hoppas att hon blir sex.

Jag har en fråga till dig.

Och om du inte svarar på den frågan...

...kommer jag att knulla din fru...

...medan jag stryper din lilla femåring.

Var är mina väskor?

Hämta dem.

Var är min andra väska?

Låt oss hitta min andra väska.

Ställ dig upp. Kom igen, du är ju bonde.
En tuff kille.

Var är dina grisar?
Jag vill se dina grisar.

Vänd dig om. Vänd dig om.

Jag behöver två namn.
Vem är med dig och Brad?

Stanna kvar hos mig.

Du vet vad som står på spel, eller hur?

Min bror och Ned.

Vem är din bror?
Vem är Ned?

Min bror Jim och Ned.
Han är död.

Han blev skjuten och dog.

Var är kroppen?

Vi begravde honom på baksidan
med grävmaskinen.

Titta på mig. Titta på mig.
Vem har min andra väska?

Jim eller Brad?

Vem har min andra väska?
Brad eller Jim?

Tänker du berätta det för mig?

Brad Tegerton!

Det är bäst att du skyndar dig!

Du förlorar mycket blod, Brad.

Jag dödade en puma med mina bara händer,
så du skrämmer mig inte.

Sköt han dig först?

-Var är min väska?
-Jag vet inte. Döda mig bara.

Du är redan död.

Hej, det är Coop.
Du vet vad du ska göra.

Hallå? Jim, eller hur?

Hur är läget, Jim?

-Vem är det?
-Jo, du vet, Jim...

Du har mina grejer.

-Visst.
-Ja, jag behöver min väska.

Ge mig bara mina grejer och sen drar du.
Vi avslutar för idag.

-Det har varit en galen dag.
-Ja...

Ja.

Ta med min väska. En timme, John
Wayne Drive, framför Iowa Theater.

-Uppfattat.
-Okej, tack.

-Vad kan jag göra för dig, Jim Langley?
-Jack, jag behöver din hjälp.

Vad har du hamnat i nu?

Jag har en stulen väska med droger
och jag måste lämna den

till en torped, annars kommer
han att döda hela min familj.

-Menar du allvar?
-Du måste hjälpa mig, snälla.

Du måste möta mig i stan och du
får inte ha uniform.

-Hur ser han ut? Vet du ens det?
-Nej, men jag pratade med honom.

Jag ringde Brads telefon och han svarade.

Okej.
När vill du att jag kommer?

-Om en timme.
-Okej, okej.

Jag är tvärs över gatan från
teatern med civila kläder.

Så fort du överlämnat det
kommer jag att gripa honom.

Om han så mycket som tittar på mig,
spöar jag skiten ur dig och honom.

-Jag uppskattar det. Du är min vän.
-Ja, vad fan.

Och så var det bara en kvar.
Jim, ge mig väskan.

Ge mig väskan, Jim.

-Det är för lite. Var är resten?
-Var är min bror?

Din bror är död. De är alla döda.

Var är resten?

Jim, jag måste prata med dig.
Jag måste få veta vad som hände Ned.

Du måste gå. Jag berättar senare.
Du måste härifrån.

-Jag måste få veta vad som hände med Ned.
-Nej, nej, nej, Molly. Stick bara.

-Stick härifrån nu, Molly.
-Ned är död.

Håll käften. - Du måste härifrån.

-Var är resten av mina grejer?
-Vad pratar han om?

-Gå härifrån.
-Vad fan säger han?

Stilla! Ner på marken.

Stick härifrån.

Håll käften!
Var är resten av mina grejer?

-Var är de?
-I min husvagn.

Det är i min trailer.
Gör henne inte illa!

Fan, håll käften. Håll käften.

Ta väskan. Kom igen.

Bär den.

För helvete.

Käften!

Ställ dig upp. Du kör...

Du kör. Du kör. Du kör.

Öppna dörren. Öppna den.

-Det kommer att ordna sig, Molly.
-Det kanske inte gör det.

Det kanske inte blir bra.
Hur långt är det kvar?

-Hur långt är det kvar?
-Bara en liten bit.

För i helvete!

Hämta mina grejer, Jim.
Hämta det som är mitt.

Hämta mina grejer.

Var är det?

-Var är det?
-Det är här.

Tack.

TVÅ VECKOR SENARE

Mr Smith, er klient är här.

Abigail, tack för att du kom.
Varsågod och sitt.

Det här borde inte ta lång tid.

Utöver arvet efter din mans mark
och gård kommer du och Lynn

att få hela James Langleys egendom.

Det måste vara ett misstag. Jim
lämnade inte nåt till mig i testamentet.

Nej... Han lämnade Cooper som
sin enda arvtagare.

Och Cooper lämnade dig
som sin enda arvtagare.

Eftersom båda är avlidna kommer du att få
hela James Langleys kvarlåtenskap.

Det inkluderar ett hus,
en husvagn, utrustning, mark...

...och alla rättigheter till han olja.