Original subtitles

Älskling, har du sett min plånbok?

Ligger den inte på nattduksbordet?

Lyssna nu, vi är lite sena.

Jag vet.

Hur ser jag ut?

Perfekt.

Är mitt hår okej?

Det är jättebra.

Du tittar inte ens på det.

Det är vackert.

Du ser alltid vacker ut.

Gav du Roz telefonen och personsökarnummer?

Ja, jag ställde den i kylen. Låt oss gå.

Kommande.

Okej.

Jag är redo.

Vad heter barnvakten?

Roz.

Okej, Roz, vi går nu.

Du ser fantastisk ut, mrs Harford.

Tack. Helena, är du redo för sängen?

Ja, mamma. Kan jag stanna uppe och titta på Nötknäpparen?

- Vilken tid är det? - 9:00.

- Det kan du titta på. - Kan jag vara uppe tills du kommer hem?

- Nej, älskling. - Det blir lite sent för det.

Telefonnumret finns i kylen...

och det finns mat därinne, så hjälp dig själv.

Vi borde inte vara senare än 1:00.

- Jag håller vår taxi för att ta dig hem. - Tack, Dr. Harford.

Var duktig, älskling.

- God natt, älskling. - Vi ses i morgon.

- Victor, Illona. - Bill, Alice.

- God jul. - Tack för att du kom.

- Tack så mycket för att du kom. – Vi skulle inte missa det för hela världen.

Alice, titta på dig. Gud, du är helt fantastisk!

Jag säger inte det till alla kvinnor. Gör jag det?

– Ja, det gör han. - Gör han det?

Den där osteopaten du skickade mig till, killen som jobbade på min arm?

- Du borde se min serve nu. - Han är toppmannen i New York.

Jag kunde ha berättat det, tittar på hans räkning.

Gå in, ta en drink, njut av festen.

Vi ses om en liten stund. Tack för att du kom.

Känner du någon här?

Inte en själ.

Varför tror du att Ziegler bjuder in oss till dessa saker varje år?

Detta är vad du får för att göra hembesök.

Ser du den där killen vid pianot?

Jag gick på läkarutbildningen med honom.

Verkligen?

Han spelar ganska bra för en läkare.

Han är ingen läkare. Han hoppade av.

Mina damer och herrar, Jag hoppas att ni trivs.

Bandet tar en paus. Vi är tillbaka om 10 minuter.

Tack.

Låt oss gå över och säga hej.

Jag måste desperat gå till badrummet.

Du går och säger hej, och träffa dig var? I baren?

Bra.

Näktergal.

Nick Nightingale!

Åh, herregud! Fakturera.

Bill Harford! Hur fan mår du, kompis?

- Hur länge har det gått? - Jag vet inte. 10 år?

Och ett par.

– Har du tid för en drink? - Visst.

Du har inte förändrats ett dugg.

Tack, tror jag. Så hur mår du?

Inte så illa, du vet. Inte så illa.

Jag ser att du har blivit pianist.

Åh, ja, mina vänner kallar mig så.

Hur är det med dig? Är du fortfarande i läkarbranschen?

Du vet vad de säger: "En gång läkare, alltid läkare."

Ja, eller i mitt fall: "Aldrig läkare, aldrig läkare."

Jag förstod aldrig varför du gick därifrån.

Det är en skön känsla. Jag gör det mycket.

Skål.

Ursäkta mig. Nick, jag behöver dig en minut.

Ha rätt med dig.

Jag måste gå och göra något. Om jag inte fångar dig senare...

Jag ska vara nere på byn i två veckor på Sonata Café�.

- Kom förbi om du får chansen. - Jag kommer att vara där.

- Det är fantastiskt att se dig. - Kul att se dig också.

Jag tror att det är mitt glas.

Jag är helt säker på det.

Jag heter Sandor Szavost. Jag är ungerska.

Jag heter Alice Harford.

Jag är amerikansk.

Kul att träffa dig, Alice.

Har du någonsin läst den latinska poeten Ovidius? om kärlekens konst?

Slutade han inte helt själv...?

Gråter hans ögon...

på någon plats med mycket dåligt klimat?

Men han hade det också bra först.

En mycket bra tid.

Är du här med någon ikväll, Alice?

Med min man.

Åh, vad sorgligt.

Men då är jag säker på att han är den sortens man vem skulle inte ha något emot om vi dansade.

Vad gör du, Alice?

Tja, för tillfället...

Jag söker jobb.

Jag brukade leda ett konstgalleri i Soho.

Men det gick sönder.

Vilken skam.

Jag har några vänner i konstspelet.

Jag kanske kan vara till någon hjälp.

Tack.

Någon du känner?

Min...

make.

Tror du inte en av charmen med äktenskapet...

är att det gör bedrägeri en nödvändighet för båda parter?

Får jag fråga varför en vacker kvinna...

vem kan ha vilken man som helst i det här rummet, vill vara gift?

Varför skulle hon inte?

Är det så illa?

Så bra som det.

Känner du Nuala Windsor?

Nej, och det är väldigt vackert att träffa er båda.

Hur stavar man Nuala?

N-U-A-L-A.

Du kommer inte ihåg mig, eller hur?

Du var väldigt snäll mot mig en gång.

Bara en gång? Det låter som ett fruktansvärt förbiseende!

Jag gjorde en fotosession på Rockefeller Plaza...

på en mycket blåsig dag...?

- Och du fick något i ögat. - Bara hälften av Fifth Avenue.

Du var en sådan gentleman! Du gav mig din näsduk...

som också var ren.

Det är den typen av hjälte Jag kan vara ibland.

Du vet varför kvinnor brukade gifta sig, inte du?

Varför berättar du inte det?

Det var det enda sättet de kunde förlora deras oskuld...

och vara fria att göra vad de ville med andra män.

De som de verkligen ville ha.

Fascinerande.

Vet du vad som är så fint med läkare?

Vanligtvis mycket mindre än vad folk föreställer sig.

De verkar alltid så...

kunnig.

Åh, de är väldigt kunniga...

om alla möjliga saker.

Men jag slår vad om att de jobbar för hårt.

Tänk bara på allt de saknar.

Du har förmodligen rätt.

Damer, vart är vi på väg?

Exakt?

Där regnbågen slutar.

Var slutar regnbågen?

Vill du inte gå var slutar regnbågen?

Nu beror det på var det är.

Nåväl, låt oss ta reda på det.

Ursäkta mig, damer. Förlåt, Dr Harford.

Kan du följa med mig en stund? Något för mr Ziegler.

Bra.

Fortsättning?

Bill, tack för att du kom.

Vi hade en liten olycka här.

Vad hände?

Tja, hon var...

Hon sköt upp och hon hade en dålig reaktion.

Vad tog hon?

En speedball eller en snöboll eller vad fan de kallar det.

Det är heroin och cola.

Heroin och cola?

Något annat?

Vi tog ett par drinkar, lite champagne. Det var det.

Hur länge har hon varit så här?

Kanske fem minuter, sex minuter, något sånt.

Vad heter hon?

Mandy.

Hör du mig, Mandy?

Hör du mig? Rör på huvudet om du kan höra mig.

Rör på huvudet om du kan höra mig, Mandy. Där går du.

Du kan höra mig.

Kan du öppna dina ögon för mig? Mandy, kan du göra det?

Låt mig se dig öppna dina ögon. Varsågod, kom igen.

Kom igen, titta på mig. Titta på mig.

Titta på mig. Titta på mig.

Titta på mig. Titta på mig, Mandy.

Bra.

Bra.

Jag älskar Victors konstsamling, inte du?

Det är underbart.

Har du någonsin sett hans skulpturgalleri?

Det har jag inte.

Han har en underbar samling av renässansbrons.

Gillar du perioden?

det gör jag.

Jag avgudar det.

Skulpturgalleriet ligger på övervåningen.

Skulle du vilja se den?

Jag kan visa det för dig.

Vi kommer inte vara borta länge.

Kanske...

inte bara...

nu.

Det var verkligen en jäkla skräck du gav oss, grabben.

Ledsen.

Hur mår du nu, Mandy?

Bättre.

Du är en väldigt, väldigt lycklig tjej.

Vet du det?

Jag vet.

Du kommer att klara dig den här gången.

Men du kan inte fortsätta med det här.

Förstår du?

Du kommer att behöva lite rehabilitering. Du vet det, eller hur?

Jag vet.

Tja, Victor...

Jag lämnar resten till dig.

Är det okej om jag klär henne och få henne härifrån?

Nej, jag skulle ha kvar henne här i en timme till.

En timme till?

Låt sedan någon ta henne hem.

God natt, Mandy.

Jag kan inte tacka dig nog för detta.

- Du räddade min röv. – Jag är glad att jag var här.

Bill, jag förmodligen...

Jag vet att jag inte behöver nämna detta...

men det här är bara mellan oss.

Naturligtvis.

Tack.

Jag tror jag har haft lite för mycket champagne.

Jag tror att jag måste gå och hitta min man nu.

Men jag är säker på att han kommer att klara sig på egen hand lite längre.

Ja...

men kommer jag?

Självklart kommer du att göra det.

Jag måste verkligen gå. Jag måste gå.

Det gör du inte, du vet.

Ja, det gör jag.

Jag måste se dig igen.

- Det är omöjligt. - Varför?

Eftersom...

Jag är gift.

God morgon, Lisa.

God morgon, doktor. Din mail.

Bra. Fråga Janelle att ge mig mitt kaffe.

- Visst. - Tack.

- God morgon, Sarah. - God morgon, doktor.

Det var natten före jul, när hela huset...

inte en varelse rörde sig, inte ens en mus.

Okej. Det är bra. Du kan ta på dig din klänning.

Håll det här för mamma.

Ser du fram emot julen?

Gör detta ont?

Just där?

Pappa kommer att gilla det.

Mycket bra val.

"Innan mig...

när jag hoppar i min säng."

Vi borde ringa Zieglers och tacka dem för festen igår kväll.

Jag har tagit hand om det.

Bra.

Så hur känner du för inpackning resten av presenterna?

Låt oss göra det imorgon.

Berätta något för mig.

De där två tjejerna...

på festen igår...

Har du...

av någon chans...

råka...

knulla dem?

Vad?

Vad pratar du om?

Jag pratar om de två tjejerna...

som du så flagrant slog på.

Jag slog inte på någon.

Vilka var de?

De var bara ett par modeller.

Och vart försvann du? med dem så länge?

Vänta ett ögonblick.

Jag försvann inte med någon.

Ziegler mådde inte så bra...

och jag blev uppringd på övervåningen för att se honom.

Hur som helst, vem var killen dansade du med?

En vän till familjen Ziegler.

Vad ville han?

Vad ville han?

Sex...

på övervåningen.

Då och där.

Är det allt?

Ja, det var allt.

Ville bara knulla min fru.

Det stämmer.

Tja, jag antar att det är förståeligt.

Begriplig?

För du är en väldigt...

mycket vacker kvinna.

Vänta.

För att jag är en vacker kvinna...

den enda anledningen till någon man någonsin vill prata med mig...

är för att han vill knulla mig. Är det vad du säger?

Tja, jag tycker inte att det är riktigt det där svarta och vita...

men jag tror att vi båda vet hur män är.

Så på den grunden...

Jag borde dra slutsatsen att du ville att knulla de två modellerna.

Det finns undantag.

Och vad gör dig till ett undantag?

Det som gör mig till ett undantag är att...

Jag råkar vara kär i dig.

Och eftersom vi är gifta...

och för att jag aldrig skulle ljuga för dig...

eller skada dig.

Inser du att det du säger...

är det enda anledningen du skulle inte knulla de två modellerna...

är utan hänsyn till mig?

Inte för att du verkligen inte skulle vilja det.

Låt oss bara slappna av, Alice.

Den här potten gör dig aggressiv.

Inga! Det är inte potten. Det är du!

Varför kan du aldrig ge mig ett rakt jävla svar?

Jag var under intrycket det var vad jag gjorde.

Jag vet inte ens vad vi bråkar om här.

Jag bråkar inte.

Jag försöker bara ta reda på det var du kommer ifrån.

Var kommer jag ifrån?

Låt oss säga att t.ex. du har en vacker kvinna...

står naken på kontoret...

och du känner hennes jävla bröst.

Nu, vad jag vill veta...

Jag vill veta vad du tänker på när du klämmer dem.

Alice, jag råkar vara läkare.

Det hela är väldigt opersonligt...

och du vet att det alltid finns en sjuksköterska närvarande.

Så när du känner bröst, det är inget annat än din professionalism?

Exakt.

Sex är det sista jag tänker på när jag är med en patient.

Nu, när hon har hennes små tuttar klämde...

tror du att hon någonsin har fantasier...

om vilken stilig Dr. Bills kuk kan vara som?

Kom igen, jag kan försäkra dig sex är det sista...

på denna jävla hypotetiska kvinna patientens sinne.

Och vad gör dig så säker?

Om det inte finns någon bättre anledning...

för hon är rädd för vad jag kan hitta.

Så efter att du berättat för henne att allt är bra, vad då?

Vad då?

Jag vet inte, Alice...

Vad då?

Kvinnor gör inte...

De tänker i princip inte så.

Miljontals år av evolution, eller hur?

Män måste hålla fast vid det överallt de kan...

men för kvinnor är det bara om trygghet och engagemang...

och vad fan annars!

Lite förenklat, Alice. Men ja, något sånt.

Om ni män bara visste.

Vad jag vet är att du blev stenad, du försökte slå ett slag...

och nu försöker du för att göra mig avundsjuk.

Men du är inte den svartsjuka typen, är du?

Nej, det är jag inte.

Du har aldrig varit avundsjuk på mig, har du?

Nej, det har jag inte.

Och varför har du inte det någonsin varit avundsjuk på mig?

Jag vet inte, Alice. Kanske för att du är min fru.

Kanske för att du är mamman av mitt barn...

och jag vet att du aldrig skulle bli det otrogen mot mig.

Du är väldigt, väldigt säker på dig själv...

är inte du?

Nej.

Jag är säker på dig.

Tycker du att det är roligt?

Okej. Fy fan.

Nu förstår vi fan skrattande, eller hur?

Har du...

Kommer du ihåg förra sommaren vid Cape Cod?

Kommer du ihåg en natt i matsalen...

där var den här unge sjöofficeren...

och han satt nära vårt bord med två andra officerare?

Nej.

Servitören gav honom ett meddelande, vid vilken tidpunkt han gick.

Ingenting ringer en klocka?

Tja...

Jag såg honom första gången den morgonen i lobbyn.

Han checkade in på hotellet...

och han följde efter bellboyen med sitt bagage...

till hissen.

Han tittade på mig när han gick förbi. Bara en blick.

Inget mer.

Men jag kunde knappt...

flytta.

Den eftermiddagen...

Helena gick på bio med sin kompis...

och du och jag älskade.

Och vi gjorde planer för vår framtid...

och vi pratade om Helena.

Och ändå...

vid något tillfälle...

var han någonsin...

ur mitt sinne.

Och jag tänkte om han ville ha mig...

även om det bara var...

för en natt...

Jag var redo att ge upp allt.

Du.

Helena.

Hela min jävla framtid.

Allt.

Och ändå var det konstigt, för samtidigt...

du var mig kärare än någonsin.

Och i det ögonblicket, min kärlek till dig...

var båda...

öm och sorglig.

Jag sov knappt den natten...

och jag vaknade nästa morgon i panik.

Jag visste inte om jag var rädd att han hade lämnat...

eller att han kanske fortfarande är där.

Men till middagen...

Jag insåg att han var borta...

och jag var...

lättad.

Ja, det här är Dr. Harford.

När hände det?

Jag har adressen.

Tack.

Lou Nathanson dog precis.

Jag tror att jag måste gå dit och visa mitt ansikte.

- Hej, Rosa. - God kväll, Dr. Harford.

- Hur mår fröken Nathanson? - Inte så bra. Hon är i sovrummet.

Tack.

Kom in.

Marion...

Åh, Dr. Harford...

Vad bra av dig att komma.

Jag kom så fort jag fick beskedet.

Tack.

- Jag är så ledsen. - Tack.

Din far var...

Han var en mycket modig man.

Åh, tack.

Hur håller du dig?

Jag är lite stel.

Jag tror inte att det riktigt har sjunkit in ännu.

Skulle du vilja sitta ner?

Det är så overkligt.

Pappa hade en så bra dag.

Hans sinne var klart, och han kom ihåg så många saker.

Sen åt han lite middag...

och han sa att han kände sig som tar en tupplur.

Jag gick in i köket och pratade med Rosa högst en halvtimme...

och när jag gick för att se hur han mådde...

Jag trodde bara att han sov.

Sedan insåg jag att han inte andades.

Av det du har sagt...

Jag är säker på att din far dog fridfullt i sömnen.

Gud, jag hoppas det.

Jag tror att jag har varit mer rädd hur det skulle hända...

än hans död själv.

Har du haft en chans att ringa någon av dina släktingar?

Jag försökte ringa min styvmor i London, men hon var ute.

Min pojkvän, Carl, ringer några samtal...

och han kommer snart.

Jag tror att du har träffat Carl här några gånger.

Ja, jag minns honom. Han är lärare, eller hur?

En matematikprofessor.

Vi ska gifta oss i maj.

Det är underbara nyheter. Grattis.

Tack.

Carl har en ny lärartjänst vid University of Michigan.

Vi ska snart flytta ut dit.

Michigan är en vacker stat. Jag tror att du kommer att gilla det mycket.

Det kan det verkligen vara en underbar förändring för dig, Marion.

Herregud, nej...

Jag älskar dig.

Jag älskar dig.

Jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig.

Jag vill inte åka iväg med Carl.

Marion, jag tror inte du inser...

det gör jag.

Även om jag aldrig kommer att se dig igen, Jag vill åtminstone bo nära dig.

Marion, lyssna på mig. Lyssna på mig.

Du är väldigt upprörd, och det tror jag inte du förstår vad du säger.

Jag älskar dig.

Vi känner knappt varandra.

Vi har inte haft ett enda samtal om allt utom din far.

Jag älskar dig.

Det är förmodligen Carl.

Snälla, förakta mig inte.

- Hej, Rosa. - Hej, mr Thomas.

- Är hon i sovrummet? - Ja, det är hon.

Tack.

Kom in.

Älskling.

Jag är så ledsen.

Är du okej?

Jag är okej.

- Dr. Harford, god kväll. - God kväll, Carl.

Tack så mycket för att jag kom hit ikväll.

– Det är det minsta jag kunde göra. – Det betyder mycket för oss.

Tack.

Jag var faktiskt på väg ut.

Marion...

din pappa var väldigt stolt över dig...

och jag vet att du gav honom stor tröst de senaste månaderna.

Tack.

Jag ska visa dig.

God natt.

Lyssna på det här. Hon hade en röd ros i munnen.

Hon gjorde en mexikansk lapdance mitt i ansiktet.

Jag menar allvar! Jag fick ärr i nacken.

Vilket lag spelar den här switchen för?

– Ser ut som det rosa laget. - Titta på den här jäveln!

Hej, se upp, din jävel!

God jul, Mary!

- Dina rumpa-bröder är tillbaka där! - Prima köttbit!

Du vill ta en tur i denna fudge-tunnel, din dumma bög?

Du borde ha bröst, du står så nära!

– Jag har soptippar som är större än du! - Kom igen, macho man!

- Vill du ha en del av det här, älskling? - Endast utgång, älskling.

Gå tillbaka till San Francisco var du hör hemma, man!

Ursäkta mig. Vet du vad klockan är?

Tio över 12.

Går du någon speciell plats?

Nej, jag tar bara en promenad.

Hur skulle du vilja ha lite kul?

Jag är ledsen?

Ha lite kul?

Jag bor bara där nere.

Vill du komma in med mig?

Kom in med dig?

Det är mycket trevligare där inne än det är här ute.

Bor du där inne?

Själv?

Nej. Jag har en rumskamrat, men hon är inte hemma.

Hej, det är okej.

Lyssna, ingen kommer att störa oss.

Det är okej. Kom igen.

Kom igen.

Det här är det.

Det är ett fint träd.

Ursäkta röran. Pigas lediga dag.

Det är...

mysigt. Det är en...

mysigt ställe.

Det är okej.

Tycker du att vi borde prata om pengar?

Ja, det antar jag.

Det beror på vad du vill göra.

Vad vill du göra?

Vad rekommenderar ni?

Vad rekommenderar jag?

Jag vill helst inte sätta ord på det.

Vad sägs om att du bara lämnar det upp till mig?

Jag är i dina händer.

Och hur låter 150?

Låter underbart.

Oroa dig inte. Jag har inte koll på tiden.

Tack.

Prego, Prego.

- Grazie. - Du är välkommen.

Om jag var italienare, han skulle ha svarat mig på italienska.

Ska vi?

Ursäkta mig.

Är allt bra?

Jag bara undrade om du skulle vara mycket längre?

Lyssna, det är lite svårt att prata just nu.

Det kan vara ett tag.

Någon aning om hur länge?

Nej, jag vet inte riktigt.

Vi väntar fortfarande för några släktingar att komma.

Nä, nu ska jag gå och lägga mig.

Var det Mrs Dr. Bill?

Måste du gå?

Måste jag gå?

Jag tror att jag gör det.

Är du säker?

Ja, det är jag rädd för.

Men lyssna, jag vill betala dig ändå.

Hur mycket sa du att det var? Hundra och femtio?

Men vet du vad? Det behöver du inte bry dig om.

Nej, det är okej.

- Nej, verkligen. Du behöver inte. – Nej, det vill jag.

Verkligen?

Tack så mycket.

Tack.

Vill du ha ett bord, eller skulle du vilja sitta i baren?

- Jag skulle vilja ha ett bord. - Snälla följ mig.

- Får jag ta din kappa? - Tack.

Kan jag ge dig något att dricka?

- Jag skulle vilja ha en öl. - Absolut.

Ett, två, ett-två-tre-fyra.

Det var allt för ikväll, mina damer och herrar.

På basen, Mr. Larry McVey. På trummorna, Kip Fleming.

Och på gitarren, den ena, den enda, Mr. Bobby Berman.

Vi kommer att vara här de kommande två veckorna, så kom gärna förbi.

Jag är Nick Nightingale. God natt.

- Nick, det var jättebra. - Tack.

- Näktergalen. - Hej, Bill, du klarade det.

Jag är ledsen, jag kom precis hit när du avslutade ditt senaste set.

Det är okej. Bandet sög ikväll i alla fall.

- Vad dricker du? - En vodka och tonic, tack.

Tack.

Så vad får dig ut vid denna timme?

– Jag har en patient i grannskapet. - Bor du i byn?

Nej, vi har en lägenhet på Central Park West.

Är du gift?

Nio år.

- Några barn? – Ja, vi har en dotter på 7 år.

Hur är det med dig?

Jag har en fru och fyra pojkar i Seattle.

Du är långt hemifrån.

Tja, du måste gå dit arbetet är.

Tack.

- Är det här ditt band? – Nej, det är ett pick-up band.

– Vem brukar du spela med? - Vem som helst, var som helst.

Jag fick en spelning till senare ikväll.

Spelar du någon annanstans ikväll?

De börjar bara runt 2.

I byn?

Tro det eller ej, Jag vet faktiskt inte adressen ännu.

Det gör du inte?

Nej, det kanske låter löjligt, men det är på en annan plats varje gång...

och jag får det bara någon timme innan.

– En annan plats varje gång? - Hittills.

Vad är det stora mysteriet?

Hej, jag spelar bara piano.

Nick, jag är ledsen. är det något jag saknar här?

Jag spelar med ögonbindel.

Vad?

Jag spelar med ögonbindel.

Du sätter på mig.

Nej, det är sanningen.

Och sista gången, ögonbindeln var inte på så bra.

Åh, man.

Bill, jag har sett en eller två saker i mitt liv...

men aldrig...

aldrig något liknande...

och aldrig sådana kvinnor.

Ursäkta mig.

Ja, sir. Ja, sir, det här är Nick.

Jag vet var det är.

Rätt.

Nåväl, jag är på väg just nu.

Okej, sir. Tack.

Vad är det här?

Det är namnet på en Beethoven-opera, är det inte?

Det är lösenordet.

Lösenordet?

Ja. Jag är verkligen ledsen att göra detta mot dig, Bill.

Jag måste komma igång. Jag måste gå.

Du vet att det inte finns något sätt på jorden...

att du ska gå härifrån utan att ta mig med dig.

- Kom igen kompis, ge mig en paus. - Nick, jag ska berätta vad.

Jag har redan fått lösenordet.

Ge mig bara adressen. Jag åker dit själv...

och det kommer inte att finnas någon koppling mellan oss överhuvudtaget.

Lyssna, låt oss bara säga för en sekund...

att jag var beredd att göra det.

Du kunde inte komma in ändå i de kläderna.

Varför inte?

För alla är det alltid utklädd och maskerad.

Vart fan ska du få tag i en kostym vid den här tiden?

Tack. Behåll förändringen.

Ja? Vem är det?

Peter, det här är Bill Harford.

Jag ber om ursäkt för att jag stör dig vid den här tiden, men jag behöver din hjälp.

Vem är det du vill ha?

Jag är väldigt ledsen. Jag letar efter Peter Grenning...

ägaren till Rainbow Fashions.

Vad heter du?

Jag heter Bill Harford.

Jag är herr Grennings läkare.

Är du Grennings läkare?

Okej.

Bara ett ögonblick.

Letar du efter Peter Grenning?

Ja, det är jag.

Han flyttade till Chicago för över ett år sedan.

Flyttade han till Chicago?

Jag var inte medveten om det.

Då är du den nuvarande ägaren av Rainbow Fashions?

Ja, det är jag.

Tja, först och främst...

låt mig be om ursäkt ännu en gång för att du störde dig vid den här tiden, herr...

Milich.

Herr Milich. Bara för att låta dig veta att jag verkligen är Dr. Harford...

det här är min delstat i New York Medical Board-kort.

Okej, så du är Dr. Harford.

Om jag ser Peter, Jag säger till honom att du letade efter honom.

Åh, nej, vänta. Snälla, snälla...

Lyssna, anledningen att jag kom hit ikväll var...

I grund och botten är anledningen att jag behöver en kostym.

Och jag betalar dig gärna 100 dollar över hyrespriset...

för besväret.

Hundra dollar?

Jag tror inte det.

Vad sägs om 200 dollar?

Tvåhundra dollar över hyrespriset?

Kom in.

Kan inte vara för försiktig nuförtiden.

Behaga.

Är det någon speciell kostym letar du efter?

Jag behöver en smoking, en kappa med huva och mask.

En kappa med huva och mask?

Jag tror att vi hittar något för dig.

Följ mig, snälla.

Bra.

Ser ut att leva, va?

– Det är underbart. - Kom.

Så vilken färg mantel?

Svart, brun, röd?

Svart.

Den bra doktorn skulle inte gilla det något mer färgglatt?

– Jag tror inte det. - Clowner, officerare, pirater?

Nej, bara smokingen, den svarta kappan...

Med huva och mask.

Får jag ta din kappa?

- Du är medicinläkare, eller hur? - Ja, det är jag.

– Jag har problem med mitt hår. - Ditt hår?

Det börjar falla ner för snabbt.

Jag tappade mycket hår på två veckor. Mestadels här.

Titta på det här. Här.

Ser du?

Och?

Jag är rädd att det här verkligen inte är mitt område.

Vad? Kan du inte hjälpa mig?

Nej. Du borde träffa en trikolog, det är en hårspecialist.

Mr Milich, jag har uppenbarligen lämnat saker lite sent ikväll.

Så om du inte har något emot--

Jag har också bråttom att gå och lägga mig igen.

Jag förstår.

Så svart mantel?

Hörde du något?

Vad är det här?

vad är det?

Vad är det här?

Vad i hela friden pågår här?!

Milich, jag kan förklara allt.

Du! Vad gör du här?

Jag lovar att jag dödar dig!

Och du! Har du ingen känsla för anständighet?

Mina herrar, har ni ingen känsla för anständighet?!

Milich, är du galen? Vi blev inbjudna hit av den unga damen.

Ung dam? Det här är min dotter! Kunde du inte se att hon är ett barn?

– Du måste förklara för polisen! - Till polisen?!

Din lilla hora! Jag dödar dig för det här.

Jag lovar, jag dödar dig! Jag dödar dig!

Håll fast vid den där tjejen åt mig, snälla!

Milich, det här är absurt. Den unga damen bjöd in oss hit.

Kunde du inte se att hon är förvirrad?!

Doktorn, jag är ledsen att jag låter dig vänta.

Mina herrar, det här är nu en polisfråga.

Du får stanna här tills jag kommer tillbaka.

Släpp oss härifrĺn!

Det är uteslutet.

Doktor, förlåt. Vilken färg sa du?

- Svart? - Svart.

Mina herrar, snälla ha godheten att vara tyst för stunden!

Kunde du inte se Jag försöker betjäna min kund?

Ledsen.

Och du, lilla hora, gå och lägg dig genast, du fördärvade varelse.

Jag ska ta itu med dig efter att jag tjänat den här mannen.

Du bör ha en kappa fodrad med hermelin.

Okej, det är $74,50.

Sjuttiofyra femtio. Okej.

Det finns 80.

Jag lovade dig 50 spänn över mätaren, eller hur?

Jag ska göra det till hundra, om du väntar på mig.

Låt bara mätaren gå.

Jag ger dig den andra hälften plus mätaren när jag kommer tillbaka.

- Okej? - Hur länge blir du?

Jag vet inte, kanske en timme eller mer. Men kanske bara 10 minuter.

Jag lämnar mina grejer här på baksidan.

God kväll, sir.

God afton.

Kan vi vara till någon hjälp?

Jag antar att du vill ha lösenordet.

Om du vill, sir.

Fidelio.

Tack, sir. Vi kör dig upp till huset.

God kväll, sir.

God afton.

Lösenord, sir?

Fidelio.

Tack, sir.

Jag är inte säker på vad du tror att du gör.

Men du hör inte hemma här.

Jag är ledsen, men jag tror du har misstat mig för någon annan.

Behaga! Var inte dum.

Du måste gå nu.

Vem är du?

Det spelar ingen roll vem jag är.

Du är i stor fara.

Du måste komma undan medan det fortfarande finns en chans.

Skulle du vara så bra för att ursäkta oss ett ögonblick?

Har du trivts?

Jo, det har jag haft en mycket intressant titt runt.

Vill du åka någonstans lite mer privat?

Privat?

Det kan vara en bra idé.

Här är du. Jag har letat överallt efter dig.

Får jag låna honom i några minuter?

Jag lovar att ta tillbaka honom direkt.

Jag tror inte du inser faran du befinner dig i nu.

Du kan inte lura dem mycket längre.

Du måste komma undan innan det är för sent.

Varför berättar du detta för mig?

Det spelar ingen roll.

Vem är du?

Du vill inte veta. Men du måste gå. Nu!

Kommer du att följa med mig?

Det är omöjligt.

Varför?

För det skulle kosta mig livet och möjligen din.

Låt mig se ditt ansikte.

Gå!

Ursäkta mig, sir.

Är du gentlemannen med taxin som väntar på honom?

Ja.

Din chaufför är vid ytterdörren och skulle snarast vilja ha ett ord med dig.

Snälla, kom fram.

Kan jag få lösenordet, tack?

Fidelio.

Det stämmer, sir. Det är lösenordet...

för antagning.

Men får jag fråga, vad är lösenordet till huset?

Lösenordet för huset?

Jag är ledsen...

Jag verkar ha...

glömt det.

Det är olyckligt.

För här spelar det ingen roll om du har glömt det...

eller om du aldrig visste det.

Du tar snällt bort din mask.

Nu...

klä av sig.

Klä av dig?

Ta av dina kläder.

Herrar, snälla...

Ta av dina kläder.

Eller vill du att vi gör det åt dig?

Stopp!

Låt honom gå.

Ta mig!

Jag är redo att förlösa honom.

Är du redo att lösa honom?

Ja.

Är du säker på att du förstår vad du tar på dig...

att göra detta?

Mycket bra.

Du är fri.

Men jag varnar dig...

om du gör några ytterligare förfrågningar...

eller om du säger ett enda ord till någon...

om vad du har sett...

det kommer att finnas de svåraste konsekvenserna för dig...

och din familj.

Förstår du?

Vad kommer att hända med den kvinnan?

Ingen kan ändra hennes öde nu.

När ett löfte har getts här...

det finns ingen återvändo.

Gå!

Det är okej.

Jag är ledsen.

Jag är ledsen att jag väckte dig, men jag tänkte du hade en mardröm.

Åh, gud.

Jag hade precis en så hemsk dröm.

Vad är klockan?

Klockan är lite efter 4.

Kom du precis hem?

Det tog längre tid än jag trodde.

Du måste vara utmattad.

Kom igen, lägg dig ner.

Vad drömde du?

Bara dessa konstiga saker.

Vad var det?

Det var så konstigt.

Berätta för mig.

Vi var i en öde stad...

och våra kläder var borta.

Vi var nakna...

och jag var livrädd...

och jag skämdes.

Åh, gud...

Och jag var arg för att jag tänkte det var ditt fel.

Du skyndade iväg för att leta efter kläder åt oss.

Så fort du var borta, det var helt annorlunda.

Jag kände mig underbar.

Sen låg jag i en vacker trädgård...

sträckt ut naken i solljuset...

och en man gick ut ur skogen.

Han var mannen från hotellet, den jag berättade om.

Sjöofficeren.

Han stirrade på mig...

och så skrattade han bara.

Han bara skrattade åt mig.

Men det är inte slutet...

är det?

Varför berättar du inte resten av det?

Det är för hemskt.

Det är bara en dröm.

Han kysste mig...

och så älskade vi.

Sedan fanns det alla dessa andra människor runt omkring oss...

hundratals av dem, överallt.

Alla var jävla.

Och så jag...

Jag jävlade andra män.

Så många...

Jag vet inte hur många jag var med.

Och jag visste att du kunde se mig i armarna på alla dessa män...

bara jävla alla dessa män.

Jag ville göra narr av dig...

att skratta i ansiktet.

Och så skrattade jag så högt jag kunde.

Det måste ha varit när du väckte mig.

Skit!

Jag ska bara ta en kopp kaffe, tack.

Något annat?

Nej tack.

Ursäkta mig.

Vet du när de kommer in bredvid på Sonata Caf�?

Jag tror att det brukar vara någon på kontoret runt 2 eller 3.

Jag antar inte, av en slump, känner du Nick Nightingale?

Han spelar piano där borta just nu.

Nick Nightingale?

Visst, han kommer in här.

Titta, du kanske kan hjälpa mig...

för det är viktigt Jag tar kontakt med honom.

Vet du var han vistas?

Jag vet inte om han vill ha mig att lämna ut sin adress.

Det är okej, jag är läkare.

Jag är faktiskt en gammal vän till honom.

Tja, doktor...

han kommer att spela där ikväll. Kan det inte vänta tills dess?

För att vara helt ärlig...

det är en medicinsk fråga.

Några tester. Jag vet att han kommer att vilja veta om dem så snart som möjligt.

Ursäkta mig.

Hej! Behöver du hjälp?

Kan du ringa Mr Nightingales rum för mig?

Jag är ledsen, sir, mr Nightingale har redan checkat ut.

Checkade han ut?

- Lämnade han en vidarebefordranadress? – Nej, det är jag rädd att inte.

När checkade han ut?

Cirka 5.00 i morse.

5:00?

Det är en tidig utcheckning, eller hur?

Det är lite i början, ja.

Märkte du något...?

Jag vet inte...

ovanligt med honom när han gick?

Ovanlig?

Hej, du är väl inte Five-O?

Nej, jag är en gammal vän till honom.

Verkligen?

Jag är läkare.

- Tja, Bill...? - Visst.

Det är roligt att du borde fråga den frågan, Bill...

för det var något lite konstigt...

om hur herr Nightingale gick.

Verkligen? Vad var det?

Han kom in i morse, ca 04:30...

med två män.

Stora killar.

De var väldigt välklädda och mycket vältalande.

Men de var inte sådana människor du skulle busa med...

om du förstår vad jag menar.

Hur som helst...

Jag lade märke till Mr Nightingale hade ett blåmärke på kinden.

För att vara helt ärlig, Jag tyckte också att han såg lite rädd ut.

Rädd?

Han sa att han ville checka ut.

Och så gick han upp till sitt rum med en av männen.

Den andra killen stannade nere i lobbyn och gjorde upp sin räkning.

När de kom tillbaka, herr Nightingale försökte ge mig ett kuvert.

Men de såg det och tog det...

och sa att alla mail eller meddelanden till honom...

skulle hämtas av någon behörighet att göra det.

Och så tog de bara av honom i en bil.

Har du någon aning om vart de tog vägen?

Nej, ingen aning.

Jag uppskattar verkligen din hjälp.

När som helst, Bill.

Åh, den gode doktorn!

- Blev din outfit en succé? – Ja, det var det. Tack.

Bra, bra.

Smoking. Dölja. Skor.

Jag tror att du glömde masken.

Finns den inte där?

Du kanske lämnade den på festen?

Jag tror inte det.

Jag måste ha tappat den. Kan du lägga det på notan, snälla?

Säker.

Här är vi.

Det var 150 för hyran, 200 sa du för mitt besvär...

25 för masken. Ledsen...

Trehundrasjuttiofem.

Ja älskling?

Kom, kom.

Skulle du vilja säga hej till Dr. Harford?

Tack, mr Milich. Jag ringer dig snart.

Adjö, mina herrar.

- God jul och gott nytt år! - Och du också.

Tja, Dr. Harford...

här är ditt kvitto.

Jag river upp dina insättningar...

och tack för affären.

Mr Milich, igår kväll...

du skulle ringa polisen.

Saker och ting förändras. Vi har kommit fram till ett annat arrangemang.

Och förresten, om den gode doktorn skulle någonsin vilja något igen...

någonting alls...

det behöver inte vara en kostym.

Kom in.

- Tonfisksallad och svart kaffe. - Tack.

Lyssna, hur ser min eftermiddag ut?

Jag tror att det bara är Mrs. Akerly vid 02:30 och fru Kominski vid 4.

Nåväl, något har hänt, och jag kommer inte att kunna se dem.

Fråga Dr. Miller om han kan passa in dem. Annars är det bara att be om ursäkt...

- och boka nya möten. - Visst.

Och ring gärna garaget och be dem få ut min bil om en halvtimme.

inga problem.

Några samtal till mig?

Dr Sanders och Mrs Shapiro.

- Hej, gänget. - Hej, pappa.

Titta, jag har alla dessa rätt.

Har du alla rätt?

Varenda en av dem?

Det är bra.

Är du hungrig?

Slags.

Vill du äta vid 7?

Sju? Lyssna, kan vi göra det tidigare?

Jag har några möten på kontoret.

Måste du gå ut ikväll igen?

Jag är rädd för det.

Pappa, ska jag skaffa en valp i julklapp?

Vi får se om det, okej?

Han kan vara en vakthund...

Vi får se.

Kom igen, älskling, låt oss avsluta det här.

Okej, vi har Joe. Och Joe har $2,50.

Och Mike har $1,75.

Joe har hur mycket mer pengar än Mike?

$0,75?

Så kommer det att bli en subtraktion eller en addition?

"Hur mycket mer" betyder det det skulle vara en subtraktion.

Ja, för att du kommer att ta. Rätt.

Och det fanns alla dessa andra människor omkring oss.

Hundratals av dem, överallt.

Alla var jävla.

Och sedan... Jag jävlade andra män.

Så många...

Jag vet inte hur många jag var med.

Behåll förändringen. God jul.

vad är det?

Domino?

Nej, hon är inte med.

Väntar du henne tillbaka snart?

Nej, det är jag inte.

Jag har något till henne. Kan jag lämna det här till dig?

Bara en minut.

Kan jag säga vem det kommer ifrån?

Tja, säg bara att det är från...

Bill.

Är du Bill?

Bill? Du är läkaren vem var här igår kväll?

Tja, det är jag väl.

Domino sa hur snäll du var mot henne.

Gjorde hon det?

Varför kommer du inte in en sekund?

Säker.

Jag är Sally.

Hej Sally.

Så har du någon aning när förväntar du dig att Domino är tillbaka?

Jag har ingen aning.

Har du ingen aning?

För att vara helt ärlig, hon kanske inte ens kommer tillbaka.

Hon kanske inte ens kommer tillbaka?

jag...

Du...?

Jag tror att det är något att jag borde berätta för dig.

Verkligen?

Men jag vet bara inte. jag vet inte.

Vet du inte? Tja, vad är det?

Jag vet inte om jag ska berätta det här.

Varför har du inte en plats?

Låt oss sitta ner.

– Jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här. - Vet du inte riktigt hur?

Tja, med tanke på att du var det med Domino igår kväll...

Jag tror att det bara vore rättvist till dig att berätta...

att hon fick resultatet på ett blodprov i morse...

och det var HIV-positivt.

HIV-positiv?

Jag är väldigt, väldigt ledsen att höra det.

Jag menar, det är helt förödande.

Lyssna, kan jag erbjuda dig något?

En kopp kaffe kanske?

Nej tack.

Jag tror...

det kanske är bättre att jag går.

- Taxi! - Fri tjänst.

Jag tar bara en cappuccino, tack.

Jag tar över det till dig.

Tack.

- God kväll. - God kväll.

Jag är Dr. Harford.

En av mina patienter lades in i morse. Fröken Amanda Curran.

Kan du ge mig hennes rumsnummer?

Visst, doktor. Hennes namn igen?

Curran. Amanda Curran.

C-U-R-R-A-N?

Fröken Amanda Curran?

Det stämmer.

Jag är ledsen, doktorn. Miss Curran dog i eftermiddags.

dog hon i eftermiddags?

Ja, klockan 15:45.

Jag är ledsen.

För att det kan kosta mig livet...

och möjligen din.

Ja, det här är Dr. Harford.

I kväll?

Nej, nej, det är okej.

Snälla säg att jag kommer att vara där på cirka 20 minuter.

Kom in.

Bill, jag uppskattar att du kommer. Ledsen att jag drar ut dig hit.

- Låt mig få din kappa. – Jag var ute i alla fall. Tack.

Vad sägs om en drink?

- Har du en? - Visst.

Vad skulle du vilja ha?

Bara en liten scotch.

Bra.

Hur tar du det? Snygg?

Behaga.

Det var en fantastisk fest den andra natten.

– Alice och jag hade en underbar tid. - Bra.

Det var fantastiskt att se er båda.

Skål.

Spelade du?

Nej, jag bara knackade på några bollar runt.

- Vacker scotch. – Det är en 25-åring.

- Jag skickar ett ärende till dig. - Nej, snälla.

Varför inte?

Känner du för att spela?

Nej tack. Varsågod, jag ska titta.

Jag var bara...

Lyssna...

Anledningen till att jag frågade dig att komma över är...

Jag måste prata med dig om något.

Säker.

Det är lite besvärligt.

Och jag måste vara helt ärlig.

Vad har du för problem?

Det är inte ett medicinskt problem.

Egentligen...

det gäller dig.

Jag vet vad som hände i natt.

Och jag vet vad som har hänt sedan dess.

Och jag tror att du bara kan...

har fel uppfattning om en eller två saker.

Jag är ledsen, Victor, jag...

Vad i helvete pratar du om?

Snälla, Bill, inga spel.

Jag var där.

Vid huset.

Jag såg allt som pågick.

Vad fan trodde du gjorde du?

Jag kunde inte ens börja föreställa mig...

hur hade du hört talas om det...

än mindre fick dig själv genom dörren.

Då kom jag ihåg att jag såg dig med den där pigga pianospelaren...

Nick vad fan han hette, på min fest.

Och det krävdes inte mycket för att ta reda på resten.

Det var inte Nicks fel.

Det var min.

Naturligtvis var det Nicks fel.

Om han inte hade nämnt det för dig, inget av detta skulle ha hänt.

Jag rekommenderade den tuppen till de människorna...

och han fick mig att titta som en hel skitstövel.

Vad kan jag säga?

jag hade...

absolut...

ingen aning om att du var inblandad på något sätt.

Jag vet att du inte gjorde det, Bill.

Men jag vet också att du...

Du gick till Nicks hotell i morse...

och pratade med receptionisten.

Hur vet du det?

För jag fick dig att följa.

Fick du mig följa?

Okej, okej, jag är ledsen.

Okej? Jag är skyldig dig en ursäkt.

Det här var för ditt eget bästa, tro mig.

Jag vet vad kontoristen sa till dig. Men det han inte sa till dig är...

allt de gjorde var att sätta Nick på ett plan till Seattle.

Nu är han förmodligen tillbaka med sin familj...

smäller Mrs Nick.

Expediten sa att han hade ett blåmärke i ansiktet.

Okej, han hade ett blåmärke i ansiktet.

Det är jävligt mycket mindre än han förtjänar.

Jag tror inte du inser vad för problem du var i igår kväll.

Vilka tror du att dessa människor var?

Det var inte bara vanliga människor där.

Om jag berättade deras namn-- Jag tänker inte berätta vad de heter...

men om jag gjorde det, Jag tror inte du skulle sova så bra.

Var det det andra lösenordet?

Var det det som gav mig bort?

Ja, äntligen.

Men inte för att du inte visste det.

Det beror på att det inte fanns något andra lösenord.

Det hjälpte såklart inte så mycket att dessa människor kommer i limousine...

och du dök upp i en taxi.

Eller att de hittat kvittot från hyreshuset i rocken...

gjorts till du-vet-vem.

Det var en kvinna där...

som försökte varna mig.

Jag vet.

Vet du vem hon var?

Hon var en hora.

Förlåt, men...

det var vad hon var.

En hora.

Anta att jag sa till dig...

att allt det hände dig där...

hoten, flickans varningar...

hennes ingripande i sista minuten...

antar att jag sa att allt det där...

iscensattes.

Att det var en slags charad.

Att det var falskt.

Fejka?

Ja. Fejka.

Varför skulle de göra det?

Varför?

Med klara ord...

för att skrämma livet ur dig.

För att hålla dig tyst om var du varit...

och vad du sett.

Har du sett det här?

Ja, det har jag.

Jag såg hennes kropp i bårhuset.

Var hon kvinnan på festen?

Det var hon.

Kvinnan som ligger död i bårhuset...

var kvinnan på festen.

Nåväl, Victor, kanske jag missar något här.

Du kallade det en fejk, en charad.

Har du något emot att berätta för mig vilken jävla charad...

slutar med att någon dyker upp död?

Okej, Bill, låt oss ta bort skiten. Okej?

Du har varit långt utanför ditt djup under de senaste 24 timmarna.

Vill du veta vilken sorts charad? Jag ska berätta exakt vilken sort.

Hela den där pjäsen, "ta mig" falska offer...

som du har runkat med hade ingenting med hennes verkliga död att göra.

Inget hände efter att du gick det hade inte hänt henne tidigare.

Hon fick sina hjärnor knullade. Period.

När de tog hem henne, hon mådde bra...

och resten finns i tidningen.

Hon var en knarkare. Hon OD'd. Det fanns inget misstänkt.

Hennes dörr var låst från insidan. Polisen är glada. Slutet på historien.

Kom igen. det skulle det alltid vara bara en tidsfråga med henne.

Kom ihåg att du själv sa det till henne.

Du kommer ihåg, den med talgoxar vem OD hade i mitt badrum?

Lyssna, Bill, ingen dödade någon.

Någon dog. Det händer hela tiden.

Men livet går vidare.

Det gör det alltid...

tills det inte gör det.

Men det vet du väl?

Jag ska berätta allt för dig.

Jag ska berätta allt för dig.

Helena ska upp snart.

Hon väntar oss att ta sin julshopping idag.

Det är trevligt.

Jag skulle kunna sätta in Sabrina här.

Det är riktigt snyggt.

Det är gammaldags.

Han är stor.

Jag hoppas att jultomten får mig en av dessa till jul.

Gör du det?

Tja, du får vänta och se.

Vad tycker du att vi ska göra?

Vad tycker jag att vi ska göra?

Titta, mamma!

Vad tycker jag? jag vet inte.

Jag menar, kanske...

Jag tror kanske...

vi borde vara tacksamma.

Tacksam...

att vi har lyckats överleva genom alla våra...

äventyr...

om de var riktiga...

eller bara en dröm.

Är du säker på det?

Är jag säker?

Bara så säker som jag är...

att verkligheten av en natt...

än mindre det för ett helt liv...

kan någonsin vara hela sanningen.

Och ingen dröm är någonsin...

bara en dröm.

Det viktiga är...

vi är vakna nu...

och förhoppningsvis...

för en lång tid framöver.

Evigt.

Evigt?

Evigt.

Låt oss inte använda det ordet. Vet du?

Det skrämmer mig.

Men jag älskar dig...

och du vet...

det är något väldigt viktigt...

som vi måste göra så snart som möjligt.

Vad är det?

Knulla.