All language subtitles for Victoria S03E08.sv

God morgon, ers kungliga höghet.
Förlåt att jag stör–

–men de ryska alstren har försenats.

–För...försenats?
–Av is, i Nordsjön.

–Vintern har varit lång.
–Onekligen.

Albert. Kom och ät frukost.

–Ers majestät.
–Mr Cole. Är ni redan här?

Jag vet att du är upptagen,
men du måste äta.

De ryska fartygen har frusit fast.

Utställningen klarar sig
utan sobelfällar och torkad sill.

–De fraktar hit mineralprover som...
–Eller hur, mr Cole?

Låt gå.

Fruktansvärt. Överste Sibthorne.

Han kräver att jag sätter stopp
för "denna Kristallstyggelse".

Inser han inte
att Albert är en visionär?

Kanske kan endast en hustru inse
vilket geni han är.

–Vad menar du?
–Bara att...

Din tro på Albert måste vara
en stor tröst för honom just nu.

Folk är ju så ovänliga.

Monmouth skriver
att Sophie har blivit sämre.

Att det var så illa.
Visste du det, Emma?

Nej, ers majestät.

Hon lider av
någon sorts inflammation i hjärnan–

–som kräver vila och avskildhet.

Jag beklagar
att jag har bringat dåliga nyheter.

Det är bara så ologiskt. Förenta
staterna har skickat sin ångtröska–

–och nu tror vicepresidenten
att glastaket ska krossas av hagel.

Någon feg amerikan
som inte dyker upp.

Utställningen är till för folket
och de vill gärna se ångtröskan.

Adelheid. Tillåt mig att presentera
min utrikesminister, lord Palmerston.

Det är en stor ära
att få göra er bekantskap.

Ers höghet.

Adelheid har knappt gått ut skolan.

Vi måste tala om din klänning
till utställningen.

Jag har bara två klänningar
och de är inte chica.

Då talar vi med min klädmakare.
Feo lånar dig gärna sina nya juveler.

Feodora, du letar väl
efter en kavaljer åt Heidi?

Hon är så ung än.

Kungen av Preussens bror, Sigmund,
kommer.

Om Heidi tycker om honom
kan det absolut gå an.

Vicky ska äkta kronprinsen–

–men till dess vore det bra
med en allierad i Berlin.

–Instämmer lord Palmerston?
–Om ers höghet säger så.

Du är så omtänksam, Albert.

"Prins Florizel bad
om prinsessans hand"–

–"och kungen
gav honom sin välsignelse."

"Och så gifte sig
Aurora och Florizel"–

–"och levde lyckliga
i alla sina dagar. Slut."

Nu är det sängdags.

Sängdags.

Godnatt.

Pappa sa att jag ska gifta mig
med kronprinsen och bo i Berlin–

–men jag vill stanna här med dig!

Nu vill du det, men en vacker dag
vill du ha en egen familj.

Men när du gifter dig ska du göra det
av samma skäl som jag. Av kärlek.

Tror du att kusin Adelheid
gifter sig av kärlek?

–Javisst, det är jag övertygad om.
–Kommer pappa och säger godnatt?

Kanske inte ikväll, hjärtat.
I säng nu.

–Godnatt.
–Godnatt, mamma.

Russell! Jag fick just
en rapport från Paris.

Efter en statskupp har Ludvig
Napoleon utropat sig till kejsare.

Vem hade trott att det skulle bli
ännu en Bonaparte–kejsare?

Han är en skugga av sin farbror och
har inga planer att anfalla England.

Hur kan du veta det?

Han måste få sitt eget land
på fötter.

Du verkar säker på din sak.

Han må vara fransman,
men jag kan göra affärer med honom.

–Jag vill träffa min son.
–Givetvis.

Men det vore nog plågsamt för honom
att se sin galna mor.

Jag kanske ska skicka dig till
mentalsjukhuset, där du kan få vård.

Det är inget fel på mig...!

Drottningen kommer att kräva
att du släpper mig.

Så försumligt av mig. Hennes majestät
sände hit kalvfotsgelé.

Hon hoppas att du tillfrisknar
före utställningen.

Så besviken hon kommer att bli.

Times skriver att besökarna
från hela världen–

–lär "ge upphov till en ny pest,
såsom digerdöden följde korsfararna."

Hur kan en respektabel tidning skriva
något så befängt?

Det finns inga respektabla tidningar.

–Albert.
–Ers majestät.

–Du arbetar fortfarande.
–Vi har sålt för få biljetter.

Har inte de lägre priserna
gjort skillnad?

De är till god hjälp,
men ingen köper säsongsbiljetterna.

Societetsdamerna verkar inte–

–vilja beblanda sig
med råskinn och utlänningar.

Men kanske skaka hand
med drottningen?

–Förvisso, ers majestät!
–Då har vi en lösning, mr Cole.

Jag vill inte utnyttja dig
för att sälja biljetter.

Jag vill inte
att ditt storslagna verk misslyckas.

Och jag vill att du får sova lite!

–Du kanske har rätt.
–Ja. Verkligen.

–Godnatt, mr Cole.
–Ers majestät.

–Kom nu.
–Ja, låt gå.

Det är magnifikt, min älskade.
Men det står kvar imorgon bitti.

I Burma...

...har kungarna heliga,
silverfärgade elefanter.

Om kungen ger en elefant till
en undersåte är han lyckligt lottad.

Djuren är alltför heliga
för att arbeta och kan inte säljas.

Men de är så dyra i drift
att de nya ägarna kan tvingas välja–

–mellan att ge mat
till sina barn eller elefanten.

Det är vad The Times kallade det här
idag – en vit elefant.

Tänk om jag har byggt ett monument
över min egen dårskap?

Struntprat.

Folk måste bara vänja sig vid tanken.

–Och om de inte gör det?
–Om de inte gör det...

...är du ändå min make.

Och mina barns far.

Och min älskade.

Din hand är iskall.

Ers höghet!

–Vad gör ni här i parken?
–Jag vill se prinsens skapelse.

Hon är en söt flicka, er Heidi.
För vacker för att äkta en preussare.

Hon kan göra ett bättre parti.

Ludvig Napoleon
har utropat sig till kejsare.

Han lär behöva en kejsarinna.

Hur kan en man som misstror
fransoserna föreslå en sådan allians?

Den ryska björnen
vill slita åt sig Balkan med sin klo.

De behöver bara alliera sig
med en örlogsmakt–

–som vill återfå dominansen
över Europa.

Som Frankrike.
Det vore mycket olyckligt för oss.

Kan Heidi förhindra denna allians?

Om hon tar efter sin mor
är Storbritanniens intressen säkrade.

Givetvis.

Och som kejsarinna skulle hon ha
högre rang än alla andra.

Till och med högre
än drottningen av England. Adjö.

Palmerston har överträtt
sin befogenhet.

Han hade ingen rätt att gratulera
Napoleon till att ha blivit kejsare.

Hur kan denna Bonaparte
bara utropa sig till kejsare?

Allt slit med relationen
till Preussen–

–och Palmerston gratulerar
deras främsta fiende.

Ni är inte ensam om att beklaga
hans agerande. Jag misstänker–

–att utrikesministern varken får
landets eller underhusets stöd.

Jag måste ge det till hertiginnan.

Ingen får gå upp dit, ens
för att städa eller tömma pottor.

Är hertiginnan svårt sjuk?

Vilken sjukdom är det
när patienten låses in–

–när sköterskorna går och äter?

–Jag agerade i nationens intresse.
–Vilket endast är er uppgift?

Givetvis inte, men landets rykte
är min främsta angelägenhet.

Därav min visit.

Tack.

Ni ska tydligen närvara
vid utställningens öppnande?

Självfallet.

–Ni blir en lockande måltavla.
–Var inte så feg!

–Ni ogillade idén redan från början.
–Britter uppskattar inte överdrifter.

Om något kallas storslaget
måste det förringas.

–Så vad föreslår ni?
–Håll er borta från utställningen.

Låt det bli prinsens projekt,
inte kronans.

Är den inte underbar?

Jag vill aldrig ta av den.

Moster Viktoria har varit så vänlig.
Jag älskar henne så.

Nåväl...hon har ju råd
att ge dig underbara saker.

Albert sa att jag skulle tycka om
prins Sigmund. Tänk att bo i Berlin.

Tänk dig...

...att bo i Paris.

Min klänning är rosa, liksom Vickys.
Bertie har på sig sin kilt.

Folk måste känna igen
prinsen av Wales.

Alla pratar om utställningen.

Ursäkta, ers majestät.

Jag gick till Monmouth House,
men fick inte träffa hertiginnan.

Jag tror att man håller henne inlåst
på grund av vanvett.

Vanvett? Sophie är ingen galning.

Nej, men hertigen
håller nog inte med er.

Sök upp hertigen av Monmouth och säg
att jag vill tala med honom. Genast.

Låt Brodie gå!

Jag vill vrida nacken av honom.
Jag skulle inte tveka!

Som man dödar en kyckling.

Så gå inte dit. Han är en mäktig man!

Jag struntar i vad han gör med mig!
Han har ingen rätt att låsa in henne.

Jag skulle ge mitt liv för henne,
Abigail.

–Emily?
–Du ser förvånad ut, Henry.

Jag fördärvar väl inte dina planer?

Du är den enda planen värd att följa.

–Men du avskyr ju säsongen.
–Jag är inbjuden till invigningen.

–Lämnade du Irland för det?
–Det var på drottningens order.

Och jag ser fram emot
att se Kristallpalatset.

Kristallpalatset? Kristallbölden –
full av världens attiraljer.

Har du ens övervägt
att prinsen kan ha rätt?

Aldrig! Gud gjorde Storbritannien
till en ö av en anledning.

–Gud är alltså engelsman?
–Självfallet.

Är du säker på att Ludvig Napoleon
förtjänar ditt stöd?

Är det därför du är här?
Jag trodde du struntade i politik.

Det är inte politik jag bryr mig om.

Eftersom ni har beslutat er för
att gå vidare–

–kan jag inget göra för att förhindra
ett misstroendevotum–

–mot utrikesministern
på grund av hans gratulationsbrev–

–till den så kallade kejsaren.

Men han har klistrat sig fast
vid utrikesdepartementet–

–genom varenda kris
som han själv gett upphov till.

Den här gången måste vi vara säkra på
att få bort honom.

Hertigen av Monmouth, ers majestät.

Ers majestät.

Stämmer det att hertiginnan,
min överhovmästarinna–

–hålls inlåst i ert hus
på grund av vanvett?

Hertiginnans mentala tillstånd
gav mig inget val...

Det är nog ingenting fel
med Sophies mentala hälsa.

Läkarna som undersökte henne
är av annan åsikt.

På så vis?

Män brukar kalla kvinnor galna
när de orsakar besvär.

Hennes beteende
har varit mer än besvärligt.

Det har varit lättsinnigt.

Läkarna kallar det
hysterisk nymfomani.

Så ni kan förstå
att jag inte hade något val.

Hon är min hustru och jag måste
tyvärr tillstå att hon är galen.

Hertigen.

Jag förväntar mig att se hertiginnan
på utställningen imorgon.

Ni kan lämna oss.

Vakna, mamma! Vakna!
Jag tror att pappa är död.

Kom, mamma.

Albert.

Albert!

Albert!

Viktoria?

Bertie? Vad... Vad står på?

Förlåt, pappa.
Jag ville tala med dig.

–Han trodde att du var död!
–Men...som ni kan se...

...så är jag vid liv.

Men bara nätt och jämnt.
Du kan inte fortsätta så här!

Du ska nog inte
göra mig sällskap imorgon, Viktoria.

För att inte besudlas
av mitt misslyckande.

Bertie... Till sängs med dig nu.

Palmerston sa samma sak
till mig idag.

Det vore väldigt styvnackat...

...eller kanske till och med
oförnuftigt...

...att strunta i er båda, eller hur?

Naturligtvis följer jag med.

Se på alla dessa människor, Henry.

I söndagsstass för invigningen.

Tänk om de är här för att se mig?

Förrädare!

Ludvig Napoleon?

Fortsätt le, älskling.

Det är världens åttonde underverk.
Du gör mig så stolt.

Ers majestät. Vi lever i en period
av underbar förändring.

Vi rör oss emot ett storslaget mål:

Att förena alla världens människor.

Avstånden mellan länderna
försvinner i rask takt–

–tack vare moderna landvinningar.
Världen blir allt mindre.

Utställningens mål är
att förena konst och teknik–

–från världens alla nationer.

Tack.

Många hävdade
att det inte kunde lyckas.

Men de hade inte visionen
hos en man, min make...

...och hans kumpan sir Henry Cole–

–som insåg att världens nationer
var redo för denna fredens festival.

Och nu är det med största nöje som
jag förklarar utställningen öppen.

Sophie! Jag är så glad att se dig.

–Helt återställd, hoppas jag?
–Ja, ers majestät.

Då har du ingen användning
för tjänstefolket.

Och hertigen. Ni måste vara ivrig
att se ångtröskan.

Ers majestät.

–Bättre, tycker jag.
–Ja.

Titta, mamma!

Ursäkta mig.

Ursäkta, ers nåd. Ni lär säkert
tycka om det amerikanska galleriet.

Snälla, var försiktig.
Din make iakttar oss.

Nu kanske du kan
slinka iväg obemärkt.

Ers majestät.

En mycket imponerande samling,
och allt är färdigt i tid.

–Gratulerar till er båda.
–Tack.

Dessutom har inte taket fallit in.

Får jag presentera min dotter Vicky.

Vicky, det här är kungen av Preussen
och hans son kronprinsen.

Ers höghet.

Käre Sigmund, tillåt mig även
att presentera min niece Adelheid.

Men alla kallar mig Heidi.

Kusin Heidi, jag vill gärna visa er
mitt lands paviljong.

Vi har en kolbit som liknar en tax.

Sigmund och Adelheid
verkar trivas tillsammans.

Vilken äktenskapsmäklare du är.

Jag trodde
att vi aldrig skulle ses igen.

Imorgon avseglar en båt till New York
från Liverpool.

Möt mig på Euston ikväll.
Vi tar tåget tillsammans.

Amerika, Sophie. Där vi inte
behöver vara hertiginna och lakej.

Det blir inte det liv du är van vid,
men fullt av kärlek.

Du vet att jag vill vara med dig,
men hur kan jag lämna William?

–Monmouth släpper honom aldrig.
–William är snart vuxen.

Hans excellens Alli Avani,
Persiens sändebud.

Nu när du har återhämtat dig...

Hans excellens Mamamt Ali,
Turkiets sändebud.

...hoppas jag
att du inte får ett återfall.

Greve Orlov, tsarens representant.

Du förstår, Sophie,
jag behöver dig här vid min sida.

Ambassadören
från Himmelska kungariket...

Hans excellens baron Axcen,
kungariket Danmark.

Där är ni. Kan ni ge mig namnet
på mannen min fru har umgåtts med?

Jag beklagar, ers nåd,
men jag kan inte hjälpa er mer.

Det jag värdesätter mest av allt
är lojalitet.

Då antar jag att ni ofta
blir besviken, ers nåd.

Det är min erfarenhet att lojalitet
ska förtjänas, inte köpas.

Utrikesministern.

Premiärministern.
Ni ser ut att ha vunnit på hästar.

–Säg inte att man röstade emot mig.
–Kan vi tala i enrum?

Du har mitt avskedsbrev
i morgon bitti.

–Jag beklagar...
–Hyckla inte, du är överlycklig.

Jag ser fram emot
att umgås med min fagra hustru.

Kusin Heidi. Jag har letat överallt.

Vill du göra mig den stora äran
att bli min hustru?

Är jag inte för gammal för dig?

Nej. Mamma säger att jag blir
mer vuxen för var dag som går.

Jag är rädd att min mamma
redan har funnit en make åt mig.

Inte den där hemska Sigmund
med sin dumma mustasch.

Jag tycker om Sigmund. Hon vill att
jag gifter mig med Ludvig Napoleon.

–Älskar du honom?
–Bertie! Vilken rörande scen.

Kom nu.

Titta! Den har till och med
en stämgaffel.

Ers majestät, jag...

Har ni svårt att hitta rätt ton?

–Har Russell berättat?
–Han strålade av lycka.

Jag borde ha lyssnat på ers majestät.
Ni varnade mig.

–Men det ligger inte i er natur.
–Tyvärr inte.

–Så olikt er att trotsa opinionen.
–Jag visste att det var det rätta.

Vet ni vem ni låter som? Min make.

Han trotsade opinionen
för att få det resultat han ville ha.

Det är enastående. Om man ändå kunde
säga detsamma om min karriär.

Den är inte över, lord Pam.

Farväl, ers majestät.

Vi får vänta i timmar på vagnen.
Kan vi promenera? Jag vill gå hem.

Det har jag inget emot.

Ska ni gå, lord Palmerston?
Jag hade hoppats på en pratstund.

Ers höghet, tillåt mig att presentera
lady Palmerston.

Kan ni presentera mig
för den franske ambassadören?

Det kan säkert ordnas,
men inte av mig.

–Jag är inte utrikesminister längre.
–Har ni fått avsked?

Jag har avgått,
men resultatet är detsamma.

Jaha. Så synd.
Den rollen spelade ni mycket väl.

Ni har åtminstone er fru
som kan trösta er.

Hans fru ser till att han
blir premiärminister en dag.

Adjö, ers höghet.

Sophie.

Du borde ha ett eget hus i staden–

–så att din son kan bo med dig.
Låter inte det bra?

William är så självständig nu
när han har börjat i skolan.

Han behöver mig inte längre.

Alla kvinnor drömmer nog om att fly.

Men hur långt ska man resa
för att glömma sitt barn?

Gud välsigne drottningen!
Gud välsigne drottningen!

Gud välsigne pappa!

Gud välsigne prins Albert!
Gud välsigne prins Albert!

Gud välsigne prins Albert!

Här får du, Ludvig Napoleon!
Och här!

Bertie? Jag har något till dig.

Jag vill inte ha din dumma choklad.

Bertie? Bertie.

Så ja. Vad står på?

–Mitt hjärta är krossat.
–Jag förstår.

Det låter väldigt allvarligt.

Men du förstår,
jag tror att hjärtan kan läkas.

Vill du att jag ska försöka?

Du förstår, pappa,
jag är förälskad i Heidi.

Hon skulle säkert bli
en mycket bra drottning.

Men moster Feo vill att hon
gifter sig med Ludvig Napoleon.

Jag älskar henne så mycket.

Minsann.

Jag lovar att du hittar
någon annan att älska.

–Jag blir ingen bra kung utan henne.
–Käre Bertie, lita på mig.

Du behöver inte Heidi
för att bli en fantastisk kung.

Kom.

När du sa att jag borde bli
premiärminister, var det på allvar?

Ja, Henry.
Du har haft nog med utrikesaffärer.

–Betyder det att du stannar i London?
–Hur ska du annars kunna leda landet?

Kan ni vara så vänlig?

Vad i hela världen?

Jag fick just veta att din syster har
konspirerat med lord "Pilgerstein"–

–om att få sin dotter gift
med Ludvig Napoleon!

Nåväl, det blir det inget av med nu.

–Vad?
–Palmerston har avgått.

Det oaktat... Jag litade på henne.

Jag anförtrodde mig åt henne
medan hon förde mig bakom ljuset.

Du hade rätt beträffande henne.

Jag borde ha lyssnat på dig.

Jag gläds inte åt att få rätt.

Förlåter du mig om jag inte tror dig?

Jag ville gratulera dig igen.

Du måste vara så stolt över att allt
slit gav ett så lysande resultat.

Och tack för att du
presenterade Heidi för Sigmund.

Hon tycker nog om honom.

Vad skulle lord Palmerston säga
om hon gifte sig med honom?

Lord Palmerston?

Du bryr dig inte, nu när han
inte är utrikesminister längre.

Du förrådde mig, Feodora.

Albert...
Jag är faktiskt inte så hemsk.

Jag kunde ha låtit Heidi tacka ja
till din sons frieri. Det var synd.

Hon hade blivit en bra drottning,
precis som jag.

Men jag har mina kriterier
och er beklagliga son...

...uppfyller dem inte.

Vi ger oss av imorgon bitti.

Feo. Vänta, Feo!

Bertie är min son.
Han är bara ett barn!

En liten pojke
med alldeles för stora känslor.

Jag minns hur det var.

Det minns nog du också.

Ni behöver inte ge er av.

Du ville bara göra allt du kunde
för Heidi.

Precis som mor, när hon sände dig
till Langenburg för att gifta dig.

Men jag var också mors barn.

Ingen gjorde allt de kunde för mig.

Och du vill bestraffa mig...för det?

Jag vet att du tycker att jag
har allt och du har ingenting.

Men en sak har jag inte...

En syster.

Mamma?

Jag drömde att jag hade gått vilse
och inte kunde hitta dig.

Tänker du stå här varenda kväll?

Jag ville påminna mig om
att jag har gjort...något riktigt.

Du har gjort så mycket.

–Kommer det att göra skillnad?
–Det tror jag.

Det var en oförglömlig dag.

–Jag hade inte klarat det utan dig.
–Struntprat.

–Jag gjorde allt för att hejda dig.
–Inte när det kom till kritan.

Nej.

–Mår du bra?
–Ja då. Jag är bara trött.

Du är så vacker ikväll.

–Det var här vi stod när du...
–Friade.

Du var så nervös.

Ja. Det var mitt livs största beslut.

Var det rätt beslut?

Albert?

Albert.

Albert!

Albert!

Albert!

Albert!